Fattig-januari

Fattig-januari

Så här i nyårstider är tidningarna verkligen fyllda med “Så blir 2019 ditt bästa år!” och “Förverkliga dina nyårslöften nu!” och annat som förmodligen säljer (annars hade de väl inte hållit på med den typen av rubriker). Själv har jag fått hem två nummer av Amelia eftersom det fanns ett erbjudande om två gratistidningar därifrån via Tidningskungen (nu är den uppsagd) och dess klatchiga huvudrubrik, lagd ovanpå en naken Carolina Gynning, är “Ge dig själv en nystart!”. Man ska komma igång med träningen, göra en hälso-makeover, och på alla sätt må bra.

Två sidor ägnas faktiskt ekonomin, med titeln “Aldrig mer en fattig januari”. Är januari så fattigt? Det verkar så, baserat på alla artiklar som skrivs på ämnet. Tydligen är det här en del av problemet:

Många får sin decemberlön redan innan julafton och den ska sedan räcka till slutet av januari, vilket kan bli kärvt ekonomiskt för en del.

~ Pank i januari? Så får du ekonomin att hålla

Jag undrar så hur det är möjligt att det här skulle kunna omfatta så många att det berättigar alla artiklar. Det är klart att det finns de som faktiskt inte har något utrymme i sin budget och som vänder på varje krona, men för den stora majoriteten borde det inte behöva vara så. De allra flesta kan spara. Och kan man spara ett par procent av lönen, då borde det inte spela någon roll att lönen kommer redan den 21 december som den gjorde för många 2018, och att den ska räcka till den 25 januari 2019.

Tipsen i Amelias artikel är förhållandevis bra:

  1. Bryt dåliga shoppingmönster – slentrianshoppa kläder inte bara för att du inte har något att göra. (Personlig reflektion: nej gud jag avskyr att shoppa kläder, varför tycker folk att det är så kul?). Inventera det du redan har och köp inte fler likadana. Leta begagnat (det var ju trots allt årets julklapp).
  2. Spara på rätt grejer – bolån, skippa utekaffet, hoppa över spontanköpen.
  3. Gå inte i fällorna – spara i början av månaden, följ upp dina utgifter så att du vet och inte behöver gissa, håll koll på småutgifterna (de här tipsen går verkligen in i varandra, för utekaffet och spontanköpen hade de ju i förra punkten), och se över det du har på autogiro.
  4. Tänk hållbart i vardagen – cykla, ät efter säsong, mindre kött och den alltid återkommande matlådan.

Det är ju för all del vettiga tips. Långt ifrån radikala, men det är ju en början.

De avslutar dock lite tveksamt:

Nu är det dags att öppna ett sparkonto och börja föra över det du sparat varje månad. Välj ett konto med ränta, alltså inte ett vanligt räntekonto.

Men visst, har man noll kronor i buffert så är ett sparkonto med ränta ett bra ställe. Sedan, om man kommer en bit förbi det, är det dock inget vidare. Men det kanske kommer en uppföljande artikel om investeringar?

Vad är era bästa tips på sparande så här mitt i fattig-januari?

Sätter ihop en fondportfölj…

Sätter ihop en fondportfölj…

För någon vecka sedan övertalade jag en av mina kompisar att låta mig starta ett autospar åt henne i några fonder, eftersom hon inte har något sparande i nuläget annat än att hon köper aktier i företaget där hon jobbar. Medan de har en bra deal på det innebär det ändå att hennes portfölj består av en enda aktie, så inte någon vidare riskspridning kan man säga.

Det här kommer förmodligen aldrig bli någon aktieblogg. Jag har insett, ju mer jag läser, att djupdykningar i enskilda aktier inte är min grej. Jag har lätt för att lära saker som jag tycker är roliga så det säger väl en del att jag inte riktigt lyckas få in alla nyckeltal och hur man läser en årsrapport i huvudet. Det är bara inte så spännande. Jag kommer fortsätta ha aktier för jag har hittat ett gäng jag tycker är stabila och bra att ha, där jag kollat nyckeltalen och gjort hemläxan – men jag kommer inte skriva om det. Men nu skriver jag lite om fonder i alla fall. Ta det för vad det är: en glad nybörjares tankar, och inga som helst rekommendationer. Gör din egen analys oavsett vad du köper!

Jag satte mig och tittade på vilka fonder jag tycker att hon ska ha och landade i följande:

1. Avanza Global
0,10% avgift. Följer MSCI World index genom fonden Amundi IS MSCI I13SK-C och är en s k matarfond som investerar minst 85% i en annan fond – i det här fallet helt och hållet i denna andra fond. Till största delen (87,2%) stora bolag, 12,7% medelstora och 0,1% små bolag. 65% är Nordamerika, drygt 20% är Västeuropa exklusive Sverige. Avanza Global lanserades som “universums billigaste globalfond” för någon månad sedan. Kollar man vidare på Amundi-fonden är dess största innehav Apple (2,3%), Microsoft (1,8%) och Amazon (1,7%). Finansiell service och teknik står för 18 resp 17%. Startad augusti 2018 och än så länge, av förklarliga skäl, inga årliga avkastningsdata, men i grafen kan man se att den följer MSCI World NR USD som är kategorins jämförelseindex.  Minsta köp på Avanza 100 kr.

2. Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära
0,53% avgift. Indexnära fond som placerar i företag som är noterade på aktiemarknaderna i världens tillväxtregioner, och ska försöka efterlikna utvecklingen av indexet MSCI Emerging Markets, med undantag av att fondbolaget har vissa principer för ansvarsfulla investeringar. Största innehav är Alibaba (3,5%), Tencent (3,4%). och Samsung Electronics (2,9%). Asien exklusive Japan utgör 72,6%, därefter följer 13% Latinamerika. Finansiell service och teknik står för ca 24% vardera av innehaven. Startad juni 2014. Avkastning på tre år är 26,8%.  Minsta köp på Avanza 100 kr.

3. Skandia Sverige Exponering
0,28% avgift. Aktiefond med bred inriktning som, som namnet antyder, investerar i svenska aktier. Förvaltningen är indexnära och strävar efter att efterbilda sammansättningen av jämförelseindexet SIX PRX, med vissa förbehåll för principer för ansvarsfulla investeringar. H&M, Ericsson och Investor är största innehav med 4,1% vardera. 275 innehav. 53,7% är stora bolag, 29,2% medelstora och 17,1% små bolag. Startad mars 2013. Avkastning på fem år är 46%. Petrusko skriver om den här.  Minsta köp på Avanza 200 kr, vid månadssparande 100 kr.

4. Spiltan Aktiefond Investmentbolag
0,24% avgift. Aktiefond med inriktning på svenska investmentbolag. Passivt förvaltad med mål att ge en bättre avkastning över tid än Stockholmsbörsen, till en lägre kostnad än den genomsnittliga indexfonden. Investor och Industrivärden är största innehav på 27,1% vardera, följt av Kinnevik och Lundbergföretagen på 10% vardera. Startad november 2011. Avkastning på fem år är 81,3%, har kickat ass med kategorins jämförelseindex, MSCI Sweden. Minsta köp på Avanza 100 kr.

5. Plus Småbolag Sverige Index
0,46% avgift. Aktieindexfond som ska efterbilda sammansättningen av indexet Carnegie Small Cap Return Index med ca 200 aktier noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Startade i september 2017. Största innehav är Plus Mikrobolag Sverige Index med 3,4%, följt av Ica-gruppen på 3,1% och Securitas på 2,7% (det är kul att Ica räknas som ett småbolag…). Industri står för 23,5%, fastigheter för 16,7% och sjukvård för 15,7%. Startad september 2017. Avkastning på ett år är 2,8%. Har under året följt kategorins jämförelseindex MSCI Sweden Small Cap NR SEK relativt väl. Minsta köp på Avanza 100 kr.

6. Aktiespararna Direktavkastning
0,33% avgift. Investerar i de aktier som ingår i SIXIV15SQGI och vänder sig mot investerare som eftersträvar exponering i aktier med hög direktavkastning på den svenska aktiemarknaden. Finansiell service står för 24,1%, följt av konsument stabil 15,6% och konsument cyklisk 14%. Största innehav är Swedish Match 8,4%, följt av AstraZeneca 8,3% och Castellum 7,8%. Stora bolag utgör 52,9% av fonden, medelstora 40,9%. Startad oktober 2016. Avkastning på ett år 2,3%. I år har fonden avkastat 5,4% jämfört med 1,2% i dess kategori, 2017 9,0% jämfört med kategorins 9,5%. Kategorins jämförelseindex är MSCI Sweden NR SEK, som A D legat under under året men som de nu ligger i nivå med. Minsta köp på Avanza 100 kr.

Min tanke med innehaven är att få dels en global exponering, dels mot tillväxtmarknader, och dels mot svenska marknaden. Planen är följande uppdelning:

Avanza Global – 30%
Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära – 15%
Fonder med svenska innehav – 12,5% vardera

…vilket alltså ger 50% mot världen och 50% mot svenska marknaden. De fonder som valts för den svenska marknaden tar förhoppningsvis in lite olika typer av bolag. Investmentbolag är och förblir något jag verkligen tror på (och som utgör en betydande del av barnens portfölj som jag också handhar) och därför är Spiltans fond en bra variant när man vill sköta det hela automatiskt för att få lite mer tyngd mot dessa. Aktiespararna Direktavkastning har en bra strategi tycker jag (lyssna på Fondpodden med deras förvaltare) som i modeller visat sig skapa bra avkastning. Plus Småbolag Sverige Index för att få in lite mer småbolag som ju kan prestera bättre än de stora bolagen eftersom det är här tillväxtpotentialen framför allt finns (men givetvis också därmed risken). Skandia Sverige Exponering ger en bred exponering mot hela svenska börsen istället för bara de största (som man t ex får genom Avanza Zero som har de 30 värdemässigt mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen, alltså mycket smalare exponering).

Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära tar jag in för att få exponering mot marknader som inte får så mycket plats i globalfonden, som har lite högre risk men som därmed också har möjlighet att leverera högre avkastning. Den har högst avgift och är nog den jag funderar mest på – men söker jag på “tillväxtmarknad” är det den billigaste tillväxtmarknadsfonden enligt Morningstar.

Avanza Global kan, om man håller till någon annanstans än på Avanza, bytas mot t ex Länsförsäkringar Global Indexnära som följer indexet MSCI World Total Net Return (förutom avvikelser för ansvarsfulla investeringar), som också har Apple, Microsoft och Amazon som sina tre största innehav. Den kostar dock dubbelt så mycket, alltså 0,20%. Jag har haft denna fram tills Avanza Global kom.

Jag påstår på inget sätt att detta är något facit. Det är bara mitt försök att skapa en portfölj med potential att leverera bra resultat när sparhorisonten är många år, men där man inte ska behöva gå in och förändra särskilt ofta – typ en gång om året, tänker jag vore bra. Avgifterna hålls låga, för att inte äta upp avkastningen. Innehavet kommer givetvis att ligga på en ISK så länge politikerna inte går in och pillar i det så mycket att det inte är attraktivt längre.

Pengar tillbaka när du shoppar

Pengar tillbaka när du shoppar

Numera förespråkar jag allt mer att inte shoppa nytt om man inte måste, både för miljöns skull och för plånbokens. Mer prylar är inte vad världen behöver, och inte mitt hem heller. Städandet av befintliga prylar tar redan alldeles för mycket tid… (Vilket är varför jag skriver det här på en typ sex år gammal Ipad som snart inte orkar mer.)

Men ibland måste man ju, och då är det bra om man kan göra det så billigt som möjligt.

En del förespråkar siter som Pricerunner, men jag tycker rätt ofta att de inte alls hittar de bästa erbjudandena, så förutom för typ teknikprylar brukar jag inte använda dem.

Något jag använder desto mer är Refunder, Cashbacker, Cashbackshopping, BonusWay och MyBonus. De har samma princip allihopa, vilket är att de ger en viss procentuell återbäring på ditt köp. Affärsidén är att siten, t ex Refunder, egentligen är som en gigantisk reklamsite med reklamlänkar, och de ger dig en del av det de får in på att du klickar via deras hemsida.

Jag brukar kolla samtliga för att se vilka som har bäst erbjudande på just den site jag vill köpa varan från. På större köp, såsom mobiltelefoner, kan det bli flera hundralappar om det är en dyr mobil och en site med vettig “cashback”. Även på mindre köp med små procentsatser är det “många bäckar små”-principen som gäller. Total återbäring för mig på Refunder, som är den jag använder oftast, är över 2 000 kr vid det här laget!

Går du via mina länkar får både du och jag lite extra när du handlat – win-win för oss båda!

För att göra det tydligt:
Refunder: 50 kr för oss båda när du handlat för minst 100 kr
Cashbacker: 50 kr till mig när du handlat för minst 100 kr
Cashbackshopping: 25 kr för oss båda
BonusWay: 100 kr i bonus till dig, 50 kr till mig
MyBonus: 50 kr i välkomstbonus för dig och jag får 10% av den totala årsåterbäringen på det du handlar
Reward Network: ingen välkomstbonus, men man tjänar pengar om man värvar någon (jag får % på återbäringen du får, och värvar du får du i din tur % på vad de handlar)

Använder du någon cashback-site?

Tankar om kvinnligt sparande

Tankar om kvinnligt sparande

Det blev en intressant diskussion på Twitter angående förra inlägget om att vi var så få tjejer på aktiepuben. Förklaringarna till avsaknaden av tjejer har varit ganska många och olika, från att tjejer inte gillar pubar, till att det är strukturella problem på ett mycket större plan där tjejer inte är intresserade av att hålla på med aktier och investeringar. Varför det är så kan man ju fundera på.

Jag vet inte. Jag tror Framtidsfeministen har en poäng i att tjejer tillbringar mer tid med hushållssysslor än killar och därför har mindre tid till annat, men med tanke på att majoriteten av de som satt runtom mig vid bordet inte hade barn så borde det inte påverka så mycket i just aktiepubfallet (vi är rätt jämlika innan vi får barn, det är först efter barnafödandet som det går åt skogen).

Är det önskvärt att tjejer ska gå på aktiepub i större utsträckning? Det kanske det inte är i sig, men det är definitivt önskvärt att fler tjejer ska bli insatta i bra sätt att spara och investera. 70% av aktier ägs av män, och bland de kvinnor som äger aktier så är mer än hälften över 65 år. Vi verkar således hitta aktiemarknaden sent, och i en värld där tid är pengar är ju det väldigt synd. Så ska det verkligen inte vara. (Fast jag får ju erkänna att vi i vår familj bidrar vi till en del av den statistiken, för aktierna ligger främst på makens Avanzakonto, medan jag har barnens sparande och fonderna på mitt – MEN jag har tillgång till makens konto…).

Själv tog det mig uppenbarligen något mer än trettio år att inse att ekonomi, sparande och investeringar är något som är både kul och riktigt viktigt. För min del handlade det om att jag tyckte det gick för mycket pengar ut, och när jag väl började i ena änden av vår ekonomi kunde jag inte sluta. Och nu bloggar jag om det för att försöka få andra att inse detsamma. Ett steg i taget kanske är rätt väg att gå, och bloggar som Framtidsfeministen, och grupper som Economista är viktiga pusselbitar.

Var är brudarna?

Var är brudarna?

Titeln är från en gammal reklam för jag tror OLW-chips, men det passade bra här.

Igår var det aktiepub nämligen på Horse and Hound i Linköping. För en gångs skull ett event utanför Stockholm, och dessutom med Kavastu, poddmakarna bakom Market Makers och George Bol från Börsdata – hur skulle jag kunna missa det? Maken hade gärna gått han också, men eftersom han varit ute betydligt mer än mig sedan yngsta föddes (vilket är enkelt, det räcker med en enda gång, blir ju så när man ammar) blev det jag som fick möjligheten den här gången. Jag körde det tvära hoppet att gå från Knatteskutt-dans med äldsta dottern till pubhäng i vuxet sällskap – riktigt härligt. Hamnade med en grupp killar och sen satt vi och snackade aktier och ekonomi och sånt i 2,5 timme. Är övertygade om att de flesta stannade betydligt längre än så, men då orkade denna tvåbarnsmamma inte längre.

Men jag funderade när jag satt där, som i princip ensam tjej – definitivt ensam tjej i min ålder, några äldre kvinnor var på plats, men totalt behövde man definitivt inte mer än en hand för att räkna in kvinnorna på plats. Detta ihop med kanske åttio killar? Jag vet inte riktigt, men det var hundra anmälda och det var rätt mycket folk (män, killar, herrar) där. Var är tjejerna? Är det bara lokalen som inte lockar – pub kanske inte är tjejers grej, det är definitivt inte min (jag dricker inte ens alkohol), men chansen att få träffa likasinnade vann över att jag inte tycker det är så spännande med pub.

Vad skulle vara bättre för att få träffa några likasinnade tjejer? Aktiepromenader? Aktiefika? Eller är vi bara inte så pigga på att prata aktier? Är vi betydligt färre än killarna? Förmodligen är det väl lite av det sista, men vi är ju 100 000 tjejer i Economista-gruppen på Facebook, så intresse finns ju. Vågar man bara inte? Så ska det ju inte behöva vara.

Vad tror ni? Vad behövs för att få fler tjejer att hänga på sånna här event?