Våra placeringar

Våra placeringar

IGMR önskade, i en kommentar på ett tidigare inlägg, lite mer om hur vi placerar våra pengar. Jag går ju inte ut med några specifika siffror eftersom jag inte har lust att vara riktigt så öppen med vår ekonomi, men jag kan beskriva vårt sparande i mer generella termer och i procent.

Vi har ett antal olika platser för våra pengar.

1) Sparkonto med så hög ränta som möjligt, för närvarande varierar det mellan 0,6 och 0,65%. Här har vi främst vår buffert, och vi har även en del cash stående inför saker vi vet kommer, såsom vårt nyligen inköpta uterum. Vi har en satt siffra för bufferten, men hur mycket vi har i kontanter i övrigt beror på om vi har något specifikt planerat (såsom uterummet, takbyte, solceller, etc). Nu med Coronakris har det varit skönt att ha mer kontanter tillgängliga.

2) Makens Avanza-konto. Här finns 55% av våra investeringar, alltihopa i olika aktier. Totalt har vi ungefär 45 olika aktier, där vissa väger tyngre än andra men ingen står för mer än 6% av portföljen. Förr, när maken styrde detta konto helt utan min input, bestod det av betydligt färre aktier och framför allt aktier med väldigt mycket högre risk, vilket gjorde att portföljen slog både uppåt och neråt. Senaste året har den legat lite över börsens avkastning. Vi tittar alltid på en akties utdelning, men alla aktier behöver inte vara utdelningsaktier för att få vara med. Långsiktigt stabila företag är grunden för portföljen.

3) Mitt Avanza-konto. Här står ungefär 10% av våra investeringar, allting i fonder. Detta är ett månadssparande jag startade för något år sedan och som tickar på alldeles oavsett väder. Fonderna är:

  • Aktiespararna direktavkastning
  • Avanza Global
  • Core Ny Teknik A
  • Spiltan Aktiefond investmentbolag
  • Spiltan Globalfond investmentbolag
  • Swedbank Robur Asien

Har även Xact högutdelande. Den sistnämnda är den enda som är börshandlad, där jag brukar köpa lite varje månad också.

4) Mindre sparposter:

  • Lendify. 1 000 kr/månad, har avkastat stabilt sedan vi började investera, årlig avkastning 5,79% (och skatt på det).
  • Trine. Solceller i fattigare delar av världen. Numera tillför vi inget nytt kapital, utan vi låter bara det redan investerade kapitalet snurra runt. Vi ser det även som välgörenhet.
  • Pepins. Främst våra aktier i Spiltan.
  • Kameo. Ett väldigt litet test av deras tjänst, hittills avkastat som det ska.
  • Nordnet. Har ett litet månadssparande i Xact Högutdelande eftersom det är courtagefritt med månadssparande i ETFer.
  • Löneväxling. Maken löneväxlar en portion av sin lön, vilket vi räknar med i sparpost även om pengarna är låsta i många år framöver.

5) Barnens sparande. Är tvådelat, dels månadssparande i fonder enligt fondportföljen jag satte ihop för ett år sedan:

  • Aktiespararna direktavkastning
  • Avanza Global
  • Länsförsäkringar tillväxtmarknad indexnära
  • Plus småbolag Sverige index
  • Skandia Sverige exponering
  • Spiltan Aktiefond investmentbolag

…samt ett antal aktier som jag tycker är långsiktigt intressanta och stabila, med utdelning. Mycket fokus på investmentbolag i deras portfölj. Fördelningen av pengar som sparas är en liten övervikt till fondsparandet och lite mindre som går in i aktierna.

6) Huset. Det är inte medräknat i kvoterna ovan, eftersom jag inte riktigt räknar det som en investering. Huset är vårt hem, inte en investering – och den dag vi säljer lär vi köpa något annat, så pengarna kommer alltid vara uppbundna. Oavsett om jag ser det som en investering eller ej är det i alla fall ett par miljoner uppbundna i huset. Lånen ligger på drygt 40% så det ligger en hel del eget kapital i boendet. Vi hade kunnat amortera ner ännu mer, men med tanke på lånevillkoren har vi låtit bli. Vi gissar att huset ökat mellan 1 och 1,5 miljon i värde sedan vi köpte det, vilket är betydligt mer än vi renoverat för.

Så detta är spridningen i vårt sparande. Vår tanke är riskspridning, inte maximal avkastning, men vi har givetvis som mål att gå lite bättre än index. Hade det bara varit jag hade jag eventuellt gått över mer till bara fondsparande, men vi tycker att det är kul att diskutera aktier och det är roligt med utdelning, så vi kör på det här sättet.

Var börjar man? Del 6: Börja investera

Var börjar man? Del 6: Börja investera

Alla delar av Var börjar man? hittar här.

När du börjat få plus på kontot gäller det att veta vad du ska göra med pengarna.

Till att börja med bör du skaffa dig en buffert. Bufferten ska vara på ett rimligt lättillgängligt konto, men helst inte vara ditt vanliga lönekonto eftersom det då kan bli väl lätt att nalla av pengarna. Ha den allra helst på ett högräntekonto (som idag inte är så hög ränta, runt 0,6 i dagsläget) på en bank med insättningsgaranti. Bufferten är till för när det kommer större, oväntade utgifter – en tandläkarräkning, bilen går sönder, eller diskmaskinen brakar sönder. Bufferten är inte till för saker du vet kommer: semester, julklappar, årsavgifter för försäkringar, eller insats till lägenhet. Till de sakerna behöver du spara separat. Buffertens storlek har diskuterats massor, och hur stor just din behöver vara beror på din situation. Har du barn, hus, bil(ar), eller är du singel och bor i en hyreslägenhet så har du helt olika “risk” i ditt liv att det kommer en oväntad utgift och storleken på denna.

När du har bufferten på plats är det dags att börja låta pengarna jobba. Man kan givetvis spara till bufferten och börja investera simultant, men det är högre risk, så det enklaste är att fylla upp bufferten först. Men sen då?

FIRE-rörelsen i stort förespråkar framför allt breda indexfonder med låg avgift. Amerikanska FIRE-anhängare tycker att en lågavgiftsfond som täcker alla företag i USA är bra, här i Sverige kan du välja en bred indexfond som antingen är global, eller med ett snävare fokus. Låg avgift är viktigt eftersom ränta-på-ränta-effekten annars äter upp enorma summor av dina investeringar med tiden. Låg avgift brukar räknas som under 0,5% i avgift. Jag har satt ihop en portfölj som är den mina barn sparar i, den kan ni se här.

Sätt gärna upp ett automatiskt sparande via t ex Avanza, och låt pengarna dras i samband med att du får lön, så att du inte riskerar att det inte finns något kvar att spara i slutet av månaden. Sparar du i breda indexfonder med låg avgift behöver du bara titta till dem ungefär en gång om året, så att de inte har höjt avgiften eller ändrat något i hur de fungerar (t ex bytt index). Vill man kan man då också vikta om, om man har flera fonder, så att viktningen (hur många procent av portföljen som är i varje fond) är som du vill ha den.

Är du intresserad kan du också handla med aktier. Det kräver att du läser på lite grann, och är således en större tidsmässig investering. Rent statistiskt kommer du heller inte slå index över tid, därav att FIRE förespråkar indexinvestering.

Andra typer av investeringar är att köpa fastigheter, men jag är inte alls insatt i fastighetsinvesteringar så jag lämnar det till andra som kan det bättre. Det finns böcker, poddar och bloggar om fastighetsinvesteringar, bara att Googla!

Det ”trygga” sparkontot

Det ”trygga” sparkontot

Privata Affärer skriver om en undersökning från Swedbank om svenskarnas sparande. 3000 personer har intervjuats (jag hoppas att jag någonsin får svara på en sån här undersökning, det hade ju varit roligt!) och det visar att sparfilosofin bygger på sparkonto ihop med en fondportfölj. Artikeln specificerar inte andelen som har sparkonto som främsta sparform, men det får ju vara en rimligt hög andel för att kallas ”nyckelfaktor”.

Man blir ju lite ledsen när man hör det, med tanke på att det är rakt upp och ner kapitalförstöring.

Vi hade diskussionen här på nyår om sparande på börsen. En kompis som är en av många människor som blivit bränd av nedgången 2008 sa att trots att han låg kvar i fonderna till 2016 hade de inte ens kommit upp till samma värde igen. Med tanke på hur Stockholmsbörsens kurva sett ut över de senaste 20 åren börjar ju jag undra vad han låg i för fonder och hur hög avgift dessa hade, men alldeles oavsett var effekten att han, bortsett från pensionen, inte längre har några pengar på börsen.

Han och många andra, uppenbarligen.

Men att ha pengarna på sparkonto innebär ju en garanterad förlust. Inte ens de med i dagsläget ”hög” ränta – runt 0,60-0,65 sist jag kollade på ställen utan bindning och med insättningsgaranti – hänger med inflationen. Du får således mindre för pengarna i slutet av året än du fick i början av året oavsett att du fått lite ränta på pengarna. ”Tryggheten” i sparkontot betalar du med en garanterad värdeminskning.

Även vi har ett buffertsparande på bankkonto, men då med den ”höga” räntan nämnd ovan – 0,65 så att vi åtminstone får någon avkastning. Men resten utöver bufferten är investerade på börsen – och inte i räntefonder, som också verkar vara populära enligt artikeln. (Jag förstår konceptet av räntefonder som kudde vid sidan av investeringar i andra typer av fonder eller aktier för att mildra vid nedgång, men inte som enda investering.)

Börsen kommer att gå upp och gå ner. På kort sikt är börsen högrisk, och ska du ha pengarna inom snar framtid så bör de inte ligga på börsen. Men har du ett långsiktigt sparande med över tio års sparhorisont, såsom barnspar eller pensionssparande, då bör de definitivt in på börsen och jobba (sen val av strategi, från passiva indexfonder till aktieköp är upp till var och en). Det har de senaste 100+ åren visat sig vara det allra bästa stället för pengar, även om jag ju får lägga till den där disclaimern som alla poddar och proffs skriver: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Bästa Börsdata

Bästa Börsdata

Tänkte att jag måste skriva ett litet hyllningsinlägg till en site som verkligen är fantastisk: Börsdata.

Det är definitivt inte alla som investerar mot FIRE gör det i aktier – det många föredrar är passiva indexfonder som är billiga och just följer index, eftersom det trots allt är ganska svårt att slå index. Jag och maken tycker att aktier är kul och allt eftersom vi lär oss mer om det har det gått bättre för oss. Vi har en del pengar i fonder också, men när det kommer till val av aktier är Börsdata en guldgruva. Den är en guldgruva redan i gratisversionen, men man får ju säga att i betalversionen så är det en guldgruva där man hittar en massa diamanter och rubiner också. Screening-verktyget är grymt bra. Jag gissar dessutom att jag bara skrapat på ytan gällande sitens alla olika funktioner, novis som jag är.

Numera har de hiskeligt många bolag också, 8 000 st över hela världen, även om huvudfokus är Norden och Sverige.

Man kan se alla möjliga nyckeltal, dagliga aktiekurser och mycket mer, och det för tio år bakåt i tiden.

Så, om du är intresserad av aktier, använd Börsdata. Och om du använder Börsdata, fundera på om det inte vore värt att testa betalversionen (hint: det är värt).

Och vid sidan av detta får jag ju också tillägga att Kvalitetsaktiepodden (som Börsdata samarbetar med) är en grymt bra podd som tar mycket (det mesta? allt?) av sin data från Börsdata. Jag har lärt mig enormt mycket av den podden och man hittar många spännande bolag genom dem. Lugnt, sakligt och östgötskt. Lyssna på den!

(Och det här inlägget är inte ett enda dugg sponsrat, betalt eller nånting, det är bara en grym tjänst och en bra podd.)

Kavastus trender 4.0

Kavastus trender 4.0

I oktober anmälde jag mig, lagom spänd inför att gå min första kurs om investeringar. Hittills har jag bara läst en massa böcker, samtliga lånade alldeles gratis på biblioteket. Kavastus trender verkade spännande, med en framstående Twitter-profil.

Sedan kom Kavastugate, eller vad man vill kalla det för fyndigt namn (när det gäller just Kavastu verkar det ju finnas ett och annat smeknamn, inklusive parodikontot “Vaha$tu”), och “alla” på Twitter tyckte illa om honom. Vissa profiler på Twitter säger att han enbart backtradar (dvs hävdar i efterhand att han köpte respektive sålde på botten respektive toppen), och det finns ett gäng screendumps på tweets som gör att man funderar. Min taggning inför att gå kursen sjönk, än mer när han blev sågad i en recension i jag tror Dagens Industri. Folk gapade på Twitter att de haft rätt.

Men eftersom jag bokat in mig på kursen skulle jag givetvis gå den ändå, även om det kändes mer tveksamt.

Det skulle visa sig att jag var långt ifrån ensam om funderingarna. Eftersom Kavastu i första hand är en Twitterprofil var det ju därigenom majoriteten hittat till Kavastus trender. Den “sekt” man pratat om på Twitter, med anhängare som anser att herr Talving är investerar-gud, existerade inte bland de sju-åtta jag pratade med på plats. Visst, det var bara ett litet urval av de uppåt 125 pers som närvarade, men ändå. Alla uttryckte sina tvivel och att de var där för att lära sig mer, men att det inte på något sätt var att detta var Den Enda Vägen.

Klockan nio lördagen den förste december var jag så på plats på Sheraton i Stockholm. Kavastu och en arrangör hälsade alla välkomna personligen genom att ta i hand. Efter ett kort intro om dagens upplägg var det sedan dags för Kavastu att börja.

Han bemötte kritiken på Twitter och artikeln väldigt kort – dels genom att hänvisa till Rika Tillsammans-bloggen Jan Bolmessons recension (som är väldigt positiv) som ett bra ställe att läsa om kursen, och dels genom att konstatera att journalisten i fråga var en av två på hela hösten som inte tagit i hand. Den andre var tydligen någon svårt förkyld. Slutkommentaren om det hela var, “Ni får ju avgöra själva.”

Och det fick vi, för sedan satte det av i racerfart. Det kallades till och med “Rivstart!”. Det dröjde ingen tid alls innan de första bolagsexemplen kom – man kan konstatera att det knappast handlar om att han valt ut ett fåtal case som passar honom, jag gissar att han drog igenom uppåt tre dussin olika bolag under de åtta timmar som kursen pågick (en timme lunch).

Kavastu gick igenom hur han själv kommit fram till den strategi han idag kör, och den som lyssnat på honom i poddar under hösten då han promotat sin bok har hört detta förr. Resa till Thailand, gamla tidningar med, analys av misstag och framgångar. Efter det följde ett antal tips över hur man gör samma resa själv – inte den till Thailand dårå, men den för att analysera vad man gör rätt och fel.

En del av det han säger är självklart. Mantrat “Köp styrka, sälj svaghet” är ungefär lika givande på en Kavastu-kurs som “Köp på botten, sälj på toppen” är av vem som helst. I den bästa av världar skulle man ju lyckas med dessa saker, men att se vad som är svagt respektive starkt, och veta vad som är botten respektive toppen, är ju liksom lite det som är utmaningen i just det här. Kavastu, får man ju ändå ge, gjorde sitt bästa för att delge de strategier han använder sig av – och den statistik han lutar sig mot. För herregud vad mycket data han har sammanställt. Han är datanörd i ordets rätta bemärkelse. Data och trender hela vägen tillbaka till 1980 får vi se på löpande band, sammanställt och jämfört framlänges, baklänges, på längden och på tvären. Oavsett kritik känns det som att just datan och analyserandet, det får man ge honom att han verkar kunna.

Det är statistik om vilka som är de hetaste månaderna på börsen, det delas in i om börsen är i bull- eller bear-trend, när på dagen man bör sälja/köpa, vad som händer på natten med kurserna statistiskt sätt, och mycket mycket mera. En del av detta har jag hört förr i poddar, och han kan visa statistiken bakom.

Med detta i bagaget får min slutsats bli denna om kursen: Huruvida han backtradar på Twitter bryr jag mig inte vidare mycket om. Kursen var lärorik alldeles oavsett. Han förordar inte att man ska göra som han (han säger sig nu helt ha lämnat börsen i väntan på att se om vi på väg in i en björnmarknad, och han säger aktivt att det definitivt inte är för alla att sälja allt), utan att man ska ta med sig det som man tycker passar den egna stilen, personligheten, temperamentet och den tid man har till sitt förfogande. Det var bland det första han sa och det upprepades till sista minuten.

Hans tankar om hur man ska hantera skalning in och ur bolag tyckte jag också var givande. Och ett citat jag tar med mig, efter att vi bränt oss på ett förhoppningsbolag som vi låg kvar i alldeles för länge, är: “Folk snöar in och vill ha revansch i samma bolag som de fått en fetsmocka av” – den tycker jag är viktig att ha med sig.

Jag upplevde Kavastu mer ödmjuk i denna kurs än jag tyckt att han verkat i någon podd eller i boken (Bli rik och fri med aktier). I sektionen om vart vi är på väg just nu var han mycket tydlig med att han inte kunde säga – tecknen är illavarslande, men om december blir en bra månad kan det ändå fortsätta vara en bra bilmarknad.

Jag höll mig vaken och lyssnande hela vägen igenom, och han höll det intressant i princip hela vägen (mot slutet av eftermiddagen drogs ett stort antal bolag på raken, då blev det lite svårt att koncentrera sig, men annars så).

Att hävda att hela kursen bara är MA200 och sen är det inget mer, som recensionen i tidningen sa, är en rätt elak sammanfattning med dålig substans. Visst är det mycket MA200, men det är också mycket mer. Eller vad vet jag, kanske är jag bara sååå okunnig att jag inte fattar att jag blir lurad? Vem vet. Jag tyckte att jag lärde mig något, jag uppskattade det. Den var precis på lagom nivå för mig – inte någon grundkurs, men inte heller vidare avancerad. Jag kan inte påstå att det var något under kursen jag inte förstod – och det om något är väl ett gott betyg, med tanke på hur en del (dåliga) föreläsare kan göra även det enklaste svårt, och hur andra (bra) föreläsare kan göra det svåra förståeligt.

Är det värt pengarna? Det kan man alltid diskutera. Jag ångrar inte att jag gick kursen. Andra tycker säkert (uppenbarligen) att det är helt bortkastat.

(På Sheraton var maten för övrigt fantastisk, och inget snacks med utgånget datum serverades. Som om det nu skulle påverkat innehållet i kursen.)