Vecka 37: Utmaning: Skippa halvfabrikaten

Vecka 37: Utmaning: Skippa halvfabrikaten

Det är inget fel på att ta genvägar när det gäller matlagningen — jag köper färdig pesto istället för att göra egen, och ibland köper vi bröd trots att jag gillar att baka. Hittar vi pizzadeg i kort datum kan vi ibland köpa även det, även om det går rätt snabbt att göra egen. Det handlar om att det finns begränsat med tid som småbarnsförälder, middagen behöver hamna på bordet inom en viss tid från det att alla kommer hem från jobb, skola och förskola, och vissa saker behöver bara vara enkelt.

Men ibland får man utmana sig, så den här veckan är utmaningen att låta bli hel- och halvfabrikaten. Skippa de färdiggjorda Mamma Scan-köttbullarna, skippa pizzan som bara är till att stoppas i ugnen, och skippa butikens bröd.

Baka eget bröd istället — min favvobok har jag skrivit om här vad gäller just brödbakande — och njut av doften av nybakt i ditt hem. Stek egna godare köttbullar än Mamma Scan (även om ungarna kanske gillar dem bättre), och gör egen pizza hela vägen från grunden.

Passa också på att göra matlåda varje dag av dina kulinariska påhitt.

Brukar du använda hel- och/eller halvfabrikat?

Dela:
Vecka 36: Prata ekonomi med din respektive

Vecka 36: Prata ekonomi med din respektive

Så var september igång — men tydligen är sommarvärmen på återtåg. Helgen har varit ljuvlig vädermässigt, även om nätterna varit kalla (vilket bara är skönt, lättare att sova då). Vi har haft mina föräldrar på besök och mamma har varit en tornado som rensat flyttlådor i rasande hastighet.

Men nu är det vecka 36 och dagens ämne för Årsutmaningen är att prata med sin partner om ekonomi. Givetvis bara aktuellt om man har en partner, men å andra sidan aktuellt för alla som har en partner. Lyxfällan har åtskilliga gånger visat skräckexempel på vad som kan hända om man inte har koll på ekonomin i ett förhållande, eller att den ene bara antas ha koll på allt.

Det finns olika sätt att lägga upp ekonomin i ett förhållande. ”Delad” ekonomi är ett begrepp jag undviker eftersom det snabbt missförstås, så jag väljer istället begreppen gemensam och separerad.

”Gemensam” ekonomi där alla inkomster och utgifter blir bådas, medan ”separerad” ekonomi är då var och en behåller sina inkomster och står för sina egna utgifter, och ett sammelsurium av varianter däremellan, där den vanligaste verkar vara att man har en gemensam ”pott” för t ex mat och andra gemensamma inköp. Hur man i ett sådant upplägg delar på kostnaderna vid ojämna inkomster är olika, vissa delar 50/50 ändå, andra delar procentuellt efter hur stora inkomsterna är. En del med i övrigt gemensam ekonomi har en ”månadspeng” på en viss summa som varje person i förhållandet får och som den andra inte får ha åsikter om hur det spenderas.

Sparande kan på motsvarande sätt vara gemensamt eller separerat, eller ha en viss del som är gemensamt men inte allt.

Det inte finns något av detta som är rätt eller fel. Det är helt enkelt upp till varje par att bestämma vad som passar just dem. Viktigt är att ni är överens, eftersom pengabråk är en stor anledning till att par separerar. Har ni väldigt ojämna inkomster — till exempel om en är föräldraledig under längre tid än den andre, eller om ni jobbar i branscher med helt olika löneförutsättningar — bör ni diskutera hur/i vilken utsträckning ni bidrar till det gemensamma hushållet och om det ska jämnas ut på något sätt. Är någon föräldraledig eller jobbar deltid för att ta hand om barn bör ni se över utjämning av pensionsinbetalningar, eller bestämma om ni ska sätta upp ett separat sparande för den som är föräldraledig.

Utöver att prata den dagliga ekonomin är det viktigt att ni har gemensamma mål för er ekonomi. Vad vill ni i framtiden? Har ni siktet inställt på hus, eller på att resa jorden runt? Vill den ene av er vara hemma med framtida barn i flera år? Exakt vilka just era drömmar är är bara viktigt för just er, men fundera över dem. Om ni till exempel vill öka ert sparande är mål för framtiden otroligt viktiga, precis som vi tidigare (redan vecka 1!) diskuterat för dig som individi Årsutmaningen.

Har någon av er — eller ni gemensamt — skulder, se till att sätta er in i hur era skulder ser ut och vad ni har för plan för att bli av med dem. Om en av er har skulder sedan innan ni träffades, hur ska ni hantera det?

Prata om vad ni prioriterar — tycker den ene att ni kan leva på nudlar och ketchup, medan den andre uppskattar fine dining? Är den enes hobby att läsa böcker medan den andre håller på med en dyr materialsport? Inget är fel, men om det leder till konflikter i förhållandet är det viktigt att lyfta och prata igenom det.

Se också till att planera för framtiden — vad händer om ni separerar? Vad händer om en av er dör? Skriv samboavtal om det är aktuellt, skriv testamente (definitivt om ni är sambos!). Det är mycket enklare att prata om dessa saker medan man fortfarande är vänner.

Att prata om er ekonomi förebygger problem med pengabråk. Med gemensamma mål — och kanske till och med ett gemensamt intresse för er ekonomi — skapar ni ett starkare förhållande. Med en trygg ekonomi står ni också stadigare om något skulle hända.

Pratar du ekonomi med din partner? Har ni gemensam, separerad, eller någon annan variant av par-ekonomi? Har du varit i en relation som tagit slut på grund av bråk om pengar? 

Dela:
Vecka 35: Avregistrera dig från nyhetsbrev

Vecka 35: Avregistrera dig från nyhetsbrev

Vecka trettiofem. Den här veckan går vi in i september, även om jag får säga att det den senaste veckan känts mer som oktober än augusti. Regn, grå himmel, mörkt och trist.

Den här veckans tips är enkelt men kan vara lite tidskrävande, beroende på hur många företag du gett din emailadress till. Men det är i alla fall att avgregistrera dig från nyhetsbrev.

Nyhetsbrev är generellt till för att sälja, antingen prylar eller tjänster. Och varje gång du får ett mail med ”sista chansen!” eller ”Rabatt bara för dig!” eller liknande (som sällan är sista chansen och aldrig bara för dig) går hjärnan igång med FOMO, och saker man inte visste att man saknade blir plötsligt något man vill ha. 

GDPR:s införande hade en positiv del: om man inte aktivt valde att vara kvar så blev man automatiskt avregistrerad från nyhetsbrev (eftersom man inte gett sitt medgivande med GDPR). Det gav en välbehövlig upprensning.

Så, dags att gå in i mailen du inte vill ha. Längst ner i de flesta nyhetsbrev finns en avregistrera/unsubscribe som ibland direkt avregistrerar dig, ibland för dig till en sida där du får bekräfta att du verkligen vill avregistrera dig.

Och skulle det bli något nyhetsbrev du saknar (osannolikt) så kan du alltid ny-registrera dig. Oftast får du då dessutom ett nytt tack-för-att-du-registrerade-dig-erbjudande…

Hur många nyhetsbrev prenumererar du på? 

Dela:
Vecka 34: Gå igenom din garderob

Vecka 34: Gå igenom din garderob

Några veckor innan flytten lyckades jag till slut med något jag försökt i flera år: att få min man att rensa bland sina kläder. Han har haft ett enormt motstånd mot det, för att det är något han finner skittrist. Till slut blev det så pass irriterande för mig att jag slutade lägga undan hans kläder (eftersom jag ändå annars stör mig på att hans rena, nyvikta kläder ligger framme i en vecka efter att jag tagit upp dem i sovrummet har det varit enklare att bara själv lägga undan dem; han gör mycket annat hemma), eftersom jag fick försöka trycka ner dem i lådorna och sedan försöka pressa igen lådorna.

Men till slut så.

Vi gjorde oss av med två ordentliga säckar kläder, den ena till klädåtervinningen (fläckigt, håligt, etc) och den andra till Myrorna (helt, rent men används inte). Dessutom blev det ett antal plagg som svågern fick testa och behålla vad han ville av. Plötsligt finns det gott om plats i hans klädlådor! Och han hittade dessutom gott om kläder han inte visste att han hade, eller som han tappat bort. Som grädde på moset kan hans fru nu lägga undan hans kläder igen…

Den här veckan är det dags för dig att göra samma sak: dags att ta tag i din garderob.

Gör du det Marie Kondo-style (KonMarie-metoden) så drar du ut alla klädesplagg du har i din ägo, från strumpor till vinterjackor, och lägger allt i en hög för att sedan sortera det. Det är ett bra sätt (jag har gjort det själv) att komma fram till hur mycket kläder du faktiskt har, och hur många dubbletter du förmodligen har. Framför allt är det bra om du har kläder på många olika ställen, som vi har i huset — vi har i källaren, i hallen, och i garderoben. Och i tvätten, för den delen. Annars är risken att du hamnar i att du tar en låda åt gången och rensar den (till exempel en där du inser att du har tio likadana tröjor, och rensar ner det till säg fem) och sedan när du kommer till någon annan låda någon annanstans i huset så hittar du ytterligare av samma plagg (t ex ytterligare sju likadana tröjor och då kommer du inte ihåg att du hade tröjorna i första lådan, så då sparar du fem där också, trots att du egentligen behöver fem och inte tio plagg totalt).

Samtidigt kan det kännas fullständigt överväldigande att rensa allt på en gång. Och då kan jag ju tycka — även om jag gillar KonMarie-metoden — att den rensning som faktiskt blir av är bättre än att allt ska göras på en gång.

Oavsett hur du väljer att göra så dela upp det du rensar i följande högar:

  1. Behålla (vilket rimligen bör vara helt, rent, och saker du verkligen använder)
  2. Säljes (helt, rent, används inte och har ett andrahandsvärde)
  3. Skänkes (helt, rent, men används inte och har lågt andrahandsvärde)
  4. Textilåtervinning (smutsigt eller sönder)

Se till att prova kläderna och kasta inte tillbaka dem i lådan bara för att du tror att det är något som passar och att du nog kommer använda det framöver. Såvida du inte verkligen har använt det nyligen bör du testa passform och om du fortfarande gillar plagget.

Vik sedan plaggen (jag föredrar alla tröjor vikta och stående på högkant, istället för att ligga på hög) och se hur fint och luftigt det blir.

Vill du gå ännu längre kan du testa någon capsule-wardrobe-utmaning där du har ett väldigt begränsat antal kläder i din garderob och byter en gång i halvåret. Googla “capsule wardrobe” så får du massor av träffar på hur du börjar.

Dela:
Vecka 33: Läs en bok om privatekonomi

Vecka 33: Läs en bok om privatekonomi

Har ni kommit tillbaka till jobb än? Den här veckan flyttar vi, vilket sammanfaller med min sista lilla strövecka av semesterledigt, så visst är vi lediga men vi lär ha att göra ändå.

Sedan jag blev intresserad av privatekonomi har jag slukat rätt många böcker om ämnet. Det har dessutom breddats rätt rejält utanför bara ren privatekonomi, med allt från investeringsstrategier till förhållningssätt till livet på olika sätt, och hur man utövar självförbättring.

Utmaningen den här veckan är således att läsa en bok om privatekonomi eller något närliggande ämne. Har du inga som helst idéer om någon bok du vill läsa kan du kolla listan på böcker jag recenserat. Stjärnmarkerade böcker är de jag tyckt allra bäst om.

Du kan givetvis köpa böcker, men att låna dem på biblioteket är smidigt och gratis, så varför inte utnyttja något du ändå betalar för via skattesedeln?

Vilka böcker har du läst och uppskattat? Någon hypad bok som du absolut inte gillade?

Dela:
Vecka 32: Ta med vattenflaska

Vecka 32: Ta med vattenflaska

Att ta med en vattenflaska kanske låter som ett fånigt spartips, men Årsutmaningen innehåller både det stora och det lilla. Och eftersom en liten flaska vatten lätt kan gå på 25 kr att köpa i kiosken eller på 7-Eleven kan det spara en del om man är förutseende nog att ta med sig vatten på egen hand.

Själv föredrar jag mitt vatten kallt och har därför nyligen införskaffat en vattenflaska som håller vattnet kallt hela dagen att ha på jobb (jag dricker alldeles för lite annars). Vill man inte lägga pengarna på att köpa en flaska för ändamålet kan man lätt stoppa in en halvfylld vattenflaska i frysen, helst liggande i 45 graders lutning så att öppningshålet inte fryser igen, och sedan fylla på resten av flaskan med kallt vatten innan man går hemifrån. Tadaa, kallt vatten en bra stund, lite beroende på temperatur.

Föredrar man kolsyrat vatten är mitt förslag att köpa en SodaStreamer eller liknande så att man själv kan bubbla sitt vatten. På så sätt slipper du dra hem dyrt vatten från affären. Numera går det ju till och med att smaksätta vattnet, för de som inte gillar, tja, vattensmak.

När du åker iväg någonstans, se till att ha en vattenflaska med dig. Sannolikheten att du (eller barnen om du har sådana) blir törstig någon gång på resan är stor. Vatten och något litet att äta är alltid bra att ha med sig på t ex tågresor och i bilen, eftersom man aldrig vet när det blir dryga förseningar.

Så här på sommaren har vattenflaskorna nog varit det tyngsta vi dragit med oss när vi åkt och badat vid någon sjö. Åker man till en park — såsom vi varit på Kolmården i sommar — kan man oftast fylla på flaskorna på plats, vilket gör att man inte behöver ha lika mycket med sig.

Tar du med dig en flaska vatten när du åker någonstans?

Dela: