Hur mycket man ska spara

Hur mycket man ska spara

Danske bank (banken där vi har våra bolån) skickade ut ett mail med “tips”. Där fanns bland annat en länk till deras sparkalkylator som säger “hur mycket du borde spara och till vad”, så den klickade jag på och fyllde i mina uppgifter.

Det lustiga är att alldeles oavsett vad du fyller i för siffror så är svaret detsamma:

Du ska ha 1-2 månadslöner i buffert på ett konto och du ska spara 5% av lönen som “målsparande”, och 5% av lönen som pensionssparande.

Jag tycker att det är en väldigt intressant inställning att oavsett vad så ska man spara samma. Oavsett ålder, oavsett lön.

Det där med buffert är en intressant diskussion som ständigt återkommer. Hur mycket ska man ha – och vad ska den vara baserad på? Är det rimligt att basera bufferten på inkomsten, eller ska den baseras på utgifterna? Danske bank rekommenderar dessutom en buffert på 1-2 månadslöner före skatt, så det kan man ju också diskutera om det ska vara bruttolön eller nettolön. Själv föredrar jag att basera bufferten på våra utgifter. Vi har bra koll på hur stora våra utgifter är – framför allt vet vi vad vi behöver för att gå runt. Den siffran tycker jag är bra att använda för att bedöma hur stor buffert man behöver. För vår del skulle det vara fullständigt onödigt att ha två bruttomånadslöner liggande på ett sparkonto.

Bufferten beror också på vad det finns för tillgängliga pengar i övrigt. Själv tänker jag att ju mer man har på sitt frihetskonto i investeringar, desto lägre blir behovet av en enorm buffert med tiden.

Dessutom beror ju buffertbehovet på livet i övrigt. För oss, med två barn, bil och villa, är behovet betydligt större än för singel-studenten utan barn som bor i en studentlägenhet, som använder cykeln och kollektivtrafiken för att ta sig runt.  Det är helt enkelt helt olika vad som kan drabba oss, vad gäller hur stora påfrestningar våra ekonomier behöver kunna klara av.

Slutligen tycker jag att ett mål om att spara totalt 10% av lönen är lågt, men det är ju preaching to the choire i FIRE-communityt. Men till det ska ju sägas att 5% är “målsparande”, vilket de inte har definierat, men det låter ju som att det är ett sparande till något särskilt (ett nytt kök eller en resa eller något), snarare än för framtida frihet. Således är det bara 5% av lönen som läggs mot framtida frihet och att slippa 40-40-40-blåsningen (jobba 40 timmar i veckan i 40 år för att få ut 40% av lönen i pension). Det är väldigt lite.

Så, Danske bank har givetvis rätt gällande att “det bästa sparandet är det som blir av” – men deras sparkalkylalator lämnar mycket att önska för att inspirera folk att spara mer.

Dela:
Hur mycket lägger ni på julklappar?

Hur mycket lägger ni på julklappar?

Den här poppade upp i mitt flöde, från gruppen “Ekonomitips för föräldrar”:

Som tur var var det inte bara jag som reagerade med ungefär “WTF 5 000 kr per barn?!”

Vad är egentligen rimligt att lägga på julklappar – till barn eller till någon annan? Ens ekonomiska situation borde givetvis vara en av de viktigaste bitarna som styr hur mycket man spenderar, men det är förmodligen inte alltid så det blir. 5 000 kr per barn hade blivit kännbart i vår familj, det hade definitivt påverkat vårt sparande för månaden – men då har vi ändå förhållandevis bra inkomster. I andra familjer måste 5 000 kr per barn bli extremt påfrestande för ekonomin, om man alls klarar det utan lån. Och tydligen är julen snabblånens högtid. “Jullån” låter ju lite… juligt. Men det är ju mest av allt fullständigt tragiskt. I januari sitter man där med en ordentlig jul-baksmälla istället och ska försöka få ihop ekonomin.

Barnens ålder spelar in i hur mycket pengar föräldrar är villiga att lägga på julklappar. Desto yngre de är, ju mindre pengar “behöver” man lägga (om det nu någonsin kan sägas att man “behöver” köpa julklappar). Första året eller två är julklappar egentligen helt onödiga, och våra ungar har knappt fått några julklappar de åren. Förra året fick vår yngsta (då 1,5 år) badleksaker eftersom det behövdes nya (inte second hand heller, för det har jag inte hittat second hand, förmodligen eftersom badleksaker blir sjukt äckliga efter ett tag), och hon tyckte så klart att pappret var det roligaste.

En undersökning från 2016 visade att föräldrar köper 4-6 julklappar per barn, och man köper nytt (“på nätet, i fysisk affär, i köpcentrum” är på plats 1-3, med “second hand” på fjärde och sista plats). Hur mycket pengar är rimligt att lägga på julklappar till olika åldrar? Så här svarade man då:

Under 1 år: 100 – 300 kr/barn
1-8 år: 300 – 500 kr/barn
9-14 år: 500 – 700 kr/barn
Över 15 år: 900 – 1 200 kr/barn

Och till ens partner är det (tydligen) rimligt att lägga 500 – 1 200 kr.

I vår familj ger vi främst julklappar till barnen. Mormor och morfar respektive farmor och farfar får en väggkalender för kommande året med bilder av barnen, det har vi gjort sedan äldsta dottern föddes och det är mycket uppskattat. Jag och maken ger sällan julklappar till varandra, det beror på om vi hittat något vi verkligen tycker passar. Förra året hade jag redan på sommaren köpt ett fint läderförkläde för honom att ha till allt grillande och matlagning, och det gav jag honom i julklapp. Själv älskar jag att ge mycket mer än att få, framför allt när jag hittar de perfekta klapparna. Om jag ger till vänner så brukar det bli egenproducerat – en sylt, en saft, och/eller ett bröd, till exempel. Det brukar vara otroligt uppskattat.

Barnen får i så stor utsträckning som möjligt begagnat, köpt via Sellpy eller köp-och-sälj-sidor. Min grundprincip är 1) något de önskar sig, 2) något att läsa, och 3) något att ha på sig. Till vår äldsta blir det ibland ytterligare en klapp, oftast bok- eller pysselrelaterat. Den lilla kommer vara medveten om julafton någotsånär för första gången det här året, men hon kommer att få enligt samma princip.

Sammantaget kan jag lugnt säga att jag hamnar i kategorin 100-300 kr per barn, just eftersom allt är begagnat. Vi får väl se med att de blir allt större, förr eller senare kommer de ju komma med dyrare önskemål. Men det borde vara ett par år bort, hoppas jag. Och även då kommer jag aldrig att gå med på något så stort som 5 000 kr per barn…

Vad lägger ni på julklappar?

Dela:
SAVR tar mindre

SAVR tar mindre

Jag har avvaktat att flytta vårt fondsparande till Savr ett tag, för att se så att det faktiskt verkar vara legit. Nu tyckte jag att jag hade tillräckligt på fötter för att flytta pengarna, så i början av oktober sålde jag av från Avanza och flyttade relevant kapital till Savr, där de nu ska in i fonder där istället.

Så vad är Savr? (Uttalas Saver, det fattade inte jag från början i alla fall…)

Savr är, enligt den egna hemsidan, “plattformen där du kan äga över 1 300 av de bästa fonderna utan att år efter år betala provisioner till någon. Resultatet blir att du betalar 30-50 % lägre avgifter, varje år.”

Hos en vanlig fondmäklare, såsom Avanza eller Nordnet, betalar du dels en fondavgift (satt av fondbolaget, t ex 1%) och sedan en avgift till fondmäklaren (satt av Avanza/Nordnet, t ex 0,5%). Det är så fondmäklaren får in sina pengar för att hantera fonderna, eftersom du inte betalar courtage vid köp och sälj av fonder. Det Savr gör annorlunda är att de tar en plattformsavgift (för närvarande 0,09%) och tar ingen provision på den enskilda fonden. Den fondavgift som presenteras på hemsidan är inklusive plattformsavgiften, så du behöver inte sitta och räkna på det.

Savr erbjuder investeringssparkonto (ISK), insättningsgaranti och investerarskydd. Du kan månadsspara och pengarna kan dras direkt från ditt vanliga bankkonto. Du kan också flytta en ISK rakt över från din nuvarande nätmäklare.

Exempel: TIN Ny Teknik.
Avgift på Avanza: 1,59%
Avgift på Savr: 1,08%

Engångsinsättning om 100 000 kr, låter stå i 30 år med 8% årsavkastning.

Slutvärde Avanza: 622 000 kr (142 000 kr i avgifter)
Slutvärde Savr: 726 500 kr (107 000 kr i avgifter)

Skillnad: 35 000 kr i avgifter, 104 000 kr i slutvärde (för att ränta-på-ränta gör att Savr-pengarna växer snabbare). Avanza tar 27% av avkastningen, Savr 17%.

Uträknat med Rika tillsammans fondkalkylator.

Negativt med Savr? Möjligen att alla fonder inte finns. Men ärligt talat finns det alldeles tillräckligt många fonder där för att du ska kunna hitta det du behöver. I övrigt har jag så här långt inte hittat något annat att gnälla över (vissa verkar inte gilla deras app/hemsida, men det finns betydligt sämre i bankvärden får jag säga).

Dela:
Crowd farming

Crowd farming

Jag skrev i månadsavstämningen om Crowd farming, och tänkte att jag skriver lite mer om det för att vi är så himla nöjda.

Via Crowd farming beställer man hem frukt och grönt direkt från odlarna utomlands. Vi har beställt ljuvliga mangos (två gånger, för att de var så himla goda), granatäpplen (enorma), och ytterligare frukt och grönt som ännu inte kommit eftersom det kommer när skörden är klar. Vi väntar på persimmon om någon vecka, apelsiner i december, och avokado och blodapelsin i januari.

Hur mycket som är i varje beställning står på hemsidan – t ex fem kilo mango, tio kilo apelsiner, och så vidare. Kostnaden per kilo är högre än på Ica, men med tanke på smakskillnaden är det något vi är helt villiga att betala för. Mangos köpta via Crowd farming har ingenting att göra med Icas mangos – de är underbart söta och mjuka. Man får hem dem så att de har ett par dagar kvar till full mognad, vilket gör att man kan ha dem på ett kallt ställe och plocka fram dem en efter en så mognar de ut i lagom takt så att man inte behöver äta fem kilo samma kväll. (Skulle man ha för mycket som mognar ut på en gång går det så klart också att frysa in, det gjorde vi med granatäpplekärnorna och det är super att ta fram och hälla på yoghurten.)

Frakten ingår i den kostnad du ser på hemsidan, så den kostnad som står vid varje box är den totala kostnad som gäller.

Jag har funderat över om det miljömässigt är försvarbart att skicka efter frukt och grönt på det här sättet. Jag vet inte svaret, men jag tänker att till skillnad från frukten på Ica så skickas inte den här till ett ställe för att sorteras, ett annat för att plastas in, och så vidare. Den går direkt från gården till mig, och kommer i trevliga lådor helt utan plast.

Utöver att beställa specifika lådor av produkter kan man också “adoptera” projekt, t ex ett apelsinträd, en get (för getmjölk), eller en del av ett saffransfält. Detta har vi inte testat, vi får se om vi gör det framöver. Det är ju den där grejen med “sälj din vara innan du skapat den”, så det är positivt för bönderna som vet att det finns köpare för deras varor.

Har ni testat Crowd farming? Är ni nöjda?

Dela:
Köpa ny mobil – eller en nybegagnad, kanske?

Köpa ny mobil – eller en nybegagnad, kanske?

Efter att ha haft min Samsung Galaxy S8 i över tre år blev det till slut behov av att byta den. Skärmen var spräckt sedan över ett år tillbaka (något jag inte iddes fixa eftersom 1) det kostade typ som en ny mobil av lite sämre modell) och 2) vi har barn, så risken var överhängande att det skulle hända igen) så det störde mig inte så mycket, men när batteriet började förlora i kraft så att det inte riktigt orkade en hel dag, och mobilen blev allt långsammare, bestämde jag mig till slut för att inskaffa en ny.

Så vad gör man, när man å ena sidan vill ha “flaggskepp” eftersom de har de bästa kamerorna och jag tar bilder varenda dag, medan man å andra sidan absolut inte under några som helst omständigheter kommer lägga över 6 000 kr på en mobil, som man definitivt behöver göra om man ska köpa en sådan mobil via de vanliga ställena?

Man letar alternativ.

För min del landade det i en nybegagnad mobil från Returhuset.se. En Samsung Galaxy S9+, det vill säga en modell senare än min gamla mobil, men inte den senaste (vid det här laget finns ju både S10 och S20, för de ville tydligen inte köra siffrorna 11-19). Den finns, vad jag kan hitta, inte att köpa längre i vanliga butiker.

Returhuset jobbar med producenter, försäkringsbolag, E-handlare och logistikbolag, och tar in sådant som detaljhandeln inte kunnat sälja, eller grejer som returnerats. Jag valde en mobil i A-klass, det vill säga nyskick, men det finns andra klasser också. De lämnar garantier på det mesta, och har alltid 14 dagars öppet köp, enligt deras “om oss”-sida. De säljer inte alls bara mobiler, utan annan teknik, vitvaror, lampor, inredning, barnprylar… Mycket är nytt eller i nyskick.

Jag tycker det känns bra för egen del att ha köpt något som annars förr eller senare hade gått till kassering utan att någonsin ha blivit använt, bara för att det kommit nya modeller. Mobilen kostade 3 800 kr och det tycker jag känns helt okej, jag bytte ju till och med upp mig en modell från min gamla.

(Jag har inget som helst samarbete med Returhuset. Jag tycker bara att de funkade bra för mig.)

Dela: