Vecka 12: Se över matkostnaderna

Vecka 12: Se över matkostnaderna

Årsutmaningen, vecka 12 – dags att ta en närmare titt på matkategorin. 2018 la svensken i genomsnitt 12,5 % av sin disponibla inkomst på mat (men då är restaurangbesök inte medräknade – lägger man till kategorin ”hotell, restaurang och fika” går det åt 6,6 % av den disponibla inkomsten ytterligare). Det innebär att det är en av våra största utgiftskategorier, tillsammans med boende och transport. Ändå lägger vi idag mindre på mat, tack vare lägre priser i och med större import, och högre löner.

Mat är en kategori som ofta dyker upp för diskussion i privatekonomigrupperna på Facebook som jag följer, och våra matkostnader var för egen del anledningen till att jag blev intresserad av privatekonomi till att börja med.

Hur mycket lägger du på mat?

Efter att ha gjort sammanställningarna över dina/era utgifter bör du ha en idé om hur mycket pengar du lägger på mat. Blev du förvånad över siffran?

Det finns underlag för hur mycket man ”bör” lägga på mat. Swedbank tycker att ensamboende lägger 2 770 kr, två vuxna sammanboende 5 540, barn 0-6 år runt tusenlappen, och därefter successivt uppåt mot vuxennivån. Konsumentverket tycker att en vuxen 18-30-åring som äter all mat hemlagad kan/får lägga 2 950 kr i månaden (700 kr mindre om man äter lunch ute).

Det finns givetvis hänsyn att ta – allergier och olika sorters specialkost kan mycket väl kosta mer än när man inte måste ta hänsyn till sådant. Men fundera över hur era kostnader står sig mot dessa schablonbelopp.

Minska matkostnaderna

Medvetenhet. Det första steget mot att sänka matkostnaderna är det du gör nu – att bli medveten om hur mycket du i nuläget lägger på mat. Det går inte att göra något åt något man inte har koll på. Från och med nu kan du göra medvetna val.

Minska matsvinnet. Att minska matsvinnet är bra för både miljö och plånbok. Vi svenskar slänger mängder av mat varje år som hade kunnat ätas som den bara omhändertagits bättre. Se till att ha koll på vad som finns i framför allt kylen, men även frysen, och använd det du köpt hem. Spara resterna och använd till matlådor, eller kör en rest-kväll. Frys in frukter och bär som börjar bli dåliga, eller gör bananpannkakor på svarta bananer.

Matlådor. Grundtips nummer ett brukar vara matlådor och ja, om du har för vana att lägga 80-150 kronor dagligen på lunch kommer matlådor spara dig mycket pengar.

Mer vego. Också ett väldigt vanligt förekommande tips. För vår del har vi blivit mer flexitarianer, då min familj inte är så förtjust i bara bönor och linser, men blandar jag i linser i köttfärsen så att det blir 50/50 är det ingen som klagar. Billigare, och minskar köttkonsumtionen.

Planera. Vi planerar vår veckomeny varje söndag och försöker då göra det med följande ”recept”: En dag kött, en dag kyckling, en dag fisk, en dag soppa, en vegetarisk, och en-två ”valfria” dagar. Vi planerar maten utifrån vad vi har hemma och vad som är på erbjudande för veckan, så att vi slipper panikköpa något som inte alls är på erbjudande.

Välj rätt butiker. Lågprisbutikernas som Willys och Lidl har generellt just lägre priser. Hemköp, Coop och Ica är generellt dyrare. Vi brukar storhandla på Willys, och sedan köper jag sådant som är på bra extrapris i de andra butikerna när tillfälle ges.

Köp kort datum. Många affärer har numera lådor med kort-datum-produkter. Här kan du spara 30-70 % av den ordinarie kostnaden. Men tänk på att bara köpa om det är något du kommer hinna använda – annars blir det bara dyrt trots det låga priset.

Odla eget. Du behöver inte ha någon enorm trädgård för att kunna odla lite eget. Odla t ex basilika i en kruka, eller ha en hink med körsbärstomater. Groddar är superenkelt att odla. Även potatis går utmärkt i hinkar. Se till att odla sådant du själv äter, annars blir det bara slöseri.

Baka. Om du äter mycket bröd finns det också en hel del pengar att spara på att baka eget. Att baka eget bröd kostar några få kronor. Från frukostfrallor till saftiga bröd, från hamburgerbröd till kanelbullar – det är billigare (och godare!) att göra eget. Min favoritbok för brödbak hittar du här.

Plocka. Blåbär, björnbär, hallon, äpplen, och svamp är alla exempel på saker som är dyrt i affär men gratis i våra skogar och trädgårdar. Har du inga egna äppelträd, hör med någon vän som har äppelträd i trädgården, eller leta i stan efter ”allmänna” träd. Ta sedan omhand om naturens skatter – frys in, safta, sylta, lägg in, torka, och så vidare.

Gör storkok. Använd till matlåda och till att ha extra matlådor i frysen efter behov. Med några matlådor i frysen slipper du dessutom hamna i ”äh vi tar hämtmat ikväll”, utan kan snabbt plocka fram när orken tryter.

Medvetna restaurangbesök. Gå inte på restaurang bara för att du inte orkar laga mat, eller på slentrian – gör ett aktivt val. Restaurang är dyrt och gräver snabbt hål i plånboken. Det betyder inte att det råder restaurangförbud, men att du ska gå på restaurang för att njuta av att någon annan lagar maten och upplevelsen runtikring, inte bara för att du är trött eller ”alltid gör det”.

Ytterligare tips finns i mina inlägg tio tips för att få maten att hålla längre och tio tips till.

Hur mycket lägger du på mat? Har du tagit till några åtgärder för att minska matkostnaderna? Vilka är dina bästa tips?

Dela:
Crowd farming

Crowd farming

Jag skrev i månadsavstämningen om Crowd farming, och tänkte att jag skriver lite mer om det för att vi är så himla nöjda.

Via Crowd farming beställer man hem frukt och grönt direkt från odlarna utomlands. Vi har beställt ljuvliga mangos (två gånger, för att de var så himla goda), granatäpplen (enorma), och ytterligare frukt och grönt som ännu inte kommit eftersom det kommer när skörden är klar. Vi väntar på persimmon om någon vecka, apelsiner i december, och avokado och blodapelsin i januari.

Hur mycket som är i varje beställning står på hemsidan – t ex fem kilo mango, tio kilo apelsiner, och så vidare. Kostnaden per kilo är högre än på Ica, men med tanke på smakskillnaden är det något vi är helt villiga att betala för. Mangos köpta via Crowd farming har ingenting att göra med Icas mangos – de är underbart söta och mjuka. Man får hem dem så att de har ett par dagar kvar till full mognad, vilket gör att man kan ha dem på ett kallt ställe och plocka fram dem en efter en så mognar de ut i lagom takt så att man inte behöver äta fem kilo samma kväll. (Skulle man ha för mycket som mognar ut på en gång går det så klart också att frysa in, det gjorde vi med granatäpplekärnorna och det är super att ta fram och hälla på yoghurten.)

Frakten ingår i den kostnad du ser på hemsidan, så den kostnad som står vid varje box är den totala kostnad som gäller.

Jag har funderat över om det miljömässigt är försvarbart att skicka efter frukt och grönt på det här sättet. Jag vet inte svaret, men jag tänker att till skillnad från frukten på Ica så skickas inte den här till ett ställe för att sorteras, ett annat för att plastas in, och så vidare. Den går direkt från gården till mig, och kommer i trevliga lådor helt utan plast.

Utöver att beställa specifika lådor av produkter kan man också “adoptera” projekt, t ex ett apelsinträd, en get (för getmjölk), eller en del av ett saffransfält. Detta har vi inte testat, vi får se om vi gör det framöver. Det är ju den där grejen med “sälj din vara innan du skapat den”, så det är positivt för bönderna som vet att det finns köpare för deras varor.

Har ni testat Crowd farming? Är ni nöjda?

Dela:
Månadsavstämning: oktober 2020

Månadsavstämning: oktober 2020

Oktober var en helt okej månad, både i ekonomi och hälsa, men i samhället ökade Corona igen vilket gjorde att Östergötland satte upp nya restriktioner. Suck.

Inkomster

Inte så höga inkomster som snittet för året. Grundlön för både maken och mig, men inget vab eller sjukfrånvaro. Inga särskilda extrainkomster, utöver att jag tog ut lite pengar från cashbacksidorna så det var ett par hundralappar. Lite pengar från Försäkringskassan som alltid, eftersom jag tar ut föräldrapenning delar av veckan.

Utgifter

Under snittet för året, vilket ju var trevligt. Matkategorin landade på smått bisarra knappa 9 200 kr, men det har flera olika förklaringar. Vi fick erbjudande om att köpa nötkött av en bonde i närheten som blivit tvungen att nödslakta en kossa efter en förlossning som inte gick som den skulle. För 2 880 kr fick vi 24 kg kött, vilket kommer räcka bra länge framöver nu när vi kraftigt minskat mängden kött vi äter varje vecka. Ungefär hälften av det vi köpte var köttfärs, resten av fina bitar. Närproducerat och bra, kom direkt från gården hem till oss. Det andra matmässiga var att vi har testat en ny tjänst som heter Crowd farming, där man beställer frukt och grönt direkt från odlare utomlands. Vi fick hem de godaste mangos vi någonsin ätit, och även fantastiska granatäpplen. Fyra av de frukter vi la beställning på har vi ännu inte fått (de skickas när det är färdigodlat, så en kommer i december, nåt i januari). Rekommenderas varmt, vilken frukt!

Ute har vi däremot knappt ätit alls, jag tog en lunch med en kollega som skulle sluta och barnen fick McD på vägen hem från Skåne (vi trodde att de skulle klara sig på det vi hade i bilen, men de behövde en paus och lite mer påfyllning).

Eftersom vi varit på resa till Skåne (innan restriktionerna slog till) och maken har varit på jakt har det blivit en del diesel-pengar. Jag köpte också en nygammal mobil från Returhuset (i nyskick, men en Samsung Galaxy S9+ för 3 800 kr kändes bra), efter att min gamla till slut börjat ge upp efter drygt tre år.

På det hela taget blev det ändå en sparkvot om 49,33%, vilket är över vårt mål om 40% i årssnitt och således är jag helt nöjd med det. Vi sparade nästan exakt så mycket som vi förväntar oss att kunna spara per månad.

Investeringar

Inte ett nytt ATH denna månad eftersom börsen börjat sakta in med tanke på Corona. Vi sitter lugnt i båten och säljer inte, så klart. Det var skralt med utdelningar den här månaden, men det har ju å andra sidan varit ganska skralt hela året.

Hälsa

Jag nådde mitt viktmål efter knappt tre månader med Viktväktarna. Viktväktarna fungerar förträffligt för mig och jag trivs bra med det. Jag snittade 12 100 steg om dagen, vilket känns stabilt och bra. Även övriga i familjen har i allt väsentligt varit välmående. Det är trist att vi nu rekommenderas låta bli gymmet, men jag har i alla fall min crosstrainer i källaren.

Skrivande

Efter att ha tröttnat en aning på att pyssla med första boken har jag i oktober skrivit på andra boken i serien istället. Ibland behöver man en paus. Men många ord skrivna har det blivit i alla fall.

Bloggen

9 277 sidvisningar på bloggen under oktober. 38% fler än motsvarande period förra året, så det går ju åt rätt håll. Hoppas ni fortsätter läsa och kommentera, det är så kul att få kommentarer!

Mest lästa:

  1. Vad gör vi för fel? Del 1 av 2
  2. Vara öppen med FIRE
  3. Vad gör vi för fel? Del 2 av 2
  4. Vem har ansvar för att folk skuldsätter sig?
  5. Olika sorters mjölk och dess miljöpåverkan
Dela:
Odlingsåret 2020

Odlingsåret 2020

Odlingsåret är nu i princip över. Tack vare uterummet har vi fortfarande ett gäng tomater kvar att skörda, men i övrigt är det i princip slut.

Erfarenheter från året

  1. Välj dina grödor. Det här är tredje året vi odlar “på allvar” och vi har valt att fokusera mycket mer på enstaka grödor, istället för att odla lite av allt. Potatis är inte det man sparar mest pengar på att odla själv, men vi njuter oerhört av att kunna gå ut och plocka upp vår egen potatis och tillaga den direkt, så vi har valt att ha en hel del potatis. Tomater var ett annat fokus, eftersom det är ljuvligt att kunna gå ut och plocka solvarma tomater och äta direkt. Det har därför blivit mycket stabilare skörder av ett mindre antal grödor, vilket känns som att det funkar bra för oss.
  2. Dela med vänner. Vi sådde inga egna tomat- eller paprikaplantor, men fick från flera håll. Vi delade i gengäld med oss av kålrabbiplantor. Det gör att man kan se till att förodla många av en sort så att man garanterat får några bra plantor (istället för att bara försöka sätta precis så många som man vill ha, med risken att några inte blir bra), men fortfarande få fler typer av grönsaker.
  3. Ta vara på allt. Vi har faktiskt gjort det det här året, fullt ut. Kilovis med bär, stora zucchinis, mängder med potatis. Allt har tagits om hand den här gången.
  4. Vattna med regnvatten. Vi samlar regnvatten på sommaren sedan ett par år tillbaka, och vattnar nästan uteslutande med det, bortsett från några enstaka veckor under sommaren då det regnat för lite och tunnorna blivit tomma. Sedan i våras samlar vi även vatten från uterummet, så det har ökat mängden tillgängligt regnvatten.

Årets skörd

  • 10 kg rabarber, det mesta eget men en del av det från grannarna, men även plockat ytterligare som vi inte vägt utan bara gett bort direkt
  • 13,5 kg röda vinbär från egna buskar + en grannes
  • 3,5 kg svarta vinbär från egna buskar
  • 2 kg vita vinbär från egna buskar
  • Drygt 3 kg krusbär
  • 5,7 kg havtorn
  • Drygt 9 kg björnbär (från vår enda, underbara buske!)
  • 4 st zucchini, vardera 1-2 kg
  • Runt 12 kg potatis, kanske mer
  • Drygt 300 gram chili
  • Tomater i mängder, ej vägt
  • Ett gäng paprikor
  • Några physalis
  • Kålrabbi, ej vägt men 6-7 st
  • Blåbär, ej vägt, men första året med en del skörd
  • Jordgubbar, ej vägt men överraskande många och lång säsong (och underbart goda…)
  • Smultron, ej vägt

Av detta har vi gjort:

  • Rabarbersaft
  • Vinbärssylt och -saft i olika färger
  • Krusbärssaft
  • Havtornssylt och -saft
  • Björnbärssylt
  • Chiliolja och örtsalt

Och givetvis ätit en massa, potatisarna har blivit ljuvliga potatisklyftor i ugn. En del bär finns kvar, vi brukar behålla över året och ha i smoothies, tårtor, med mera. Vita och röda vinbär hade jag i en efterrättspaj i somras, och jag gjorde en vinbärsmousse till tårtan samma dag.

Huruvida odlingen är ekonomiskt lönsam eller inte har jag inte räknat på, men jag skulle tro att den är det med tanke på att vi bara köper enstaka fröer själva och resten byter vi till oss. Vi använder mycket lite av kommunalt vatten för att vattna, vilket också sparar. Gödsel har vi både bokashi och hämtar hästgödsel från en bekant. Så det är förhållandevis lite utgifter. Vi köpte nya krukor när vi hade fixat uterummet, men de ska ju stå där under många år framöver är planen, så de kommer i längden inte vara vidare dyra, och då behövdes det också köpas en del ny jord. Vi köpte också en del nya burkar och flaskor, men eftersom vi får tillbaka många av dem när de getts bort och folk ätit ur dem, borde vi nu inte behöva köpa nytt på flera år. Sammantaget är det nog svårt att hävda att vi skulle gå minus på det här. Och det är så himla gott att det inte spelar så stor roll.

Dela:
Odlingsåret 2020

Recept: Zucchinigratäng

Så här i skördetider är en av sakerna vi odlat i trädgården zucchini (eller squash, samma sak, bara olika språk (italienska resp engelska)). Det var första året och vi fick baby-plantorna av svärmor – och de har tagit sig riktigt ordentligt. Jättefina zucchinis har det blivit, så då behövde vi ju hitta recept att använda dem i. Jag gillar att steka dem i skivor i vitlök och ha dem istället för pasta när vi äter köttfärssås, men det finns ju fler användningsmöjligheter. Så vi gjorde en… (drumroll) zucchinigratäng! Och det var jättegott. Så nu delar jag med mig av receptet här.

Zucchinigratäng med fetaost och cream cheese

1-2 medelstora zucchini
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
200 g cream cheese
2 dl mjölk
150-200 g fetaost
salt & peppar

  1. Sätt ugnen på 225 grader.
  2. Skiva zuccinin riktigt tunt, strimla löken och finhacka vitlöken. Lägg detta i en ugnsfast form.
  3. Blanda samman crème cheese, mjölk och smulad fetaost i en bunke. Krydda med salt och peppar. Slå detta över den skivade zucchinin.
  4. Gratinera i ugnen i cirka 30 minuter eller tills zucchinigratängen börjat få färg.

Vi åt det ihop med lite grillat kött och grönsallad. Det behövs något med lite tuggmotstånd, kyckling skulle också funka utmärk.

Dela: