Förbered för döden – del 1: Testamente

Förbered för döden – del 1: Testamente

Vad behövs egentligen för att underlätta för anhöriga när du dör? Det beror givetvis mycket på vilken livssituation du bor i, men en del saker är allmängiltiga. Idag börjar jag med att ta upp testamente.

Arv styrs av ärvdabalken, och vissa delar (bröstarvingars rätt till arv) kommer du inte undan även med testamente. I Sverige finns idag ingen arvsskatt, den avskaffades 2004. Man ärver inte någon annans skulder.

Arvsrätten

Den svenska arvsrätten gör att dina bröstarvingar aldrig kan bli lottlösa (oavsett vad man tycker om den regeln så är den de facto så). Har du barn kommer de således alltid att ha rätt till sin laglott (halva din kvarlåtenskap, som i sin tur delas på så många barn du har) – men resten kan du testamentera hur du vill.

Har du inte barn (eller barnbarn om barnet/barnen är avlidna, och inkluderar givetvis även adoptivbarn, men inte fosterbarn) (första arvsklassen) är det dina föräldrar (andra arvsklassen) som ärver, om inte de heller är i livet blir det dina eventuella syskon. I tredje arvsklassen finns generationen med mor- och farföräldrar, samt deras syskon (moster, morbror, faster, farbror). Finns inte heller någon av dessa går ditt arv istället till Allmänna Arvsfonden att göra som de känner med – vilket kanske inte alls överensstämmer med vad du vill. Har du ingen släkt enligt ovanstående och du inte vill att Allmänna Arvsfonden ska få din kvarlåtenskap, då gäller det definitivt att skriva testamente. Kusiner ärver aldrig enligt arvsrätten, då måste testamente till.

Till ovanstående kommer att om du har en äkta make/maka (alltså, om du är gift) så ärver denne/denna innan första arvsordningen träder in för gemensamma barn (för särkullbarn, se nedan). Arvet är med fri förfoganderätt, alltså att den överlevande maken/makan får göra vad den vill med tillgångarna. Det innebär att gemensamma barn till gifta föräldrar alltid får vänta tills båda föräldrarna har dött innan de får ut sitt arv.

Sambos

På samma sätt är det extra viktigt för er som bara är sambos, eftersom sambos inte har någon arvsrätt alls (och det gäller oavsett hur länge man varit ihop/sambos). Det gör att om din sambo dör, så är det samma arvsklasser som beskrivits ovan som ärver – i första hand barnen, om inget barn finns så föräldrar istället, och så vidare. Då kan du bli tvungen att sälja ert gemensamma boende för att kunna frigöra tillräckligt med pengar för att arvet ska kunna skiftas, eller plötsligt äga lägenheten ihop med din döde sambos föräldrar.

Är ni sambos och vill kunna sitta kvar i orubbat bo? Skriv testamente, det är det enda sättet att åtminstone till viss del undvika dessa problem. Dock har barnen – gemensamma eller särkullbarn – alltid rätt att få ut sin laglott i vilket fall som helst, vilket gör att det kan behövas en livförsäkring för att säkra upp ekonomin. Har ni barn kan ni maximalt testamentera hälften av kvarlåtenskapen till varandra. Att gifta sig är den enklaste lösningen om ni är sambos med gemensamma barn.

Innan ett arvskifte kan för någon som varit sambo kan en bodelning ske, om det inte finns ett testamente, så att sambon får ut det som är hens från förhållandet. Denna bodelning sker enligt sambolagen (så att bostad införskaffad för gemensamt bruk och bohag delas).

Särkullbarns särskilda ställning

Särkullbarn, alltså barn med någon annan än den nuvarande partnern, har alltid arvsrätt när dennes förälder dör. En make eller maka som inte är förälder till särkullbarnet har då inte i första hand rätt till arvet (såsom en make eller maka där paret bara har gemensamma barn, där lagen säger att bröstarvingarna får vänta på arvet tills båda föräldrarna gått bort), utan arvet ska skiftas till särkullbarnet. Eftersom alla bröstarvingar alltid har rätt till laglotten kan detta inte regleras med testamente. För att då inte tvingas sälja bostaden för att kunna skifta arvet kan det behövas en försäkring.

Ett särkullbarn kan också välja att avstå arvet tills den överlevande maken/makan dött, men då får den överlevande maken/makan full förfoganderätt över arvet och det är inte nödvändigtvis så att barnet får ut så mycket som den får vid arvskifte direkt. Dessutom behövs det ju (tänker jag i alla fall!) att barnet och den överlevande maken/makan har en god relation för att det ska vara aktuellt, och så är ju långt ifrån alltid fallet. Vid den efterlevande partnerns död har särkullbarnet rätt att få ut resten av arvslotten från den del av kvarlåtenskapen som kommer från sin förälder.

Enskild egendom och giftorättsgods

Giftorätten betyder att en make/maka har rätt till halva värdet av allt giftorättsgods som tillhör den andre om äktenskapet upplöses. Giftorättsgods är den egendom som en person har, och det kan vara både sånt man ägde innan äktenskapets ingång, och sådant som tillkommit under äktenskapet.

I testamentet kan du bestämma om det du testamenterar ska vara enskild egendom eller giftorättsgods. För arvtagaren som enskild egendom gäller att, vid en eventuell framtida bodelning, så ska arvet inte ingå i bodelningen. Skriver du inte in i testamentet att det är enskild egendom kommer arvet istället att bli giftorättsgods och därmed vara med i en eventuell framtida bodelning.
Avkastning från den enskilda egendomen (till exempel aktieutdelningar) är giftorättsgods såvida inte motsatsen angetts i testamentet.
Egendom kan bara bli enskild egendom genom villkor i testamente enligt ovan, enligt ett äktenskapsförord, enligt villkor av givaren när en gåva ges från någon annan än den andre maken, och när det är ett villkor för försäkringsersättning.

Vad ska ett testamente innehålla?

Det finns vissa regler som ett testamente MÅSTE uppfylla, annars är det inte giltigt. Dessa regler är:

  • Testamentet måste vara upprättat i skriftlig form
  • Testamentet måste vara undertecknat av dig och två vittnen
  • Vittnena måste vara minst 15 år gamla
  • Vittnena får inte vara släkt med dig, och får inte heller vara mottagare av arv (får alltså inte nämnas i testamentet)
  • Vittnena måste närvara samtidigt när du signerar testamentet
  • Vittnena behöver veta att det är ditt testamente, men måste INTE veta vad det står i testamentet

Vad gäller utformningen i övrigt finns det inga formkrav. Har du komplexa familjeförhållanden (till exempel i form av särkullbarn) eller annat som gör ditt testamente mer komplicerat är det definitivt att rekommendera att du tar kontakt med en jurist för hjälp att skriva testamentet.

Förvara testamentet på ett ställe där dina anhöriga kommer att hitta det när du dör – annars blir det ju svårt att exekvera det. Kopior av testamentet är inte giltiga.

För att återkalla ett testamente kan du antingen skriva ett nytt som då ersätter det gamla (det med senaste datum gäller), eller helt enkelt förstöra det gamla, med eller utan ett nytt som ersättning (om du inte gör ett nytt blir det återigen arvsrätten enligt ovan som träder in).

Sammanfattning

Alldeles oavsett din familjesituation är ett testamente att rekommendera, för att du ska kunna styra var din kvarlåtenskap går efter döden. Underlätta för dina anhöriga genom att göra klart och tydligt vem som ska ha vad, så blir det (förhoppningsvis) inte bråk efter din död.

I mitt dokument Viktigt att veta finns många fler saker du kan skriva ner så att tiden efter din död underlättas för dina anhöriga.

Dela:
Recension: Genusdoktrinen

Recension: Genusdoktrinen

Genusdoktrinen av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn.

Ytterligare en bok som gör mig fullständigt galen att läsa, inte olikt boken om vad alla våra skattepengar går till. Inte på något sätt så att jag inte håller med författarna och deras slutsatser, utan att det kan få lov att gå till på det här sättet i universitetsvärlden (som är huvudfokus för boken).

Detta är den autoetnografiska metoden, som utgår från ståndpunktsteori, där sanningen är så relativiserad att det är lika bra att utgå från sig själv. Bara sig själv. Någon objektivitet finns inte, menar forskaren i sin egen sammanfattning av avhandlingen.

(Skrivet av en doktorand som ur ett “queerfeministiskt perspektiv” för en dagbok om hur det är att promenera runt i staden, där hon i ett och samma stycke framför önskan om att vara både ifred och slippa vara osynlig, när en man skriker ”Hej tjejen” efter henne. What?)

Fredrik Bondestam, som är en av huvudfigurerna i boken genom att han är ansvarig för införandet av genusdoktrinen på universiteten (chef på det Nationella sekretariatet för genusforskning under Göteborgs universitet), skriver så här om sig själv i sin avhandling, då han råkar vara både man och vit och allt det är som är så överjävligt (och därefter följer, i andra stycket, bokförfattarnas mycket relevanta kommentar):

”Varför just jag då? Jag har svarat än det ena, än det andra. Jag har svarat undvikande, slingrat mig, ljugit, fasat inför vad jag kan komma att säga. Ett kanske alltför rakt svar är: ’För att jag har varit utsatt för ett sexuellt övergrepp.’ Ett inte lika direkt svar, men mer giltigt ändå, tror jag efter föregående resonemang kan vara: ’För att jag är kvinna i någon mån.’”

Vad betyder detta? Att han förstår vad det innebär att vara i underläge? Eller att Bondestam genom att utsättas för ett övegrepp blir kvinna? Hur då? Vad är det i ett sexuellt övergrepp som kan förvandla en man till en kvinna? Det låter misstänkt likt en förminskande definition av ”kvinna”, att det handlar om att vara våldtagbar.

Jag tycker att den andra paragrafen, den där Arpi och Wyndhamn kommenterar citatet, är otroligt bra. För hur blir en man en kvinna? Hur får en man “rätten” att driva feminism och genusfrågor (för det har inte män, enligt Bondestam själv i samma avhandling). Jo, tydligen är en del av det att om man blir våldtagen, då är man (åtminstone delvis) kvinna. Bara kvinnor kan bli våldtagna, alltså måste man vara kvinna om man blir våldtagen – vilket i sin tur måste innebära att att vara kvinna är att vara utsatt, ett offer, för en man kan inte vara ett offer.

Jag blir så fruktansvärt trött på flera av resonemangen som framförs av olika personer i ledande positioner i boken att jag vill slita mitt hår.

Genomgången av genus och trans var, förutom att jag många gånger ville slita mitt hår, väldigt välgjord. Framför allt kapitlet om transvågen och allt med alla olika könsidentiteter som finns idag var mycket lärorik.

Även detta tycker jag var klargörande:

Så varför tar inte genusforskningen biologin i beaktande? Charlotta Stern menar att man inom genusforskningen fullständigt blandar ihop skillnad och ojämlikhet.

– Så fort man ser en skillnad anser man att det är ojämlikhet. En ojämlikhet implicerar diskriminering och att någonting är fel, man antar att det finns en orättfärdighet i hur skillnader har uppstått. Då är det ett socialt problem och vi bör försöka göra något åt det.

Och om gener och biologi påverkar människor sätter det gränser för vad man med politik. Kan hoppas uppnå.

En intressant aspekt av ovanstående är att detta resonemang kan appliceras även på andra delar av politiken. Om nu till exempel gängvåldet och klanerna inte beror på socioekonomiska faktorer (som kan påverkas med politik i någon mån), utan på att det är kultur och struktur som vi tagit in i landet genom en oreglerad invandring, då är det inte något politiken kommer att rå på genom att “minska klyftorna” och bygga fritidsgårdar. Att hantera andra kulturer är något politiken är väldigt oförberedd för. Att t ex statsministern gärna vill att det ska handla om socioekonomiska faktorer och ojämlikhet blir tydligt i uttalanden där han säger att det inte hade spelat någon roll om det var invandrare i de utsatta områdena, eller om etniska svenskar bott där under samma förutsättningar – vi hade agerat likadant. Själv tror jag att det är få etniska svenskar som hade slutit sig samman i stora släktbaserade kriminella nätverk, men så är jag inte heller politiker.

Det finns så många delar av boken som är värda att citera, så mycket trams som införts på universiteten och i vår vardag som är så illa underbyggt att det inte håller för minsta kritiska fråga.

(Ett exempel de har i boken, fritt ihågkommet utan boken framför mig, är när en akutmottagning skulle bli “genuscertifierad”. Genusforskarna fick då frågor om huruvida sådan certifiering hade mätbar effekt – varpå genusforskarna blev så sura (för det enda de frågat transpersonerna om var om de skulle föredra att gå till en genuscertifierad akutmottagning över en icke-certifierad) att akutmottagningens personal fick munkavle. De fick inte längre ställa några frågor, för att skydda genusforskarna. Vad är det för inställning till forskning och vetenskap?)

Min enda kritik mot boken är att den är lite för lång, för någonstans mitten-slutet börjar den bli ganska repetitiv. Men man kan skumma när det känns som att det är saker som redan sagts.

Läs boken. Är du redan såld på genusdoktrinen kommer du avsky den.

Dela:
Kära pengar

Kära pengar

Jag har aldrig haft ett särskilt problematiskt förhållande till dig. Du har alltid funnits, när jag var liten var det väl inget överflöd, men jag har aldrig upplevt någon brist. Aldrig fått höra ”Nej, vi har inte råd” (däremot nej av många andra skäl).

Jag har nog aldrig fått någon riktig utbildning om dig. Jag kan inte minnas att vi pratade om dig i skolan, varken i grundskolan eller gymnasiet. Jag tror att någon gång på gymnasiet fick vi i övning att inreda en lägenhet och då hade vi en viss budget. Det tyckte jag var en kul övning, men jag kan inte känna att jag tog med mig så mycket av det (jag höll mig inom budgeten).

Jag har alltid fått dig av mamma och pappa. Jag minns inte ens om vi hade någon egentlig veckopeng. Grejen var väl att jag inte gjorde av med sådär jättemycket av dig, om jag inte förskönar mina tonår något alldeles enormt. Du brände aldrig i fickan, jag har aldrig gillat att shoppa särskilt. Mina sämsta affärer var väl snarast utomlands, när jag inte riktigt fattade det där med växling och växlingsavgifter, med mera. Mitt år i USA blev dyrt för mina föräldrar, inte minst tack vare växlingskursen 2000-2001…

Inte heller i mitt vuxna liv har du varit något problem. Jag har alltid jobbat, drivit eget företag i olika former sedan 2004. Du hade en tendens att komma, och även under skolåren hade jag hjälp från föräldrarna. Sedan 2011 har du varit ihop med min mans dito, i en gemensam ekonomi – och sedan 2017 har jag tagit särskilt väl hand om dig.

Jag hoppas att ge samma lugna inställning till dig till mina barn. Att inte heller de ska se på dig och få ångest, att de ska se dig som en möjlighet. Ett verktyg för att nå önskade mål, snarare än ett mål i sig.

Tack vare mitt intresse för dig har jag lärt mig enormt mycket om så mycket annat – jag har konkretiserat mina drömmar, vågar satsa på saker jag annars inte gjort, jag lär mig saker varje dag för att hela tiden bli lite bättre. Mitt förhållande till dig är fortfarande lugnt, och så ska det förbli.

Tack för allt hittills!

Cosmonomics

(Det här är en övning. Skriv ett brev till pengarna. Vad vill du skriva? Vad har du för tankar och känslor om pengar? Ger de dig ångest? Glädje? Vad hade du och din familj för förhållningssätt till pengar när du var liten? Har det ändrats? Testa och se om du lär dig något om dig själv och hur du ser på pengar.)

Dela:
Sanningar om sig själv

Sanningar om sig själv

Mitt (och makens) guilty pleasure i TV-väg har sedan många år varit Lyxfällan – långt innan jag var intresserad av privatekonomi var det ett program jag tyckte om. Det var också en del av orsaken till att jag började titta på vår egen ekonomi – hur mycket la vi egentligen på mat, när vi blev sådär förtjust förskräckta över deltagarnas siffror?

Nu har i alla fall spin-offen kommit: Drömfällan.

Kändisarna drömmer

Istället för att ta gemene man ute i landet så riktar man nu in sig på kändisar. Jag är ärligt talat dåligt insatt i svenska kändisar, så jag vet inte riktigt var folk som Dogge Doggelito (hans namn känner jag ju i alla fall igen), Josefin Crafoord (som jag inte riktigt vet vem det är, men hon är tydligen radiopratare) och en Sandra Dahlström (tror jag, henne hade jag verkligen inte den blekaste aning om) faller in på skalan över A- och B-lista, men de känns väl inte direkt högst upp. Men i vart fall har de tydligen också drömmar, drömmar de inte kan uppfylla för att de har en katastrofal koll på sin ekonomi, precis som vilken deltagare i Lyxfällan som helst.

Tittade på Doggelitos avsnitt. Största skillnaden mot Lyxfällan? Vi får aldrig veta vad artisterna tjänar i månaden. Dock får man ju gissa att Doggelito drar in en hel del, med tanke på att han lägger nästan en halv miljon om året på bensin och utemat, och kan blåsa 24 000 i en Gucci-butik utan att behöva ta lån. Ändå – eller ja, tack vare detta – har han inte en spänn på sparkontot.

Det är spännande hur så vitt skilda inkomstnivåer ändå kan resultera i så lika slutpunkter. Och varenda gång är grunden densamma:

Bilden av sig själv som inkompetent med pengar.

Doggelito? Han har inte ens bank-id. Han gillar inte det där tekniska. Ekonomi? Usch, trist. Laga mat? Nej, ungarna gillar ju inte det han lagar så vem blir motiverad då (trots att han tydligen är utbildad kock)?

Egna sanningar

Bilden av sig själv som någon som inte kan hantera pengar blir sanning, för att de hela tiden intalar sig själva att det är så.

”Jag är dålig med pengar.”
”Jag har ingen koll.”
”Jag är en konstnärssjäl.”
”Jag har låtit min sambo ta hand om ekonomin.”

Så brukar det låta i Lyxfällan, och #3 var Doggelitos.

De kan inte hantera pengar. De rinner genom fingrarna. Det bara är så.

När sedan någon kommer utifrån och berättar om hur mycket enklare de kan göra saker, hur dessa få saker kan få personen i fråga att nå sina drömmar (i Drömfällans fall) eller bli skuldfria (i Lyxfällan), då leder det i bästa fall till förändring av denna inställning.

För de som lyckas förändra inställningen till att pengar är något de kan hantera blir det förmodligen väldigt mycket lättare framöver. Dock blir frågan hur länge förändringen håller – det är något som måste internaliseras, bli en självbild, inte bara något någon utifrån sagt.

Alla har vi sanningar om oss själva

Vi lever med sanningar om oss själva, sanningar som kan gagna oss eller skada oss. Sanningar som gör oss till offer – eller sanningar som gör oss till autonoma personer. Sanningar som innebär att vi bara hamnat i en situation på grund av omständigheter som vi inte själva styrt över – eller sanningar som ger oss möjligheten att göra aktiva val.

Sanningarna handlar givetvis om mycket mer än bara vårt förhållande till pengar, men samtidigt har en sanning en tendens att gå igen i olika delar av ens liv. Om man ”inte kan hålla i pengar” så kanske ordning och reda i andra delar av livet är så givet heller? Om man låter ”sambon ta hand om allt” kanske man inte är så aktiv i val som gäller en själv på andra arenor – såsom hälsa eller val av arbete – heller?

Såsom man hanterar en del av livet, tenderar de flesta också att hantera övriga. Duktig-flicka-syndromet går överstyr för att duktiga flickor ska vara duktiga i alla delar av livet.

Vad lever du med för sanningar om dig själv?

Dela:
Recept: Zucchinigratäng

Recept: Zucchinigratäng

Så här i skördetider är en av sakerna vi odlat i trädgården zucchini (eller squash, samma sak, bara olika språk (italienska resp engelska)). Det var första året och vi fick baby-plantorna av svärmor – och de har tagit sig riktigt ordentligt. Jättefina zucchinis har det blivit, så då behövde vi ju hitta recept att använda dem i. Jag gillar att steka dem i skivor i vitlök och ha dem istället för pasta när vi äter köttfärssås, men det finns ju fler användningsmöjligheter. Så vi gjorde en… (drumroll) zucchinigratäng! Och det var jättegott. Så nu delar jag med mig av receptet här.

Zucchinigratäng med fetaost och cream cheese

1-2 medelstora zucchini
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
200 g cream cheese
2 dl mjölk
150-200 g fetaost
salt & peppar

  1. Sätt ugnen på 225 grader.
  2. Skiva zuccinin riktigt tunt, strimla löken och finhacka vitlöken. Lägg detta i en ugnsfast form.
  3. Blanda samman crème cheese, mjölk och smulad fetaost i en bunke. Krydda med salt och peppar. Slå detta över den skivade zucchinin.
  4. Gratinera i ugnen i cirka 30 minuter eller tills zucchinigratängen börjat få färg.

Vi åt det ihop med lite grillat kött och grönsallad. Det behövs något med lite tuggmotstånd, kyckling skulle också funka utmärk.

Dela: