Vecka 24: Utmaning: Rensa i röran

Vecka 24: Utmaning: Rensa i röran

I samband med att vi nu ska flytta – och redan inför att vi skulle ha visning av huset – påbörjade vi själva den här utmaningen: rensa i röran. Och hej och hå vad man kan samla på sig grejer.

För vår del är den största röran i vår källare. Medan jag har bra koll på en del av källaren finns det andra delar som definitivt lämnat en del att önska. Men när det är dags att flytta vill jag helst flytta så få av grejerna som möjligt, så det var bara att börja. En låda i taget. Men det är inte bara källaren som kan vara fylld med prylar vi inte använder eller behöver längre. Garaget, vinden, köket, barnrummet, badrummet… Det finns grejer överallt.

Välj vad som ska:

  • Behållas
  • Säljas
  • Skänkas
  • Slängas

Det du vill behålla: se till att det är det som är det riktigt viktiga för dig. För min del funkar inte bara Marie Kondos fråga “ger det här mig lycka”, för i så fall hade vi haft exakt noll verktyg kvar och ja, en hammare är faktiskt himla bra att ha. Kanske frågan snarare ska vara “använder jag det här?” eller “gör det här nytta för mig?”. Spara inte allting bara för att det är bra att ha och kanske kommer till användning vid något ospecificerat senare tillfälle.

Det du vill sälja: sortera och gör rent. Sälj inte smutsiga saker, det får du inte sålt eller åtminstone mycket mindre pengar för. Lägg ut till försäljning på Facebook Marketplace, Blocket, Tradera, eller någon lokal säljgrupp på Facebook. När det inte är pandemi kan man anordna loppis. Vill du inte lägga så mycket tid på att sälja, och inte tycker det gör något att du får ut mindre, kan du sälja dina prylar med Sellpy.

Det du vill skänka: sortera och gör rent även här, framför allt om du ska ge till någon välgörenhetsorganisation. Är det någon pryl du lägger ut på Marketplace eller liknande, skriv gärna “skänkes i befintligt skick” så att mottagaren vet vad den har att vänta. Exempel på välgörenhetsorganisationer är Myrorna, Röda korset, Stadsmissionen, med flera. Gott om saker man kanske inte orkar sälja har ändå “mer liv” kvar i sig, så är det helt och rent så varför inte? Själv brukar jag lämna gamla barnkläder till Myrorna eftersom de har så lågt andrahandsvärde att jag inte orkar lägga tiden på det.

Det du vill slänga: sortera gärna även denna kategori så väl som möjligt och åk till en återvinningsstation, så att inte allt bara hamnar i brännbart. Gammal elektronik för sig, plast för sig, kartonger för sig, och så vidare. Hjälp miljön på traven när du vill göra dig av med grejer, så att det inte bara blir i stora svarta sopsäckar.

Har du barn så involvera dem gärna. Vår sexåring får vara med och bestämma vad hon vill ha kvar och inte, och framöver ska vi ha loppis tillsammans när det väl ges möjlighet till det.

Rensar du regelbundet? Håller du en minimalistisk stil, eller mer maximalistisk? Brukar du sälja, eller blir det slänga eller skänka?

Dela:
Vecka 23: Öva på att ge

Vecka 23: Öva på att ge

När det gäller pengar är det lätt att vi blir blinda. Den egna sparkvoten och de egna investeringarna blir det enda som räknas, och varje sparad krona är något att fira. Men gissningsvis har de flesta som läser denna blogg det ganska välställt (om inget annat för att de som kan svenska generellt har det ganska välställt, men mer specifikt för att just ni i publiken sitter och läser en ekonomiblogg) – och “with great power comes great responsibility“.

Man bör ge av sina tillgångar, och man bör göra det redan från tidigt i sparresan. För om man inte kan ge någon procent (eller promille…) av det man sparar till välgörenhet när det handlar om väldigt små summor, varför skulle man vara mer benägen att ge bort någon procent eller promille när bankkontot blivit desto fetare?

Det finns alla sorters välgörenhetsorganisationer – de som vill ge sjuka barn en härlig dag, eller de som stöttar forskning för specifika sjukdomar, de som vill rädda alla barn i världen, och de som stöttar medicin och omvårdnad i utlandet, de som vill rädda djuren och/eller naturen, och tusen andra saker. Välj något som du själv brinner för och ge en peng till dem. Bli allra helst månadsgivare, för det är så mycket lättare för organisationerna att göra kalkyler om de vet vad som kommer in varje månad, jämfört med ojämnt flöde av att folk ger när de kommer på att de borde.

Välj själv utifrån vad du tycker är viktigt vad gäller organisationen. Vissa vägrar ge till organisationer där för mycket av pengarna går till admin, eller till VD:ns lön, andra bryr sig inte lika mycket om det. Vissa vill ha en organisation som politiskt stämmer överens med det man själv tänker, andra tycker att bara ändamålet är det viktiga. Det spelar ingen roll för min del, det är bara du själv som kan välja.

Hur mycket pengar man “ska” ge finns så klart inga regler om. Välj vad som passar dig och din budget.

För närvarande ger vi till MS Forskningsfonden och till Barncancerfonden på månadsbasis, och vi har också stöttat Giving People.

Skattereduktion

Här hittar du en lista över de gåvomottagare som är godkända för skattereduktion av Skatteverket.

Du kan få upp till 1 500 kronor i skattereduktion för gåvor som du har gett till godkända gåvomottagare. För att kunna få skattereduktionen ska vissa förutsättningar vara uppfyllda.

Detta är några av förutsättningarna för att få skattereduktion:

  • Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket innan du lämnar gåvan. Du är skyldig att kontrollera det vid varje gåvotillfälle.
  • Du måste ge minst 200 kronor till samma gåvomottagare vid ett och samma tillfälle (så kallat gåvotillfälle).
  • Du måste skänka minst 2 000 kr under året. Det kan vara gåvor till en eller flera godkända gåvomottagare.
  • Gåvan måste vara en penninggåva som är avsedd att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Ger du pengar till någon organisation? Ger du regelbundet eller då och då? Hur valde du din organisation?

Dela:
Vecka 22: Utmaning: köpfri vecka

Vecka 22: Utmaning: köpfri vecka

Juni! Vecka 22 och juni är här imorgon. Efter en rätt regnig och kall maj hoppas åtminstone jag på betydligt varmare väder nu.

Den här veckan är utmaningen en köpfri vecka. Eller månad. Eller till och med år, om du vill slå på stort. Men man kan ju börja lite “lagom” och köra med just en vecka.

En köpfri vecka

Kör du en köpfri vecka så kan du utmana dig att verkligen inte köpa någonting alls. Inga matvaror – du får klara dig på det som finns i kylen, frysen och skafferiet, vilket förmodligen ökar din kreativitet – och inga nöjesköp eller något annat. Till skillnad från i längre perioder ska du då verkligen inte spendera en krona. Köpfria perioder kan vara väldigt effektiva för att få en att stanna upp och fundera över de köp vi slentrianmässigt gör i vardagen. Kanske köper du energidryck varje dag på jobbet? “Glömmer” fixa matlåda och måste därför köpa lunch ute? “Måste” göra en specifik maträtt som behöver specifika ingredienser som inte finns hemma, trots att kyl och frys är fullt av annat som behöver ätas upp?

En köpfri månad

Under en köpfri månad är det desto svårare att komma undan matinköpen (och eventuella inköp av mediciner och liknande), men däremot kan man fortfarande utmana sig själv och hålla nere på “lyxinköpen” i matväg. Utöver det är det konsumtionen i övrigt som bör skäras bort. Inga nya klädinköp, inget besök hos frisören, ingen runda till bion eller utekväll med kompisarna. Reglerna sätter du, men utmana dig själv!

Ett köpfritt år

För ett köpfritt år, ställ upp dina egna regler för vad som är tillåtet och inte. Har man småbarn är det i många fall svårt att komma undan ett visst inköp av barnkläder (såvida man inte har generös omgivning med äldre barn, som vill bli av med sina) – men vuxenkläder kanske är något man kan låta bli helt? Bestäm också om t ex restaurangbesök är tillåtna, resor, och andra nöjen.

Tips som jag plockat upp från nätet om köpfritt år:

  • Ha ett tydligt syfte. Vad vill du göra med pengarna istället? Ha gärna delmål på vägen, för ett år är lång tid.
  • Inventera vad du redan har hemma. Vi har ofta mer än vi tror.
  • Skriv en lista på vad du är tillåten att lägga pengar på, och skippa allt annat. Tydliga regler är viktigt för att det ska hålla hela året.
  • Undvik affärer.
  • Var kreativ för att lösa uppkomna behov, istället för att köpa dem. Kan du byta till dig grejer, eller hitta något som skänks?
  • Håll det roligt och lustfyllt för att inte tröttna. Kapa inte bort allt kul.

Utöver att du kommer spara en hel hög pengar sparar du också miljön genom att inte hela tiden konsumera. Det tvingar dig att inventera vad du redan har i skafferiet, förrådet, och garderoben. Om det blir “kris” och du behöver någonting – finns det något annat sätt att lösa det, än att kasta pengar på det (dvs köpa det i affären)? Finns det lokala skänkesgrupper där du kan fråga? När du satt upp regler för dig själv om att du inte får lösa allting genom att köpa nytt kommer du upptäcka att du blir mer kreativ för att lösa problemen.

Det du sparar, oavsett om det är en vecka, månad eller år, använder du förslagsvis i första hand till återbetalningar på lån om det finns sådant, sparkontot om bufferten behöver byggas upp, eller till din ISK för investering om det är där du är i din investeringsresa. Eller är det något särskilt mål du sparar till?

Jag har själv haft kortare perioder av att inte köpa saker, men har aldrig gjort det riktigt organiserat. För närvarande har jag satt upp en nollköpsvision fram till augusti, för att vi behöver rensa ut, inte köpa nytt.

Har du kört en köpfri period? Hur länge? Vad fick du köpa och vad strök du? Gick det bra? Var det kul?

Dela:
Vecka 21: Upptäck biblioteket

Vecka 21: Upptäck biblioteket

Vecka 21 och sista veckan i maj. Jag är fortsatt osäker på var det här året tar vägen, det känns som att allt bara rusar på.

Den här veckan blir det ett lite kortare tips, nämligen att upptäcka biblioteket.

Precis för närvarande kan det vara svårt att upptäcka biblioteket rent fysiskt – här i Linköping är det bara stadsbiblioteket som har öppet, och det mer begränsat än i icke-Covid-tid. Mitt lilla bibliotek nära där jag jobbar har varit stängt i ett år, vilket kraftigt dragit ner på antalet fysiska böcker jag läst. Annars älskar jag att strosa runt i bibliotek – de är lugna, mysiga och det finns tusentals böcker. Å andra sidan finns det stora möjligheter att låna digitalt istället. 

Jag skulle tro att alla bibliotek i Sverige idag är anknutna till någon sorts digital utlåningstjänst, där du kan få tag på e-böcker och ljudböcker, och på vissa ställen även en del filmer. Utbudet varierar kraftigt mellan olika bibliotek, men någon form av utbud finns i alla fall. Ofta finns begränsningar på hur många böcker du får låna per vecka, men det tar ju lite tid att läsa böcker så det är förmodligen inte ett jätteproblem för de flesta. Och det bästa? Det kostar dig ingenting. 

Så ta chansen! Gå till det fysiska biblioteket om det är öppet och leta upp något spännande – kanske en bok om privatekonomi? Det finns ett gäng att välja mellan, här är några av de jag läst och recenserat. Kolla vad som finns i det digitala utbudet, ladda hem och njut. När du är klar lämnar du bara tillbaka boken, eller inte ens det om du lånar en e-bok eller ljudbok, de försvinner av sig själva. Jämför det med att betala 250 kr för en bok och sedan behöva ha den kvar hemma trots att du redan vet att du med all sannolikhet aldrig kommer läsa den igen.

Använder du dig av ditt bibliotek?

Dela:
Vecka 20: Billigare småbarnsår

Vecka 20: Billigare småbarnsår

Barn kostar en miljon hette det när jag var yngre. Idag säger SEB att det kostar närmare en och en halv miljon. Vad vet jag? Det är mycket möjligt att det stämmer – men man kan definitivt göra barnaåren dyrare eller billigare utifrån hur man väljer. Desto äldre barnen blir, desto mer önskemål har de själv om märken och intressen och allt vad det är, men de första fem åren åtminstone går att göra bra mycket billigare genom att inte välja att köpa senaste och nyaste allt.

Prylar som behövs första åren

Första åren är pryltunga, framför allt kanske i början, alldeles oavsett. Men det är också sannolikt den period i livet som man är allra mest utsatt för marknadsföring och tips från allt och alla om saker man bara måste ha.

Det som de facto behövs för spädbarnstiden:

Någonstans att sova

Det behöver inte vara en fancy vagga för tvåtusen spänn. Vi köpte en badbalja på IKEA för 59 kr (tror jag det var, däromkring i alla fall) som båda barnen sovit i de första veckorna av sina liv, trångt och bra för nyfödda som vill ha det just trångt. Dessutom kan den användas som – just det – badbalja! (Och islåda för kalla drycker på sommarens fester.)

Därefter har barnen flyttat över i spjälsäng. Den köpte vi ny (för att vi inte visste bättre…), hade det varit idag hade jag införskaffat den via Marketplace för någon hundralapp. Det finns spjälsängsvarianter för alla önskemål även på begagnatmarknaden, oavsett om det är sova-bredvid-föräldrarnas-säng-typen eller något annat.

En annan variant är att ha bebisen i sängen. En del samsover under lång tid, inte av ekonomiska skäl, men för att de föredrar det. (De säljer inte sällan oanvända spjälsängar inköpta innan bebisen kom, för att de hade en annan plan.)

Kläder

Även bebisar behöver något att ha på sig (om de inte är födda mitt i sommaren som mina barn, som knappt bar kläder innan de var två månader gamla). Det finns en extensiv andrahandsmarknad för barnkläder, där de minsta storlekarna ofta knappt är använda eftersom bebisar har en förmåga att växa galet fort. Har man släkt och vänner med barn är de ofta bara glada att bli av med bebiskläderna de inte orkat sälja.

Blöjor

Det finns både engångsblöjor (den vanliga typen som finns i matvarubutiken), och tygblöjor. Tygblöjor kostar mer i inköp så klart, men man slipper å andra sidan köpa nya paket blöjor var och varannan vecka. Köper man nya tygblöjor har de ett rejält andrahandsvärde, eller så köper man dem begagnade. Frihetsmamman har skrivit mer om detta.

Förflyttningssätt

Barnvagn, bärsele, sjal, babyskydd till bilen… På ett eller annat sätt lär du vilja kunna förflytta kiddo. Allt ovanstående finns på begagnatmarknaden. Tänk på att babyskydd till bilen ska vara max fem år gamla när de används. Du kan också avvakta med flera av dessa tills bebis kommer, och då se vad du behöver.

Övrigt

Beroende på situation så har mamman antingen all mat som bebis behöver, eller så ger man ersättning. Ger man ersättning finns det ett behov av nappflaskor och så, och annars blir det ändå ett behov senare när barnet börjar äta och dricka annat.

Sedan finns det en rad grejer som olika företag gärna vill sälja på dig. Allt från särskilda kuddar till amning, till bröstpumpar och babysitters, från övervakningssystem med både video och ljud och koll på bebisens andning, till en miljard leksaker som ska få barnet att bli smartast i klassen långt innan det är dags för dem att börja i en klass. Mitt råd är: köp inte i princip något av detta förrän bebis är på plats. Ni kommer märka vad bebis och du/ni behöver, och då kan ni köpa det då – allra helst begagnat.

När barnen blir äldre

Även när de blir lite äldre är det enklaste sättet att hålla nere kostnaderna att leta på begagnatmarknaden efter det som behövs. Kläder upp till 7-8 års ålder går definitivt att hitta – något svårare för pojkar än flickor, om svägerskans utsaga är sann ju äldre kidsen blir – och det är mycket som är i fint skick, inte minst efter hand som ungarna inte håller med om sina föräldrars inköp…

Även för leksaker och liknande finns det mycket på andrahandsmarknaden. Pussel, böcker, Barbies, Lego, etc. Lite tålamod så hittar du det.

Saker som är svårare att hålla ner kostnaderna för är fritidsintressen – men även där kan man köpa prylarna som hör till begagnat. Och när barnet blir stort nog, låt det välja så att det inte överhopas av aktiviteter. Vår snart sexåring får ha två aktiviteter i veckan, medan tvååringen bara går på simskola.

Sälj också gärna vidare det du inte längre behöver – eller skänk. För egen del säljer jag bara det jag tror jag kan få ut några hundralappar för, annat åker till Myrorna om det har fler användningar kvar i sig.

Och tänk på att det allra bästa sättet att hålla nere kostnaderna är att hålla nere mängden prylar du köper in, oavsett det är begagnat eller nytt. Barn idag drunknar i prylar – bättre med en högre sparkvot så att du kan vara ledig med barnet istället för att försöka köpa barnen för att du hela tiden måste jobba.

Hur har ni tänkt angående grejer till barnen? Hade ni gjort annorlunda nu än ni faktiskt gjorde?

Dela:
Vecka 19: Utmaning: matlådevecka

Vecka 19: Utmaning: matlådevecka

Den här veckan är det dags för en utmaning – en matlådevecka!

Om du brukar äta ute varje lunch så finns det en hel del pengar att över tid spara på att istället ta med sig matlåda till arbetet. Om du lagar mat för 30 kr om dagen i matlåda, medan det kostar 100 kr att köpa lunch ute, sparar du alltså 70 kr om dagen, eller 350 kr i veckan, på att istället ta matlåda fem dagar i veckan. Över ett år, räknat på 45 veckor eftersom det förmodligen är lite semestrar och så, handlar det om 15 750 kr du kan spara. Håller du dig till billigare mat – till exempel Portionen under tians veckomenyer – kan du spara ännu mer.

Så veckans utmaning är till dig som brukar äta ute en eller flera luncher varje vecka: Den här veckan ska du äta matlåda varje vecka.

Det kan få spännande konsekvenser att inte göra som man brukar – kanske får du tillfälle att lära känna andra än de du brukar äta med? På sjukhuset brukar läkarna i mycket större utsträckning gå och äta på restaurangen, medan resterande personal vanligen äter matlåda (om man grovt generaliserar). Maken äter sällan i restaurangen och personalen tycker att det är himla trevligt att en läkare sitter med dem. Vem kan du träffa?

De sparade pengarna kan du lägga in i en indexfond, så får de en möjlighet att växa.

Har du matlåda eller går du iväg och äter lunch? Vad lägger du på lunch varje dag?

Dela: