Vecka 52: Utvärdera året

Vecka 52: Utvärdera året

Jag hoppas att 2021 varit ett bra år för er — för min del har det varit ett omtumlande år, med husköp, husförsäljning, flytt, graviditet, och bebis, ovanpå allt det vanliga som det är med småbarn och jobb. Det har varit ett toppenår på vissa sätt (älskade lilla L som kom till oss i oktober, många härliga ögonblick med familjen och vänner) och ett ganska kasst år på andra sätt (nästan in i väggen, ohållbar arbetssituation, sjukskrivning, en väldigt jobbig graviditet). Men så är det, livet är både upp och ner, ibland samtidigt.

Det här är den sista veckan på årsutmaningen, och det är dags att utvärdera året. Oavsett om du följt med i årsutmaningen eller inte så är det en bra sak att följa upp och utvärdera året som varit, för att kunna göra justeringar inför året som kommer. Vet man inte var man är är det svårt att ta ut en riktning för var man ska.

Exempel på saker att se över gällande ekonomin:

  1. Inkomster. Hur har inkomsterna sett ut över året, och hur har de varierat? Finns det inkomstkällor att öka på, eller faktiskt några att ta bort för att de inte ger tillräckligt i relation till tiden de tar?
  2. Utgifter. Vilken/vilka utgiftsposter har varit störst? Hur mycket har ni lagt på boende, mat, transport, och andra kategorier som du valt? Är det något du vill sätta upp ett mål för inför nästa år?
  3. Sparande/sparkvot. Hur mycket har ni sparat under året? Vad har ni gjort med de pengar ni fått över? Vad är målet för det kommande året?
  4. Investeringar. Hur har era investerade pengar avkastat under året? Vill ni göra någon förändring till nästa år? Är ni nöjda med riskprofilen, eller vill ni öka/minska risken? Om ni har aktier med utdelning, har ni nått ett eventuellt mål gällande utdelningarna?
  5. Allmänt. Har du/ni arbetat åt det håll ni vill, mot de mål ni satt upp och de planer ni har?

Utöver det rent ekonomiska brukar jag tycka om att se tillbaka på året i övrigt också:

  1. Familjen. Hur mår du/familjen? Hur har ni mått över året? Är det något ni vill ändra på inför kommande år?
  2. Jobbet. Trivs du på jobb, har det varit ett bra år?
  3. Hobbies. Vad har du ägnat din fritid åt?
  4. Hälsa. Hur har hälsan varit för din eller familjens del? Har du tränat så mycket som du velat, skött eventuell medicinering, ätit som du tycker att du vill äta, och så vidare?

Skriv gärna ner er utvärdering så att den finns på pränt. Det är roligt att titta tillbaka senare år och fundera på var man varit och hur långt man kommit.

Fundera sedan gärna över året som kommer. Sätt upp mål för ekonomin, familjen, jobbet, hobbies och hälsa, och om det är något mer som är viktigt för dig.

Kanske vill du sätta mål för hur stort sparandet ska vara över året, eller att du ska förändra ditt arbetssätt på något sätt, eller om ni planerar att utöka familjen, eller kanske ska du springa en viss distans innan året är slut? Vilka mål som är viktiga för just dig (och din eventuella familj) kan bara du säga.

Utan mål är det svårt att veta om man nått dem.

Jag hoppas att ni där ute arbetar med era drömmar och lever era liv efter vad just ni tycker är viktigt. Livet är en resa.

Gott nytt år på er, mina läsare!

Dela:
Vecka 51: Bli din egen frisör

Vecka 51: Bli din egen frisör

God jul! Barnaögon som tindrar i väntan på att jultomten ska komma, det är vad som ligger framför oss. Eller kaos med matlagning, ungar som skriker, och paket som rivs upp utan att någon riktigt ser vad som är i dem. Vi får väl se.

Sista tipset i årsutmaningen blir det här: bli din egen frisör!

Ett frisörbesök kostar ett par hundralappar och uppåt. Om det är din lyx som du verkligen njuter av så go for it, men om du är som jag — att det mer är något nödvändigt ont än något annat — så kan det vara en idé att lära sig klippa sitt eget hår, eller att ta hjälp av någon i närheten istället som kan. För egen del klipper jag min mans hår sedan flera år tillbaka. Istället för att han skulle lägga några hundralappar var sjätte eller så vecka på att bli klippt av en frisör, köpte vi hem en trimmer att göra det själva med. Maken är nöjdare, för han slipper försöka trycka in ett frisörbesök i vårt tighta schema, och han får håret klippt när det behövs istället för lite för sent varje gång, när håret mer ser ut som en tjock matta.

Själv har jag färgat håret själv i flera år, vilket också sparat åtskilliga tusenlappar. Jag har långt hår, så mamma brukar få klippa topparna när det behövs, och jag har själv klippt till lite frisyr efteråt. Det är betydligt enklare när man har långt hår än när man har kort, men har du långt hår så fundera över om frisören är nödvändig.

Klipper du dig hos frisör eller hemma?

Dela:
Vecka 50: Googla rabattkuponger

Vecka 50: Googla rabattkuponger

Glad lucia!

Det här är ett kort och koncist tips som inte tar särskilt mycket tid, men som kan spara en hel del pengar:

Googla rabattkuponger!

När jag gör köp online googlar jag i princip alltid efter kuponger (om jag inte redan har en). Jag googlar ”butiksnamn + rabatt” och det är förvånansvärt hur ofta det kommer upp någon fungerande kupong. Vid ett tillfälle hittade jag till och med en gömd undersida till hemsidan, där det stod typ ”grattis till att du googlade efter en rabattkupong, här har du en!” från företaget.

Det som i stort sett alltid kommer upp när man googlar efter rabatter är olika siter som specialiserar sig på att samla kuponger. Tyvärr funkar de sällan, men ibland hittar man något.

Det tar några minuter extra att googla, men på större köp är det klart värt det.

Siter som alltid är bra att titta på om man har tillgång till dem är Mecenat (eller Mecenat Alumni om man som jag inte längre är student), Studentkortet, samt cashback-sidorna som ofta har egna rabatter (bli medlem och se till att få din cashback, det är så nära gratispengar man kommer!). Ibland får bloggare av olika slag egna rabattkuponger, där t ex Gratisprinsessan kan vara värd att kolla.

Brukar du googla efter rabattkuponger?

Dela:
Vecka 49: Tvätta mindre

Vecka 49: Tvätta mindre

Julstök och Nisse är vad som händer här hemma. Pepparkaksbak i flera omgångar, ljusstakar och annat som ska upp. Mitt i alltihopa ska vi byta fönster på ett par ställen, så att fönstren går och stänga ordentligt.

Men den här veckan handlar det om tvätt. Hur ofta tvättar du dina kläder? Det behövs förmodligen inte så ofta som du faktiskt tvättar dem. Vi tvättar generellt för mycket och för ofta, och det sliter på både kläder, planet, och plånbok. Kläder behöver inte tvättas förrän de luktar illa eller ser smutsiga ut  (vilket innebär att åtminstone mina ungars kläder kommer tvättas betydligt oftare än mina…). Lakan kan man tvätta varannan vecka.

Istället för att tvätta hela tiden, se till att vädra. Det sliter inte på kläderna, och sparar vatten och elektricitet till annat. Om det är någon enstaka fläck, se om du kan behandla den för sig, utan att tvätta hela plagget.

Man behöver heller inte tvätta kläder i 60 grader, utan 40 grader räcker långt. Bakterier dör generellt ändå inte på de nivåerna.

Gällande träningskläder kan man skölja upp dem direkt efter användning, istället för att tvätta dem varje gång man varit och tränat. Låt sedan lufttorka.

Sköljmedel behövs inte. Sköljmedel är en form av plast som binder upp fukt, och vem vill gå med fuktiga kläder? Sköljmedel är inte heller miljövänliga eftersom det är svårt att bryta ner.

Häng tvätten istället för att torktumla, även det är bättre för både kläderna och miljön. Torktumling sliter väldigt på kläderna.

Istället för tvättmedel kan du byta till t ex städ- och tvättkarbonat (bikarbonat) och tvättika (ättika, i köpevarianterna parad med eterisk olja). Det finns också diverse andra miljövänliga alternativ till vanligt tvättmedel.

Dela:
Vecka 48: Dela med kompisar

Vecka 48: Dela med kompisar

Det här året närmar sig sitt slut och på onsdag är det december. Planen är att Nisse ska flytta in (han gav en hint om det igår på första advent, och ska börja busa på onsdag — dörren är uppsatt av spända barn). Det kommer bli att vi besöker lite julmarknader, men med tanke på hur RS-viruset fortsätter grassera så håller vi oss i övrigt mycket för oss själva.

Men i alla fall.

Årsutmaningen, snart är året slut och utmaningen likaså. Idag blir det delningsekonomi igen, i form av dela med kompisar! Och med kompisar behöver man givetvis inte bara hålla sig till kompisar, utan kan likaväl dela med släkten eller vem man nu känner för.

För vår del innebär delningsmöjligheterna att vi inte behöver köpa särskilt mycket verktyg. Inom makens familj finns de flesta verktyg vi skulle kunna tänkas behöva. Det är praktiskt, billigare för alla, och miljövänligare än om alla skulle ha alla prylar.

Barngrejer, inte minst kläder och leksaker, är också något som kanske inte delas i form av att de lämnas tillbaka, men de lämnas vidare. För äldsta dottern köpte jag extremt lite kläder, det mesta var ärvt, och sedan fick numera treåringen ärva vidare.

Något jag skulle vilja testa men inte har gjort är att byta kläder med varandra. Ha en klädbytardag, ta med några plagg man är trött på och få med några ”nya” hem. 

Annat att dela är tjänster. Vi kör lite ”delning” när sexåringen ska till träning, då grannens barn också ska med, liksom två kusiner. Då delar vi på körningen och vi behöver bara köra var tredje gång. Win både för oss och miljön.

Svägerskan har tidigare jobbat med naglar. Hon fixade mina naglar när jag gifte mig och inför min läkarexamen. Och jag och maken har båda sytt kusinbarn efter att de trillat och slagit upp sår… Delning av kunskaper och förmågor.

Delar ni med familj och vänner? Vad delar ni?

Dela:
Vecka 47: Se över ditt pensionssparande

Vecka 47: Se över ditt pensionssparande

Pensionssparande. De flesta drar öronen åt sig direkt och stoppar huvudet i sanden och skippar allt vad det är. Hoppas det ordnar sig av sig själv. Jag är inte helt olik, jag tycker det finns för många delar och det är olika regler och jag lägger hellre tiden på andra saker.

Men för de flesta är pensionen viktig och kommer att spela en avgörande roll för hur vi har det på ålderns höst, så det är trots allt viktigt att se över.

Pensionen består av:

1) Allmän pension

Alla som bott och arbetat i Sverige får allmän pension. Alla arbetade år då du betalt skatt räknas. Förutom lön så får man även allmän pension vid inkomster som arbetslöshetsersättning, studiebidrag, föräldrapenning, och sjuk- och aktivitetsersättning. Den allmänna pensionen är i sin tur uppdelad i tre delar:

  • Inkomstpension – 16 procentenheter av din pensionsgrundande inkomst.
  • Premiepension – 2,5% av din pensionsgrundande inkomst. Här är pengarna placerade i fonder du själv kan välja via Pensionsmyndighetens. Gör du inget val hamnar dina pengar hos Ap7 Såfa.
  • Eventuell garantipension – täcker upp om det du tjänat in är en väldigt låg pension.

Det finns ett inkomsttak för den allmänna pensionen, som räknas upp varje år.

2) Tjänstepension

Betalas av arbetsgivaren och de flesta (9 av 10 anställda) har den, men inte alla. Finns alltid om man jobbar i kommun, region eller statligt. Beroende på hur man är anställd tillhör man olika valcentraler som sköter tjänstepensionen. Se mer på Pensionsmyndigheten.

3) Privat pension

Den privata pensionen är det du sparar själv. Förr fanns IPS (individuellt pensionssparande), ett dedikerat fördelaktigt pensionssparande som kunde dras av på deklarationen, men den möjligheten finns inte nu längre. Vill du investera inför din pension har du idag att välja på samma som investeringar i övrigt – ett traditionellt aktie/fondkonto, ISK, eller kapitalförsäkring (KF). IPS finns fortfarande, men är inte fördelaktigt längre eftersom det ändå inte går att dra av och låser bara pengarna, så det är inte att rekommendera.

Är man egenföretagare, inte har tjänstepension, eller bara tvivlar på det svenska pensionssystemet, så rekommenderas ett privat pensionssparande. Samma om du har en lägre lön som kommer innebära att du i framtiden inte kommer få någon hög pension. Och för den delen som försäkring för livet i allmänhet, eftersom det har en tendens att hända saker på vägen.

Så var börjar man?

MinPension.se är ett bra ställe att börja på. Där kan du se vad din pensionsprognos är och pilla med olika inställningar såsom vid vilken ålder du vill börja ta ut din pension, olika månadslön, med mera. Kanske blir det en överraskning vad din pension ser ut att bli.

Pensionsmyndigheten har väldigt mycket information om pensionen, vad som påverkar, vilka val du kan göra, med mera. 

Se över var dina pensioner är investerade, och flytta dem om det är ofördelaktigt och möjligt att flyttta. Precis som vid ”vanliga” investeringar är låga kostnader viktiga, kanske ännu mer när vi pratar pension och man har många år kvar. Höga avgifter kan äta upp stora delar av pensionskakan.

Avgiftstaket på 600 kr som infördes i april i år gäller individuell tjänstepension som tecknats efter 1 juli 2007, och gäller både privata och individuella tjänstepensionsförsäkringar.

Fundera över hur din pension ser ut att bli och om det är vad du föreställer dig behöva när du går i pension. Om det är betydligt lägre, se över möjligheterna att börja spara privat till pensionen. Givetvis är det också aktuellt att se över om du kan höja din lön, vilket medför större pensionsavsättningar.

Föräldrapenning och pension

Under föräldraledigheten får man pensionsinbetalningar om man tar ut föräldrapenning. Den av föräldrarna som tjänar minst får också barnårsrätt, vilket är en extra inbetalning till den allmänna pensionen under barnets första fyra år. För tjänstepensionen gäller olika regler beroende på var du arbetar.

Har du koll på din pension? Är du nöjd med prognosen, eller sparar du privat också?

Dela: