Vecka 42: Matplanering utifrån erbjudanden

Vecka 42: Matplanering utifrån erbjudanden

En gång för länge sedan, ungefär sådär april 2017, blev jag intresserad av privatekonomi. En av de första slutsatserna jag drog var att vi la hiskeliga summor pengar på mat och det blev också en av de poster vi kunde kapa väldigt mycket i. Ett sätt att göra det var att planera middagarna utifrån vad som för veckan fanns på erbjudande.

Eftersom vi sedan lång tid avsagt oss fysisk reklam letade jag upp reklambladen på nätet istället. Tiendeo är den sida jag föredrar, men det finns flera andra, och varje större kedja har också sina veckoerbjudanden på sina hemsidor. Jag tog för vana att varje måndag gå igenom de aktuella kedjornas erbjudanden och göra en lista på vad som skulle handlas var. För vår del föredrar vi Willys som huvudsaklig inhandlingskälla, men det beror ju helt på var du bor och vad du har i närheten.

Utifrån vad som för veckan var på erbjudande kunde vi sedan göra en relevant matlista. Var något på extraerbjudande som vi visste höll och gick åt över tid så började vi köpa i bulk, så att vi numera slipper köpa t ex smör, ost, Bregott, med mera till ordinarie pris.

Utöver erbjudanden i reklambladen har kedjorna inte helt sällan egna småerbjudanden, eller det som blivit mycket populärt numera: nedsatta varor med kort datum. Även detta brukar jag utnyttja, och t ex köpa på mig mjölk med kort datum att frysa in (för att ta fram till pannkakor, eller när vi inte är i fas med köpen av färsk mjölk). Maken gillar charkpålägg och barnen älskar korv, det finns också väldigt ofta med kort datum. Svinnlådan med grönsaker på Willys (även Lidl och Ica Kvantum här i stan kör  numera samma sak) är grym när man väl får tag på en.

I och med att vi äter utifrån erbjudanden i större utsträckning nu än tidigare blir det också att vi följer säsongerna för frukt och grönt. Det tenderar att vara extrapris på sådant som är i säsong. I början av hösten har alla större kedjor alltid en eller två veckor med väldigt billiga rotfrukter, då gäller det att köpa på sig och sen kan man göra rotmos, rotfrukter i ugn, och diverse annat smarrigt.

Köper ni efter erbjudanden?

Koll på sexåringen med Xplora

Koll på sexåringen med Xplora

Innehåller värvningslänk för Xplora

Okej, så att köpa en relativt smart klocka till sin sexåring — med tillhörande månadsabonnemang — är kanske inte det mest ekonomiska någonsin. Men det har underlättat för vår del så pass mycket att jag ändå tänker nämna det.

Sedan vi flyttade har sexåringen fått massor av nya kompisar. Kompisarna har bott i området betydligt längre än vi och de känner varandra. Det har fått till följd att sexåringen går iväg och jag har koll på till vilket hus hon går till när det börjar, men efter ett tag kan de lugnt gå vidare till någon annan av de gemensamma kompisarna, så att det snabbt är ganska svårt att hålla reda på var ungen är. Sexåringens kusiner (sex och åtta år) har varsin Xplora-klocka och min svägerska tycker att de funkar fantastiskt bra, så till förra årets Black Friday köpte jag en klocka till min dotter eftersom jag visste att hon förr eller senare skulle börja dra iväg på egen hand till kompisar. Vi har dock inte aktiverat den förrän för ett par veckor sedan, när vi märkte att behovet fanns.

Xplora har en telefon och sms-funktion, GPS, och kamera. Bara nummer jag som förälder lagt till i den medföljande appen kan ringa/sms:a till den specifika telefonen, och hon kan bara ringa de nummer som är inlagda (vilket för vår del är mitt nummer, och hennes pappas nummer). Det gör att den inte kan användas för att hon ska ha kontakt med sina kompisar, eller någon annan.

GPS-funktionen innebär att vi ser var klockan befinner sig (på ett när om runt 20-25 meter). Man kan sätta upp ”säkra zoner” som barnet får röra sig inom utan att klockans larmfunktion aktiveras, vilket jag gjort för hemområdet och skolområdet (man sätter upp det på en diameter om X antal hundra meter). Går barnet utanför de säkra zonerna får jag ett larm till min telefon.

Klockan har också en skolfunktion som stänger ner det mesta av dess funktioner under tiden barnet är i skolan. T ex så vibrerar den enbart istället för att både vibrera och låta om man ringer/sms:ar till den. I skolläget kan barnet bara se klockan i telefonen och inte distraheras av den i övrigt.

Klockan kostar en del. Vi har Xplora 4 som nu säljs ut, och som du därför kan få lite billigare än tidigare (1 295 kr). X5 play som är den senaste kostar 1 990 kr, och abonnemanget via Xplora kostar 99 kr/månad (och uppåt, 99 kr/mån är om man förskottsbetalar ett år). Det behövs ett abonnemang för att klockan ska vara meningsfull, och med abonnemanget kan barnet ringa och sms:a obegränsat. Men som sagt, vi tycker att det är värt det. När jag ska hämta från fritids är barnen ibland på ställen där de är svåra att hitta (och vi föräldrar får med Covid-restriktioner fortfarande inte gå in i byggnaderna), så jag kan ringa och fråga henne var hon är. Mest är det dock bra när hon drar iväg till sina kompisar och sedan rör sig runt i kvarteret mellan de olika vännerna, då vet jag att jag alltid kan få tag på henne.

Med min länk får du 300 kr rabatt på Xplora 5-klockan och du stöttar bloggen med samma summa.

Vecka 41: Utmaning: Snacksfri vecka

Vecka 41: Utmaning: Snacksfri vecka

Dags för en utmaningsvecka, denna gång i hälsans tecken — dags att skippa snacksen. Exakt vad som ingår i ”snacks” får man bestämma själv, men jag tänker mig godis, läsk, kakor, chips, och liknande.

2018 såldes det alkoholfria drycker för 27 miljarder kronor i Sverige, där energidryckerna stod för den stora ökningen. Alkoholhaltiga drycker såldes för 41,0 miljarder kronor. För sötsaker var det under samma år en försäljning om 2 289 kr per capita, motsvarande 44 kr per person och vecka, och en total försäljning av sötsaker om 33 miljarder kronor. Allt enligt SCB.

Det finns alltså för de flesta pengar att spara här. Lägger man dessutom till fika ute på café så är det ytterligare pengar som rinner iväg — den infamösa koppen köp-kaffe brukar ju ligga högt upp på listan över saker att skala bort om man vill spara pengar.

Så kör en vecka för hälsans och plånbokens skull och skippa allt vad sötköp innebär. Välj vatten istället för läsk och energidrycker, och kanske en frukt istället för godiset? Eller varför inte testa lite periodisk fasta, som i många studier visat sig ha positiva effekter på kroppen och dess återhämtning!

Hur mycket lägger du på snacks och sötsaker?

Ny princip för presenter till kusinbarnen

Ny princip för presenter till kusinbarnen

Innehåller affiliate-länk för Avanza

För något år sedan gav vi för första gången aktier som present till barnens kusiner. Det finns sju stycken, i åldern sex till sexton typ, så det blir ganska många kalas och därmed presenter varje år. Och varje gång det är dags för kalas blir det en fråga om vad detta barn/ungdom önskar sig.

Samtliga i familjen har det gott ställt — inga överdrivna rikedomar, men heller inget som fattas. När en av barnens större kusiner i sommar sommarjobbade skulle en del av pengarna gå till den nyinförskaffade moppen och drivmedel till denna, men resten skulle förmodligen in i investeringar eftersom han ändå inte visste vad han skulle göra med pengarna. Han har allt han vill.

Vi är stolta, jag och maken, eftersom anledningen till att han har ett intresse för investeringar är för att vi gett honom aktier sedan två år tillbaka i present, vilket väckt nyfikenhet.

Tidigare har vi tänkt oss att aktier ges till de äldre barnen, runt tonårsstarten. Men när nu en av kusinerna fyllde åtta, och vi funderade över vad som skulle vara vettigt att ge, tyckte maken att även de yngre barnen kan få aktier. Varför inte? De överöses ändå av leksaker och prylar från föräldrar, vänner och släkt, och det läggs till en redan stor hög av leksaker och prylar.

Om tio år, vilket barn kommer komma ihåg leksakerna den fick när den fyllde åtta? Om vi ger en Investor-aktie däremot, så kommer den ha haft gott om tid att tjocka till sig.

Så framöver, om inte barnet/ungdomen har en tydlig önskan om vad de vill ha i present (t ex om de sparar till något), kommer barnen av alla storlekar i släkten att få aktier, eller eventuellt fonder, i present.

Hur vi löser det rent praktiskt? Pengarna skickas till föräldrarna som startar ett ISK hos deras nätmäklare (i något fall har vi fått hjälpa till att starta konto hos nätmäklaren till föräldrarna, då brukar vi välja Avanza som vi själva har för aktier). Sedan köper föräldrarna den aktie vi sagt att pengarna ska gå till. De större barnen får vara med och köpa aktien, så att de är delaktiga, och när de blir tillräckligt stora för att ha egna konton kommer aktierna att flyttas över till dem (vilket föräldrarna får göra). Man kan givetvis också antingen köpa aktierna via vårt eget konto och helt enkelt flytta över det (numera gratis hos Avanza i alla fall), eller spara på ett eget namngivet konto, men vi vill att de ska vara med när inköpen görs för att de ska se hur kurser varierar och så.

Investor ger ju även utdelningar, men det krävs ju ett par stycken innan man kan köpa en hel ny Investor. Avanza (och säkert andra nätmäklare också) har fonder man kan köpa för så lite som en krona åt gången, så vill man investera utdelningarna går det absolut att göra.

Förmodligen blir vi inte de mest populära gåvogivarna, framför allt inte för de mindre barnen. Men att minska mängden prylar för barnen — om än bara väldigt lite — och förbättra deras framtida möjligheter är viktigt för oss. Och föräldrarna har så här långt varit väldigt positiva, eftersom det är så väldigt mycket prylar in ändå.

(Och om Investor går upp till det dubbla eller tredubbla så kommer vi gå över till att ge någon fond istället. Just nu runt 200 ligger de dock ganska lagom för att ges bort.)

Vad tror ni om den här idén?

Vecka 40: Är det lönt att löneväxla?

Vecka 40: Är det lönt att löneväxla?

Löneväxling — då hamnar vi in på ett område som definitivt inte är för alla. Men för de som har en hög inkomst, i det här fallet en bit över gränsen för statlig skatt, så kan det vara något att åtminstone fundera över.

Löneväxling innebär ett utbyte av en del av din lön mot en förmån. Även om det kan vara till annat (extra semesterdagar, förmånsbil, etc) så är det vanligaste att löneväxla till extra tjänstepension. Arbetsgivaren måste tillåta/erbjuda det, och alla gör det inte.

För att det alls ska vara lönt att löneväxla till extra tjänstepension behöver din lön vara mer än inkomsttaket för den allmänna pensionen — är den lägre blir inbetalningarna till den allmänna pensionen mindre och du förlorar därför på det. För 2021 ligger det på 42 625 kr brutto, vilket är vad du behöver ha kvar efter att löneväxlingen genomförts.

Eftersom löneskatten på pensionsförsäkringar är lägre än de sociala avgifterna på lönen ger arbetsgivaren ofta en möjlighet att spara ”mer” än det belopp du faktiskt avstår i lön. Då kan man få lite ”bonus”, t ex 5 % extra så att om du löneväxlar 1 000 kr i månaden får du 1 050 kr avsatt. Det är olika hur mycket olika arbetsgivare erbjuder — om något — i extra. Du betalar ingen inkomstskatt på det som sätts av i löneväxlingen, utan skatt betalar du när du tar ut pensionen.

En möjlig nackdel med löneväxling är att sparandet är bundet tills dess att du tidigast tar ut tjänstepensionen, vilket innebär som tidigast 55 års ålder. Är man å andra sidan en person som annars gör av med hela lönen när den kommer och inte sparar något alls, kanske det inte är helt fel att öka mängden tjänstepension till den dag du går i pension.

Har du rätt till vissa extraersättningar via arbetsgivaren — såsom extra vid föräldraledighet eller sjukskrivning — kan den sänkas om du har löneväxling. För de flesta grundar sig denna extradel på den inkomst du har efter avdragen löneväxling. 

Löneväxling kan alltid avslutas, så har du väl börjat är det inte så att det är något tvång att fortsätta med resten av livet. Förändras förutsättningarna för dig så är det fritt fram att ta bort löneväxlingen genom att du pratar med den som hanterar löner på ditt jobb.

Löneväxlar du om du har möjlighet?

Avanza Sverige

Avanza Sverige

Detta inlägg innehåller affiliate-länkar för Avanza

För någon vecka sedan lanserade Avanza sin senaste billiga egna fond, Avanza Sverige. De har ju redan Avanza Zero som investerar i de trettio mest omsatta aktier, men Avanza Sverige är bredare. Till skillnad från Zero som bara siktar in sig på att investera i de största bolagen (där man kan argumentera för att det mesta av tillväxten redan skett) så tar Avanza Sverige en större bit av den svenska aktiekakan.

Själva skriver de på sin hemsida:

Med Avanza Sverige så investerar du inte bara i större bolag som Atlas Copco, Investor och Telia, utan även i bolag som till exempel Fingerprint, Paradox, Storytel och SBB.

Totalt sett investerar den i ungefär 70 bolag istället för 30. Jag som tycker att Zero är lite för smal tycker att det här känns som en bättre fond att investera i. Småbolag har generellt sett större möjligheter att växa än stora bolag, vilket ger större möjligheter till bra avkastning. Det är fortfarande inte någon extremt bred fond, men som sagt bredare än Zero.

Fonden är, precis som övriga Avanza-fonder, billig i total avgift — bara 0,17%. Bra är också att minsta möjliga insättning är en (1) krona, det gör att vem som helst kan spara i den.

Fonden är också ”hållbar”, och den delen är väl det enda jag inte håller med om i fonden — de har exkluderat företag som är involverade i kärnkraft från fonden. De är synd, men i övrigt verkar den vettig.

Jag har nu lagt till fonden i barnens månatliga fondsparande och hoppas givetvis på god utveckling (även om börsen i sin helhet just nu kanske inte riktigt är på gott humör).

Är du inte kund hos Avanza och vill börja spara? Använd gärna min länk så stöttar du bloggen! Jag använder Avanza för alla köp av aktier, och de fonder som bara finns hos Avanza (såsom ovanstående Avanza Sverige).

Vecka 39: Utnyttja friskvårdsbidraget

Vecka 39: Utnyttja friskvårdsbidraget

September på väg att ta slut och jag sitter och undrar var tiden tar vägen. Mörkare blir det i alla fall, vilket är det värsta med hösten och vintern. Visst är det mysigt med levande ljus och filtar, men inte i så många månader som det här mörkret håller på.

Men nu när vi närmar oss sista kvartalet på året är det här ett kort tips men som kan spara en hel del: utnyttja friskvårdsbidraget. Alla har det inte, men om du tillhör den relativt stora skara anställda som har ett friskvårdsbidrag, se till att utnyttja det. Det går ju trots allt att utnyttja för ganska mycket — allt från klippkort på badhuset (så att besöken dit blir billigare när man går med barnen), till ett traditionellt gymkort, eller varför inte en eller ett par sköna tillfällen med massage?

Friskvårdsbidraget kan uppgå till max 5 000 kr per år enligt nuvarande regler, och den anställda kan använda det till ”aktiviteter som innehåller någon form av praktisk aktivitet som innebär motion”. Skatteverket har här en lista på vad som räknas in i friskvårdsbidraget. Exakt hur de har kommit fram till vad som ingår är för mig en aningen oklart när bridge inte ingår, men hypnos för att ”nå avslappning och minska stress” gör det, men mycket ingår numera. Även sådant som förr var utanför friskvårdsbidraget, såsom golf och ridning, ingår numera efter en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 2018.

Ibland har arbetsgivaren en speciell mindre pott för anmälningsavgifter till motionslopp, så om du deltar i lopp, kolla om din arbetsgivare är en av de som står för en anmälningsavgift.

Friskvårdsbidraget behöver utnyttjas före den 31 december, annars blir det nästa års friskvårdsbidrag som används istället.

Har du friskvårdsbidrag? Använder du det?

Ekonomibyrån om Fri vid 40

Ekonomibyrån om Fri vid 40

Jag såg inte klart Ekonomibyråns Fri vid 40, mest för att ungarna drog min uppmärksamhet men också till stor del för att det var ett rätt tråkigt och fullständigt förutsägbart program. Såg väl drygt 2/3. En person som sitter och tycker att FIRE är en bra idé (Sandra Bourbon), en ekonom, och en psykolog som inte tycker det är en bra idé, och en programledare som är ungefär lika opartisk som alla andra på SVT. Som vanligt skrapar dessa program om FIRE, gjorda av folk som inte begripit poängen, bara på ytan och landar mest i samma slutsatser som alla andra program/intervjuer gjort.

Ekonomen och psykologen ansåg att man behöver mening med livet, att man behöver struktur och att ”FIRE under en period kan ge den strukturen” (parafraserar, men det var ungefär innehållet), men att det sedan inte är tillräckligt. De verkade uppleva att de får de via arbetet. På samma sätt får jag mycket mening och bra saker ut från mitt jobb. Men varför tror de att det ska appliceras på alla i hela världen bara för att de kommit till en plats i livet där de trivs med sitt jobb, finner det stimulerande och kan styra sin tid i någon utsträckning?

Jag har  många patienter som har helt andra drömmar än att fortsätta med det jobb de gör. Stressade kontorsarbetare som har ont i ryggen av för mycket stillasittande och en hjärna som aldrig stänger av för att de egentligen gör två personers arbete (minst), och där de skulle vilja hinna med sina barn och/eller sina åldrade föräldrar bättre. Undersköterskor med ont i knän och rygg som vet att de egentligen skulle behöva göra något annat, men som samtidigt är för gamla för att ha ork och möjlighet att skola om sig. Byggarbetare som jobbat tungt fysiskt hela sina liv och slitit ut sig, som egentligen hade velat göra annat.

Varför kan vi inte göra ett program för dem? Varför inte förklara för dem att det är möjligt, istället för att komma med exakt samma gamla floskler som vanligt om att de med små inkomster inte kan spara? Givetvis är det så att har man en lägre lön så är det svårare att spara, även om det för de allra flesta i Sverige skulle vara fullt möjligt att spara mer än de gör idag (i någon undersökning jag kommenterade för något år sedan var det bara ensamstående kvinnor med två+ barn och bil som inte hade utrymme att spara). Det handlar om val, och det är diskussionen jag saknar. Att ge folk information så att de har möjlighet att, långt innan de sliter ut sig i tunga jobb — psykiskt eller fysiskt — skapa sig själv andrummet i sina liv. Dessutom är inte FIRE en enda sak, en enda slutsumma. Även om man som låginkomsttagare aldrig tar sig hela vägen till äkta ekonomisk frihet, utan bara kommer en del av vägen, så kommer det ändå skänka lugn — för det är mycket lättare att sova om natten när man har en ordentlig buffert, när ett tandläkarbesök eller en diskmaskin som går sönder inte behöver betyda ekonomisk ruin. Så alldeles oavsett om folk kan gå i pension vid 40 så ger ett kapital både frihet och trygghet.

Alla har vi olika förutsättningar. Vissa har högre lön, andra lägre. En del har barn, andra inte. En del har pengar från släkten, andra inte. Så är det bara. Men lär då folk att hantera sin egen verklighet.

Jag tror att FIRE växt allt mer i popularitet för att folk ser sina liv som ohållbara. Vissa ser det tidigt och kan då bli FIRE vid 40, andra upptäcker det när de kommit en bit i karriären och har barn och åtaganden till höger och vänster. Det kan vara ohållbart av kroppsliga skäl, eller av psykiska skäl — och det senare växer lavinartat. Då letar man lösningar, som t ex Ibland gör man rätt gjorde.

Och alltid, alltid denna fråga om vad som skulle hända om alla blev FIRE. Som vanligt finns det två svar: 1) det kommer aldrig att hända, och 2) om alla skulle vara ekonomiskt fria skulle vi förmodligen få ett mycket friskare, gladare folk. Mängder med människor skulle ändå gå till jobbet (som jag och maken, och ekonomen och psykologen i programmet) men en del skulle välja att göra annat. Kanske ha sina barn hemma mer, vilket skulle avlasta barnomsorgen. Kanske jobba på volontärbasis, eller i de projekt de finner intressanta. Kanske i större utsträckning ta hand om sina äldre släktingar, och därmed minska behovet av hemtjänst. Jag tror faktiskt att även många t ex undersköterskor skulle stanna kvar i sina jobb, för att det just skänker dem meningsfullhet (undersköterskorna på mitt jobb verkar stortrivas med sina uppgifter). Och om nu statskassan skulle få in lite mindre skatter så är det kanske dags för staten att vara med i Lyxfällan och anpassa utgifterna efter inkomsterna, fokusera på kärnverksamheten och sluta lägga pengar på allt annat.

FIRE handlar inte om att späka sig (såvida man inte tycker att det är en kul utmaning, vilka vissa tycker), och inte heller om att pengar är det viktigaste i livet. För de flesta som jag läst om/pratat med som siktar mot FI(RE) så handlar det om utrymme i livet. Att få plats med allt det där man tycker är viktigt (utan att man behöver att staten går in och skänker en ytterligare tre lediga dagar i en ”familjevecka”). Att ha ”FU-pengar” när ens arbetsplats inte fungerar, eller frihet att trappa ner när kroppen/huvudet säger nej. Det är poängen, och den verkar dessa program aldrig riktigt få fram.

Vecka 38: Gymma hemma

Vecka 38: Gymma hemma

Själv var jag en gång i tiden — läs: innan barn — en flitig gymmare som tränade fem, sex gånger i veckan. Det hjälpte att jag var student på sjukhuset och i källaren på sjukhuset fanns ett litet gym. Jag kunde pipa dit på lunchen eller direkt efter föreläsningarna, eller någon av alla de gånger föreläsarna glömde var de skulle vara.

Numera är det hemmaträning som gäller, och så här i Corona-tider är det många som också gått över till att träna hemma när gymmen stängt eller kraftigt begränsat sitt utbud. Men bortsett från Corona och att det för min del är enda sättet att få träning att bli av numera, så är gymkort ofta en dyr historia. Det kan absolut vara värt det, men om du har ett gymabonnemang som bara ligger och tickar utan att det används är det en stor och onödig utgift. Många går in i ett avtal med de bästa av intentioner och sedan blir det bara inte av.

Så om du har träning som kan göras hemma (eller ute), testa att stänga av ditt gymkort och se vad du kan åstadkomma hemma. Jag köpte en crosstrainer som står i källaren och väntar när jag känner att jag behöver träna, och vi har även vikter, yogamatta och träningsband beroende på vad jag känner för att göra. Har man lite plats framför TV:n kan man träna styrketräning och titta på TV samtidigt, eller skicka upp ett träningspass med någon hurtig instruktör på skärmen.

På Youtube finns det stora mängder färdiga pass — jag brukar leta upp danspass och köra dem, för att jag älskar att dansa. Det finns också oändligt många träningsappar som kostar allt från gratis till ett par hundra om året. Men även om du skulle välja en lösning som kostar ett par hundralappar — jag köpte under flera år in Fitbit Coach men den la ner i somras — så är det markant mindre än vad ett gymkort kostar. För närvarande kör jag istället FitOn som finns i både gratisversion (som jag har) och betal.

Givetvis går det inte att ersätta tennis, padel, simning och diverse annat med att träna hemma, men om det är styrketräning du är ute efter går det definitivt. Inköpet av en träningscykel eller crosstrainer är en lite större utgift (men det finns gott om dem begagnade) som på sikt kan spara mycket pengar.

Hur tränar du? Betalar du för din träning?

Sparkvot och sånt

Sparkvot och sånt

Sparkvoten för augusti landade på drygt 2%. Ska jag vara helt ärlig så är jag nöjd att vi alls gick plus, med tanke på alla extrakostnader som kom av att vi flyttade, och som dessutom sammanföll med en månad som har en del årskostnader i försäkringsväg.

Vi la om golv i tre rum eftersom de gamla golven var slitna, och det blev enhetligt och snyggt med samma golv i alla tre sovrummen. Men golv är inte billigt.

Vi målade om i de tre rummen där vi bytte golv, och i hallen/allrummet. Färg, även sådan köpt på rea, är inte helt billigt heller.

Yngsta dotterns barnförsäkring betalades. Varje år funderar jag över våra försäkringar men jag har hittills inte kunnat förmå mig själv att säga upp barnförsäkringarna. Jag är inte särskilt vidskeplig av mig, men det känns som att säga upp dem är att be om problem… Så de löper vidare, med samma resonemang om ett par andra försäkringar.

Dessutom löper ju just nu ett överbryggnadslån, ett lån på nya huset, och ett lån på gamla huset. En herrans massa lån, och överbryggnadslånet är ju inte sådär fördelaktigt som de 1,07% i två år som vi fick till på det nya husets lån. September månads räntekostnader är riktigt tråkiga, men sedan är det ju slut på det i och med överlämningen av huset den första oktober.

”Nya” grejer till huset har i princip uteslutande köpts på Marketplace. Skrivbord och skrivbordsstol till äldsta dottern (som växt ur barnbordet och barnstolarna hon hade i gamla huset), en loftsäng, hurtsar till allrummets pysseldel, och en ny garderob till barnens rum. Även om priset blivit mellan 1/5 och hälften av vad det hade kostat nytt blir det givetvis också pengar.

En hel del har jag fått iväg på loppis/Marketplace också, är väl uppe i drygt 2 500 kr in på det sättet. Det är trevliga pengar in och grejerna kommer till användning. Win-win.

Så det är läget just nu. Och utöver ekonomi så innebär ju flytt en helt vrickad stress och tyngd. Bloggen är inte högst upp på priolistan, men jag ska försöka fortsätta skriva regelbundet.