Vad lär vi barn om begagnat?

Vad lär vi barn om begagnat?

Sparo skrev om en familj i Skåne någonstans som det är synd om för de har inte tillräckligt mycket pengar. Hon är föräldraledig med parets femte barn, han är lagerarbetare. Tydligen klarar de inte sig på sina inkomster, men ett femte barn tyckte de var lämpligt. Och då blir det någon annans uppgift att försörja dem verkar de tycka, eftersom de hade velat kunna få bidrag.

De berättar att socialtjänsten anser att deras inkomster uppfyller normen. Därför kan de inte söka ekonomiskt bistånd.

Och barnen får inte nya skolväskor till skolstart. Vilket tydligen är tragiskt. Tycka vad man vill om familjen och föräldrarnas val, men jag blir lite trött när jag läser följande:

– De flesta barn som börjar skolan har nya saker. Om man kommer med något begagnat så sticker man ut. Och barn har en önskan av att passa in, de har ett behov av att höra till, säger hon.

Detta säger socialchefen på Stadsmissionen.

Vad är det vi lär våra ungar om de måste ha en ny väska varenda skolstart? Vad är det vi lär dem alls om begagnat är något konstigt och som gör att man sticker ut?

Båda mina barn går omkring i begagnade kläder. Ärvda från äldre kusiner (eller storasyster, i lillasysters fall), köpt på loppis, eller köpt på Myrorna. Båda tjejerna sover i begagnade sängar från Marketplace, har sina begagnade kläder i garderober jag köpt från Blocket eller Marketplace, och även deras pyssel är i viss utsträckning köpt på loppis (i den mån det går, men t ex har jag hittat oanvända målarböcker och sånt på loppis).

Vårt hem är inrett med många grejer jag köpt begagnat. Behöver vi något så är alltid min första tanke att kolla Marketplace, om det är något jag alls kan tänka mig finns begagnat. Och väldigt, väldigt mycket finns.

Både vårt förra hus och vårt nya ligger i ”fina” områden (om än att det förra låg lite väl nära ett mindre fint område). ”Kraven” det pratas om i artikeln borde således vara skapligt höga. Men jag tror mer att det handlar om vad vi förmedlar till våra barn: om vi förmedlar att begagnade kläder är precis lika bra som nya, då är barnen lika stolta över dem.

(Sedan har både barn och vuxna i alla tider hittat grejer att hacka på andra över. Det är en annan sak. Om ett barn som är utsatt för mobbning, som i vanliga fall har begagnade kläder, plötsligt komma i nya kläder, riskerar det att bli retat för de nya kläderna som är ”fel” på något annat sätt. Eller så väljer plågoandarna något annat, från storleken på öronen till hårfärgen till att barnet är en plugghäst, att fokusera på. England har skoluniformer, men inte tusan har de utrotat mobbning. Mobbning är och förblir överjävligt.)

Dela:
Vecka 29: Utmaning: Ge bort gratis

Vecka 29: Utmaning: Ge bort gratis

Det är mitt i sommaren – men tyvärr min sista semestervecka. Det är förvisso bara tre veckor jobb innan jag har ytterligare en semestervecka, men ändå, den långa semestern är snart slut. Ibland kan man ju ångra sitt val av yrke — vårdpersonal är inte ett där man får lång sommarsemester…

Den här veckan är utmaningen att ge bort gratis. Samhället börjar ju öppna upp igen allt eftersom fler blir vaccinerade och färre smittas av Covid. Kanske ska du då gå bort på kalas, någon middag med vänner, födelsedagsfirande eller annat? Utmaningen för veckan är att inte lägga några pengar på det du ger bort i samband med gå-bort-andet. Traditionellt är att ge bort t ex en flaska vin, men vad kan du göra istället?

Själva ger vi oftast bort sylt eller saft, eller en korg med båda delar, eftersom vi producerar så mycket från trädgården. Helt gratis är det givetvis inte eftersom det behövs socker för att sylta och safta, men kostnaden är minimal. Alla vi gett till hittills har blivit väldigt glada — med egen, hemmagjord sylt vet man ju precis vad som finns i den, och visst smakar det godare än det som köps färdigt?

Om du inte har en trädgård att skörda från, kan du kanske baka ett bröd istället? 

Titta igenom din bokhylla och ge bort en bok som du tyckte om, och som du tror att mottagaren kan uppskatta. Kanske har du som ekonomiintresserad någon bok om privatekonomi att ge bort?

Om du tycker om att sy, sticka eller virka kan du göra uppskattade presenter på det sättet. Sticka en filt till kompisens nya bebis, eller en mössa? Fantasin sätter gränserna.

Att göra en egen bodyscrub är inget svårt, det är bara en googling bort vad du behöver för ingredienser. Eller kanske egen tvål med härlig doft?

Har du ingen lust — eller tid — att producera något eget så kan du alltid hitta på ett eget presentkort. Kanske kan du ge ett presentkort på att du sitter barnvakt åt trötta småbarnsföräldrar? Eller ett presentkort på en picknick med en kompis?

Presenter som är gratis för dig kan ofta vara mycket mer värda för mottagaren, om du lägger ner någon tid på att fundera ut vad mottagaren kan tänkas uppskatta. Till på köpet tackar din plånbok dig.

Dela:
Vecka 25: Utforska begagnatmarknaden

Vecka 25: Utforska begagnatmarknaden

Den här veckan är det midsommar, ska ni hitta på något trevligt?

Den här veckan handlar det om något som tagits upp tidigare, bland annat när vi pratade om kostnaden för att ha barn – begagnatmarknaden! Brukar du köpa begagnat? Eller blir det enklaste möjliga utväg genom att köpa nytt varje gång du behöver något?

Begagnatmarknaden är enorm. Hur mycket pengar som omsätts har jag ingen aning om, men med tanke på storleken på Marketplace, Blocket, Sellpy, Tradera, med flera aktörer kan jag bara anta att det omsätts ganska mycket pengar.

Begagnat är miljömässigt bättre än att vi ständigt köper nytt, och samtidigt kostar det oftast en bråkdel av vad samma pryl kostar ny. Prylarna får ”nytt liv” istället för att slängas och det blir win-win för alla. Så nästa gång, innan du gör ett köp av ny pryl, kolla vad som finns begagnat. Lite beroende på var du bor finns olika utbud – givetvis är säljgrupperna större i större städer – men det finns också gott om alternativ som skickar över hela landet, såsom Sellpy och den stora majoriteten på Tradera. Väldigt lokalt finns också ställen som Stadsmissionen, Myrorna, Röda korset, och andra second hand-affärer.

Det finns också specifika affärer som säljer t ex begagnad teknik.

Exempel på saker det finns massor av på begagnatmarknaden:

  • Prylar till barn – barnvagnar, barnkläder, leksaker, gosedjur, spjälsängar…
  • Böcker och film
  • Bilar
  • Inredningsprylar – allt från kuddar och mattor till porslin, lampor och prydnadssaker…
  • Och mycket mycket mer!

Andra alternativ till att köpa begagnat är att byta till sig prylar. Anordna till exempel en bytesdag med släkt och vänner. På min vårdcentral hade vi i början av maj plantbytardag, eftersom de flesta som förodlar på våren driver upp för många plantor. Under några dagar hade folk med sig sina plantor och bytte till sig andra sorter från kollegorna. Mycket uppskattat!

Köper du begagnat? 

Dela:
Sälj begagnat!

Sälj begagnat!

På sistone har jag sålt en del begagnat. Det blir lite i omgångar, när jag känner att jag har något som är värt tillräckligt för att göra jobbet med att lägga ut det och (framför allt) ta alla mess man får från folk som inte vill betala det satta priset (”ey vad är pris om jag köper snabbt”), som vill ha det hemkört (25 min bort för en vara på 50 spänn), som vill ha svar på frågor de själva kan kolla upp (jag lägger med länken till IKEAs sida för byrån och får ändå frågan om storleken på byrån), och så vidare.

Men det är en trevlig känsla i magen att sälja begagnat, att få lite pengar för saker som blivit värdelösa för en själv.

Våra sälj på sistone

Vi bytte garderob till femåringen nyligen eftersom hon haft en barngarderob och framför allt hennes klänningar nu blivit för långa för ytan som finns att hänga dem. Så jag tittade på IKEA och konstaterade att en PAX skulle vara bra, inte minst för att en sådan kommer kunna växa med henne och förändras efter behov. Men 2 600 kr för en garderob? Nja. Begagnat blev det istället. Inom två dagar hittade jag en med precis den inredning jag önskade, och vi prutade ner den till 1 600 kr. 1 000 kr billigare än ny.

Hennes gamla garderob flyttade in i lillans rum. Hon ändå höll på att i sin tur växa ur Malm-byrån som är så lagom för bebiskläder men suboptimal när kläderna blir färre och klänningarna blir fler. Och Malmen åkte i sin tur ut på Marketplace, där jag fick 300 kr för den (inte illa för en byrå vi köpte begagnad för fem år sedan).

Annat jag sålt på sistone är två cyklar och ett larm. Den ena cykeln var min nio år gamla trotjänare, som jag fick en tusenlapp för. Den andra var en cykel vi köpte till femåringen, men där vi senare fick ett fördelaktigt erbjudande på en annan cykel (ett cykelpaket, både en sparkcykel som femåringen hett önskat sig, och en vanlig cykel) i bättre skick. Så vi sålde den vi först köpt – för en hundring mer än vi köpte den.

Slutligen har vi bytt larm här hemma. Maken hade inte en tanke på att vi kunde sälja komponenterna till det gamla larmet, men det gick alldeles utmärkt och det var härifrån på mindre än 12 timmar.

Tips för att sälja begagnat

Mina bästa tips för att sälja begagnat:

1. Ta bra bilder. För att kunna ta bra bilder, se till att objektet i fråga är rent och prydligt. Barncykeln vi sålde var smutsig och med en korg som hängde på sniskan – efter lite avtorkning och med hjälp av en skruvmejsel kunde vi lägga ut den för mer än vi köpt den. Med larmet la jag ut alla komponenter prydligt så att de syntes bra på bilden, inte i en hög av sladdar och plast. Lägg också gärna ut flera bilder, t ex både utsida och insida av en garderob. Finns det skador på varan, försök inte gömma undan dem utan visa den på en egen bild för att undvika besvikelse när en köpare kommer och tittar.

2. Skriv bra text. Det är inte någon roman som ska skrivas, men saker som mått, skick och var det finns är alltid relevant. Länk till sida med mer information, t ex IKEAs sida med varan i fråga, är bra och kan åtminstone i teorin göra att du slipper en del frågor. Är det kläder eller textil är det relevant om det finns djur i hemmet och om ni röker. Nämn i texten om det finns någon skada. Ju dyrare vara, desto viktigare att texten är korrekt vad gäller språk och grammatik, för att ge ett bra intryck.

3. Kolla pris. Se om din vara säljs begagnad av någon annan, och i så fall, vad är skicket jämfört med det du säljer? Ta det som utgångspunkt för ditt eget pris. Förvänta dig i princip aldrig att du ska få igen hela inköpspriset om du köpt varan ny.

4. Annonsera på rätt ställe. Marketplace, Facebook-grupper, Blocket, Tradera… det finns mängder med ställen att sälja på. Välj ett ställe som är relevant för din vara. Säljer du en garderob är Tradera förmodligen inte aktuellt, utan du vill ha någon som köper lokalt. Köp-och-säljgrupper för barnprylar är oftast bäst för just den typen av grejer.

5. Säsong. Om det är aktuellt för din vara, välj att sälja under rätt säsong. Att sälja vinterkläder och skidor mitt i sommaren är svårt, medan cyklar (uppenbarligen) går som smör i solsken.

Andra alternativ

Orkar du inte lägga ut grejer själv till försäljning? För kläder, inredningsprylar, böcker, skor, med mera finns Sellpy som säljer åt dig. De tar dock en stor del av kakan, så du får ut klart mindre av att sälja via dem än om du säljer själv. Är du inte medlem än, använd gärna min länk för att bli det så får både du och jag 50 kr i bonus om du säljer för mer än 200 kr inom 6 månader från det att du signar upp dig.

Dela:
För miljöns skull

För miljöns skull

Vi lyssnade på Greta Thunbergs sommarprat. Jag kan inte påstå att jag är något fan av henne, i mina ögon framstår hon som en bortskämd, arg unge större delen av tiden. Sommarpratet var bra, även om det var lite bipolärt – å ena sidan tyckte hon att vi ska ha hopp, å andra sidan är det redan för sent, om man köper hennes inställning till klimatet.

Varför åker hon jorden runt och pratar klimat? För att ”folk inte lyssnar på experter” och då är det upp till henne. Problemet är att när hon närmar sig slutet och börjar prata om hur vi ska lösa problemen, då har hon inte ett enda konkret förslag. Detta säger hon själv är på grund av att vi ska ”lyssna på experterna”, inte på henne – trots att hon precis konstaterade att hon gör allt hon gör för att vi inte lyssnar på experterna. Då borde ju hon verkligen ta tillfället i akt och förklara vilka förändringar ”experterna” vill att vi ska genomföra. Som det är känns sommarpratet som del ett där del två saknas.

I vilket fall som helst fick sommarpratet oss att börja diskutera vad vi vill göra mer i just vår familj för att hjälpa miljön (miljön, snarare än klimatet).

Investeringar och välgörenhet

Vi funderar över våra investeringar och om vi i större utsträckning kan öka i sådant som är hållbart. Till exempel är Tomra är en av våra favoriter, och en aktie vi kommer fortsätta investera i. Samtidigt går det definitivt att argumentera för att aktieköp inte är det mest inflytelserika sättet att påverka, med tanke på att om inte vi köper aktierna så kommer någon annan göra det.

Ett annat sätt är att skänka pengar till organisationer som gör positiva saker. Själv är jag mest inne på havet och att på ett eller annat sätt hjälpa till att rensa vattnet på plast, och jag ska se om jag hittar någon organisation som jag vill stötta (4ocean ligger nära till hands). Jag tänkte också att jag ska ta med barnen ut med soppåsar och diskhandskar och hjälpa till att plocka skräp, för att göra något rent konkret (om det blir på en strand eller i annan natur återstår att se).

Något vi redan investerar i är Trine, som lånar ut pengar till företag som i sin tur säljer solceller i fattiga länder till personer som inte h

Hushållet

I det dagliga hushållet har vi på grund av mitt ekonomiintresse gjort många förändringar som är positiva för miljön. Alla kläder till barnen och den stora majoriteten av kläder till mig köps begagnade. Leksaker, pussel, cyklar och så vidare köps i så stor utsträckning som möjligt begagnat.

Över lag har vår konsumtion gått ner kraftigt. Saker som går sönder lagas. I möjligaste mån lånar vi grejer vi behöver – vilket fungerar bra när hela makens familj bor i samma stad, liksom en massa kompisar. Delningsekonomi är något jag verkligen gillar. Vi återvinner så mycket det bara går till ”rätt” ställe när vi väl måste slänga, och jag säljer på Marketplace, Blocket, och Sellpy.

Mat har vi gått över till att köpa mycket mer efter vad som är i säsong än vi gjorde tidigare, och allt kött vi köper är svenskt. Vi skulle absolut kunna äta mer vegetariskt men resten av familjen är inte så pigga på det. Vi tar alltid med flergångspåsar till affären (även om det vid det här laget definitivt är mer av ekonomiska skäl än för att jag tror att det här i Sverige gör någon som helst skillnad).

Vi odlar mycket själva och arbetar mycket för att vår trädgård ska vara ett härligt näringstillhåll för pollinatörer, med många blommor och växter av olika slag och i olika färger. Vi tar om hand precis allt trädgården producerar och istället för att köpa prylar/vin/blommor när vi går bort ger vi bort våra sylter, safter, marmelader, och geléer, ibland ihop med ett hembakt bröd. Vi samlar vatten vilket dagligen blir åtminstone trettio liter att vattna i trädgården – nu när vi är hemma mycket är kan det vara det tredubbla eller mer.

Resor

Corona har för oss liksom för alla andra inneburit att vi stannat hemma och resor både kort och långt har ställts in. När Coronarestriktionerna lägger sig kommer vi börja resa igen. Och till skillnad från Thunberg, som kan veckor på att åka segelbåt över Atlanten, har inte vi den möjligheten (eller önskan för den delen, med tanke på hur sjösjuk jag blir och hur små barn vi har). Vi kommer fortsätta flyga. När barnen blir större kan jag tänka mig att ta en tågresa genom Europa för den upplevelsens skull, men flyg kommer finnas kvar som resesätt.

Bilen står stilla mesta tiden, men vi har svårt att se att vi kan eller vill göra oss av med den. Vi åker bil när vi behöver, men cyklar och går gärna. Jag har införskaffat en elcykel som gjort att valet att ta cykeln blivit ännu mer attraktivt. Vi ska tänka ännu mer på att inte ta bilen, framför allt vid kortare resor, och fundera över alternativ.

Sammanfattning

Det finns mer att göra. Investera i företag vi tycker är hållbara, skänka pengar och hjälpa till i organisationer som gör gott, äta mer vegetariskt, minska konsumtionen ytterligare, resa på andra sätt, och så vidare…

Vad gör ni för insatser för miljön?

Dela: