Hur mycket man ska spara

Hur mycket man ska spara

Danske bank (banken där vi har våra bolån) skickade ut ett mail med “tips”. Där fanns bland annat en länk till deras sparkalkylator som säger “hur mycket du borde spara och till vad”, så den klickade jag på och fyllde i mina uppgifter.

Det lustiga är att alldeles oavsett vad du fyller i för siffror så är svaret detsamma:

Du ska ha 1-2 månadslöner i buffert på ett konto och du ska spara 5% av lönen som “målsparande”, och 5% av lönen som pensionssparande.

Jag tycker att det är en väldigt intressant inställning att oavsett vad så ska man spara samma. Oavsett ålder, oavsett lön.

Det där med buffert är en intressant diskussion som ständigt återkommer. Hur mycket ska man ha – och vad ska den vara baserad på? Är det rimligt att basera bufferten på inkomsten, eller ska den baseras på utgifterna? Danske bank rekommenderar dessutom en buffert på 1-2 månadslöner före skatt, så det kan man ju också diskutera om det ska vara bruttolön eller nettolön. Själv föredrar jag att basera bufferten på våra utgifter. Vi har bra koll på hur stora våra utgifter är – framför allt vet vi vad vi behöver för att gå runt. Den siffran tycker jag är bra att använda för att bedöma hur stor buffert man behöver. För vår del skulle det vara fullständigt onödigt att ha två bruttomånadslöner liggande på ett sparkonto.

Bufferten beror också på vad det finns för tillgängliga pengar i övrigt. Själv tänker jag att ju mer man har på sitt frihetskonto i investeringar, desto lägre blir behovet av en enorm buffert med tiden.

Dessutom beror ju buffertbehovet på livet i övrigt. För oss, med två barn, bil och villa, är behovet betydligt större än för singel-studenten utan barn som bor i en studentlägenhet, som använder cykeln och kollektivtrafiken för att ta sig runt.  Det är helt enkelt helt olika vad som kan drabba oss, vad gäller hur stora påfrestningar våra ekonomier behöver kunna klara av.

Slutligen tycker jag att ett mål om att spara totalt 10% av lönen är lågt, men det är ju preaching to the choire i FIRE-communityt. Men till det ska ju sägas att 5% är “målsparande”, vilket de inte har definierat, men det låter ju som att det är ett sparande till något särskilt (ett nytt kök eller en resa eller något), snarare än för framtida frihet. Således är det bara 5% av lönen som läggs mot framtida frihet och att slippa 40-40-40-blåsningen (jobba 40 timmar i veckan i 40 år för att få ut 40% av lönen i pension). Det är väldigt lite.

Så, Danske bank har givetvis rätt gällande att “det bästa sparandet är det som blir av” – men deras sparkalkylalator lämnar mycket att önska för att inspirera folk att spara mer.

Hur mycket lägger ni på julklappar?

Hur mycket lägger ni på julklappar?

Den här poppade upp i mitt flöde, från gruppen “Ekonomitips för föräldrar”:

Som tur var var det inte bara jag som reagerade med ungefär “WTF 5 000 kr per barn?!”

Vad är egentligen rimligt att lägga på julklappar – till barn eller till någon annan? Ens ekonomiska situation borde givetvis vara en av de viktigaste bitarna som styr hur mycket man spenderar, men det är förmodligen inte alltid så det blir. 5 000 kr per barn hade blivit kännbart i vår familj, det hade definitivt påverkat vårt sparande för månaden – men då har vi ändå förhållandevis bra inkomster. I andra familjer måste 5 000 kr per barn bli extremt påfrestande för ekonomin, om man alls klarar det utan lån. Och tydligen är julen snabblånens högtid. “Jullån” låter ju lite… juligt. Men det är ju mest av allt fullständigt tragiskt. I januari sitter man där med en ordentlig jul-baksmälla istället och ska försöka få ihop ekonomin.

Barnens ålder spelar in i hur mycket pengar föräldrar är villiga att lägga på julklappar. Desto yngre de är, ju mindre pengar “behöver” man lägga (om det nu någonsin kan sägas att man “behöver” köpa julklappar). Första året eller två är julklappar egentligen helt onödiga, och våra ungar har knappt fått några julklappar de åren. Förra året fick vår yngsta (då 1,5 år) badleksaker eftersom det behövdes nya (inte second hand heller, för det har jag inte hittat second hand, förmodligen eftersom badleksaker blir sjukt äckliga efter ett tag), och hon tyckte så klart att pappret var det roligaste.

En undersökning från 2016 visade att föräldrar köper 4-6 julklappar per barn, och man köper nytt (“på nätet, i fysisk affär, i köpcentrum” är på plats 1-3, med “second hand” på fjärde och sista plats). Hur mycket pengar är rimligt att lägga på julklappar till olika åldrar? Så här svarade man då:

Under 1 år: 100 – 300 kr/barn
1-8 år: 300 – 500 kr/barn
9-14 år: 500 – 700 kr/barn
Över 15 år: 900 – 1 200 kr/barn

Och till ens partner är det (tydligen) rimligt att lägga 500 – 1 200 kr.

I vår familj ger vi främst julklappar till barnen. Mormor och morfar respektive farmor och farfar får en väggkalender för kommande året med bilder av barnen, det har vi gjort sedan äldsta dottern föddes och det är mycket uppskattat. Jag och maken ger sällan julklappar till varandra, det beror på om vi hittat något vi verkligen tycker passar. Förra året hade jag redan på sommaren köpt ett fint läderförkläde för honom att ha till allt grillande och matlagning, och det gav jag honom i julklapp. Själv älskar jag att ge mycket mer än att få, framför allt när jag hittar de perfekta klapparna. Om jag ger till vänner så brukar det bli egenproducerat – en sylt, en saft, och/eller ett bröd, till exempel. Det brukar vara otroligt uppskattat.

Barnen får i så stor utsträckning som möjligt begagnat, köpt via Sellpy eller köp-och-sälj-sidor. Min grundprincip är 1) något de önskar sig, 2) något att läsa, och 3) något att ha på sig. Till vår äldsta blir det ibland ytterligare en klapp, oftast bok- eller pysselrelaterat. Den lilla kommer vara medveten om julafton någotsånär för första gången det här året, men hon kommer att få enligt samma princip.

Sammantaget kan jag lugnt säga att jag hamnar i kategorin 100-300 kr per barn, just eftersom allt är begagnat. Vi får väl se med att de blir allt större, förr eller senare kommer de ju komma med dyrare önskemål. Men det borde vara ett par år bort, hoppas jag. Och även då kommer jag aldrig att gå med på något så stort som 5 000 kr per barn…

Vad lägger ni på julklappar?

SAVR tar mindre

SAVR tar mindre

Jag har avvaktat att flytta vårt fondsparande till Savr ett tag, för att se så att det faktiskt verkar vara legit. Nu tyckte jag att jag hade tillräckligt på fötter för att flytta pengarna, så i början av oktober sålde jag av från Avanza och flyttade relevant kapital till Savr, där de nu ska in i fonder där istället.

Så vad är Savr? (Uttalas Saver, det fattade inte jag från början i alla fall…)

Savr är, enligt den egna hemsidan, “plattformen där du kan äga över 1 300 av de bästa fonderna utan att år efter år betala provisioner till någon. Resultatet blir att du betalar 30-50 % lägre avgifter, varje år.”

Hos en vanlig fondmäklare, såsom Avanza eller Nordnet, betalar du dels en fondavgift (satt av fondbolaget, t ex 1%) och sedan en avgift till fondmäklaren (satt av Avanza/Nordnet, t ex 0,5%). Det är så fondmäklaren får in sina pengar för att hantera fonderna, eftersom du inte betalar courtage vid köp och sälj av fonder. Det Savr gör annorlunda är att de tar en plattformsavgift (för närvarande 0,09%) och tar ingen provision på den enskilda fonden. Den fondavgift som presenteras på hemsidan är inklusive plattformsavgiften, så du behöver inte sitta och räkna på det.

Savr erbjuder investeringssparkonto (ISK), insättningsgaranti och investerarskydd. Du kan månadsspara och pengarna kan dras direkt från ditt vanliga bankkonto. Du kan också flytta en ISK rakt över från din nuvarande nätmäklare.

Exempel: TIN Ny Teknik.
Avgift på Avanza: 1,59%
Avgift på Savr: 1,08%

Engångsinsättning om 100 000 kr, låter stå i 30 år med 8% årsavkastning.

Slutvärde Avanza: 622 000 kr (142 000 kr i avgifter)
Slutvärde Savr: 726 500 kr (107 000 kr i avgifter)

Skillnad: 35 000 kr i avgifter, 104 000 kr i slutvärde (för att ränta-på-ränta gör att Savr-pengarna växer snabbare). Avanza tar 27% av avkastningen, Savr 17%.

Uträknat med Rika tillsammans fondkalkylator.

Negativt med Savr? Möjligen att alla fonder inte finns. Men ärligt talat finns det alldeles tillräckligt många fonder där för att du ska kunna hitta det du behöver. I övrigt har jag så här långt inte hittat något annat att gnälla över (vissa verkar inte gilla deras app/hemsida, men det finns betydligt sämre i bankvärden får jag säga).

Crowd farming

Crowd farming

Jag skrev i månadsavstämningen om Crowd farming, och tänkte att jag skriver lite mer om det för att vi är så himla nöjda.

Via Crowd farming beställer man hem frukt och grönt direkt från odlarna utomlands. Vi har beställt ljuvliga mangos (två gånger, för att de var så himla goda), granatäpplen (enorma), och ytterligare frukt och grönt som ännu inte kommit eftersom det kommer när skörden är klar. Vi väntar på persimmon om någon vecka, apelsiner i december, och avokado och blodapelsin i januari.

Hur mycket som är i varje beställning står på hemsidan – t ex fem kilo mango, tio kilo apelsiner, och så vidare. Kostnaden per kilo är högre än på Ica, men med tanke på smakskillnaden är det något vi är helt villiga att betala för. Mangos köpta via Crowd farming har ingenting att göra med Icas mangos – de är underbart söta och mjuka. Man får hem dem så att de har ett par dagar kvar till full mognad, vilket gör att man kan ha dem på ett kallt ställe och plocka fram dem en efter en så mognar de ut i lagom takt så att man inte behöver äta fem kilo samma kväll. (Skulle man ha för mycket som mognar ut på en gång går det så klart också att frysa in, det gjorde vi med granatäpplekärnorna och det är super att ta fram och hälla på yoghurten.)

Frakten ingår i den kostnad du ser på hemsidan, så den kostnad som står vid varje box är den totala kostnad som gäller.

Jag har funderat över om det miljömässigt är försvarbart att skicka efter frukt och grönt på det här sättet. Jag vet inte svaret, men jag tänker att till skillnad från frukten på Ica så skickas inte den här till ett ställe för att sorteras, ett annat för att plastas in, och så vidare. Den går direkt från gården till mig, och kommer i trevliga lådor helt utan plast.

Utöver att beställa specifika lådor av produkter kan man också “adoptera” projekt, t ex ett apelsinträd, en get (för getmjölk), eller en del av ett saffransfält. Detta har vi inte testat, vi får se om vi gör det framöver. Det är ju den där grejen med “sälj din vara innan du skapat den”, så det är positivt för bönderna som vet att det finns köpare för deras varor.

Har ni testat Crowd farming? Är ni nöjda?

Köpa ny mobil – eller en nybegagnad, kanske?

Köpa ny mobil – eller en nybegagnad, kanske?

Efter att ha haft min Samsung Galaxy S8 i över tre år blev det till slut behov av att byta den. Skärmen var spräckt sedan över ett år tillbaka (något jag inte iddes fixa eftersom 1) det kostade typ som en ny mobil av lite sämre modell) och 2) vi har barn, så risken var överhängande att det skulle hända igen) så det störde mig inte så mycket, men när batteriet började förlora i kraft så att det inte riktigt orkade en hel dag, och mobilen blev allt långsammare, bestämde jag mig till slut för att inskaffa en ny.

Så vad gör man, när man å ena sidan vill ha “flaggskepp” eftersom de har de bästa kamerorna och jag tar bilder varenda dag, medan man å andra sidan absolut inte under några som helst omständigheter kommer lägga över 6 000 kr på en mobil, som man definitivt behöver göra om man ska köpa en sådan mobil via de vanliga ställena?

Man letar alternativ.

För min del landade det i en nybegagnad mobil från Returhuset.se. En Samsung Galaxy S9+, det vill säga en modell senare än min gamla mobil, men inte den senaste (vid det här laget finns ju både S10 och S20, för de ville tydligen inte köra siffrorna 11-19). Den finns, vad jag kan hitta, inte att köpa längre i vanliga butiker.

Returhuset jobbar med producenter, försäkringsbolag, E-handlare och logistikbolag, och tar in sådant som detaljhandeln inte kunnat sälja, eller grejer som returnerats. Jag valde en mobil i A-klass, det vill säga nyskick, men det finns andra klasser också. De lämnar garantier på det mesta, och har alltid 14 dagars öppet köp, enligt deras “om oss”-sida. De säljer inte alls bara mobiler, utan annan teknik, vitvaror, lampor, inredning, barnprylar… Mycket är nytt eller i nyskick.

Jag tycker det känns bra för egen del att ha köpt något som annars förr eller senare hade gått till kassering utan att någonsin ha blivit använt, bara för att det kommit nya modeller. Mobilen kostade 3 800 kr och det tycker jag känns helt okej, jag bytte ju till och med upp mig en modell från min gamla.

(Jag har inget som helst samarbete med Returhuset. Jag tycker bara att de funkade bra för mig.)

Månadsavstämning: oktober 2020

Månadsavstämning: oktober 2020

Oktober var en helt okej månad, både i ekonomi och hälsa, men i samhället ökade Corona igen vilket gjorde att Östergötland satte upp nya restriktioner. Suck.

Inkomster

Inte så höga inkomster som snittet för året. Grundlön för både maken och mig, men inget vab eller sjukfrånvaro. Inga särskilda extrainkomster, utöver att jag tog ut lite pengar från cashbacksidorna så det var ett par hundralappar. Lite pengar från Försäkringskassan som alltid, eftersom jag tar ut föräldrapenning delar av veckan.

Utgifter

Under snittet för året, vilket ju var trevligt. Matkategorin landade på smått bisarra knappa 9 200 kr, men det har flera olika förklaringar. Vi fick erbjudande om att köpa nötkött av en bonde i närheten som blivit tvungen att nödslakta en kossa efter en förlossning som inte gick som den skulle. För 2 880 kr fick vi 24 kg kött, vilket kommer räcka bra länge framöver nu när vi kraftigt minskat mängden kött vi äter varje vecka. Ungefär hälften av det vi köpte var köttfärs, resten av fina bitar. Närproducerat och bra, kom direkt från gården hem till oss. Det andra matmässiga var att vi har testat en ny tjänst som heter Crowd farming, där man beställer frukt och grönt direkt från odlare utomlands. Vi fick hem de godaste mangos vi någonsin ätit, och även fantastiska granatäpplen. Fyra av de frukter vi la beställning på har vi ännu inte fått (de skickas när det är färdigodlat, så en kommer i december, nåt i januari). Rekommenderas varmt, vilken frukt!

Ute har vi däremot knappt ätit alls, jag tog en lunch med en kollega som skulle sluta och barnen fick McD på vägen hem från Skåne (vi trodde att de skulle klara sig på det vi hade i bilen, men de behövde en paus och lite mer påfyllning).

Eftersom vi varit på resa till Skåne (innan restriktionerna slog till) och maken har varit på jakt har det blivit en del diesel-pengar. Jag köpte också en nygammal mobil från Returhuset (i nyskick, men en Samsung Galaxy S9+ för 3 800 kr kändes bra), efter att min gamla till slut börjat ge upp efter drygt tre år.

På det hela taget blev det ändå en sparkvot om 49,33%, vilket är över vårt mål om 40% i årssnitt och således är jag helt nöjd med det. Vi sparade nästan exakt så mycket som vi förväntar oss att kunna spara per månad.

Investeringar

Inte ett nytt ATH denna månad eftersom börsen börjat sakta in med tanke på Corona. Vi sitter lugnt i båten och säljer inte, så klart. Det var skralt med utdelningar den här månaden, men det har ju å andra sidan varit ganska skralt hela året.

Hälsa

Jag nådde mitt viktmål efter knappt tre månader med Viktväktarna. Viktväktarna fungerar förträffligt för mig och jag trivs bra med det. Jag snittade 12 100 steg om dagen, vilket känns stabilt och bra. Även övriga i familjen har i allt väsentligt varit välmående. Det är trist att vi nu rekommenderas låta bli gymmet, men jag har i alla fall min crosstrainer i källaren.

Skrivande

Efter att ha tröttnat en aning på att pyssla med första boken har jag i oktober skrivit på andra boken i serien istället. Ibland behöver man en paus. Men många ord skrivna har det blivit i alla fall.

Bloggen

9 277 sidvisningar på bloggen under oktober. 38% fler än motsvarande period förra året, så det går ju åt rätt håll. Hoppas ni fortsätter läsa och kommentera, det är så kul att få kommentarer!

Mest lästa:

  1. Vad gör vi för fel? Del 1 av 2
  2. Vara öppen med FIRE
  3. Vad gör vi för fel? Del 2 av 2
  4. Vem har ansvar för att folk skuldsätter sig?
  5. Olika sorters mjölk och dess miljöpåverkan
“Usla läkare”

“Usla läkare”

Jag sitter på daglig basis med patienter framför mig, patienter som är oroliga eller undrar över saker som hör hemma var som helst på ett spektrum från ingenting till livshotande. Jag försöker vara närvarande i varje samtal, lyssna in den specifika patientens oro, ta in deras funderingar och deras förväntningar. I rummen runtom mig sitter mina kollegor på vårdcentralen och försöker göra detsamma för de patienter som sitter framför dem. Vi förstår inte alltid fullt ut varför någon söker för något specifikt (eller oftare, ospecifikt), men vi försöker göra vårt bästa, det tror jag verkligen.

Enstaka individer blir inte nöjda. Jag har två de senaste två månaderna som varit grymt missnöjda (i båda fallen gällde det sjukskrivning som jag inte gick med på). Vi gör en medicinsk bedömning oavsett om det handlar om läkemedel, utredning, eller behandling (där sjukskrivning ingår), och alla blir helt enkelt inte alltid nöjda.

När det kommer upp enskilda fall till diskussion – som när Sparo skrev om sin flimmerablation – blir jag dock bara ledsen. Åsikterna som spyddes ut i kommentarsfältet mot läkarkåren (“usla läkare”, “Känner igen mig i bemötandet från läkarna. Ofta måste man själv läsa på och pusha för att få behandling.”, “Man blir på riktigt mörkrädd över all dumhet som sker i sjukhusen.”) är inget kul att läsa för någon som på daglig basis kämpar på och försöker göra det bästa för patienterna. Visst finns det rötägg, det finns det i alla professioner, men hur många andra professioner avfärdas som idioter rakt av (bilförsäljare kanske)?

Vad gäller läkare och vårdköer, behandlingar, utredning, etc:

  • Jag styr inte det minsta över hur långa vårdköerna är, jag har ingen aning om hur långa de är, och jag väljer inte din utredning eller behandling utifrån det.
  • Jag vägrar dig inte sjukskrivning för att jag är ond eller lat, jag gör det för att jag har forskning som backar upp mig som säger att det kommer ge dig mer problem i framtiden. Ärligt talat är det mycket enklare att gå med på dåliga sjukskrivningar, än att säga nej, för att jag då har en nöjd patient.
  • Jag vägrar dig inte beroendeframkallande mediciner för att jag är ond, utan för att jag inte vill orsaka dig ännu mer problem (också med forskningen som backar upp mig, och övrigt som står om sjukskrivning).
  • Jag använder mig inte av expektans för att jag är lat, utan för att jag har medicinsk erfarenhet som säger att det du söker för ofta löser sig självt.
  • Jag bedömer inte 0HLR och 0IVA (alltså att man inte är aktuell för hjärt-lung-räddning och/eller intensivvård) för att jag tjänar på det/vården är överbelastad/jag inte tycker att du förtjänar det. Jag gör den bedömningen för att det är min medicinska bedömning att du inte kommer gagnas av sådan behandling, utan istället utsättas för en massa onödigt lidande om det skulle bli aktuellt.
  • Ibland hittar vi inte svaret på dina besvär. Medicinen har kommit långt i vissa hänseende, men inte alls lika långt i andra.

Och några av er kommer protestera och säga att ni har visst träffat än den ena läkaren, än den andra, som gjort si och så och inte lyssnat och inte gjorde vad ni ville. Jag vet, för jag har varit den läkaren för ett helt gäng patienter.

Och ja, det blir fel ibland. Vi är inte mer än människor. Kanske kommer läkare ersättas av datorer istället, vad vet jag. Kanske blir det 100% rätt då, att datorerna inte missar och inte gör fel. (Jag tror dock inte att vi kommer ersättas, även om vi säkert kommer få allt mer diagnostikhjälp av tekniken, för det är alldeles för många som vill ha den mänskliga kontakten.)

Jag vet inte ens vad jag vill ha sagt. Jag bara känner mig rätt nedslagen av att så många verkar avsky läkare. Det är långt ifrån bara Sparos kommentarsfält, utan betydligt grövre kommentarer kommer på Facebook och inte minst Twitter.

(Det svenska sjukvårdssystemet i ett mycket, mycket större perspektiv däremot, det har jag inget emot att kritisera. Det sitter jag inuti hela tiden och försöker kämpa med. Eller mot.)

(Angående Sparos förmaksflimmer, slutligen, så är det inte “ät dina piller och dö” som är alternativet bredvid ablation. Visst är Sparo någon som drar saker till sin spets, men det är bara oärligt att hävda. Ablation är heller inte någon hundraprocentig lösning (det är mer åt 75%, 90% efter två omgångar vid paroxysmalt förmaksflimmer). Men jag är glad att det gick bra för honom och att han är nöjd.)

Gör av med mindre än du tjänar

Gör av med mindre än du tjänar

Instagram följer jag Dave Ramsey som lägger ut en massa bilder på folk som lyckats bli av med sina skulder på X månader. Det är roligt att se folk som tar tag i sina problem och gör något åt det. Ibland lägger han ut andra saker, och den här fick en massa kommentarer:

En del fattade innebörden i tweeten, andra gjorde det inte. Exemplen på de som inte förstod innebörden var t ex den här:

Normally love the posts, but this one doesn’t make sense to me … if I increased my salary to a millionaire’s salary, I could easily live on a smaller fraction of it too 😂

och den här:

Usually I like this page but this is the worst quote lol you can not compare millionaires budgeting capabilities to an average household income and their ability to budget.

och så vidare:

Haha! Of course they do. They make more. 🤦‍♀️

Då har man, trots att man följer Dave Ramsey och kanske är lite ekonomiintresserad, inte fattat grejen. För det tweeten säger är trots allt inte alls att det handlar om miljonärer som tjänar miljoner varje månad/år, utan folk som har tillgångar på en miljon (dollar i det här fallet) eller mer. Skillnaden är enorm, och det är sorgligt att folk inte begriper det. Som tur är finns det en hel hög personer i kommentarsfälet som protesterar mot de ignoranta kommentarerna, men ändå.

Den enkla förklaringen är ju så här:

Om du alltid gör av med mindre pengar än du får in, då blir du till slut miljonär.

Om du alltid gör av med mer pengar än du får in, då blir du alltid utfattig till slut.

Det spelar ingen roll om du tjänar 18 000 kr i månaden, eller 18 miljoner i månaden. Johnny Depp sägs vara bankrutt, trots sina enorma inkomster från filmer. Att vara miljonär som i tweeten handlar inte om att tjäna miljoner, utan om att varje månad lägga undan pengar. Man blir inte miljonär genom att tjäna mycket pengar, man blir miljonär genom att inte göra av med de pengar som kommer in.

Det är klart att man då inte är miljonär från dag ett, men låt tiden jobba – och desto mer du sparar, desto snabbare går det så klart. Där spelar inkomsterna roll, eftersom det generellt borde vara enklare att spara mer när man tjänar mer. Det är dock en sanning med modifikation, för med högre lön brukar det komma lifestyle inflation och saker förändras. Att leva snålt som student när alla andra lever snålt som studenter är en sak, men ett par år senare med barn, bil, större boende, och så vidare, så går lönen åt till det.

De 45% som enligt tweeten inte lever på mindre än de tjänar, de kommer aldrig att bli rika. Gör man av med allt så finns det per definition ingenting kvar. Därför är Johnny Depp bankrutt.

Odlingsåret 2020

Odlingsåret 2020

Odlingsåret är nu i princip över. Tack vare uterummet har vi fortfarande ett gäng tomater kvar att skörda, men i övrigt är det i princip slut.

Erfarenheter från året

  1. Välj dina grödor. Det här är tredje året vi odlar “på allvar” och vi har valt att fokusera mycket mer på enstaka grödor, istället för att odla lite av allt. Potatis är inte det man sparar mest pengar på att odla själv, men vi njuter oerhört av att kunna gå ut och plocka upp vår egen potatis och tillaga den direkt, så vi har valt att ha en hel del potatis. Tomater var ett annat fokus, eftersom det är ljuvligt att kunna gå ut och plocka solvarma tomater och äta direkt. Det har därför blivit mycket stabilare skörder av ett mindre antal grödor, vilket känns som att det funkar bra för oss.
  2. Dela med vänner. Vi sådde inga egna tomat- eller paprikaplantor, men fick från flera håll. Vi delade i gengäld med oss av kålrabbiplantor. Det gör att man kan se till att förodla många av en sort så att man garanterat får några bra plantor (istället för att bara försöka sätta precis så många som man vill ha, med risken att några inte blir bra), men fortfarande få fler typer av grönsaker.
  3. Ta vara på allt. Vi har faktiskt gjort det det här året, fullt ut. Kilovis med bär, stora zucchinis, mängder med potatis. Allt har tagits om hand den här gången.
  4. Vattna med regnvatten. Vi samlar regnvatten på sommaren sedan ett par år tillbaka, och vattnar nästan uteslutande med det, bortsett från några enstaka veckor under sommaren då det regnat för lite och tunnorna blivit tomma. Sedan i våras samlar vi även vatten från uterummet, så det har ökat mängden tillgängligt regnvatten.

Årets skörd

  • 10 kg rabarber, det mesta eget men en del av det från grannarna, men även plockat ytterligare som vi inte vägt utan bara gett bort direkt
  • 13,5 kg röda vinbär från egna buskar + en grannes
  • 3,5 kg svarta vinbär från egna buskar
  • 2 kg vita vinbär från egna buskar
  • Drygt 3 kg krusbär
  • 5,7 kg havtorn
  • Drygt 9 kg björnbär (från vår enda, underbara buske!)
  • 4 st zucchini, vardera 1-2 kg
  • Runt 12 kg potatis, kanske mer
  • Drygt 300 gram chili
  • Tomater i mängder, ej vägt
  • Ett gäng paprikor
  • Några physalis
  • Kålrabbi, ej vägt men 6-7 st
  • Blåbär, ej vägt, men första året med en del skörd
  • Jordgubbar, ej vägt men överraskande många och lång säsong (och underbart goda…)
  • Smultron, ej vägt

Av detta har vi gjort:

  • Rabarbersaft
  • Vinbärssylt och -saft i olika färger
  • Krusbärssaft
  • Havtornssylt och -saft
  • Björnbärssylt
  • Chiliolja och örtsalt

Och givetvis ätit en massa, potatisarna har blivit ljuvliga potatisklyftor i ugn. En del bär finns kvar, vi brukar behålla över året och ha i smoothies, tårtor, med mera. Vita och röda vinbär hade jag i en efterrättspaj i somras, och jag gjorde en vinbärsmousse till tårtan samma dag.

Huruvida odlingen är ekonomiskt lönsam eller inte har jag inte räknat på, men jag skulle tro att den är det med tanke på att vi bara köper enstaka fröer själva och resten byter vi till oss. Vi använder mycket lite av kommunalt vatten för att vattna, vilket också sparar. Gödsel har vi både bokashi och hämtar hästgödsel från en bekant. Så det är förhållandevis lite utgifter. Vi köpte nya krukor när vi hade fixat uterummet, men de ska ju stå där under många år framöver är planen, så de kommer i längden inte vara vidare dyra, och då behövdes det också köpas en del ny jord. Vi köpte också en del nya burkar och flaskor, men eftersom vi får tillbaka många av dem när de getts bort och folk ätit ur dem, borde vi nu inte behöva köpa nytt på flera år. Sammantaget är det nog svårt att hävda att vi skulle gå minus på det här. Och det är så himla gott att det inte spelar så stor roll.

Cashback-dags

Cashback-dags

Jag använder cashbacksidor så fort möjligheten finns när jag ska shoppa online. Det funkar ju inte på sidor som Sellpy och liknande, men av de större siterna är det få som inte erbjuder cashback. Apoteksköp, enstaka barngrejer som vi köper nytt, mobilskydd, med mera ger alla cashback. Jag brukar, framför allt vid köp för större summor, ägna ett par minuter åt att kolla de olika cashbacksidorna eftersom de ofta har lite olika cashbacknivå.

Så vad är cashback? Cashback är att du får tillbaka en viss procent av det du handlar. Det bygger på att butikerna har affiliatesamarbeten med reklamlänkar och cashbacksidorna samlar dessa reklamlänkar så att de är enkla att hitta, och sedan delar de på kakan med dig när du går genom deras site. Köper du för 100 kr kanske du hittar att det är 4% cashback, och då har förmodligen cashbacksiten tagit motsvarande mängd. I vilket fall som helst är det pengar till dig i slutändan.

Ibland har cashbacksiterna superbra erbjudanden, som t ex när Miljonlotteriet kör sina driver eller när man får betalt för att byta elbolag. De har också inte helt sällan rabattkoder.

Jag glömmer oftast bort pengarna som står på cashbacksidorna, men nyligen tog jag ut från alla där jag kunde ta ut (de har minimisummor man måste komma upp i för att ta ut pengar). Totalt har jag via Refunder fått drygt 3 500 kr totalt de senaste åren (för att det är min favorit med flest butiker), och från Cashbackshopping hade jag 478 kr att ta hem. På Bonusway stod det 491 kr.

Så bli medlem du också! Gör du det via mina länkar stöttar du samtidigt bloggen och får ut lite extra själv.

Refunder: 50 kr till dig, 100 kr till mig när du handlat för minst 100 kr (inom 45 dagar från registreringen)
Cashbacker: 50 kr till mig när du handlat för minst 100 kr
Cashbackshopping: 50 kr för oss båda när du fått 10 kr i uttagbar cashback
BonusWay: 50 kr i bonus till dig, 50 kr till mig
MyBonus: 50 kr i välkomstbonus för dig och jag får 10% av den totala årsåterbäringen på det du handlar
Reward Network: ingen välkomstbonus, men man tjänar pengar om man värvar någon (jag får % på återbäringen du får, och värvar du får du i din tur % på vad de handlar)

Om du tillhör kategorin som kan hantera kreditkort (alltså betalar av hela fakturan när fakturan kommer, inte börjar delbetala), skaffa gärna ett kreditkort som också ger cashback. Det gör t ex Shell mastercard och Preem mastercard, med många fler. Det finns också flygbolag som ger poäng så att man senare kan byta in dem mot resor, om det skulle vara mer aktuellt.