“Det skulle aldrig funka med ekonomin”

“Det skulle aldrig funka med ekonomin”

För ett par veckor sedan började jag åter jobba (60%, man vill ju inte jobba ihjäl sig!) och en av de första dagarna hade jag en person i femtioårsåldern på besök. Hen beskrev besvär med ökade irritationsnivåer, huvudvärk, tryck över bröstet som kunde komma i vila men sällan vid aktivitet, försämrad sömn och nedsatt koncentrationsförmåga. Även om vi kollade av prover och status så blev det snabbt uppenbart att det handlade om en stressad person vars kropp sa ifrån. Hen jobbade med ett ganska tungt fysiskt arbete, visserligen bara fyra dagar i veckan men i gengäld betydligt längre pass, så i slutändan blev det vanliga 40 timmar.

Hen var ensamstående, vuxna barn, och bodde själv. Nu gick vi inte in så mycket på exakt var och hur hen bodde, men jag har svårt att tänka mig att det var något spektakulärt boende, och hen beskrev inga dyra fritidsaktiviteter eftersom hen var för trött för att göra något alls under sina lediga dagar.

Som rätt ofta med denna typ av patient (numera) kom jag in på hur det skulle vara att gå ner i arbetstid.

“Hur skulle det vara att jobba 75% istället för 100%?” frågade jag. “Hur skulle det kännas? Skulle det funka ekonomiskt?”

Hen stirrade på mig som om jag hade två huvuden. “De skulle vara bra men det skulle aldrig funka med ekonomin.”

Och då blir jag så väldigt, väldigt nyfiken. Det här är en vuxen människa i ett arbete som jag skulle tro ger typisk svensk snittlön eller lite över det. Hen var inte typen som gillade att resa.  Omkostnaderna som ensamstående utan barn hemma torde kunna vara väldigt låga. Eller? Hur kan en person som denna inte ha alla möjligheter i världen att gå ner i arbetstid?

Vi hade en lång diskussion om att skapa luft i livet. Om att kunna ta hand om sig själv så att man håller på sikt, istället för att gå mot sjukdom och för tidig död för en anonym arbetsgivare som bara kommer ersätta henom med näste man till slakt. Hen tittade på mig som om jag pratade grekiska av och till, men vi tittade på viktigtpariktigt.se och hen fick själv läsa att alla hens symtom var stressymtom.

Proverna var mycket riktigt helt felfria, liksom EKG och annat vi kollade.

Jag hoppas hen kan ta till sig av vårt samtal (även om jag efter många liknande tidigare samtal inte har så stora förhoppningar).

Få betalt för att gå

Få betalt för att gå

En ny app jag börjat använda heter Steppler. Via Google Health plockar den hur många steg man tar varje dag, och för varje 1000 steg får man 1 poäng. Max 10 poäng per dag (trist eftersom jag ibland går både 18 och 20 000 steg, men så är det). Poängen kan man sedan byta in till presentkort eller grejer. Just nu finns det t ex presentkort på Mathem.se där man får ett presentkort på 200 kr för 600 poäng, och det finns även presentkort till andra onlinebutiker.

Eftersom jag ändå går och telefonen ändå registrerar mina steg tyckte jag att det här kändes som en helt okej app att lägga till. När du väl laddat hem appen och skapat kontot behöver du egentligen aldrig gå in i den, den räknar stegen alldeles oavsett. Man kan också få extrapoäng för att titta på en reklamvideo varje dag, eller värva nya användare.

Så nu tänker jag värva er allihopa om ni känner för det. Klicka på den här länken för att komma till Steppler och börja tjäna poäng på att du ändå går varje dag. Jag tror att man måste klicka på den när man surfar på en mobil för att det ska funka.

Skattereduktion för välgörenhetsgåvor

Skattereduktion för välgörenhetsgåvor

Visste ni att det går att dra av 25% för gåvor till välgörenhet? Jag visste det inte förrän i förra veckan, när Barncancerfonden skickade ut mail för att berätta om det.

Tydligen är det nytt sedan 1 juli 2019 att man får en skattereduktion för gåvor som skänks till ideell verksamhet som “bedriver social verksamhet eller vetenskaplig forskning”.

Den som har fyllt 18 år och har skänkt minst 2 000 kronor under ett år får dra av 25 procent av det skänkta beloppet. De enskilda pengagåvorna får inte vara mindre än 200 kronor för att vara avdragsgilla.

Totalt får man tillbaka max 1 500 kr om året och ska man kunna dra av så mycket måste man ha skänkt totalt 6 000 kr under året. Mer än så får man inte tillbaka.

Vi skänker pengar till två organisationer (Barncancerfonden och MS Forskningsfonden) och kommer kunna utnyttja den här skattereduktionen, så det är ju trevligt. Har man en viss summa pengar man skänker kan man ju faktiskt öka sin gåva med 25% och att det ändå kostar lika mycket för en själv i slutändan.

Barncancerfonden skickade med denna i sitt mail:

Läs mer på Skatteverkets hemsida.

Automatisera din ekonomi

Automatisera din ekonomi

Om du tycker att det där med ekonomi är rätt trist, då finns det en sak som kan göra stor skillnad: automatisering.

Automatisering innebär att lägga betalningar på autogiro och göra sparandet till en automatisk dragning. Det finns säkert fler sätt att automatisera, men det här är väl de stora, enkla grejerna.

Spara automatiskt

Genom att göra sparandet till en automatisk dragning direkt i samband med att lönen kommer in på kontot så “ser” du aldrig de pengarna och får vänja dig vid att leva på mindre. Det är betydligt enklare än att spara i slutet av månaden, för tillhör du kategorin som spenderar pengar om du har dem, då kommer det förmodligen vara tomt på kontot dagen innan lön. Grundregeln är att spara 10% av lönen, vill du utmana dig själv så är det bara att sätta av mer – men kom ihåg att det bästa sparandet är det som blir av, oavsett om det är en hundralapp eller många tusenlappar.

Se också till att du varje år du får t ex löneförhöjning, så går du in och ökar hur mycket som ska dras automatiskt – det är inte tänkt att du ska ligga på samma nivå år efter år.

Betala med autogiro

Att lägga fakturor på autogiro gör att de dras automatiskt, och du slipper oroa dig för att missa att betala något. Här finns både för- och nackdelar. Fördelarna är givetvis att du vet att det blir betalt och du behöver inte fundera på när, och då får du inga påminnelseavgifter (eller ännu värre, betalningsanmärkningar). Autogiro är att rekommendera på fasta kostnader du inte kommer undan och som är återkommande. Vi har det på Tekniska verken, barnomsorgen, och att vårt kreditkort blir betalt till fullo varje månad eftersom det annars kostar dyra pengar i ränta. Nackdelar med autogiro är att det kan få dig att glömma bort dess existens. Som exempel kan träningskort som ligger på autogiro kan ligga kvar år ut och år in trots att det inte används, för att man inte tänker på det, samma sak om du betalar för TV eller telefon med autogiro. Du blir van vid att det alltid dras och funderar således inte på om det är en onödig utgift som kan sägas upp.

Så välj vilka fakturor som du ändå inte kommer kunna säga upp (för vår del tycker vi att el, vatten, värme och sophämtning tillhör den kategorin, liksom förskolan för barnen) och som således alltid ska betalas – de får gärna ligga på autogiro. Kostnader som däremot är valbara och som du vill utvärdera får du fundera på ett varv till, om de ska vara på autogiro. Vill du ändå ha det på autogiro, sätt en påminnelse i telefonen om X antal månader att utvärdera vad du får ut av den aktuella kostnaden, och om du vill ha kvar den.

Vad har du automatiserat?

Bygg en bro

Bygg en bro

Att bygga broar var något Freelance to Freedom-författaren Vincent Pugliese pratade om i podden How to Money, och det var ett väldigt bra poddavsnitt.

I korthet är hans story att han var en slacker till i tjugoårsåldern då han bestämde sig för att bli fotograf. Han blev en duktig fotograf, vann priser, men det fasta jobbet på en tidning gav honom inget för hans hårda jobb så han bestämde sig för att starta eget och det visade sig att han kunde tjäna mångdubbelt på att vara egenföretagare ihop med sin fru. De betalade av alla sina skulder genom hårt arbete, och han föreläser och sånt om att bli frilansare numera.

En av sakerna han trycker på i både boken (som finns att ladda ner som ljudbok gratis) och i podcasten är vikten av att börja bygga bron innan den behövs. Alltså, om du i framtiden vill bli egenföretagare/frilansare istället för  att vara anställd, börja bygg ditt extraknäck/side-hustle/företag redan idag. Det tar ju nämligen en massa tid att bygga företaget och under tiden behöver du en inkomst. Men då är företaget redo den dag du behöver det, om du blir av med jobbet eller det blir ohållbart på något sätt.

Vi arbetar precis så här. Vi kommer inte nödvändigtvis bli heltidsarbetande i vårt företag, men vi vill ha kontakter och inkomster därifrån regelbundet. Jag har haft eget företag sedan början av 2000-talet, då en enskild firma, och nu sedan ett par år ett gemensamt aktiebolag med maken. Det har visat sig vara gynnsamt upprepade gånger, bland annat när jag sålde mina anteckningar från läkarprogrammet till ett företag som sysslar med studiehjälp för medicinstuderande. Hade vi inte haft företag hade det blivit krångligt.

Sedan en nyligen genomförd ändring krävs bara 25 000 i aktiekapital för att starta ett aktiebolag, så det är inte mycket som behövs – och det är ju dessutom pengar som företaget sedan får använda, så det är ju inte så att det kostar 25 000 kr. Orkar man inte med böket med att starta företaget – det tar en liten stund, men allt görs online numera – kan man till och med köpa färdigstartade bolag, har jag förstått.

Vincents inställning är att alla borde ha ett eget företag. Han driver det så långt att han tycker att alla borde vilja vara frilansare/egenföretagare, men det tror jag är en bit bort innan det fungerar fullt ut. Jag håller däremot helt med honom om att alla borde ha ett företag där de successivt skapar ett inkomstflöde som ligger vid sidan av de vanliga inkomsterna.