Automatisera din ekonomi

Automatisera din ekonomi

Om du tycker att det där med ekonomi är rätt trist, då finns det en sak som kan göra stor skillnad: automatisering.

Automatisering innebär att lägga betalningar på autogiro och göra sparandet till en automatisk dragning. Det finns säkert fler sätt att automatisera, men det här är väl de stora, enkla grejerna.

Spara automatiskt

Genom att göra sparandet till en automatisk dragning direkt i samband med att lönen kommer in på kontot så “ser” du aldrig de pengarna och får vänja dig vid att leva på mindre. Det är betydligt enklare än att spara i slutet av månaden, för tillhör du kategorin som spenderar pengar om du har dem, då kommer det förmodligen vara tomt på kontot dagen innan lön. Grundregeln är att spara 10% av lönen, vill du utmana dig själv så är det bara att sätta av mer – men kom ihåg att det bästa sparandet är det som blir av, oavsett om det är en hundralapp eller många tusenlappar.

Se också till att du varje år du får t ex löneförhöjning, så går du in och ökar hur mycket som ska dras automatiskt – det är inte tänkt att du ska ligga på samma nivå år efter år.

Betala med autogiro

Att lägga fakturor på autogiro gör att de dras automatiskt, och du slipper oroa dig för att missa att betala något. Här finns både för- och nackdelar. Fördelarna är givetvis att du vet att det blir betalt och du behöver inte fundera på när, och då får du inga påminnelseavgifter (eller ännu värre, betalningsanmärkningar). Autogiro är att rekommendera på fasta kostnader du inte kommer undan och som är återkommande. Vi har det på Tekniska verken, barnomsorgen, och att vårt kreditkort blir betalt till fullo varje månad eftersom det annars kostar dyra pengar i ränta. Nackdelar med autogiro är att det kan få dig att glömma bort dess existens. Som exempel kan träningskort som ligger på autogiro kan ligga kvar år ut och år in trots att det inte används, för att man inte tänker på det, samma sak om du betalar för TV eller telefon med autogiro. Du blir van vid att det alltid dras och funderar således inte på om det är en onödig utgift som kan sägas upp.

Så välj vilka fakturor som du ändå inte kommer kunna säga upp (för vår del tycker vi att el, vatten, värme och sophämtning tillhör den kategorin, liksom förskolan för barnen) och som således alltid ska betalas – de får gärna ligga på autogiro. Kostnader som däremot är valbara och som du vill utvärdera får du fundera på ett varv till, om de ska vara på autogiro. Vill du ändå ha det på autogiro, sätt en påminnelse i telefonen om X antal månader att utvärdera vad du får ut av den aktuella kostnaden, och om du vill ha kvar den.

Vad har du automatiserat?

Bygg en bro

Bygg en bro

Att bygga broar var något Freelance to Freedom-författaren Vincent Pugliese pratade om i podden How to Money, och det var ett väldigt bra poddavsnitt.

I korthet är hans story att han var en slacker till i tjugoårsåldern då han bestämde sig för att bli fotograf. Han blev en duktig fotograf, vann priser, men det fasta jobbet på en tidning gav honom inget för hans hårda jobb så han bestämde sig för att starta eget och det visade sig att han kunde tjäna mångdubbelt på att vara egenföretagare ihop med sin fru. De betalade av alla sina skulder genom hårt arbete, och han föreläser och sånt om att bli frilansare numera.

En av sakerna han trycker på i både boken (som finns att ladda ner som ljudbok gratis) och i podcasten är vikten av att börja bygga bron innan den behövs. Alltså, om du i framtiden vill bli egenföretagare/frilansare istället för  att vara anställd, börja bygg ditt extraknäck/side-hustle/företag redan idag. Det tar ju nämligen en massa tid att bygga företaget och under tiden behöver du en inkomst. Men då är företaget redo den dag du behöver det, om du blir av med jobbet eller det blir ohållbart på något sätt.

Vi arbetar precis så här. Vi kommer inte nödvändigtvis bli heltidsarbetande i vårt företag, men vi vill ha kontakter och inkomster därifrån regelbundet. Jag har haft eget företag sedan början av 2000-talet, då en enskild firma, och nu sedan ett par år ett gemensamt aktiebolag med maken. Det har visat sig vara gynnsamt upprepade gånger, bland annat när jag sålde mina anteckningar från läkarprogrammet till ett företag som sysslar med studiehjälp för medicinstuderande. Hade vi inte haft företag hade det blivit krångligt.

Sedan en nyligen genomförd ändring krävs bara 25 000 i aktiekapital för att starta ett aktiebolag, så det är inte mycket som behövs – och det är ju dessutom pengar som företaget sedan får använda, så det är ju inte så att det kostar 25 000 kr. Orkar man inte med böket med att starta företaget – det tar en liten stund, men allt görs online numera – kan man till och med köpa färdigstartade bolag, har jag förstått.

Vincents inställning är att alla borde ha ett eget företag. Han driver det så långt att han tycker att alla borde vilja vara frilansare/egenföretagare, men det tror jag är en bit bort innan det fungerar fullt ut. Jag håller däremot helt med honom om att alla borde ha ett företag där de successivt skapar ett inkomstflöde som ligger vid sidan av de vanliga inkomsterna.

Bokrecension: Atomic habits

Bokrecension: Atomic habits

Det finns så många bra böcker här i världen och det här är en iden kategorin, Atomic habits av James Clear.

James Clear var med i Choose FI:s pod (avsnitt 157) där han pratade om hur man kan skapa goda vanor och bli av med dåliga vanor. För den som inte orkar ta sig igenom en bok täcker podavsnittet mycket av det som han tar upp i boken, men boken är givetvis djupare med mer bakgrund och argumentation om varje steg.

Han talar om de fyra delarna (cue-craving-response-reward) som gör att vi utför en vana i den första delen av boken, och därefter går han in på hur man skapar en bra vana och hur man får väck en dålig vana. I korthet finns hans ”cheat sheet” som ni kan hitta här, men jag tror den kan vara lite svår att helt fatta om man inte läst boken eller åtminstone lyssnat på podden.

Det finns mycket citatvärdigt i boken, men här är en, om att man ”får” missa en vana (såsom att gå till gymmet, eller äta mat man inte borde, eller något annat som inte hör till den vana man vill ha) – men inte två gånger i rad:

The first mistake is never the one that ruins you. It is the spiral of repeated mistakes that follows. Missing once is an accident. Missing twice is the start of a new habit.

Jag tycker det var en härlig, motiverande och inspirerande bok. Det handlar inte om att göra stora, radikala förändringar, utan om att ta saker och ting ett litet, litet steg i taget – men om man hela tiden tar ett litet steg i rätt riktning, då kommer hela ens liv efter ett tag vara många gånger bättre. Öka med 1% varje dag så får man ju den välkända ränta-på-ränta-effekten.

Så vill du komma igång med träning, gå ner i vikt, äta bättre, förbättra ekonomin, eller för den delen sluta med någon dålig vana – testa den här boken. Den är konkret, välskriven och lättläst.

Köp boken hos: Bokus | Adlibris | eller bättre för din ekonomi, låna den på biblioteket!

Glöm inte att använda en cashback-site om du köper boken! ?

Mål 2020

Mål 2020

Så här i början av februari har det ju de facto redan gått en månad på det nya året, men jag tänkte vara lite annorlunda mot alla rimliga människor som gör planer för det nya året vid årsskiftet, och lägga upp våra mål för det nya året när 1/12 redan passerat. Lite originell får man ju vara.

Vi hade vår kick-off det här året när vi var på semester i januari. Med lite barnvakt och möjlighet att få tid för oss själva blir det enklare, och vi satte då upp våra mål.

Målet för utdelningar är 40 000 kr. Förra årets mål var 25 000 kr och det blev drygt 30 000, och vi hoppas att 40 000 är rimligt satt. Vi vill sätta mål som är en utmaning men som samtidigt inte är omöjliga. Det är en balansgång, men är det för lätt är det inte någon utmaning och då blir det lite tråkigt, medans om det är för svårt så finns ju risken att vi ger upp i förtid för att det ändå inte känns lönt.

Portföljens värde tycker vi är svårt att sätta ett mål för, då det beror så mycket på börsens utveckling i stort. Förra året gick ju allt, inklusive vår portfölj, extremt mycket uppåt och något sådant förväntar vi oss inte upprepas från 2020. Däremot har vi satt ett mål för nysparande som är ett par tusen under det nyspar vi uppnådde 2019. Det är ett ambitiöst mål eftersom vi tycker att det är helt galet vad vi landade på förra året.

Sparkvotsmålet ligger kvar på 40%. Vi ser ingen anledning att höja det – om vi sparar 40% varje månad kan vi stoppa in rätt stora pengar i våra investeringar, medan vi samtidigt inte gör avkall på det vi tycker är viktigt i livet. Förra året blev det drygt 50% sparkvot till slut, men som mål tycker jag att 40% räcker. Här behöver vi inte utmana oss mer, tycker vi. Sparkvoten på 60-70% eftersträvar vi inte alls.

Viktmässigt vill jag allra helst ner till pre-graviditet-#2-vikten, men med två små barn som tar mycket tid är det svårt att hinna med att träna och alltid äta rätt och så vidare. Däremot har jag definitivt målet om att gå över 10 000 steg om dagen, vilket jag hållit i ett par år nu. Har också som grej att göra 200-250 situps/magövningar och lite annan snabb, på-vardagsrumsgolvet-styrketräning minst fyra gånger i veckan, vilket jag planerar fortsätta med.

Under våren kommer jag arbeta deltid, vilket innebär att jag kommer uppfylla mitt eget mål om att tillbringa mer tid med mina barn. Det tycker jag känns härligt.

Förra året hade vi också som mål att bjuda in folk på middag oftare. Det blev ett mål vi uppnådde, och som vi kommer fortsätta med – vi tycker att det är jättemysigt att ha folk över.

Så det är målen för 2020, så får vi se hur det går!

Bokrecension: Konsten att skära i kroppar

Bokrecension: Konsten att skära i kroppar

Konsten att skära i kroppar av Lindsey Fitzharris är en bok om “den moderna kirurgins födelse” enligt framsidan, och det är den definitivt.

Med vidriga beskrivningar av hur kirurgin och vardagen på sjukhuset såg ut innan kan man ju som läkare idag inte annat än skicka oändlig tacksamhet till Joseph Lister. Boken målar väldigt tydliga bilder av livet då, och det är inte någon Stolthet och fördoms-miljö:

År 1825 upptäckte besökare på St George’s Hospital svamp och maskar som växte i de fuktiga, smutsiga lakanen i sängen hos en man som återhämtade sig från en komplicerad fraktur. Denne man, som trodde att detta var som det skulle, hade inte klagat hos personalen, och ingen av de andra på avdelningen tyckte att det där var något utöver det vanliga.

Värst var dock det faktum att sjukhusen stank av piss, skit och spyor. En sjuklig odör låg över alla avdelningar. Lukten var så frånstötande att läkarna ibland gick runt med näsdukar pressade mot näsan.

Lister kom från en enkel bakgrund, men med hjälp av mikroskop och idogt forskande kom han fram till att om man höll saker och ting sterilt i operationssalen och på avdelningarna så dog inte patienterna längre som flugor.

Det är väldigt, väldigt intressant – inte minst i en tid av Macchiarini och andra forskningsskandaler – att läsa om hur Listers forskning emottogs på 1800-talet. I korthet: med skepsis. Stor sådan. Han motarbetades aktivt av andra kirurger och därför tog det längre tid än nödvändigt – och fler dog – innan det blev vardag. Jag försöker hålla i åtanke under tiden jag läser att man då inte visste något om bakterier, (“Till och med redaktören för The Lancet vägrade att använda ordet “smittoämnen”, istället kallade han dem “septiska element i luften”). Men man kan ju på ett sätt, även om det är svårt med dagens kunskap, förstå de som vägrade tro att deras smutsiga knivar var orsaken till att deras patienter dog. Om de började tro på det så skulle ju en del av framför allt de äldre behöva acceptera att det var de som haft ihjäl mängder av sina patienter. Lättare då att avfärda nymodigheten med sterilitet.

Det var svårt för många av kirurgerna som stod på toppen av sina karriärer att inse faktum, att de under de senaste femton eller tjugo åren helt omedvetet förmodligen hade dödat patienter genom att tillåta att öppna sår infekterades av dessa små, osynliga varelser.

Jag tror inte att det här är en bok enbart för oss som verkar inom medicinen; jag tror att det är en spännande bok om hur en människa faktiskt kan förändra världen. (Dessutom kan man nämna att den har en liten koppling till investeringar om man vill se den som sådant:)

Bland de mer överraskande resultaten av Listers gärning är kanske grundandet av ett av världens mest välkända företag. Precis som uppfinnaren av Listerine var Robert Wood Johnson på medicinkongressen i Philadelphia och fick där för första gången höra talas om antiseptiska behandlingsmetoder. Han blev inspirerad av det han hade hört och gick ihop med sina två bröder James och Edward och grundade ett företag som tillverkade de första sterila kompresserna och suturerna, massproducerade enligt Listers metoder. De kallade det Johnson & Johnson.

Så läs den och lär dig om hur det såg ut på mitten till slutet av 1800-talet, den ger ett lite annat perspektiv än Hollywood-filmerna.

Köp boken hos: Bokus | Adlibris | eller bättre för din ekonomi, låna den på biblioteket! Glöm inte att använda en cashbacksida om du köper boken.

Var börjar man? Del 6: Börja investera

Var börjar man? Del 6: Börja investera

Alla delar av Var börjar man? hittar här.

När du börjat få plus på kontot gäller det att veta vad du ska göra med pengarna.

Till att börja med bör du skaffa dig en buffert. Bufferten ska vara på ett rimligt lättillgängligt konto, men helst inte vara ditt vanliga lönekonto eftersom det då kan bli väl lätt att nalla av pengarna. Ha den allra helst på ett högräntekonto (som idag inte är så hög ränta, runt 0,6 i dagsläget) på en bank med insättningsgaranti. Bufferten är till för när det kommer större, oväntade utgifter – en tandläkarräkning, bilen går sönder, eller diskmaskinen brakar sönder. Bufferten är inte till för saker du vet kommer: semester, julklappar, årsavgifter för försäkringar, eller insats till lägenhet. Till de sakerna behöver du spara separat. Buffertens storlek har diskuterats massor, och hur stor just din behöver vara beror på din situation. Har du barn, hus, bil(ar), eller är du singel och bor i en hyreslägenhet så har du helt olika “risk” i ditt liv att det kommer en oväntad utgift och storleken på denna.

När du har bufferten på plats är det dags att börja låta pengarna jobba. Man kan givetvis spara till bufferten och börja investera simultant, men det är högre risk, så det enklaste är att fylla upp bufferten först. Men sen då?

FIRE-rörelsen i stort förespråkar framför allt breda indexfonder med låg avgift. Amerikanska FIRE-anhängare tycker att en lågavgiftsfond som täcker alla företag i USA är bra, här i Sverige kan du välja en bred indexfond som antingen är global, eller med ett snävare fokus. Låg avgift är viktigt eftersom ränta-på-ränta-effekten annars äter upp enorma summor av dina investeringar med tiden. Låg avgift brukar räknas som under 0,5% i avgift. Jag har satt ihop en portfölj som är den mina barn sparar i, den kan ni se här.

Sätt gärna upp ett automatiskt sparande via t ex Avanza, och låt pengarna dras i samband med att du får lön, så att du inte riskerar att det inte finns något kvar att spara i slutet av månaden. Sparar du i breda indexfonder med låg avgift behöver du bara titta till dem ungefär en gång om året, så att de inte har höjt avgiften eller ändrat något i hur de fungerar (t ex bytt index). Vill man kan man då också vikta om, om man har flera fonder, så att viktningen (hur många procent av portföljen som är i varje fond) är som du vill ha den.

Är du intresserad kan du också handla med aktier. Det kräver att du läser på lite grann, och är således en större tidsmässig investering. Rent statistiskt kommer du heller inte slå index över tid, därav att FIRE förespråkar indexinvestering.

Andra typer av investeringar är att köpa fastigheter, men jag är inte alls insatt i fastighetsinvesteringar så jag lämnar det till andra som kan det bättre. Det finns böcker, poddar och bloggar om fastighetsinvesteringar, bara att Googla!

Favvo-recept: Vegolasagne

Favvo-recept: Vegolasagne

Lasagne är gott! Det här receptet, från början av Portionen under tian (rekommenderas varmt) men med riktig bechamelsås, är vegetariskt – och så gott att maken deklarerade att lasagne faktiskt inte behöver kött (och det är från någon som älskar kött!). Så nu gör vi aldrig någon annan lasagne än denna.

Ingredienser

Fyllning

2 paket krossade tomater
3 dl torkade, röda linser
3 morötter
2 msk tomatpuré
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
2 tärningar grönsaksbuljong
6 dl vatten
Salt och peppar
Torkade kryddor t ex oregano, timjan, basilika
Olja

Bechamelsås

1,5 msk smör
1,5 msk vetemjöl
3 dl mjölk
Muskot, salt och peppar

För att sätta ihop

1 paket lasagneplattor a 500 g
1 mozzarella

Gör så här

Fyllning

  1. Hacka gul lök fint. Värm olja i en kastrull, stek löken till den är blank.
  2. Skölj linserna i kallt vatten, lägg dem i kastrullen och slå på krossade tomater och vatten. Riv morötterna och lägg i.
  3. Tillsätt buljongtärning och tomatpuré.
  4. Låt puttra under lock ca 10 min på medelvärme. Rör runt då och då.
  5. När såsen kokat klart, späd ev med mer vatten. Såsen ska vara lite tjock och inte rinnig. Pressa i vitlöksklyftorna.
  6. Smaka av med salt och peppar och andra kryddor efter din smak.

Bechamelsås

  1. Smält smör i en kastrull. Rör i mjöl och blanda ordentligt.
  2. Späd i omgångar med vätskan, vispa hela tiden.
  3. Småkoka såsen i 5 min, vispa då och då och smaka av med salt, peppar och lite muskot.

Lägg ihop

  1. Smöra en långpanna och lägg i ett lager tomatsås i botten. Varva med lasagneplattor, tomatsås, bechamelsås till alla lasagneplattor är slut.
  2. Avsluta med ett lager bechamelsås och riv mozzarella överst.
  3. Grädda i mitten av ugnen i ca 20 minuter på 225 grader. Se till så att inte lasagnen blir bränd.

Servera med en sallad.

Var börjar man? Del 5: Att öka inkomsterna

Var börjar man? Del 5: Att öka inkomsterna

Tidigare delar: Del 1: Var börjar man? Del 2: Hitta ditt varför Del 3: Om att gå minus Del 4: Att minska utgifterna

När du tittar på din ekonomi finns det, i sin allra enklaste form, bara två delar: Inkomster och utgifter. Inkomsterna behöver överstiga utgifterna för att inte katastrofen förr eller senare ska inträffa. Om inkomsterna överstiger utgifterna kommer du förr eller senare få en mycket trevlig ekonomisk ställning.

Utgifterna går dock bara att sänka till en viss nivå – rent teoretiskt till noll, men för de allra flesta är lägsta möjliga något högre än så. Inkomsterna, däremot, är den andra sidan av ekvationen och den sidan har ingen gräns uppåt. Därför är det rimligt att arbeta med båda sidorna, eftersom att kombinera lägre utgifter med högre inkomster ger den absolut största effekten.

Inom FI(RE)-rörelsen är något som kallas side-hustles väldigt, väldigt populärt. Side-hustle, på svenska kanske sido-jobb eller sido-inkomst (det finns ingen svensk term vad jag vet), innebär en inkomstkälla vid sidan av din vanliga arbetsinkomst. Side-hustles kan vara väldigt varierande (här finns listan över våra side-hustles) och vara allt från helt passiva till väldigt aktiva. Du kan dra in pengar genom att svara på enkäter, du kan skriva en bok och sälja, du kan hyra ut din bil (tex via Snappcar) eller prylar (prylar t ex via Hygglo), du kan börja blogga, hålla på med någon typ av hantverk som du är duktig på, ta ett extraknäck för att dela ut tidningar innan ditt vanliga jobb… eller något helt annat. Endast fantasin sätter gränserna!

Ett bra sätt att dra in pengar är att sälja av prylar du inte längre behöver. De flesta av oss har massor av grejer som ligger och skräpar, och visst vore det bättre om grejerna kom till nytta, du fick mer plats, och du dessutom fick lite pengar in på kontot?

Om du ska köpa någonting på nätet bör du använda en cashback-sida om möjligt. Detta är i gränszonen tycker jag för vad som är side-hustle eftersom det grundar sig i att du konsumerar, men det ger pengar in ändå, så jag tar ändå upp det. Här finns en lista på cashbacksidor. Med tiden blir det tusenlappar du sparar.

Fundera över vad du skulle tycka var ett kul extraknäck. Tanken är inte att du ska köra dig själv i botten genom att arbeta tre arbeten, utan att dryga ut inkomsterna med något du finner tillfredsställande.

Bokrecension: Hur jag lärde mig förstå världen

Bokrecension: Hur jag lärde mig förstå världen

Jag har tidigare läst och älskat Factfulness av Hans Rosling. Den ger en hoppfull bild och redskap för att tolka vår omgivning, med många insikter på vägen.

Hur jag lärde mig förstå världen är Roslings förklaring till hur han kom fram till det han skriver om i Factfulness. Hans memoarer, en historia som går tillbaka till två (eller om det var tre) generationer före honom och når hela vägen till en bit efter hans död, då medförfattaren Fanny Härgestam skriver efterordet.

Ska man välja att läsa bara en av Roslings två böcker bör Factfulness definitivt vara den som väljs. Den är konkret och handlar om världen med massor av siffror och statistik. Hans memoarer skriver tydligt ut tidigt i boken att den inte kommer innehålla en massa siffror. Däremot är flera av de anekdoter som nämns i Factfulness med i denna bok, och mer utbroderade och satt i sin kontext. Boken har ett rikt språk, men blir aldrig högtravande utan är hela tiden enkel att läsa. Jag svepte boken på två eller tre dagar.

Boken är indelad i olika kapitel, och går i ordning igenom Roslings liv, främst det professionella men ibland även personliga skeenden, såsom den dotter han och hans fru fick som dog bara timmar efter födseln. Mest fokus är det dock på hans arbete och hur han successivt gick från att vara läkare, till forskare, till lärare och föreläsare.

Det är en spännande och på många sätt härlig bok, även om en del beskrivningar av de saker han var tvungen att göra i Mocambiq när han jobbade där nära nog fick mig att gråta.

Köp boken hos: Bokus | Adlibris | Cdon.com  | eller bättre för din ekonomi, låna den på biblioteket!

Glöm inte att använda en cashback-site om du köper boken! ?

Förändringar vi gjort för att minska vår matbudget

Förändringar vi gjort för att minska vår matbudget

När jag började med vår ekonomi la vi hiskeliga pengar på mat trots att vi bara var två vuxna och ett litet barn (som dessutom åt frukost, mellis och lunch på förskolan). 12 000 kr gick det när det var som värst. Vi hade matkasse, åt ute, och handlade på Ica Maxi.

Numera går det ungefär 5 500 kr i månaden på mat, inklusive mat på restaurang. Det är fortfarande mycket och vi är långt ifrån de som håller tightast matbudget i ekonomi-bloggosfären, men det har blivit mycket bättre för vår del.

Saker vi gör för att hålla nere utgifterna (inget revolutionerande, men för att lista det, och ingen inbördes ordning):

– Vi gör en köpelista varje vecka utifrån veckans reklamblad. Maten planeras utifrån vad som är på extrapris.

– Vi har blivit mycket bättre på att äta ur frysen så att saker där inte ligger och blir gamla.

– Vi slänger mindre mat, är bättre på att göra rester-mat (typ pyttipanna och liknande)

– Vi köper på oss när det är extrapris på varor som går bra att lagra länge, såsom pasta, krossade tomater, mm men också t ex ost och smör. På så sätt slipper vi köpa smör för 43 kr/förpackningen för att det råkar vara slut hemma. Skulle det råka bli att det dröjer att vi äter osten (vilket det normalt inte gör) så kan man alltid riva den och frysa in den.

– Vi äter ute väldigt lite. De gånger vi gör det är det oftast bara jag och maken, som dejt, och det blir kanske fyra gånger om året. Detta har blivit lite per automatik sedan vi fick barn nummer två, då vi helt enkelt inte tycker att det är så stort värde att sitta med två barn som helst inte vill sitta ner och definitivt inte äta annan mat än korv med bröd, och betala en massa för det. När vi väl äter ute känns det lyxigt, inte slentrian.

– Vi har slutat med matkasse. Det gjorde vi direkt. Det var helt enkelt inte ekonomiskt hållbart, och dessutom tyckte vi inte att det var så varierande som vi hade önskat.

– Vi har bytt Ica Maxi mot Willys och Lidl. För vår del innebär det åtskilliga hundralappar i prisskillnad varenda vecka, framför allt ihop med att köpa det som är på extrapris. De ligger som tur är väldigt nära varandra dessutom, så ingen extra körning.

– Vi gör eget. Bakar bröd och gör eget Bregott, odlar grönsaker och gör egen sylt, saft och gelé. På sommaren är vi självförsörjande på potatis.

Till skillnad från många andra har vi inte övergått till mer eller mindre vegetarisk kost, mycket på grund av att maken absolut inte vill. Vi äter en del vegetariskt, men hade jag fått välja hade det blivit mer vego och mer fisk.

Matlådor har vi alltid gjort, för min del mycket för att jag tycker att det är mycket godare än maten i sjukhusrestaurangen, och dels för att jag är van vid det från åratal av skola och plugg-ekonomi. Vi har heller aldrig varit några

Vi kunde lägga 1200 kr i veckan på mat på Ica Maxi utan att blinka förr. Numera, när vi är en ätande person till i familjen, lägger vi runt 600 i veckan på mat.