Vecka 32: Ta med vattenflaska

Vecka 32: Ta med vattenflaska

Att ta med en vattenflaska kanske låter som ett fånigt spartips, men Årsutmaningen innehåller både det stora och det lilla. Och eftersom en liten flaska vatten lätt kan gå på 25 kr att köpa i kiosken eller på 7-Eleven kan det spara en del om man är förutseende nog att ta med sig vatten på egen hand.

Själv föredrar jag mitt vatten kallt och har därför nyligen införskaffat en vattenflaska som håller vattnet kallt hela dagen att ha på jobb (jag dricker alldeles för lite annars). Vill man inte lägga pengarna på att köpa en flaska för ändamålet kan man lätt stoppa in en halvfylld vattenflaska i frysen, helst liggande i 45 graders lutning så att öppningshålet inte fryser igen, och sedan fylla på resten av flaskan med kallt vatten innan man går hemifrån. Tadaa, kallt vatten en bra stund, lite beroende på temperatur.

Föredrar man kolsyrat vatten är mitt förslag att köpa en SodaStreamer eller liknande så att man själv kan bubbla sitt vatten. På så sätt slipper du dra hem dyrt vatten från affären. Numera går det ju till och med att smaksätta vattnet, för de som inte gillar, tja, vattensmak.

När du åker iväg någonstans, se till att ha en vattenflaska med dig. Sannolikheten att du (eller barnen om du har sådana) blir törstig någon gång på resan är stor. Vatten och något litet att äta är alltid bra att ha med sig på t ex tågresor och i bilen, eftersom man aldrig vet när det blir dryga förseningar.

Så här på sommaren har vattenflaskorna nog varit det tyngsta vi dragit med oss när vi åkt och badat vid någon sjö. Åker man till en park — såsom vi varit på Kolmården i sommar — kan man oftast fylla på flaskorna på plats, vilket gör att man inte behöver ha lika mycket med sig.

Tar du med dig en flaska vatten när du åker någonstans?

Dela:
Vecka 30: Bli medlem på cashbacksidor

Vecka 30: Bli medlem på cashbacksidor

Vet inte varför det här inte gick ut i måndags, men nu kommer det nu istället 🙂

Man ska ju inte shoppa mer än nödvändigt, men ska man handla något kan man lika gärna göra det med alla rabatter man kan få. Ett sätt att göra inhandlandet billigare är genom att använda cashbacksidor.

Själv är jag medlem på ett flertal cashbacksidor, där jag mest använder Refunder eftersom det är de som oftast har de butiker jag vill handla i. Gå genom dem när du ska handla så får du en viss procent (angiven på deras hemsida) tillbaka i återbäring/cashback. Affärsidén är att siten, t ex Refunder, egentligen är som en gigantisk reklamsite med reklamlänkar, och de ger dig en del av det de får in på att du klickar via deras hemsida. Den andra sidan jag använder är MyBonus.

Andra siter med samma funktion är CashbackerCashbackshopping, och BonusWay. De har samma princip allihopa, vilket är att de ger en viss procentuell återbäring på ditt köp.

Går du via mina länkar får både du och jag lite extra när du handlat – win-win för oss båda!

För att göra det tydligt:

Refunder: 50 kr till dig, 100 kr till mig när du handlat för minst 100 kr (inom 45 dagar från registreringen)
Cashbacker: 50 kr till mig när du handlat för minst 100 kr
Cashbackshopping: 50 kr för oss båda när du fått 10 kr i uttagbar cashback
BonusWay: 50 kr i bonus till dig, 50 kr till mig
MyBonus: 50 kr i välkomstbonus för dig och jag får 10% av den totala årsåterbäringen på det du handlar
Reward Network: 10 kr i välkomstbonus (jag får % på återbäringen du får, och värvar du får du i din tur % på vad de handlar)

Använder du någon cashback-site?

Dela:
Vecka 12: Se över matkostnaderna

Vecka 12: Se över matkostnaderna

Årsutmaningen, vecka 12 – dags att ta en närmare titt på matkategorin. 2018 la svensken i genomsnitt 12,5 % av sin disponibla inkomst på mat (men då är restaurangbesök inte medräknade – lägger man till kategorin ”hotell, restaurang och fika” går det åt 6,6 % av den disponibla inkomsten ytterligare). Det innebär att det är en av våra största utgiftskategorier, tillsammans med boende och transport. Ändå lägger vi idag mindre på mat, tack vare lägre priser i och med större import, och högre löner.

Mat är en kategori som ofta dyker upp för diskussion i privatekonomigrupperna på Facebook som jag följer, och våra matkostnader var för egen del anledningen till att jag blev intresserad av privatekonomi till att börja med.

Hur mycket lägger du på mat?

Efter att ha gjort sammanställningarna över dina/era utgifter bör du ha en idé om hur mycket pengar du lägger på mat. Blev du förvånad över siffran?

Det finns underlag för hur mycket man ”bör” lägga på mat. Swedbank tycker att ensamboende lägger 2 770 kr, två vuxna sammanboende 5 540, barn 0-6 år runt tusenlappen, och därefter successivt uppåt mot vuxennivån. Konsumentverket tycker att en vuxen 18-30-åring som äter all mat hemlagad kan/får lägga 2 950 kr i månaden (700 kr mindre om man äter lunch ute).

Det finns givetvis hänsyn att ta – allergier och olika sorters specialkost kan mycket väl kosta mer än när man inte måste ta hänsyn till sådant. Men fundera över hur era kostnader står sig mot dessa schablonbelopp.

Minska matkostnaderna

Medvetenhet. Det första steget mot att sänka matkostnaderna är det du gör nu – att bli medveten om hur mycket du i nuläget lägger på mat. Det går inte att göra något åt något man inte har koll på. Från och med nu kan du göra medvetna val.

Minska matsvinnet. Att minska matsvinnet är bra för både miljö och plånbok. Vi svenskar slänger mängder av mat varje år som hade kunnat ätas som den bara omhändertagits bättre. Se till att ha koll på vad som finns i framför allt kylen, men även frysen, och använd det du köpt hem. Spara resterna och använd till matlådor, eller kör en rest-kväll. Frys in frukter och bär som börjar bli dåliga, eller gör bananpannkakor på svarta bananer.

Matlådor. Grundtips nummer ett brukar vara matlådor och ja, om du har för vana att lägga 80-150 kronor dagligen på lunch kommer matlådor spara dig mycket pengar.

Mer vego. Också ett väldigt vanligt förekommande tips. För vår del har vi blivit mer flexitarianer, då min familj inte är så förtjust i bara bönor och linser, men blandar jag i linser i köttfärsen så att det blir 50/50 är det ingen som klagar. Billigare, och minskar köttkonsumtionen.

Planera. Vi planerar vår veckomeny varje söndag och försöker då göra det med följande ”recept”: En dag kött, en dag kyckling, en dag fisk, en dag soppa, en vegetarisk, och en-två ”valfria” dagar. Vi planerar maten utifrån vad vi har hemma och vad som är på erbjudande för veckan, så att vi slipper panikköpa något som inte alls är på erbjudande.

Välj rätt butiker. Lågprisbutikernas som Willys och Lidl har generellt just lägre priser. Hemköp, Coop och Ica är generellt dyrare. Vi brukar storhandla på Willys, och sedan köper jag sådant som är på bra extrapris i de andra butikerna när tillfälle ges.

Köp kort datum. Många affärer har numera lådor med kort-datum-produkter. Här kan du spara 30-70 % av den ordinarie kostnaden. Men tänk på att bara köpa om det är något du kommer hinna använda – annars blir det bara dyrt trots det låga priset.

Odla eget. Du behöver inte ha någon enorm trädgård för att kunna odla lite eget. Odla t ex basilika i en kruka, eller ha en hink med körsbärstomater. Groddar är superenkelt att odla. Även potatis går utmärkt i hinkar. Se till att odla sådant du själv äter, annars blir det bara slöseri.

Baka. Om du äter mycket bröd finns det också en hel del pengar att spara på att baka eget. Att baka eget bröd kostar några få kronor. Från frukostfrallor till saftiga bröd, från hamburgerbröd till kanelbullar – det är billigare (och godare!) att göra eget. Min favoritbok för brödbak hittar du här.

Plocka. Blåbär, björnbär, hallon, äpplen, och svamp är alla exempel på saker som är dyrt i affär men gratis i våra skogar och trädgårdar. Har du inga egna äppelträd, hör med någon vän som har äppelträd i trädgården, eller leta i stan efter ”allmänna” träd. Ta sedan omhand om naturens skatter – frys in, safta, sylta, lägg in, torka, och så vidare.

Gör storkok. Använd till matlåda och till att ha extra matlådor i frysen efter behov. Med några matlådor i frysen slipper du dessutom hamna i ”äh vi tar hämtmat ikväll”, utan kan snabbt plocka fram när orken tryter.

Medvetna restaurangbesök. Gå inte på restaurang bara för att du inte orkar laga mat, eller på slentrian – gör ett aktivt val. Restaurang är dyrt och gräver snabbt hål i plånboken. Det betyder inte att det råder restaurangförbud, men att du ska gå på restaurang för att njuta av att någon annan lagar maten och upplevelsen runtikring, inte bara för att du är trött eller ”alltid gör det”.

Ytterligare tips finns i mina inlägg tio tips för att få maten att hålla längre och tio tips till.

Hur mycket lägger du på mat? Har du tagit till några åtgärder för att minska matkostnaderna? Vilka är dina bästa tips?

Dela:
Cashback-dags

Cashback-dags

Jag använder cashbacksidor så fort möjligheten finns när jag ska shoppa online. Det funkar ju inte på sidor som Sellpy och liknande, men av de större siterna är det få som inte erbjuder cashback. Apoteksköp, enstaka barngrejer som vi köper nytt, mobilskydd, med mera ger alla cashback. Jag brukar, framför allt vid köp för större summor, ägna ett par minuter åt att kolla de olika cashbacksidorna eftersom de ofta har lite olika cashbacknivå.

Så vad är cashback? Cashback är att du får tillbaka en viss procent av det du handlar. Det bygger på att butikerna har affiliatesamarbeten med reklamlänkar och cashbacksidorna samlar dessa reklamlänkar så att de är enkla att hitta, och sedan delar de på kakan med dig när du går genom deras site. Köper du för 100 kr kanske du hittar att det är 4% cashback, och då har förmodligen cashbacksiten tagit motsvarande mängd. I vilket fall som helst är det pengar till dig i slutändan.

Ibland har cashbacksiterna superbra erbjudanden, som t ex när Miljonlotteriet kör sina driver eller när man får betalt för att byta elbolag. De har också inte helt sällan rabattkoder.

Jag glömmer oftast bort pengarna som står på cashbacksidorna, men nyligen tog jag ut från alla där jag kunde ta ut (de har minimisummor man måste komma upp i för att ta ut pengar). Totalt har jag via Refunder fått drygt 3 500 kr totalt de senaste åren (för att det är min favorit med flest butiker), och från Cashbackshopping hade jag 478 kr att ta hem. På Bonusway stod det 491 kr.

Så bli medlem du också! Gör du det via mina länkar stöttar du samtidigt bloggen och får ut lite extra själv.

Refunder: 50 kr till dig, 100 kr till mig när du handlat för minst 100 kr (inom 45 dagar från registreringen)
Cashbacker: 50 kr till mig när du handlat för minst 100 kr
Cashbackshopping: 50 kr för oss båda när du fått 10 kr i uttagbar cashback
BonusWay: 50 kr i bonus till dig, 50 kr till mig
MyBonus: 50 kr i välkomstbonus för dig och jag får 10% av den totala årsåterbäringen på det du handlar
Reward Network: ingen välkomstbonus, men man tjänar pengar om man värvar någon (jag får % på återbäringen du får, och värvar du får du i din tur % på vad de handlar)

Om du tillhör kategorin som kan hantera kreditkort (alltså betalar av hela fakturan när fakturan kommer, inte börjar delbetala), skaffa gärna ett kreditkort som också ger cashback. Det gör t ex Shell mastercard och Preem mastercard, med många fler. Det finns också flygbolag som ger poäng så att man senare kan byta in dem mot resor, om det skulle vara mer aktuellt.

Dela:
Automatisera din ekonomi

Automatisera din ekonomi

Om du tycker att det där med ekonomi är rätt trist, då finns det en sak som kan göra stor skillnad: automatisering.

Automatisering innebär att lägga betalningar på autogiro och göra sparandet till en automatisk dragning. Det finns säkert fler sätt att automatisera, men det här är väl de stora, enkla grejerna.

Spara automatiskt

Genom att göra sparandet till en automatisk dragning direkt i samband med att lönen kommer in på kontot så “ser” du aldrig de pengarna och får vänja dig vid att leva på mindre. Det är betydligt enklare än att spara i slutet av månaden, för tillhör du kategorin som spenderar pengar om du har dem, då kommer det förmodligen vara tomt på kontot dagen innan lön. Grundregeln är att spara 10% av lönen, vill du utmana dig själv så är det bara att sätta av mer – men kom ihåg att det bästa sparandet är det som blir av, oavsett om det är en hundralapp eller många tusenlappar.

Se också till att du varje år du får t ex löneförhöjning, så går du in och ökar hur mycket som ska dras automatiskt – det är inte tänkt att du ska ligga på samma nivå år efter år.

Betala med autogiro

Att lägga fakturor på autogiro gör att de dras automatiskt, och du slipper oroa dig för att missa att betala något. Här finns både för- och nackdelar. Fördelarna är givetvis att du vet att det blir betalt och du behöver inte fundera på när, och då får du inga påminnelseavgifter (eller ännu värre, betalningsanmärkningar). Autogiro är att rekommendera på fasta kostnader du inte kommer undan och som är återkommande. Vi har det på Tekniska verken, barnomsorgen, och att vårt kreditkort blir betalt till fullo varje månad eftersom det annars kostar dyra pengar i ränta. Nackdelar med autogiro är att det kan få dig att glömma bort dess existens. Som exempel kan träningskort som ligger på autogiro kan ligga kvar år ut och år in trots att det inte används, för att man inte tänker på det, samma sak om du betalar för TV eller telefon med autogiro. Du blir van vid att det alltid dras och funderar således inte på om det är en onödig utgift som kan sägas upp.

Så välj vilka fakturor som du ändå inte kommer kunna säga upp (för vår del tycker vi att el, vatten, värme och sophämtning tillhör den kategorin, liksom förskolan för barnen) och som således alltid ska betalas – de får gärna ligga på autogiro. Kostnader som däremot är valbara och som du vill utvärdera får du fundera på ett varv till, om de ska vara på autogiro. Vill du ändå ha det på autogiro, sätt en påminnelse i telefonen om X antal månader att utvärdera vad du får ut av den aktuella kostnaden, och om du vill ha kvar den.

Vad har du automatiserat?

Dela: