Det ”trygga” sparkontot

Det ”trygga” sparkontot

Privata Affärer skriver om en undersökning från Swedbank om svenskarnas sparande. 3000 personer har intervjuats (jag hoppas att jag någonsin får svara på en sån här undersökning, det hade ju varit roligt!) och det visar att sparfilosofin bygger på sparkonto ihop med en fondportfölj. Artikeln specificerar inte andelen som har sparkonto som främsta sparform, men det får ju vara en rimligt hög andel för att kallas ”nyckelfaktor”.

Man blir ju lite ledsen när man hör det, med tanke på att det är rakt upp och ner kapitalförstöring.

Vi hade diskussionen här på nyår om sparande på börsen. En kompis som är en av många människor som blivit bränd av nedgången 2008 sa att trots att han låg kvar i fonderna till 2016 hade de inte ens kommit upp till samma värde igen. Med tanke på hur Stockholmsbörsens kurva sett ut över de senaste 20 åren börjar ju jag undra vad han låg i för fonder och hur hög avgift dessa hade, men alldeles oavsett var effekten att han, bortsett från pensionen, inte längre har några pengar på börsen.

Han och många andra, uppenbarligen.

Men att ha pengarna på sparkonto innebär ju en garanterad förlust. Inte ens de med i dagsläget ”hög” ränta – runt 0,60-0,65 sist jag kollade på ställen utan bindning och med insättningsgaranti – hänger med inflationen. Du får således mindre för pengarna i slutet av året än du fick i början av året oavsett att du fått lite ränta på pengarna. ”Tryggheten” i sparkontot betalar du med en garanterad värdeminskning.

Även vi har ett buffertsparande på bankkonto, men då med den ”höga” räntan nämnd ovan – 0,65 så att vi åtminstone får någon avkastning. Men resten utöver bufferten är investerade på börsen – och inte i räntefonder, som också verkar vara populära enligt artikeln. (Jag förstår konceptet av räntefonder som kudde vid sidan av investeringar i andra typer av fonder eller aktier för att mildra vid nedgång, men inte som enda investering.)

Börsen kommer att gå upp och gå ner. På kort sikt är börsen högrisk, och ska du ha pengarna inom snar framtid så bör de inte ligga på börsen. Men har du ett långsiktigt sparande med över tio års sparhorisont, såsom barnspar eller pensionssparande, då bör de definitivt in på börsen och jobba (sen val av strategi, från passiva indexfonder till aktieköp är upp till var och en). Det har de senaste 100+ åren visat sig vara det allra bästa stället för pengar, även om jag ju får lägga till den där disclaimern som alla poddar och proffs skriver: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Ränta-på-ränta inspirerar

Ränta-på-ränta inspirerar

För några dagar sedan hörde svågern av sig. Han och hans fru sparar till sina barn varje månad, och hittills har dessa pengar landat på ett ”säkert” sparkonto med nollränta. För 2,5 år sedan startade svågern ett konto på Avanza, men sedan kom han inte längre, utan överföringarna har stått kvar till bankkontot.

Nu skulle det bli ändring på det.

Första idén var 100% i Avanza Zero. Jag och maken tyckte att det fanns bättre varianter – eftersom Avanza Zero bara investerar i de 30 största bolagen på svenska börsen är den en ganska smal fond.

För enkelhetens skull kom svågern över och vi hjälpte till att sätta upp automatisk överföring och investering i tre olika fonder: Avanza Global (40%), Skandia Sverige Exponering (30%) och Spiltan Aktiefond Investmentbolag (30%). Bra bredd och låga avgifter. Svågerns önskemål var att det skulle vara enkelt och att han i princip aldrig skulle behöva titta på det igen. Automatiskt och bortglömt.

Vi visade grafer över vilken utveckling investeringarna skulle kunna ha över de 15-20 år som pengarna är tänkta att ligga och gotta till sig. Givetvis med hela ”historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning”-grejen, men ändå. Att visa en ränta-på-ränta-graf är väldigt motiverande.

Det var faktiskt så motiverande att svågern när han kom hem satte upp sparande även till sig själv och sin fru i samma fonder som till barnen. Och sedan började han berätta för en kompis om hur bra det var med investeringar… Jag och maken kände att vi gjort en god gärning sådär lagom innan jul, och vem vet, det kanske får ringar på vattnet.

Bokrecension: The simple path to wealth

Bokrecension: The simple path to wealth

The simple path to wealth av JL Collins är väl en av de mer frekvent nämnda böckerna i FIRE-sammanhang, skriven av en bloggare (www.jlcollinsnh.com) som började med att skriva ett antal brev om hur man investerar till sin dotter, vilka sedan blev en serie på hans blogg, och till slut en bok.

Det är en trevlig bok med ett mycket enkelt budskap: köp bred(a) indexfond(er) med låg avgift. Böka inte runt med något annat, varken något annat tillgångsslag eller några enskilda aktier eller någon dyr fond som komplement, utan ta en indexfond som är så nära gratis du kan komma – i hans fall, genomgående i boken, Vanguards VTSAX som har hela den amerikanska börsen i en enda indexfond.

Eftersom jag sett boken rekommenderas i FIRE-sammanhang så mycket väntade jag mig en bok som handlade om mer än bara indexinvestering, i form av att jag tänkte mig mer FIRE-tänk i inkomster/utgifter också. Men det är fullt fokus på investeringarna. Och i och med det tycker jag att boken blir rätt tjatig om jag ska vara ärlig. Det är ju bara ett enda budskap som hamras in från början till slut, och i min värld finns det inte fullt så många sätt att säga att man ska köpa billiga indexfonder så att det räcker till en hel bok.

Den är dock välskriven och i omgångar rolig. Språket är vänskapligt och okomplicerat. Vill man verkligen få klart för sig varför indexinvesteringar is the way to go, läs boken. För den mer kompletta FIRE-boken på engelska får jag leta vidare (jag vill skicka en grym FIRE-bok till en kompis i USA så jag måste först hitta den).

Köp boken hos: Bokus | Adlibris | Cdon.com  | eller bättre för din ekonomi, låna den på biblioteket!

Glöm inte att använda en cashback-site om du köper boken! ?

Diversifiering med Lendify

Diversifiering med Lendify

Av någon anledning har jag inte skrivit om Lendify här på bloggen än, trots att jag investerat där sedan oktober 2017. Det här är inte sponsrat eller ett samarbetsinlägg, det är bara lite tankar om dem.

Lendify är crowd-funding-lån till privatpersoner, i princip. Går du till deras hemsida kommer du få välja om du vill låna eller investera. Lendify är en “utmanare” till de vanliga storbankerna och erbjuder en plattform för att koppla samman personer som vill låna ut kapital, och personer som vill låna. De säger sig välja noggrant vilka låntagare de tar, i form av att de gör en “gedigen kreditprövning” där de bara godtar 10% av alla som ansöker – men tittar jag på de jag lånat ut till och vilket kreditbetyg de har så undrar jag hur illa ställt det är med övriga 90%. Bland de jag lånat ut till ser det ut som följer med kreditbetyg, nämligen:

Det har dock gått förhållandevis bra med mina investeringar. En har helt slutat betala och är uppsagd, och då ska man få pengar från kreditförlustfonden på Lendify men det vet jag inte att jag fått än (det gäller dock bara deras autoinvestkonton). Fyra är hos inkasso. Ytterligare ett par har haft förseningar men kommit tillbaka. Totalt är jag investerad i 104 olika lån, så de flesta sköter sig. Jag kör med det automatiska kontot (autoinvest) där ränta och återbetalningar automatiskt investeras i nya lån, för ränta-på-ränta-effekt. Det blir då små poster, runt 300 kr i varje lån. Det ger snabbt en väldifferentierad portfölj. Man kan också ha ett manuellt konto och då investerar man, uppenbarligen, manuellt så mycket man vill i de lån man vill ha.

Totalt har jag i nuläget 5,86% i årsavkastning och sedan är det 30% skatt på räntan man får in, vilket om jag räknar rätt blir 4,1%. Ingenting mot vad börsen gått upp sedan januari, men bra mycket bättre än börsen gick oktober-december. Så den ger en viss stabilitet, lite krockkudde.

Numera har Lendify också en andrahandsmarknad som verkar vara välfungerande. Man lägger då ut sitt konto (man kan ha hur många konton man vill på sin inloggning) till ett visst pris (vanligen 98-102% av värdet) och hoppas på att någon annan privatperson har lust att köpa. På så sätt kan man också snabbt komma in och få större, investerade portföljer om man vill det.

Jag lägger in en slant i Lendify varje månad. Den utgör ingen stor del av vår portfölj, men den ger en väldigt stabil avkastning. Visst får man se vad det blir för betalningsbenägenheter när det blir sämre tider, men förhoppningsvis prioriterar de flesta att betala av på sina lån. Vi får se. Som vanligt får var och en göra sin egen bedömning av investeringen.

Nu i februari gick Lendify också ut med att man höjer räntan på lånen eftersom STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate, fick jag googla mig till) har stigit. Så det var ju en trevlig överraskning.

Vill du gå med? Använd gärna min värvningslänk så får du 500 kr och jag båda 500 kr extra när du når 20 000 investerade kronor.

Crowdfunding med Kameo

Crowdfunding med Kameo

I samarbete med Kameo.

Kameo erbjuder lån till företag och fastighetsprojekt som man som vanlig privatsparare kan investera i. Framför allt har de hittills erbjudit investeringar i fastighetsprojekt, och de tre som ligger presenterade på hemsidan just nu har haft 11% ränta på sina investeringar. Varje projekt kategoriseras med ett riskbetyg (A-E där A är bäst), baserat på den förväntade kreditrisken enligt UC.

Kameo rekommenderar själva att sprida risken över minst tio olika projekt, men eftersom de är ganska nya finns det inte så många att investera i och det kommer att ta tid innan man kommer upp i tio stycken. De projekt man har kunnat investera i har varit på 5-12% ränta beroende på riskklass.

Jag har ännu inte investerat i något projekt eftersom jag inte hittat något jag tycker känns tillräckligt stabilt. Jag har skapat ett konto och lite beroende på vad för typ av projekt som kommer framöver kommer jag eventuellt att investera. Det jag tycker är bra med Kameo, liksom med Lendify där vi har investerat en del, är att man kommer bort från börsen. Diversifiering är bra. Samtidigt, på den i nuläget negativa sidan, är ju riskerna förhållandevis höga i många fastighetsprojekt med tanke på fastighetsmarknaden. Det gör att jag håller mig lugn i båten i väntan på något jag verkligen tror på. Förutom Sverige har Kameo även projekt i Norge och Danmark att investera i.

Hemsidan tycker jag inte är den enklaste att hitta på, men här finns aktuella lån att titta på.

Gör alltid din egen bedömning innan du investerar pengar, jag är inte något facit. Investeringar innebär alltid en risk.