Lite om föräldrapenning

Lite om föräldrapenning

Att maxa sin föräldrapenning kan vara en komplicerad historia och är en frekvent förekommande fråga i ekonomigrupperna för familjer som jag följer för föräldrar. Det allra viktigaste när det gäller att få ut så mycket som möjligt av ledighet och FP är att känna till mycket om det på förhand.

Sjukpenninggrundande inkomst

SGI baseras på din månadslön (samt eventuell återkommande övertidsersättning), men som högst 8 prisbasbelopp, d v s 380 800 kr i årsinkomst för 2021. Över detta får man ingen ytterligare ökning av FP. Just nu ligger föräldrapenningen på max 1 012 kr/dag, men det ändras varje år. Här finns Försäkringskassans aktuella belopp.

Grundläggande om föräldrapenning

Får du ett barn kommer det med 480 dagar föräldrapenning (FP). Dessa delas på två föräldrar om ni är två, d v s 240 dagar vardera. 150 dagar är vikta till respektive föräldrar och av dem kan 60 inte överlåtas, resten kan överlåtas. Vid tvillingar får man 660 dagar, varav 180 på lägstanivå.

Du kan ta ut en heldag, 3/4 dag, halvdag, eller 1/4 dag. Fram tills 12 månader är din SGI (sjukpenninggrundande inkomst) skyddad oavsett om du tar ut föräldrapenning eller inte, därefter måste du ta ut FP för att skydda din SGI om du är hemma med barnet. Max är sju heldagar i veckan. Efter att barnet fyller ett år måste du ta ut FP minst fem dagar i veckan för att fortsätta skydda din SGI, om du fortsätter att helt avstå arbete. Arbetar du en dag i veckan ska du ta ut fyra dagar FP, osv. Båda föräldrarna har dock rätt att vara lediga tills barnet är 18 månader, oavsett om man tar ut FP eller inte (men då får man tänka på SGI sista 6 mån).

Under barnets första år kan båda föräldrarna ta ut FP för samma dag, så kallade dubbeldagar. Som mest kan man ta ut 30 dubbeldagar (d v s totalt 60 dagar FP går åt). Man kan också ta ut del av dag.

FP är uppdelad i sjukpenningnivå, en ersättning baserad på din lön, och lägstanivån där man får 180 kr/dag oavsett lön. Sjukpenningnivån är 390 dagar, lägstanivån 90 dagar. Minst 180 av sjukpenningnivå-dagarna måste tas ut innan lägstanivå-dagarna kan tas ut.

Hur länge kan du ta ut din FP?

Om barnet är fött före 1 januari 2014: FP kan tas ut t o m den dag då ditt barn avslutat årskurs ett i grundskolan, eller tills den dag då barnet fyller 8 år (vilket som kommer senast). Det finns ingen åldersgräns i övrigt där dagar brinner inne.

Om barnet är fött efter 1 januari 2014: 96 dagar av FP kan sparas efter att barnet fyller fyra år. Finns det fler dagar kvar när barnet fyller fyra brinner dessa inne. De resterande 94 dagarna kan tas ut t o m den dag då barnet fyller 12 år.

10 dagar runt födseln

I samband med att barnet föds kan den förälder som inte är gravid få ersättning för 10 dagars ledighet, för att kunna vara med vid förlossningen, lära känna barnet, och ta hand om andra barn i familjen. Även dessa kan tas ut i delar (25, 50 eller 75 %). Dessa tio dagar är inte del av den vanliga föräldrapenningen.

Ytterligare pengar

FP betalas av Försäkringskassan, men beroende på kollektivavtal och arbetsgivare kan du också få föräldralön eller föräldrapenningtillägg. Det funkar lite olika och alla har det inte, men ofta är det antingen att arbetsgivaren fyller ut till 90% av lönen, eller lägger till 10% ytterligare utöver det du får i FP, under en viss period av föräldraledigheten. Det kan dock finnas begränsningar för detta, t ex att det bara gäller under första perioden du är föräldraledig, så om du tänker att du ska dela upp föräldraledigheten med ett par månader ledigt, sen jobb, sedan ledigt igen så kan det vara bra att ha i åtanke.

När du får barn kommer också barnbidraget. För första barnet ligger detta på 1 250 kr i månaden. Från två barn och fler blir det 1 250 kr per barn plus flerbarnstillägg.

Börja planera tidigt

Skicka in moderskapbeviset så snart du har det i handen från mödravården, så att Försäkringskassan kan starta upp och du och din partner kan börja planera föräldraledigheter. Fundera sedan över sådant som:

  • Vill ni maxa tiden hemma så att ni tar ut lite/ingen föräldrapenning under året?
  • Behöver ni pengar in och därför måste ta ut FP? Hur ser er ekonomi ut?
  • Hur länge vill ni vara hemma med barnet? När tänker ni er förskolestart?
  • Vem ska vara hemma när?
  • Andra saker som gäller just för er och era jobb och önskemål?

Spara föräldradagar

Det finns tillfällen då du inte ska ta ut föräldradagar, utan ändra det till andra former:

  • Om du blir sjuk, så pass att du inte kan ta hand om ditt barn, kan du få sjukpenning istället. Ändra ansökan hos Försäkringskassan och ansök om sjukpenning istället. Läkarintyg krävs efter 7 dagar (i vanliga fall, Covid-tider kan andra regler gälla). Friskanmäl dig på Försäkringskassan när du åter är frisk, och gör ny ansökan om föräldrapenning. Under tiden du är sjuk kan din partner vara föräldraledig med ert barn. Är barnet äldre än 8 månader kan din partner ta ut ersättning för VAB.
  • Om barnet blir inlagt på sjukhus kan föräldrapenningen ersättas av VAB. Båda föräldrarna kan ta ut VAB om barnet är inlagt på sjukhus.
  • Vid högtider kan det vara en bra idé att fundera över uttaget av FP. Det kan vara smartare att ta ut en semesterdag i klämdagar, eftersom du då får betalt av arbetsgivaren för de efterföljande röda dagarna – annars måste du ta ut FP för både klämdagen och de röda dagarna.

Pensionspåverkan

Föräldrapenning är pensionsgrundande i det allmänna pensionssystemet. Tar man ut obetalda dagar blir det således en negativ påverkan på pensionsintjänandet. Även kollektivavtalad föräldralön/föräldrapenningstillägg är ofta pensionsgrundande. Beroende på vilket pensionsavtal du faller under kan också företaget fortsatt betala in till din tjänstepension under föräldraledigheten (enligt Pensionsmyndigheten gör “de flesta arbetsgivare” detta). Är du anställd utan kollektivavtal måste du komma överens med din arbetsgivare om vad som ska gälla när du är föräldraledig.

Pensionsrätt för barnår är något som tillkommer den förälder som tjänar minst, under barnets första fyra år. Det är ett sätt att kompensera föräldrar ekonomiskt för det inkomstbortfall som deltidsarbete/föräldraledighet kan innebära. Det beräknas automatiskt av pensionsmyndigheten.

Om ni är hemma olika mycket, och framför allt om ni tar ut olika många obetalda dagar, kan ni överföra premiepension till den som tjänar minst som kompensation. Detta går att göra om ni är gifta eller registrerade partners. Man kan bara överföra premiepensionsrätter du tjänar in under det år du begär överföringen, och åren därefter. Hela den årliga premiepensionsrätten överförs, man kan inte överföra bara en del av den. Överföringen slutar automatiskt vid skilsmässa, annars måste man anmäla när man vill att den ska sluta. Överföring kan inte ångras.

Vill du veta mer om föräldrapenning? Läs mer: Information om FP på Försäkringskassan.

Dela:
Nissebus anno 2020

Nissebus anno 2020

Jag hade väl någon liten tanke om att en nisse skulle flytta in till oss redan förra året, men sedan kom december och gick utan att jag riktigt hann med. Det här året var jag något mer förberedd, så att det första brevet kunde komma i slutet av november (första advent). Barnen fick sätta upp dörren och säga ramsan (“Nissebus här är ditt hus!”) för att Nisse skulle kunna flytta in.

Och oj, vad roligt vi haft sedan dess. (Och lite jobbigt. Mot slutet tröt energin en aning hos denna mamma.)

Total kostnad för Nissens alla bus ligger väl på kanske hundralappen, med tre böcker från Myrorna och två pärlplattor. Annat – såsom mjöl, marshmallows, örontops, tandkräm, godis, aluminiumfolie, ballonger sedan något kalas, mm – hade vi ju hemma.

1 december

Nissens flyttkartonger står utanför hans dörr, han har tagit strumpor från barnen, och dessutom virat in kranen i köket med glitter.

2 december

Alla clementiner har fått ansikten!

3 december

Nisse tyckte att barnen skulle ringa farmor, för han hade ringt sin farmor.

4 december

Barnen får i uppgift att sätta varsitt ägg i Nisses magiska sand…

5 december

…och dagen därpå har äggen blivit chokladägg! Oj vad gott det var. Barnen fick skriva önskelistor och lägga i Frysposten (frysen).

6 december

Nisse har färgat mjölken blå. Mycket märkligt var det.

7 december

Eftersom Nisse gillar att läsa vill han dela med sig av två böcker till barnen. De fick varsin bok (en Barbie-bok till femåringen, en Ingrid-bok till tvååringen, båda köpta för några kronor på Myrorna).

8 december

Nisse slog in barnens stövlar i aluminiumfolie, för det var ju finare så.

9 december

Eftersom det inte fanns någon snö fick Nisse bygga snögubbe av toarullar. Och han åkte skidor (glasspinnar med lite dekorationer) i mjöl-snö.

10 december

Nisse tycker att våra barn har det så himla bra, så han önskar att de plockar ut varsin leksak/gosedjur som någon annan kan få och leka med.

11 december

Barnen fick en bok med olika Disney-prinsess-håruppsättningar (också köpt på Myrorna).

12 december

Nisse hade gjort ett självporträtt som han satte upp på frysen. Barnen fick i uppdrag att göra självporträtt.

13 december

Nisse lagade middag – spagetti och köttbullar med parmesan (eller godissnören med Polly och riven vit choklad).

14 december

På vardagsrumsgolvet hade Nisse pyntat med ett helt gäng snöflingor gjorda av örontops.

15 december

Nisse hade med sig tomtepyssel till femåringen, där hon fick öva på att skriva både stora och små bokstäver.

16 december

Nisse busade ordentligt och hade frusit in barnens tandborstar! Himla gott med is på morgonen, tyckte tvååringen.

17 december

Eftersom Nisse gillar att grilla marshmallows tyckte han att barnen också skulle få göra det. Han passade på att göra små snögubbar av marshmallows.

18 december

Nisse hade hittat magiska frön (russin) att sätta i den magiska sanden, så dem fick barnen plantera…

19 december

…och dagen därpå hade två konstiga “träd” växt upp (varsin godisklubba).

20 december

Nisse tycker att barnen är duktiga på att pärla, så han gav dem varsin ny pärlplatta.

21 december

Ljusen i adventsljusstaken var utbytta mot morötter – och ljusen låg i kylen!

22 december

Busige Nisse målade snögubbar och en tomte med tandkräm på badrumsspeglarna. (Överraskande o-jobbigt att få bort, för tandkrämen torkar och trillar av efter någon dag.)

23 december

Nisse hade fyllt duschen med en massa ballonger – det var det bästa buset!

24 december

På julafton åkte Nisse hem till Nordpolen för att hjälpa jultomten att dela ut alla julklappar. Eftersom julafton är magisk i sig behövde han inte busa, men för juldagen lämnade han barnen varsitt litet paket (presenter köpta på loppis).

Nissen har verkligen förgyllt vardagen i december, och när det närmade sig julafton var femåringen lite ledsen, eftersom han skulle flytta. Jag hoppas att jag har skapat lite magi i barnens liv, något kärt minne att titta tillbaka på när de blir äldre och kommer ihåg hur de lekte med ballonger i duschen (och senare badet!), eller drack blå mjölk.

Dela:
Hur mycket lägger ni på julklappar?

Hur mycket lägger ni på julklappar?

Den här poppade upp i mitt flöde, från gruppen “Ekonomitips för föräldrar”:

Som tur var var det inte bara jag som reagerade med ungefär “WTF 5 000 kr per barn?!”

Vad är egentligen rimligt att lägga på julklappar – till barn eller till någon annan? Ens ekonomiska situation borde givetvis vara en av de viktigaste bitarna som styr hur mycket man spenderar, men det är förmodligen inte alltid så det blir. 5 000 kr per barn hade blivit kännbart i vår familj, det hade definitivt påverkat vårt sparande för månaden – men då har vi ändå förhållandevis bra inkomster. I andra familjer måste 5 000 kr per barn bli extremt påfrestande för ekonomin, om man alls klarar det utan lån. Och tydligen är julen snabblånens högtid. “Jullån” låter ju lite… juligt. Men det är ju mest av allt fullständigt tragiskt. I januari sitter man där med en ordentlig jul-baksmälla istället och ska försöka få ihop ekonomin.

Barnens ålder spelar in i hur mycket pengar föräldrar är villiga att lägga på julklappar. Desto yngre de är, ju mindre pengar “behöver” man lägga (om det nu någonsin kan sägas att man “behöver” köpa julklappar). Första året eller två är julklappar egentligen helt onödiga, och våra ungar har knappt fått några julklappar de åren. Förra året fick vår yngsta (då 1,5 år) badleksaker eftersom det behövdes nya (inte second hand heller, för det har jag inte hittat second hand, förmodligen eftersom badleksaker blir sjukt äckliga efter ett tag), och hon tyckte så klart att pappret var det roligaste.

En undersökning från 2016 visade att föräldrar köper 4-6 julklappar per barn, och man köper nytt (“på nätet, i fysisk affär, i köpcentrum” är på plats 1-3, med “second hand” på fjärde och sista plats). Hur mycket pengar är rimligt att lägga på julklappar till olika åldrar? Så här svarade man då:

Under 1 år: 100 – 300 kr/barn
1-8 år: 300 – 500 kr/barn
9-14 år: 500 – 700 kr/barn
Över 15 år: 900 – 1 200 kr/barn

Och till ens partner är det (tydligen) rimligt att lägga 500 – 1 200 kr.

I vår familj ger vi främst julklappar till barnen. Mormor och morfar respektive farmor och farfar får en väggkalender för kommande året med bilder av barnen, det har vi gjort sedan äldsta dottern föddes och det är mycket uppskattat. Jag och maken ger sällan julklappar till varandra, det beror på om vi hittat något vi verkligen tycker passar. Förra året hade jag redan på sommaren köpt ett fint läderförkläde för honom att ha till allt grillande och matlagning, och det gav jag honom i julklapp. Själv älskar jag att ge mycket mer än att få, framför allt när jag hittar de perfekta klapparna. Om jag ger till vänner så brukar det bli egenproducerat – en sylt, en saft, och/eller ett bröd, till exempel. Det brukar vara otroligt uppskattat.

Barnen får i så stor utsträckning som möjligt begagnat, köpt via Sellpy eller köp-och-sälj-sidor. Min grundprincip är 1) något de önskar sig, 2) något att läsa, och 3) något att ha på sig. Till vår äldsta blir det ibland ytterligare en klapp, oftast bok- eller pysselrelaterat. Den lilla kommer vara medveten om julafton någotsånär för första gången det här året, men hon kommer att få enligt samma princip.

Sammantaget kan jag lugnt säga att jag hamnar i kategorin 100-300 kr per barn, just eftersom allt är begagnat. Vi får väl se med att de blir allt större, förr eller senare kommer de ju komma med dyrare önskemål. Men det borde vara ett par år bort, hoppas jag. Och även då kommer jag aldrig att gå med på något så stort som 5 000 kr per barn…

Vad lägger ni på julklappar?

Dela:
Förbered för döden – del 4: Barnen

Förbered för döden – del 4: Barnen

Vad händer med dina barn om du dör?

Finns det en annan förälder kommer denne givetvis att i första hand ta hand om barnet – men ibland finns det inte en annan förälder, och ibland går båda föräldrarna bort samtidigt. Vad händer då? I första hand kommer socialtjänsten i kommunen där barnet or se till att barnet blir omhändertaget, ibland – vanligast – finns det en släkting eller vän till familjen som känner barnet väl och kan ta hand om det inledningsvis, och ibland får barnet komma till ett jourhem.

Frågan om vem som tar hand om barnet på längre sikt om båda föräldrarna dör regleras av Föräldrabalken, som säger att rätten ska utnämna en eller två (om två måste de vara sambo eller gifta) särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnadshavaren ska vara i lämpad för att ge barnet/barnen omvårdnad, trygghet och en god fostran. Socialnämnden gör en utredning och pratar med personer som känner barnet, såsom släktingar, syskon, förskole- eller skolpersonal, samt barnet själv.

Kan du välja vem som ska ta hand om ditt barn om båda föräldrarna dör? Nja är svaret – man kan uttrycka en önskan och så länge den personen inte av rätten anses olämplig, så kommer den att bli utsedd till vårdnadshavare. Barnets bästa kommer alltid i första hand, och står över föräldrarnas önskan.

Man måste inte skriva ner sitt önskemål för att det ska bli bindande, men det kommer vara betydligt lättare för den ni valt att visa på att det är just den personen ni önskar, om det står skrivet någonstans. Testamentet är ett bra ställe att nämna det. Står det inte skrivet någonstans kan ord stå mot ord, om någon annan motsätter sig valet av vårdnadshavare. Det finns inga formkrav för hur dokumentet ska se ut.

Om barnet har t ex komplicerade ekonomiska förhållanden, eller om den utsedda vårdnadshavaren inte har kompetens att förvalta barnets ekonomi, kan även en förmyndare behöva utses. I normalfallet är dock vårdnadshavare också förmyndare. På samma sätt som med vårdnadshavare kan föräldrarna lägga fram önskemål, också gärna i testamentet.

Med mitt dokument Viktigt att veta kan du underlätta ytterligare om det värsta händer och både du och den andra föräldern dör. I dokumentet kan du fylla i till exempel kontaktuppgifter till förskola och skola, information om ditt barns bästa kompisar och kontaktuppgifter till dem, information om allergier och läkemedel, morgon- och kvällsrutiner, med mera. Underlätta för dina efterlevande vid din död genom att planera innan.

Dela:
Flerbarnstillägget

Flerbarnstillägget

I Sverige har vi haft allmänt barnbidrag sedan 1947. Idag är barnbidraget 1 250 kr per barn, men det tillkommer det så kallade ”flerbarnstillägget”. Det vill säga, fler barn betyder mer pengar – och inte lika mycket pengar extra per barn, utan allt mer pengar.

Detta innebär alltså att andra barnet är ”värt” 150 kr extra, tredje barnet 499 kr extra, fjärde barnet 1 010 kr extra, och från femte barnet 1 250 kr extra (alltså ett helt ytterligare bidrag) per barn.

Är detta rimligt?

Barnbidragets vara eller icke vara kan i sig diskuteras, men jag tycker framför allt flerbarnstillägget är något som bör ändras. Det kan väl ha varit relevant för femtio, sjuttio år sedan, men hur relevant är det att uppmuntra folk till att skaffa fem barn idag? Svenska familjer skaffar sällan fem barn, medan familjer från diverse invandrarländer definitivt gör det. Det är knappast främjande för integrationen att kvinnorna stannar hemma och föder barn (och sedan gråter familjerna ibland ut i tidningen över att de ”inte får plats” i sin tvårummare), och kan plocka ut bidrag så att det aldrig kommer löna sig att komma ut i arbetslivet.

Vissa argumenterar att det är dyrt att ha fler barn än färre. Jag skulle vilja säga att första barnet är det absolut dyraste barnet i skaran, oavsett hur många som kommer efter. Till första barnet behövs allting – vagn, kläder, sovplats, eventuellt bilbarnstol, med mycket mera. Visst kan man köpa begagnat, men alldeles oavsett är första barnet en enormt mycket större kostnad än vilket efterföljande som helst, eftersom man sedan har dessa grejer.

Kanske får man nummer två tight och behöver en större vagn, men ettan har garanterat växt ur sitt babyskydd tills tvåan kommer (bebisar ska sitta till ca sex månader i babyskydd), vilket gör att det inte blir en kostnad som för ettan. När man får trean behöver man kanske större bil, större boende – men det är ett val och inte en mänsklig rättighet som staten ska stå för.

När vi fick vårt andra barn hade vi knappt några utgifter – ändå får vi 150 kr mer för henne än för ettan.

Det är  säkert inte ett populärt förslag, men jag tycker att flerbarnstillägget helt ska tas bort, till förmån för en större summa i samband med första barnet. Ovanpå det kan man diskutera hur mycket barnbidrag vi ska ha – kanske ska vi bara ge barnbidrag alls för de första tre? Varför ska staten subventionera att vi skaffar fem, sex eller ännu fler barn?

Dela:
Vad ett reseapotek bör innehålla

Vad ett reseapotek bör innehålla

Innehåller reklamlänk för Apohem

Vi är ute och reser då och då. Eftersom vi reser mest till charterställen eller andra väl bebodda ställen är det ganska få grejer man verkligen måste ha med sig – det mesta finns att köpa på plats. Något jag dock ändå är noga med att ta med mig är läkemedel. Man vet aldrig vad som finns på stället dit du ska, och och dessutom behövs läkemedel alltid vid jobbiga tider på dygnet då eventuella apotek inte är öppna. Jag brukar köpa via Apohem och få hem grejerna till dörren.

Eftersom många verkar resa utan detta viktiga – vilket synliggjordes inte minst på en av våra senaste resor som var ihop med tre andra sällskap, då vårt förråd av läkemedel användes friskt – tänkte jag lista saker jag tycker bör vara med i ett reseapotek.

Alltid

  • Paracetamol (Alvedon, Panodil, Pamol, etc) i tablettform. 2 tabletter á 500 mg 4 gånger per dygn (alltså totalt 4 g) är maxdos, med minst 6 timmar mellan varje intag. Bra vid feber och smärta. Kombinera gärna med ibuprofen. För barn: både flytande form och stolpiller. Om barnet har feber och kräks är stolpiller att föredra, medan ett barn med diarré kan behöva flytande form. För många barn, framför allt de riktigt små, är det enklare med stolpiller än att svälja något alldeles oavsett om det är flytande eller ej. En spruta med milliliterangivelse är bra för att få i barnen rätt mängd av medicinen på ett enkelt sätt. Här hemma är Panodil jordgubb favoriten.
  • Ibuprofen (Ipren, Ibumetin, etc) i tablettform. Maxdos anges på paketet. Antiinflammatoriskt och febersänkande. Kombinera gärna med paracetamol vid feber eller smärta. För barn: Både flytande form och stolpiller, samma resonemang som för paracetamol.
  • Nässpray (Nasoferm, Otrivin, Nezeril, etc) för att det är jobbigt att sova med täppt näsa. För barn: Barnversionen av nässprayen.
  • Omeprazol och/eller Gaviscon mot sura uppstötningar och halsbränna. Definitivt för dig med sådana problem på hemmaplan, men även för andra eftersom dieten på semestern kanske inte är identisk med den hemma.
  • Loperamid (Imodium, Dimor, etc) eftersom diarré är vanligt utomlands.
  • Antihistamin (Loratadin, Desloratadin, Cetrizine, Kestine, etc), vid allergi och bra att ha med sig alldeles oavsett eftersom det även fungerar klådstillande om man t ex får insektsbett. Dessutom vet man aldrig vad man stöter på utomlands i nya allergener.
  • Plåster. Ett måste när man har barn med, men rekommenderas även i bara vuxet sällskap för även vuxna kan slå sig och blöda, skära sig på en kniv, eller något annat.

Ytterligare saker man kan fundera över att ta med

  • Mild kortisonsalva (hydrokortison, etc), bra att ha vid hudutslag såsom soleksem.
  • Linda, så att man kan hantera om någon trampar snett och stukar foten eller liknande.
  • Vätskeersättning för att ersätta förlusterna vid svårare magsjuka.
  • Febertermometer, framför allt vid resa med barn men bra över lag.
  • Handdesinfektionsmedel.
  • Åksjuketabletter om du är benägen att bli åksjuk.
  • Medel vid tillfällig förstoppning om du har benägenhet att bli förstoppad.

Och GIVETVIS ska alltid andra mediciner du tar regelbundet, receptbelagda som inte, följa med. Kontrollera i god tid före avresa att du har tillräckligt med läkemedel för hela resan så att du slipper ha panik när du inser dagen innan att det är otillräckligt och vårdcentralen har stängt och/eller apoteket har stängt/slut på läkemedlet i fråga.

Har ni något mer ni brukar ha med?

Dela: