Miljonärsskatt och tak på ISK

Miljonärsskatt och tak på ISK

Ska regeringen uppmuntra sparande, eller vill de helst ha oss som beroende små lamm som bara följer Styrets alla infall?

När sossarna i rapporten “Fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa” lägger fram diverse förslag är svaret tydligt: Lamm. Lamm på väg till slakteriet.

Så, vi ska ha ny kapitalskatt, för att “de rikaste” ska betala mer. Riktigt hur “de rikaste” definieras vet jag inte, men bara grejen att det heter miljonärsskatt får mig att tänka att det inte behövs så värst många miljoner innan sossarna vill vara där och ta mer av mina pengar. Tre miljoner verkar diskuteras i rapporten, för att har man över tre miljoner då ska man betala ännu mer för bistånd, invandring, och allmänna roligheter som staten vill lägga pengar på. (Rekommenderad litteratur: Slöseriet med dina skattepengar.)

Ännu bättre är deras förslag om tak på sparande i ISK. ISK ska begränsas kraftigt, och “reformeringen” av KF kan jag bara anta ska användas för att det ska bli lika begränsat.

Men är det mångmiljonärer med extrema inkomster som sparar på ISK, eller är det rätt många “vanliga” svenskar? Jag tänker mig att det är många av de senare. Redan 2018 hade 2,4 miljoner svenskar ett ISK-konto. Riktigt så många extrema höginkomsttagare har vi förmodligen inte, så gissningen får ju landa i att det ändå är “vanliga löntagare” som är duktiga och inte gör av med varenda krona de får in, som står för många av ISK-kontona. Och varför väljer man ISK? För att AF-kontona är mycket krångligare vad gäller deklaration, kvittningsregler, och så vidare.

Grejen med ISK är dessutom att staten får in pengarna alldeles oavsett hur börsen går. Om börsen går ner 30 % på ett år så får staten fortfarande in sin ISK-skatt. Sätter man pengarna i arbete på ett AF-konto istället, då får inte staten någon skatt från de pengarna förutom på eventuella utdelningar, samt vid försäljning om det görs med vinst — under förutsättning att man inte kvittar det mot en förlust.

Och blir jämlikheten så värst mycket bättre av att man beskattar de som sparar ännu mer? Det är ju inte så att man inte redan beskattats. Först betalar arbetsgivaren för att få ge dig lön. Från lönen dras skatt. Väljer man att investera via ett ISK så får man skatta på de redan skattade pengarna där. Och de pengar man spenderar, de skattas också via momsen.

Jag tror jag gör bättre saker med mina pengar än vad staten gör med ytterligare ett par skattekronor, det ska jag lugnt säga. 

De nästan 700 000 personer — mååånga av dem importerade från andra länder med kort utbildning, dåliga kunskaper i språket och begränsad arbetslivserfarenhet — som lever i utanförskap får det inte bättre av att småsparare får det sämre och blir ännu hårdare beskattade.

Hur skulle det vara om regeringen lärde sig att hålla i pengar? Inte lägga pengar på all möjlig skit? Kanske ta hand om problemen som redan finns i vårt land istället för att fortsätta importera fler? Landet borde hamna i Lyxfällan och lära sig att man först tittar på utgifterna. Men nej, istället ska man bara tvinga ur befolkningen mer pengar.

Min mest populära tweet någonsin var om just sossepolitiken för några dagar sedan. Står fast vid den.

Kanske är hela grejen med idéerna bara att göra oss så förbannade att vi protesterar och sedan när det enda som råkar bli verklighet är att man för tredje gången höjer ISK-skatten (den man inte skulle röra när det begav sig, och som aldrig kommer sänkas även om vi kommer in i betydligt tråkigare börstider) så går det närmast obemärkt förbi.

Inte vet jag. Men det är bra att många blir förbannade.

Dela:
Uppgång och… tja, uppgång, på börsen

Uppgång och… tja, uppgång, på börsen

När snöbollen som är ens portfölj når en viss nivå så blir skillnader under dagarna och veckorna väldigt stora. En enda veckas uppgång kan motsvaras av en lön, eller bådas lön. Det kan göra en lite fartblind, men för egen del har jag lite av samma bild som min mor av pengar som sätts in på börsen – det är Monopol-pengar. Inte riktigt på riktigt. (Vilket är bra sen när det kommer en nergång, för på samma sätt som det går upp mycket kan nergång göra oss bra mycket fattigare på enskilda dagar, på sätt som våra månadslöner inte väger upp.)

Fast just nu verkar börsen inte ha så mycket annat för sig än att vandra uppåt. Hur långt kan det gå? En del av mig hoppas definitivt på en ny nergång som vi såg för ganska exakt ett år sedan i Coronakrisens början, då vi köpte och köpte och köpte, och det var väldigt bra för vår portföljutveckling. Jag sov inte dåligt en sekund över nedgångarna, utan tyckte det var kul att äntligen kunna handla på “rea”, så jag tänker att vi har en bra risknivå. Det enda som var tråkigt var de uteblivna utdelningarna, men det verkar repa sig bra det här året, med siktet inställt på nytt utdelningsrekord för egen del (av förklarliga skäl, eftersom vi köpt fler aktier i utdelningsbolagen vi äger). Köpandet under “krisen” – en del träffade vi riktigt nära botten, annat på vägen ner, och en del även på vägen upp igen – har verkat väldigt positivt för vår portfölj. Dessutom känns det som en hälsosammare börs med nedgångar lite då och då. Det är ju så det sett ut historiskt, och att vi nu skulle vara unika och immuna mot en kraftig nergång/krasch ser jag som fullständigt osannolikt.

Men nu tar det i alla fall emot att köpa. Våra månatliga, automatiska köp ligger fortfarande och tuggar, dem petar jag inte på, men enskilda aktier känns i många fall rätt övervärderade. Investmentbolag, min favorittyp, ligger generellt med låga rabatter hela vägen upp till höga premier. Och jag har ett stort motstånd mot att köpa investmentbolag till hög premie… Investor ligger fortfarande skapligt, men det är vårt absolut största innehav och kommer inte fyllas på på ett tag.

Så just nu puttrar det mest på. Uppåt. För att världen inte riktigt vet vad den ska göra med alla pengar som finns överallt, från alla stimulanspaket och liknande, och de låga räntorna som gör att bankkonto är helt meningslöst att ha pengarna på. Och allt spinner fortare, och fortare.

Idun industrier låter spännande och vi har anmält intresse för IPO:n. Ett konglomerat, värdeinvesterare, med uttalad pilotskola (att de som driver företaget har ett stort ägande i företaget) och idén är att behålla bolagen till tids ände. Känns som min typ av företag. Dessutom ska Spiltan investera i dem, och jag gillar Spiltan. Vi får se om vi får tilldelning.

Vad gör ni med era pengar just nu? Kör ni äkta FIRE-stil och kör med automatiska insättningar på Lysa eller liknande, eller investerar ni i enskilda aktier? Eller gömmer ni pengarna i madrassen, samlar dem på hög i krigskassa?

Dela:
Vecka 7: Investera din första hundralapp

Vecka 7: Investera din första hundralapp

Detta inlägg innehåller annonslänkar till Avanza och SAVR.

Vecka sju av Årsutmaningen – den här gången är det dags att investera dina första kronor på börsen. Trots att jag tycker att majoriteten av pengarna ska gå till bufferten om du inte har en sådan, är det bra att ta ett första steg in i börsen redan nu. På sikt är det där dina pengar ska bo, jobba och föröka sig, så det är bra att vänja sig.

Vad är börsen?

Om du redan har koll på vad börs, aktier och fonder är, hoppa över det här och gå till nästa rubrik. Det här är inte på något sätt heltäckande, bara en väldigt snabb intro. Vill du läsa mer finns det många böcker om börsen och aktier.

Så vad är börsen? Jag tar Wikipedia till hjälp:

En börs är en marknadsplats där man köper och säljer olika saker till marknadspris. De vanligaste är börser för aktier och andra finansiella instrument ((…)) För att möjliggöra handel används en mäklare som mäklar transaktioner, ofta kallad för börsmäklare.

Så på börsen kan man köpa aktier, som är en liten del av ett aktiebolag, om det aktiebolaget är noterat på börsen. Exempel på företag som finns på svenska börsen är H&M, Astra Zeneca, ett gäng banker, med många fler (totalt ca 300 på Stockholmsbörsen/Nasdaq, ytterligare på Nordic Growth Market, NGM), och på den utländska marknaden finns sådant som Alphabet (som äger Google), Apple, Microsoft, Disney, och många, många fler.

Priset på aktierna bestäms av marknaden, hur man värderar företaget. Om många vill köpa går priset upp, om många vill sälja går priset ner, ungefär, i sin tur baserat (oftast) på hur företaget går. För att köpa eller sälja aktier betalar man en avgift, courtage, som bestäms av börsmäklaren.

Vill man slippa köpa enskilda aktier (alltså slippa välja företag själv) kan man istället köpa fonder. Wikipedia igen:

En investeringsfond är en samling av en rad olika värdepapper, ofta kallad för portfölj, som ägs av många människor tillsammans, vilka är andelsägare. Portföljen kan bestå av olika typer av aktie- eller räntebaserade värdepapper. En fondandelsägare är ägare till en del av fondens förmögenhet.

En fond kan förvaltas aktivt eller passivt. Vid aktiv förvaltning är det en person (eller flera) som bestämmer vilka bolag som köps och sälj i fonden enligt riktlinjer som satts upp för fonden. Dessa personer vill givetvis ha betalt, vilket betyder att avgiften du betalar för fonden blir högre än för en passivt förvaltad fond. En passivt förvaltad fond, eller indexfond, följer istället ett marknadsindex. Därmed behövs ingen förvaltare som ska ha betalt, och fondavgiften blir betydligt lägre. Ibland fuskar fondbolagen med sina indexfonder och kallar dem aktiva, vilket gör att de tar ut högre avgifter trots att de har väldigt låga omkostnader. För fonder betalar du inget courtage, utan en procentuell avgift på den mängd pengar du har investerade.

Sikta på att hitta indexfonder med låga avgifter i första hand. När du blir mer varm i kläderna kan du, om du vill, göra aktiva val att köpa dyrare fonder – men indexfonder är och förblir en bra grund oavsett din kännedom om börsen.

Skapa ett konto hos en nätmäklare

Det finns två större nätmäklare i Sverige, Avanza  (affiliatelänk, använd gärna så stöttar du bloggen) och Nordnet. Utöver dem går det att köpa och sälja aktier och fonder via många vanliga banker. För något år sedan tillkom uppstickaren SAVR där du kan köpa fonder till en lägre avgift. Jag har skrivit mer om SAVR här.

Vill du göra det här extra enkelt, och slippa ens lägga ut en hundralapp? Använd min länk till SAVR, så får du 100 kr investerade i SEB Hållbar Sverige Indexnära, en indexfond med låg avgift (jag får ingenting på den länken). Vill du vara snäll mot bloggen, använd istället den här affiliate-länken till SAVR.

Det finns även ”fondrobotar”, som till exempel Lysa. Där svarar du på frågor om din riskbenägenhet, sparhorisont, med mera, vilket slutar med ett förslag från Lysa om hur du bör investera. Sedan sätter du helt enkelt upp ett månadssparande och Lysa sköter allting, så att du kan glömma allt vad investeringar heter, mot en avgift. Jag har inte använt Lysa, men det gör IGMR.

Att skapa konto hos nätmäklarna är enkelt. Jag har konton hos såväl Avanza och Nordnet som SAVR. Vill du bara investera i fonder – vilket är en bra början om du är helt ny på börsen – kan du hålla dig till SAVR, alternativt automatisera det med Lysa. Det kostar ingenting att öppna eller ha konto hos någon av nätmäklarna – deras intäkter kommer från courtage vid köp och sälj av aktier, respektive från en procentuell avgift på fonder. Vanliga banker tar ibland ut skalutgifter för konton, undvik dessa. SAVR tar ut en plattformsavgift, men den är baserad på hur mycket pengar du har på SAVR, och blir alltså noll om du inte har några pengar på kontot där. SAVRs plattformsavgift är inräknad i kostnaden för fonderna, så när du tittar på avgiften är det allt du betalar för den (och den är ändå lägre än på Avanza och Nordnet).

På ditt nyöppnade konto bör du sedan öppna ett investeringssparkonto, ISK. ISK är ett schablonbeskattat konto för köp och sälj hos börsmäklaren, så att du istället för att betala 30 % skatt på vinster betalar du 0,375 % (2020 och 2021 års skattesats) på kapitalet som står på kontot oavsett om du gör vinst eller förlust. Du slipper också krånglet vid deklaration jämfört med ett aktiefondkonto (AF-konto). Alternativet till ISK är en kapitalförsäkring (KF), mer om det här.

Vad ska du investera i?

När du har öppnat konto är det dags att investera. I rubriken till det här inlägget står det hundralapp, men du kan välja mer eller mindre efter vad din ekonomi tillåter. I första hand ska du som sagt prioritera att betala av dina skulder och skapa en buffert. En del fonder har minimikrav på 100 kr (några säkert mer än så), men många har lägre minimikrav än så.

Några fondtips för din hundralapp:

  • Avanza: Avanza Global (årlig avgift om 0,10 % av investerat kapital)
  • Nordnet: Nordnet Indexfond Global, USA eller Europa (samtliga 0,20 % i avgift)
  • SAVR: Vanguard US 500 Stock Index Inv USD Acc (0,20 % i avgift), SEB Hållbar Sverige Indexnära (0,24 % i avgift)

Dessa är inte de fonder som avkastat bäst senaste året eller åren, men är billiga indexfonder som utgör en bra grund eftersom de alla följer breda index på stora marknader. Avanza har sin gratisfond Avanza Zero, men den följer OMXS30, alltså de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen, och är således förhållandevis smal.

Till Avanza och Nordnet tror jag att man måste ha satt över pengar innan köp (men det kan man göra snabbt med Swish åtminstone till Avanza), medan SAVR kan dra direkt från ett kopplat bankkonto. På samtliga nätmäklare kan du sätta upp ett automatiskt månadssparande direkt till en eller flera fonder, där pengarna dras från valt bankkonto.

Hur känns det att ha gjort din första investering? Vilken fond valde du? För dig som investerat sedan tidigare, vilka fonder föredrar du? Har du testat SAVR?

Dela:
SAVR tar mindre

SAVR tar mindre

Jag har avvaktat att flytta vårt fondsparande till Savr ett tag, för att se så att det faktiskt verkar vara legit. Nu tyckte jag att jag hade tillräckligt på fötter för att flytta pengarna, så i början av oktober sålde jag av från Avanza och flyttade relevant kapital till Savr, där de nu ska in i fonder där istället.

Så vad är Savr? (Uttalas Saver, det fattade inte jag från början i alla fall…)

Savr är, enligt den egna hemsidan, “plattformen där du kan äga över 1 300 av de bästa fonderna utan att år efter år betala provisioner till någon. Resultatet blir att du betalar 30-50 % lägre avgifter, varje år.”

Hos en vanlig fondmäklare, såsom Avanza eller Nordnet, betalar du dels en fondavgift (satt av fondbolaget, t ex 1%) och sedan en avgift till fondmäklaren (satt av Avanza/Nordnet, t ex 0,5%). Det är så fondmäklaren får in sina pengar för att hantera fonderna, eftersom du inte betalar courtage vid köp och sälj av fonder. Det Savr gör annorlunda är att de tar en plattformsavgift (för närvarande 0,09%) och tar ingen provision på den enskilda fonden. Den fondavgift som presenteras på hemsidan är inklusive plattformsavgiften, så du behöver inte sitta och räkna på det.

Savr erbjuder investeringssparkonto (ISK), insättningsgaranti och investerarskydd. Du kan månadsspara och pengarna kan dras direkt från ditt vanliga bankkonto. Du kan också flytta en ISK rakt över från din nuvarande nätmäklare.

Exempel: TIN Ny Teknik.
Avgift på Avanza: 1,59%
Avgift på Savr: 1,08%

Engångsinsättning om 100 000 kr, låter stå i 30 år med 8% årsavkastning.

Slutvärde Avanza: 622 000 kr (142 000 kr i avgifter)
Slutvärde Savr: 726 500 kr (107 000 kr i avgifter)

Skillnad: 35 000 kr i avgifter, 104 000 kr i slutvärde (för att ränta-på-ränta gör att Savr-pengarna växer snabbare). Avanza tar 27% av avkastningen, Savr 17%.

Uträknat med Rika tillsammans fondkalkylator.

Negativt med Savr? Möjligen att alla fonder inte finns. Men ärligt talat finns det alldeles tillräckligt många fonder där för att du ska kunna hitta det du behöver. I övrigt har jag så här långt inte hittat något annat att gnälla över (vissa verkar inte gilla deras app/hemsida, men det finns betydligt sämre i bankvärden får jag säga).

Dela:
Premiär: Viktigt att veta

Premiär: Viktigt att veta

Om du dör, vet dina anhöriga var alla viktiga papper finns?

Om du dör, vet din respektive vilka räkningar som ska betalas varje månad?

Om du och din respektive dör, har du en plan för vem som ska ta hand om dina barn?

Viktigt att veta är ett dokument jag skapat för att hjälpa till med allt det här. Ett dokument för dig (och eventuell respektive) att fylla i för den dag då du inte längre finns. På åttio sidor (plus sidor med ytterligare kopior av tidigare sidor, om du behöver fler) fyller du i allt från din arbetsgivare och viktiga telefonnummer, till dina barns favoriträtter och viktiga traditioner i er familj.

Kanske känns inte barnens läggningsrutiner lika viktiga som att berätta om var testamentet finns och vilka konton som finns i ditt namn. Men om den dagen kommer då någon annan än föräldrarna måste ta hand om dem, då kommer det vara en trygghet att luta sig mot för de som tar över i ert ställe. Det kommer vara tillräckligt mycket för dem som är nytt ändå. Kanske kommer bekanta läggningsrutiner och favoritmaten på bordet då göra en mycket svår tid lite, lite lättare.

Siten: Viktigtattveta.se

Har du inga barn och tycker att det låter onödigt? Det är det inte. Antingen har du en relation med någon som ska ta över efter dig, eller så är det helt andra anhöriga som verkligen inte har någon inblick i din ekonomi och tillgångar som ska göra det. Gör det enklare för dem genom att fylla i dokumentet och låta någon betrodd veta var det finns för den dag det behövs.

Dokumentet är fyllt av rutor för att fylla i både ”hård” och ”mjuk” information.

Oj vad fin och allomfattande den här! Gillar att även det mjuka finns med (som barnens vanor, etc), samt att bokmärkena är till stor hjälp. Hatten av.

Ibland gör man rätt

Viktigt att veta finns till försäljning på viktigtattveta.se och kostar 159 kr i ordinarie pris. För dig som läser Cosmonomics-bloggen erbjuder jag 20% öppningsrabatt med rabattkoden COSMONOMICS under 1 vecka (t o m 30 augusti).

Dokumentet levereras som PDF direkt till din mail och sedan kan du bestämma själv om du vill ha den digital, eller om du vill skriva ut det.

Dela:
För miljöns skull

För miljöns skull

Vi lyssnade på Greta Thunbergs sommarprat. Jag kan inte påstå att jag är något fan av henne, i mina ögon framstår hon som en bortskämd, arg unge större delen av tiden. Sommarpratet var bra, även om det var lite bipolärt – å ena sidan tyckte hon att vi ska ha hopp, å andra sidan är det redan för sent, om man köper hennes inställning till klimatet.

Varför åker hon jorden runt och pratar klimat? För att ”folk inte lyssnar på experter” och då är det upp till henne. Problemet är att när hon närmar sig slutet och börjar prata om hur vi ska lösa problemen, då har hon inte ett enda konkret förslag. Detta säger hon själv är på grund av att vi ska ”lyssna på experterna”, inte på henne – trots att hon precis konstaterade att hon gör allt hon gör för att vi inte lyssnar på experterna. Då borde ju hon verkligen ta tillfället i akt och förklara vilka förändringar ”experterna” vill att vi ska genomföra. Som det är känns sommarpratet som del ett där del två saknas.

I vilket fall som helst fick sommarpratet oss att börja diskutera vad vi vill göra mer i just vår familj för att hjälpa miljön (miljön, snarare än klimatet).

Investeringar och välgörenhet

Vi funderar över våra investeringar och om vi i större utsträckning kan öka i sådant som är hållbart. Till exempel är Tomra är en av våra favoriter, och en aktie vi kommer fortsätta investera i. Samtidigt går det definitivt att argumentera för att aktieköp inte är det mest inflytelserika sättet att påverka, med tanke på att om inte vi köper aktierna så kommer någon annan göra det.

Ett annat sätt är att skänka pengar till organisationer som gör positiva saker. Själv är jag mest inne på havet och att på ett eller annat sätt hjälpa till att rensa vattnet på plast, och jag ska se om jag hittar någon organisation som jag vill stötta (4ocean ligger nära till hands). Jag tänkte också att jag ska ta med barnen ut med soppåsar och diskhandskar och hjälpa till att plocka skräp, för att göra något rent konkret (om det blir på en strand eller i annan natur återstår att se).

Något vi redan investerar i är Trine, som lånar ut pengar till företag som i sin tur säljer solceller i fattiga länder till personer som inte h

Hushållet

I det dagliga hushållet har vi på grund av mitt ekonomiintresse gjort många förändringar som är positiva för miljön. Alla kläder till barnen och den stora majoriteten av kläder till mig köps begagnade. Leksaker, pussel, cyklar och så vidare köps i så stor utsträckning som möjligt begagnat.

Över lag har vår konsumtion gått ner kraftigt. Saker som går sönder lagas. I möjligaste mån lånar vi grejer vi behöver – vilket fungerar bra när hela makens familj bor i samma stad, liksom en massa kompisar. Delningsekonomi är något jag verkligen gillar. Vi återvinner så mycket det bara går till ”rätt” ställe när vi väl måste slänga, och jag säljer på Marketplace, Blocket, och Sellpy.

Mat har vi gått över till att köpa mycket mer efter vad som är i säsong än vi gjorde tidigare, och allt kött vi köper är svenskt. Vi skulle absolut kunna äta mer vegetariskt men resten av familjen är inte så pigga på det. Vi tar alltid med flergångspåsar till affären (även om det vid det här laget definitivt är mer av ekonomiska skäl än för att jag tror att det här i Sverige gör någon som helst skillnad).

Vi odlar mycket själva och arbetar mycket för att vår trädgård ska vara ett härligt näringstillhåll för pollinatörer, med många blommor och växter av olika slag och i olika färger. Vi tar om hand precis allt trädgården producerar och istället för att köpa prylar/vin/blommor när vi går bort ger vi bort våra sylter, safter, marmelader, och geléer, ibland ihop med ett hembakt bröd. Vi samlar vatten vilket dagligen blir åtminstone trettio liter att vattna i trädgården – nu när vi är hemma mycket är kan det vara det tredubbla eller mer.

Resor

Corona har för oss liksom för alla andra inneburit att vi stannat hemma och resor både kort och långt har ställts in. När Coronarestriktionerna lägger sig kommer vi börja resa igen. Och till skillnad från Thunberg, som kan veckor på att åka segelbåt över Atlanten, har inte vi den möjligheten (eller önskan för den delen, med tanke på hur sjösjuk jag blir och hur små barn vi har). Vi kommer fortsätta flyga. När barnen blir större kan jag tänka mig att ta en tågresa genom Europa för den upplevelsens skull, men flyg kommer finnas kvar som resesätt.

Bilen står stilla mesta tiden, men vi har svårt att se att vi kan eller vill göra oss av med den. Vi åker bil när vi behöver, men cyklar och går gärna. Jag har införskaffat en elcykel som gjort att valet att ta cykeln blivit ännu mer attraktivt. Vi ska tänka ännu mer på att inte ta bilen, framför allt vid kortare resor, och fundera över alternativ.

Sammanfattning

Det finns mer att göra. Investera i företag vi tycker är hållbara, skänka pengar och hjälpa till i organisationer som gör gott, äta mer vegetariskt, minska konsumtionen ytterligare, resa på andra sätt, och så vidare…

Vad gör ni för insatser för miljön?

Dela: