Vecka 5: Ta tag i dina skulder

Vecka 5: Ta tag i dina skulder

Redan femte veckan på Årsutmaningen, tänk vad fort det går – det har redan blivit februari. Om du hängt med i utmaningen har du vid det här laget koll på varför du gör det här, på ditt nettovärde, dina inkomster och utgifter, och du har en budget. Så vad är nästa steg?

Den här veckan kommer vara väldigt olika för olika personer som läser det här, eftersom vi ska titta på skulder och hur man kan börja beta av dem. Vissa har väldigt låg skuldsättning, andra desto högre men med bra villkor, och en del har höga skulder till dåliga villkor.

Vad är bra och dåliga villkor?

I princip har studielån och bolån bra villkor. Visst kan man ha något sämre villkor än grannen vad gäller bolånen, men över 2,5 % i ränta tror jag att det är få som har idag (så länge vi pratar om lån upp till 80 % av bostaden, har man tagit blancolån för resten är det en helt annan historia). Räntan på studielånen ligger för 2021 på 0,05 %, så ett bättre lån än så går inte att få (om man inte får räntefritt lån från föräldrarna eller nåt!).

Dåliga villkor är lån med hög ränta. Sedan 2018 får räntan vara max 40 % över referenspunkten, men det är fortfarande en väldigt hög ränta. Lägger man dessutom till att det gärna tillkommer diverse avgifter (fakturaavgift, uppläggningsavgifter, etc) så kan den så kallade effektiva räntan (vad du totalt betalar för att ha ett lån) vara en bra bit högre, framför allt på smålån.

Mellan ”bra” och ”dåliga” villkor finns lån som ligger lite på gränsen. Till exempel ligger billån ligger på någonstans runt 5-6 % eftersom de har en säkerhet i bilen. Dessa bör i min mening också betalas av, men de har inte samma höga prioritet som blancolån.

Hur ska man ta sig an sina lån?

Det finns två metoder som framför allt läggs fram: snöbollsmetoden och lavinmetoden. Jag har skrivit om dem tidigare.

Snöbollsmetoden går ut på att skriva upp alla sina skulder från minsta till största belopp, och sedan börja betala av det lägsta beloppet. På så sätt får man relativt snabbt en känsla av framgång när man betalar av sina första småskulder, och får då energi att fortsätta. Problemet är att man inte tar hänsyn till räntan, vilket gör det till en mindre effektiv metod än lavinmetoden.

Lavinmetoden går ut på att lista alla sina skulder från högsta till lägsta ränta, och sedan börja med den med högst ränta. På så sätt får man snabbast bort de lån som kostar mest. Detta är matematiskt mest effektivt, men kan givetvis kännas lite mindre kul psykologiskt, om man känner att man behöver den där känslan av framgång som man får av snabba ”wins”.

Oavsett vilken metod man använder måste man givetvis hela tiden betala minimum på övriga lån – men det man kastar allt extra man har på, är antingen den minsta skulden (snöboll) eller den med högst ränta (lavin).

Andra tips

Oavsett vilken metod man väljer så finns det några tips utöver att bara börja betala av sina skulder.

  • Har du skulder hos Kronofogden, eller skulder hos Inkasso, börja med dessa alldeles oavsett ränta. Få bort skulderna hos Kronofogden eftersom många saker försvåras extremt av att ha Kronofogdeskulder och anmärkningar där, och när du inte längre är hos Kronofogden, se till så att du inte hamnar där igen.
  • Ring lånebolagen och förhandla med dem. Gör avbetalningsplaner och se om du kan få fryst ränta, eller till och med räkna av redan betalda räntor. Har du skulder med höga räntor som tickat på under lång tid kan du ha betalt mer än din skuld redan, och då ha ett bra förhandlingsläge.
  • Hopbakslån är bara bra om du får en bättre ränta på hopbakslånet än du hade på ursprungslånen. Om du har lån med 8, 12 respektive 22 % ränta är det förmodligen inte ett bra steg att byta till ett hopbakslån med 20 % ränta. Kan du däremot få ett hopbakslån med 8 % ränta är det desto bättre.

Lån med bra villkor

För bolån finns det krav på amortering ner till 50 % av bostadens värde. Bolån över 70% av bostadens värde ska amorteras med 2 % per år, mellan 50 och 70 % ska man amortera 1 %. Ytterligare krav finns om du lånar mer än 4,5 gånger din bruttoårsinkomst. Men därefter finns inget krav, och det är upp till var och en att bestämma om man vill fortsätta amortera ner sina lån. Eftersom bolån i nuläget är så billiga är det många (inklusive jag och min man) som väljer att ha kvar bolånen och istället investera våra pengar, med tanken att vi kommer avkasta mer än vad bolånet kostar. I USA verkar det vara en större grej att betala av sitt boende, men vad jag förstår är även deras räntor högre och därför är det en annan situation.

Däremot finns det ofta möjlighet att sänka kostnaden även för bolånet, framför allt om du haft lånet i flera år på samma ställe och inte förhandlat. Var inte rädd för att ringa och prata med banken – det värsta du kan få är ett nej! Har du en välordnad ekonomi kan det vara en stor fördel att ”shoppa runt” bland banker och se vem som erbjuder bäst ränta. Genom den metoden fick vi ner vårt bolån till 1,08%.

På samma sätt som diskussionen om huruvida man ska betala av bolånen, kan man diskutera huruvida man ska betala av sina studielån i snabbare takt än vad som krävs. Om du istället investerar motsvarande summa är sannolikheten väldigt stor att du får en bättre avkastning än de 0,05 % som lånet kostar. Å andra sidan är en skuld en skuld, och det känns kanske bättre att gå genom livet skuldfri. I vilket fall som helst bör studielånen vara den sista skulden du betalar av, med tanke på den låga räntan.

Sammanfattning

Det viktigaste du kan göra när det kommer till dina lån, framför allt om du har lån med dåliga villkor, är att börja betala av dem. Välj en metod som passar dig och gör allt du kan för att bli av med dem. Du kommer sova bättre på natten, och din framtid kommer bli ljusare av att bli av med dem. Och sen, när du är skuldfri: ta inga nya lån.

Hur tar du dig an dina lån? Hur tänker du kring bolån och studielån?

Dela:
Ränta på ränta

Ränta på ränta

Förra inlägget om Allas-redaktionens ignorans blev ett mycket populärt inlägg. Eftersom de allra flesta (alla?) som läser den här bloggen är intresserade av privatekonomi och många gissningsvis jobbar mot finansiell frihet eller FI (financial independence) var det inte förvånande att folk tyckte att 2 500 kr var en löjligt låg summa att spara varje månad. Jag håller ju med, som jag skrev i inlägget, och Swedbank håller med mig.

Men om det nu är någon som är ny, någon som trillat hit utan att vara insatt eller ens särskilt intresserad av privatekonomi, så tänkte jag ta tillfället i akt att beskriva ränta-på-ränta-effekten jag pratade om i förra inlägget.

Räkneexempel

Utgångspunkten blir 1000 kr utan något nyspar, och avkastningen sätts för enkelhetens skull till 5%.

År 1: Du sparar 1000 kr. Denna summa får du ränta på, vilket innebär att i slutet av året har du fått 50 kr i ränta (1000 x 0,05 = 50).

År 2: Du har 1050 kr. Denna summa får du ränta på, vilket innebär att i slutet av året har du fått inte 50 kr som förra året, utan 52,50 kr i ränta (1050 x 0,05 = 52,50). Pengarna du fick i ränta förra året får också ränta.

År 3: Du har 1102,5. Räntan för året blir 1102,5 x 0,05 = 55,125 kr.

Och så vidare. Helt utan att du gjort någonting alls ökar värdet på ditt sparande. Detta är varför ränta-på-ränta är ett sådant fantastiskt koncept. Detta är varför ett sparande på 1 000 kr i månaden med 5% avkastning efter fem år ger nästan 70 000 kr istället för de 60 000 du stoppat in – och efter tio år ger det 158 000 kr trots att du ”bara” stoppat in 120 000 kr.

Bankkontos ”säkerhet”

Allas-redaktionen verkade tänka sig att bankkonto var det enda stället man kan spara sina pengar. Kanske tror de att ”bankkonto är säkert” (jämfört med börsen som är ”farlig”) – men eftersom vi idag har 0%-ränta (man kan få upp till 0,5-0,6% och fortfarande ha insättningsgaranti) räcker inte det för att täcka upp inflationen som ligger på ca 2% som mål. Det innebär att den tusenlapp du sätter in i början av året i slutet av året är värd mindre – när priserna ute i samhället ökat med 2% har din tusenlapp inte blivit något mer värd än i början av året (eller bara ökat med 0,5%, vilket fortfarande är mindre än 2%).

Således är det givetvis så att bankkontot skyddar mot den slagighet börsen gärna uppvisar – men på sikt förlorar du ändå pengar på att ha dem på bankkonto. Om 10 år är den tusenlapp du satte in värd väldigt mycket mindre.

Lånens ränta-på-ränta

Givetvis fungerar ränta-på-ränta-effekten även åt andra hållet. Om du lånar den där tusenlappen till 5% ränta och sedan inte betalar av den, då kommer den växa på precis samma sätt som i räkneexemplet ovan. Tyvärr är det ofta mycket högre ränta på konsumtionslån och snabblån, vilket gör att skulden växer lavinartat. Här ett räkneexempel med 25% ränta:

År 1: 1 000 kr. Ränta: 1 000 x 0,25 = 250 kr.

År 2: 1 250 kr. Ränta: 1 250 x 0,25 = 312,50 kr.

År 3: 1 562,50 kr. Ränta: 1 562,50 x 0,25 = 390,625 kr.

Detta är varför lån med hög ränta är ödesdigert för ekonomin. Detta är också varför det rent matematiskt smartaste sättet att betala av sina skulder är att börja med de skulder som har den högsta räntan (mer om olika strategier för att betala av skulder har jag skrivit om här).

Sammanfattning

Ränta-på-ränta-effekten är viktig – fullständigt grundläggande för att kunna hantera sin privatekonomi på ett bra sätt. Nu har jag för mig att Albert Einstein inte alls sagt det här om ränta på ränta (”compound interest” på engelska) men citatet är bra oavsett var det än kommer ifrån:

Är du nyfiken på att komma igång för en bättre privatekonomi? Jag har skrivit en liten serie inlägg om var man börjar:

Del 1: Var börjar man
Del 2: Hitta ditt varför
Del 3: Om att gå minus
Del 4: Att minska utgifterna
Del 5: Att öka inkomsterna
Del 6: Börja investera

Dela:
Hopbakslån

Hopbakslån

I Lyxfällan förekommer konceptet ”hopbakslån” väldigt ofta. Eftersom deltagarna har en förmåga att hitta allsköns kreditgivare – det är långivare jag aldrig hört talas om i nästan varje avsnitt – har de ju också ofta väldigt höga ränteavgifter. In kommer Lyxfällan-teamet på en vit springare (eller i en vit bil åtminstone) för att rädda situationen, inte sällan genom att samla ihop lånen i ett större lån och på så sätt få ner räntan. Så vad är ett hopbakslån? Ett hopbakslån är ett privatlån utan säkerhet (eventuellt med borgenär) på upp till ca 350 000 kr.

En av deltagarna i senaste säsongen har eventuellt tittat på tidigare avsnitt av Lyxfällan, eller möjligen pratat med bekanta som tyckt att hopbakslån lät som en bra idé. Hon hade nämligen tagit ett sådant för att bli av med alla sina smålån. Problemet? Att hopbakslånet hade högre ränta än flera av de smålån hon därmed blev av med.

”Jag tittade inte på räntan, jag tittade bara på hur mycket jag fick låna”, sa hon ungefär när Lyxfällan frågade om saken.

Man blir ju lite lätt förtvivlad av den typen av uttalanden. Är inte ränta något man lär sig någonting om i matten i skolan? Eller klarar folk bara inte av att omsätta de dammiga mattekunskaperna från skolan till sin egen verklighet?

Ett hopbakslån som samlar dina lån hos en enda långivare kan vara en jättebra idé – men det bygger på att räntan på hopbakslånet är lägre än de ingående lånens räntor. Har du många lån och vill bli av med dem genom ett hopbakslån måste du alltså först sätta dig ner och titta på vilka räntor du har på de lån du redan tagit, och därefter kan du ta ställning till om någon långivare erbjuder dig ett hopbakslån. Har du många lån kommer räntan vara hög alldeles oavsett, men även att få ner den ett par procent gör stor skillnad för månadskostnaden.

Har du en usel ekonomi där du tagit lån är lånen förmodligen en av de stora utgiftsposterna. Utöver hopbakslån brukar Lyxfällan jobba med att ringa långivarna och försöka få till stånd överenskommelser om tillfälligt frysta räntor (alltså att ingen ränta tas ut på lånet), minskade räntor, eller på annat sätt förhandla om dem. På det sättet kan man ofta få ner månadskostnaden rätt radikalt, och istället för att bara betala räntor – som ju inte minskar skulden – faktiskt börja betala av (amortera) på själva lånen. Ibland kan man också behöva amorteringsfrihet för att komma på rätt köl, men det är ju en tillfällig åtgärd eftersom skulden ju då ligger kvar.

Dela: