Vad händer om alla blir FIRE?

Vad händer om alla blir FIRE?

Ett argument som jag har svårt att bemöta är om alla skulle göra som oss? Tänk om allmänheten lär sig att skjuta upp sina belöningar? Vad händer då med mina investeringar och samhällets tillväxt? Hjälp mig tvåla till dom som kommer med denna kritik.

Frågan kom för ett tag sedan i kommentarsfältet, och jag svarade på det där, men jag kände att det var en fråga som faktiskt förtjänar ett eget inlägg. Den kommer ofta (i princip alltid) när FIRE-folk blir intervjuade, och visst är den intressant.

Det enklaste sättet att bemöta denna fråga är: Det kommer aldrig att hända. Andelen människor som klarar av att vänta på belöningar till senare – långt, långt senare vad gäller FIRE – är och förblir liten. De allra flesta vill fortfarande ha det senaste av det mesta – det nya köket, den senaste mobilen, den där semesterresan till Thailand varje år, och så vidare. Även om en del av dem påbörjar en FIRE-resa är det långt ifrån alla som kommer att bli kvar, för de orkar inte hålla fast kurs.

Det mer komplexa svaret då? Något sånt här:

Om alla skulle lära sig att skjuta upp sina belöningar, spara och investera så skulle vi förmodligen få en mycket gladare, lugnare population som ägnade sin tid åt det de ville istället för att slava på ett jobb de avskyr. De som gillar sina jobb hade fortsatt, övriga hade valt att göra något annat – antingen något mot betalning, eller något som inte betalar sig, men något de trivs med. I det långa loppet skulle detta minska den psykiska ohälsan bland vuxna, eftersom folk skulle kunna minska ner radikalt på stressen i sina liv. Många skulle kanske jobba deltid istället för heltid. De skulle i större utsträckning ha tid med sådant som att träna och röra på sig, vilket många i dagens samhälle prioriterar bort när livet går ut på att sitta framför datorskärmen på jobb hela dagen, och sedan stressa för att hämta barn på förskola eller fritids, följt av snabb matlagning – eller kanske hämt-mat – och läggning, städning, sova och repeat. Hinner man röra på sig och ta hand om både kropp och själ håller man sig friskare.

Om den psykiska ohälsan skulle sjunka skulle antalet sjukskrivningar minska – psykisk ohälsa står trots allt för nästan hälften av de 64 miljarder som gick till sjukskrivningar 2018. Kanske skulle folk också ha tid att träffa sina äldre och ta hand om dem, så att äldre blev mindre ensamma? Kanske skulle barnen gå kortare dagar på förskolorna?

Det skulle finnas mer tid för folk att hinna med saker som vi numera sällan gör: Laga saker istället för att slänga och köpa nytt. Baka eget bröd istället för att köpa massproducerat. Göra mat från grunden istället för att köpa hel- och halvfabrikat med diverse tillsatser som ingen människa kan uttala.

Det hade varit bättre för miljön. Vi har en planet som inte orkar med vårt nuvarande konsumtionstempo. Om alla skulle sänka tempot för att istället spara en del av sin lön så skulle vi hamna i en situation med mindre nyköp. Kanske skulle folk ha tid att i större utsträckning låna av varandra, och köpa begagnat istället för att hela tiden springa och köpa nytt för att det inte finns tid att leta på Marketplace. Och laga, och ta hand om, våra saker istället för slit-och-släng-rutinen.

På sikt hade det – kanske – blivit lite mindre in till statskassan genom att mindre pengar skulle komma från skatt på arbete – men å andra sidan skulle nog som sagt många ändå fortsätta jobba, för att de trivs med sitt nuvarande jobb, eller för att de hittar något annat som de gillar som drar in pengar. Det är få i FIRE-sfären som nått FIRE och lagt sig på soffan, eller ens på stranden med en piña colada. Jag vet att både jag och maken hade fortsatt jobba – det gör vi även i nuläget, trots att en av oss lugnt hade kunnat sluta. Mer pengar på ISK:n kommer inte att göra någon skillnad för oss. Däremot kommer jag fortsätta jobba deltid.

Om statskassan fick lite mindre att jobba med i och med detta skulle man få se över den svällande budgeten, men det ser jag inte som ett problem. Idag läcker Sverige pengar åt alla håll, både inom landet och utomlands, det är rena Lyxfällan i statsformat. Det går pengar till alla möjliga dumheter som absolut inte borde få en skattekrona, och långt innan man börjar kasta skit på folk som tar hand om sin egen ekonomi och tar ansvar för sina liv, kan de där högt uppe i politikeradeln börja ta ansvar för vårt land. Om fokus skiftas från allehanda bidrag till allt från enskilda individer till stora religiösa samfund, till grunduppdragen sjukvård/omsorg, skola, rättsväsende, försvar, då är det min fasta övertygelse att pengarna skulle räcka. Kanske med mindre barngrupper i förskolan eftersom färre har barnen på förskolan heldagar. Kanske med aktiva föräldrar i skolklasserna så att det blir lugnare. Kanske med gladare åldringar som inte behöver lika mycket hemtjänst, eftersom nära anhöriga hinner och orkar närvara.

Jag ser egentligen bara positiva effekter av att folk skulle jobba mindre på tvång och ha en större frihet. En del skulle fortsätta jobba med det de gör idag, andra skulle byta jobb. Några skulle sluta helt, men det är ju ingen större skillnad mot hur det är idag – vi har soffliggare nu också.

Vad tror ni skulle hända om alla nådde ekonomisk frihet genom att lära sig mer om FI-tänket? Skulle alla bli soffliggare och samhället kollapsa, eller tror ni det skulle vara något positivt?

Dela:
Vecka 7: Investera din första hundralapp

Vecka 7: Investera din första hundralapp

Detta inlägg innehåller annonslänkar till Avanza och SAVR.

Vecka sju av Årsutmaningen – den här gången är det dags att investera dina första kronor på börsen. Trots att jag tycker att majoriteten av pengarna ska gå till bufferten om du inte har en sådan, är det bra att ta ett första steg in i börsen redan nu. På sikt är det där dina pengar ska bo, jobba och föröka sig, så det är bra att vänja sig.

Vad är börsen?

Om du redan har koll på vad börs, aktier och fonder är, hoppa över det här och gå till nästa rubrik. Det här är inte på något sätt heltäckande, bara en väldigt snabb intro. Vill du läsa mer finns det många böcker om börsen och aktier.

Så vad är börsen? Jag tar Wikipedia till hjälp:

En börs är en marknadsplats där man köper och säljer olika saker till marknadspris. De vanligaste är börser för aktier och andra finansiella instrument ((…)) För att möjliggöra handel används en mäklare som mäklar transaktioner, ofta kallad för börsmäklare.

Så på börsen kan man köpa aktier, som är en liten del av ett aktiebolag, om det aktiebolaget är noterat på börsen. Exempel på företag som finns på svenska börsen är H&M, Astra Zeneca, ett gäng banker, med många fler (totalt ca 300 på Stockholmsbörsen/Nasdaq, ytterligare på Nordic Growth Market, NGM), och på den utländska marknaden finns sådant som Alphabet (som äger Google), Apple, Microsoft, Disney, och många, många fler.

Priset på aktierna bestäms av marknaden, hur man värderar företaget. Om många vill köpa går priset upp, om många vill sälja går priset ner, ungefär, i sin tur baserat (oftast) på hur företaget går. För att köpa eller sälja aktier betalar man en avgift, courtage, som bestäms av börsmäklaren.

Vill man slippa köpa enskilda aktier (alltså slippa välja företag själv) kan man istället köpa fonder. Wikipedia igen:

En investeringsfond är en samling av en rad olika värdepapper, ofta kallad för portfölj, som ägs av många människor tillsammans, vilka är andelsägare. Portföljen kan bestå av olika typer av aktie- eller räntebaserade värdepapper. En fondandelsägare är ägare till en del av fondens förmögenhet.

En fond kan förvaltas aktivt eller passivt. Vid aktiv förvaltning är det en person (eller flera) som bestämmer vilka bolag som köps och sälj i fonden enligt riktlinjer som satts upp för fonden. Dessa personer vill givetvis ha betalt, vilket betyder att avgiften du betalar för fonden blir högre än för en passivt förvaltad fond. En passivt förvaltad fond, eller indexfond, följer istället ett marknadsindex. Därmed behövs ingen förvaltare som ska ha betalt, och fondavgiften blir betydligt lägre. Ibland fuskar fondbolagen med sina indexfonder och kallar dem aktiva, vilket gör att de tar ut högre avgifter trots att de har väldigt låga omkostnader. För fonder betalar du inget courtage, utan en procentuell avgift på den mängd pengar du har investerade.

Sikta på att hitta indexfonder med låga avgifter i första hand. När du blir mer varm i kläderna kan du, om du vill, göra aktiva val att köpa dyrare fonder – men indexfonder är och förblir en bra grund oavsett din kännedom om börsen.

Skapa ett konto hos en nätmäklare

Det finns två större nätmäklare i Sverige, Avanza  (affiliatelänk, använd gärna så stöttar du bloggen) och Nordnet. Utöver dem går det att köpa och sälja aktier och fonder via många vanliga banker. För något år sedan tillkom uppstickaren SAVR där du kan köpa fonder till en lägre avgift. Jag har skrivit mer om SAVR här.

Vill du göra det här extra enkelt, och slippa ens lägga ut en hundralapp? Använd min länk till SAVR, så får du 100 kr investerade i SEB Hållbar Sverige Indexnära, en indexfond med låg avgift (jag får ingenting på den länken). Vill du vara snäll mot bloggen, använd istället den här affiliate-länken till SAVR.

Det finns även ”fondrobotar”, som till exempel Lysa. Där svarar du på frågor om din riskbenägenhet, sparhorisont, med mera, vilket slutar med ett förslag från Lysa om hur du bör investera. Sedan sätter du helt enkelt upp ett månadssparande och Lysa sköter allting, så att du kan glömma allt vad investeringar heter, mot en avgift. Jag har inte använt Lysa, men det gör IGMR.

Att skapa konto hos nätmäklarna är enkelt. Jag har konton hos såväl Avanza och Nordnet som SAVR. Vill du bara investera i fonder – vilket är en bra början om du är helt ny på börsen – kan du hålla dig till SAVR, alternativt automatisera det med Lysa. Det kostar ingenting att öppna eller ha konto hos någon av nätmäklarna – deras intäkter kommer från courtage vid köp och sälj av aktier, respektive från en procentuell avgift på fonder. Vanliga banker tar ibland ut skalutgifter för konton, undvik dessa. SAVR tar ut en plattformsavgift, men den är baserad på hur mycket pengar du har på SAVR, och blir alltså noll om du inte har några pengar på kontot där. SAVRs plattformsavgift är inräknad i kostnaden för fonderna, så när du tittar på avgiften är det allt du betalar för den (och den är ändå lägre än på Avanza och Nordnet).

På ditt nyöppnade konto bör du sedan öppna ett investeringssparkonto, ISK. ISK är ett schablonbeskattat konto för köp och sälj hos börsmäklaren, så att du istället för att betala 30 % skatt på vinster betalar du 0,375 % (2020 och 2021 års skattesats) på kapitalet som står på kontot oavsett om du gör vinst eller förlust. Du slipper också krånglet vid deklaration jämfört med ett aktiefondkonto (AF-konto). Alternativet till ISK är en kapitalförsäkring (KF), mer om det här.

Vad ska du investera i?

När du har öppnat konto är det dags att investera. I rubriken till det här inlägget står det hundralapp, men du kan välja mer eller mindre efter vad din ekonomi tillåter. I första hand ska du som sagt prioritera att betala av dina skulder och skapa en buffert. En del fonder har minimikrav på 100 kr (några säkert mer än så), men många har lägre minimikrav än så.

Några fondtips för din hundralapp:

  • Avanza: Avanza Global (årlig avgift om 0,10 % av investerat kapital)
  • Nordnet: Nordnet Indexfond Global, USA eller Europa (samtliga 0,20 % i avgift)
  • SAVR: Vanguard US 500 Stock Index Inv USD Acc (0,20 % i avgift), SEB Hållbar Sverige Indexnära (0,24 % i avgift)

Dessa är inte de fonder som avkastat bäst senaste året eller åren, men är billiga indexfonder som utgör en bra grund eftersom de alla följer breda index på stora marknader. Avanza har sin gratisfond Avanza Zero, men den följer OMXS30, alltså de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen, och är således förhållandevis smal.

Till Avanza och Nordnet tror jag att man måste ha satt över pengar innan köp (men det kan man göra snabbt med Swish åtminstone till Avanza), medan SAVR kan dra direkt från ett kopplat bankkonto. På samtliga nätmäklare kan du sätta upp ett automatiskt månadssparande direkt till en eller flera fonder, där pengarna dras från valt bankkonto.

Hur känns det att ha gjort din första investering? Vilken fond valde du? För dig som investerat sedan tidigare, vilka fonder föredrar du? Har du testat SAVR?

Dela:
Vecka 6: Bygg en buffert

Vecka 6: Bygg en buffert

Sjätte veckan av Årsutmaningen är här. Den här veckan är det dags att ta tag i att bygga en buffert.

Vad är en buffert?

En buffert är en pengakudde som du kan använda när det kommer oväntade utgifter. En buffert är en trygghet som du kan luta dig mot när något oväntat händer. En av fem klarar inte av en oväntad utgift på 12 000 kr – en buffert hjälper dig att bli en av de andra 80 % istället.

Hur stor ska bufferten vara?

Det är en mer eller mindre ständig diskussion inom den privatekonomiska sfären gällande hur stor bufferten ska vara. Det enkla svaret på hur stor bufferten ska vara är att det inte finns ett enda svar. Buffertens storlek beror på följande:

  • Din ekonomi i övrigt
    Har du några miljoner investerade är behovet av en buffert förmodligen mindre än om du har noll kronor på kontot. Däremot spelar det inte så stor roll vad du har i lön, eftersom någon med hög lön som gör av med hela sin inkomst är i samma riskabla situation som någon som har lägre lön och gör av med hela sin inkomst.
  • Din familjesituation
    Det är stor skillnad på om du är är ett singelhushåll, eller om du har barn (eller någon annan) att försörja.
  • Din boendesituation
    Att bo i hus är större risk för ekonomin än att bo i bostadsrätt, och att bo i hyresrätt är allra minst risk.
  • Dina övriga åtaganden
    Om du har bil, båt, fritidshus, med mera, måste detta givetvis räknas in i hur stor buffert du har, eftersom varje åtagande innebär att det kan hända något som kräver pengar för att fixas.

Många baserar sina uträkningar om hur stor bufferten ska vara på inkomsten (till exempel tre eller sex månadslöner), men jag (och många med dig) tycker att det är rimligare att basera bufferten på utgifterna. Det är ju trots allt det du faktiskt gör av med, alldeles oavsett om utgifterna är större (om du lever på lån) eller mindre än inkomsten.

Personligen tycker jag att någonstans mellan tre och sex månaders utgifter passar mig och min familj väl. Då äger vi ett hus, bil, och har två barn, men har samtidigt ett ordentligt kapital på börsen som trots allt finns om allt skulle gå åt skogen samtidigt. Det finns de som argumenterar för ett helt års inkomster i buffert, men man får väga säkerheten av detta mot utebliven avkastning (om motsvarande mängd pengar skulle vara investerade på börsen). Andra argumenterar för att man bör investera istället, och mer eller mindre skippa budgeten. Vad svaret blir för just dig – när du sover gott om natten – vet bara du.

Hur bygger man en buffert?

Det enkla svaret är att man bygger buffert på samma sätt som man gör allt annat i privatekonomi: successivt. I din budget som vi gjorde för två veckor sedan skulle du ha med en post för sparande, helst 10 % av din nettolön. Har du ingen buffert så bör detta sparande gå till din buffert tills den når nivån du bestämt dig för.

Sätt upp en automatisk överföring till ditt buffertkonto (om du inte gjorde det redan när du gjorde din budget vecka 4), som dras samma dag som din lön kommer in, för att vänja dig vid att du har mindre att röra dig med. För att inte riskera att nalla av bufferten när du inte borde rekommenderar jag att du har din buffert på en annan bank än din vanliga. På så sätt krävs det mer energi för att komma åt pengarna, jämfört med om du ser dem i listan när du loggar in på din vanliga bank.

Bufferten ska inte investeras på börsen. Bufferten bör finnas tillgänglig på ett bankkonto, gärna ett med så mycket ränta du kan hitta samtidigt som du har insättningsgaranti, så att du inte råkar behöva den samma dag som börsen går ner 20 %. Detta innebär att bufferten över tid minskar i värde eftersom räntan inte överstiger inflationen, men det är priset man får betala för tryggheten.

Vad ska bufferten användas till?

Oväntade utgifter, med betoning på oväntade. Det innebär att buffertsparandet inte ska användas till semesterresor eller julklappar – det är inte oväntade utgifter. Bufferten kan också användas om du t ex skulle bli av med jobbet, eller om du blir sjukskriven. Till syvende sist bestämmer du själv vad bufferten får användas till, men min rekommendation är att vara restriktiv så att den finns när du väl behöver den.

Behöver du använda dig av din buffert, se då till att månaderna som följer används för att fylla upp bufferten till den nivå du bestämt på förhand.

Hur tänker du med storleken på bufferten? Har du den på en annan bank än ditt lönekonto? Vad tycker du att bufferten är till för?

Dela:
Skyhöga inkomster, skyhöga utgifter

Skyhöga inkomster, skyhöga utgifter

För ett tag sedan träffade jag en bekant och halkade – via diskussion om pensioner – in på ämnet sparande. Hen har ett par år kvar till pension, och hade en längre utläggning om nivån på de kommande pensionsutbetalningarna kommer bli. Det hade tydligen varit ett huvudbry, eftersom hen under lång tid haft en delad anställning med två huvudmän, och därför var det där med pension högst oklart fram tills nyligen.

Nu var hen tacksam eftersom det kommit fram att hen, istället för att få ca 40% av sin nuvarande lön i pension, istället kommer få runt 70%.

Och det var ju tur det, för ”Det hade aldrig gått på bara 40%.”

Ungefär där trillade vi in på diskussionen om sparande, eftersom jag ryckte på axlarna och sa att jag inte är så brydd med vad pensionen blir. Vårt privata sparande är det som kommer trygga min pension, inte det offentliga.

Hen då, med en årslön på uppåt 1,5 miljon före skatt (i lön, hen driver också eget aktiebolag)?

Hen har inte en krona sparad.

Jag vet att det är så här. Jag vet henoms livsstil, jag vet att bara för att man har hög lön så betyder det inte att man har en intelligent inställning till pengar. Men… ändå. Jag fick en smärre chock. Det är ingen korkad person, hen är riktigt smart och har titlarna för att bevisa det. Ändå hade hen ingen aning om att det finns något som heter ISK (kommentaren när jag sa att vi får motsvarande en månadslön i utdelningar var, ”Jamen sen är det ju 30% skatt på det”, och såg ut som ett frågetecken när jag sa, ”Nej, vi har dem på ett ISK” – “Vaddå ISK?”).

Det var till och med så illa att hen berättade att med den nuvarande inkomsten är det ibland svårt att få ihop det. Pengarna rinner mellan fingrarna.

Nu har hen inga större bekymmer att hitta extragig vid sidan av, och få bra betalt för det, så gissningsvis (förhoppningsvis) blir det väl okej ändå (och så blev ju pensionen bättre än väntat). Men ändå. Hen är typexemplet på lifestyle inflation, på hur en hög lön innebär höga utgifter. Det är stort hus, sommarhus, renoveringar, fin båt, fina bilar, dyra viner, dyr mat, resor, och så vidare.

När man väntar sig att inkomsterna alltid kommer att stiga, då förstår jag att det blir en oro när pensionen närmar sig.

Jag och maken har tillsammans inte lika höga inkomster som hen har, men vi har ändå ett snitt över året på 40% sparande. Vi har fortfarande många år av jobb kvar (eftersom vi inte är intresserade av tidig pension, bara jobb på egna villkor), och vår ekonomiska position är redan betydligt bättre än min bekants. Det är jag stolt över.

Tyvärr fanns inget intresse för att lära sig heller. ”Det finns ju inget att spara”, lydde devisen, för lönen tog ju hela tiden slut.

Stöter ni på den här typen av människor runtom er?

Vill du börja se över din ekonomi? Jag har en liten serie som heter Var börjar man?

Dela:
Mål för 2021

Mål för 2021

Dags för ett nytt år. Jag hoppas intensivt att det blir bättre än det förra.

Vi satte upp mål även förra året, och har följt upp hur de gick, men jag skrev dem inte på bloggen vilket känns lite synd. 2019 skrev jag om våra mål på bloggen, så nu skriver jag om våra mål för 2021 här.

Ekonomi

  1. Vi har satt upp ett nytt sparmål igen, det är första grejen vi gör varje år. Förra året slog vi sparmålet med 29 %, delvis på grund av att vi fick en extra hoper pengar i julklapp, men allra mest för att vi faktiskt sparade en herrans massa pengar förra året. Vi hade klarat vårt mål i vilket fall som helst, vilket jag är stolt över. För det här året har vi höjt sparmålet med ytterligare 12,5%.
  2. Utdelningsmålet är satt till 42 000 kr. Det återstår att se om företagen som förra året lät bli att ge ut utdelningar startar upp igen det här året, och hur utdelningen i så fall blir.
  3. Investera alla utdelningar. Vi plockar inte ut något från börsen när det väl satts in där, och för utdelningarna gäller samma sak. De behöver dock inte återinvesteras i samma aktier.
  4. En sparkvot på i snitt minst 40 % över året. Jag (för det är mest jag som bryr mig om sparkvot) tycker att det är ett lagom mål, där vi inte försakar något men samtidigt sparar gott om pengar varje månad.
  5. Något mål för hur våra portföljer ska gå sätter vi inte och det beror givetvis på att vi inte vet hur börsen går. Någon-några procentenheter bättre än börsen är och har varit målet de senaste åren, och det har vi lyckats med. Lyckas vi inte med det över tid får vi lägga över pengarna i indexfonder istället…

Hushåll

  1. I vår och sommar utmana oss själva att ha så lite sopor som det går. Innan yngsta dottern föddes var vi nere på 3-6 kg/månad under sommarmånaderna (då vi gjorde bokashi av matsvinnet, och återvann nästan allt annat), men när man har ett barn med blöjor är det svårare. Ny utmaning på detta i sommar.
  2. Fortsätta hålla nere matsvinnet på de låga nivåer vi numera lyckats trycka ner dem till. Detta är något jag är stolt över.

Jobb

  1. Göra klart mitt första år av specialisttjänstgöring.
  2. Publicera minst en, helst två, vetenskapliga artiklar, varav en den sista i min avhandling. Om den sistnämnda är färdig nog att skickas till tidskrift innan årets slut kommer jag också vara nöjd.
  3. Genomföra en eller två forskningskurser.
  4. Om konferenserna börjat köras igen, presentera ett abstract på en sådan konferens.

Renoveringar/huset

  1. Eventuellt hitta ett nytt hus att flytta till. Vi har av olika skäl bestämt oss för att flytta, men kommer inte göra det med mindre än att vi hittar Det huset.
  2. Renovera yttertrappan.

Hälsa

  1. Hålla mig på min målvikt som jag nådde i december.
  2. Gå 10 000 steg om dagen i snitt.
  3. Träna minst tre gånger i veckan, antingen hemma eller på gym (om Covid-restriktionerna börjar tillåta det senare igen).

Bloggen

  1. Skriva inlägg varje vecka för Årsutmaningen, och förhoppningsvis inspirera folk till att göra förändringar i sina liv.
  2. 90 000 unika sidvisningar över året. Jag ökade med 15 % mellan 2019 och 2020, så ytterligare knappt 15 % är förhoppningsvis görbart.

Skrivande/eget företag

  1. Översätta min roman till engelska (just nu 8 kapitel gjorda) och publicera den. (Jag tror en fantasybok har betydligt större marknad på engelska än svenska, därav översättningen).
  2. Sälja 50 böcker av min roman. 
  3. Översätta andra boken i serien till engelska.
  4. Bygga min författarsida.
  5. Skriva tredje boken i serien (på engelska redan från början för att underlätta för mig själv!).
  6. Publicera min studietekniksbok, “Förbättra din studieteknik” som främst riktar sig till läkarstudenter. Det här målet har jag faktiskt redan uppnått!
  7. Sälja 20 böcker av “Förbättra din studieteknik”.
  8. Fortsätta marknadsföra Viktigt att veta och sälja den.

Så, det var målen för 2021. En del av det känns mer ambitiöst än annat. Sparandet kommer förmodligen mest gå på autopilot, vi gör inte så stora justeringar där längre eftersom vi sedan länge optimerat till något vi är fullt nöjda med. Skrivandet kommer bli mest utmanande, och vi får se vad som ros i land vad gäller forskningen – en del av det ligger utanför min circle of influence…

Vad har ni för mål för 2021?

Dela:
Vecka 4: Gör en budget

Vecka 4: Gör en budget

Vecka 4 av årsutmaningen – dags för något som vissa tycker är toppen, medan andra verkligen inte gillar det: Budgeten.

Förra veckan tittade du på hur dina utgifter har sett ut bakåt i tiden – nu ska du göra en plan för framtiden. Du vet hur stora dina inkomster är, så nu ska dina inkomster fördelas på ett sätt som tjänar dig och din framtid. Redan förra veckan delade du in dina utgifter i kategorier, så använd nu samma kategorier när du ska göra din budget.

Sparande

Sparande kan läggas till först eller sist i budgeten, men mitt förslag är att det är det första du skriver in. På så sätt lurar du dig själv och din hjärna att tro att du har en mindre mängd pengar att spendera på annat. Denna princip kallas ”pay yourself first”, eller betala dig själv först, eftersom du betalar in till din egen framtid. Sätt samtidigt upp en automatisk dragning på motsvarande summa från ditt lönekonto till ett annat konto – buffertkonto eller investeringskonto, beroende på var du är i din sparresa – så att du vänjer dig vid att det är pengar du inte har tillgängliga.

Hur mycket ska man spara då? 10 % av lönen efter skatt är den gängse rekommendationen, även om vi inom FIRE-rörelsen tycker att det är en låg summa att spara. Har du inte sparat alls tidigare är det en bra start, så kan du öka successivt.

Fasta kostnader

Börja sedan din budget med dina fasta kostnader. Fasta kostnader är sådana som inte förändras nämnvärt, och som du inte kommer undan. Hit räknas ränta och eventuell amortering på bolån, alternativt hyra om du bor i hyresrätt, kostnader för el, vatten, värme (om de inte ingår i hyran), internetabonnemang, och kostnad för förskola/fritids för barn.

Du kan givetvis ha fler fasta kostnader (bil- och hemförsäkringar kan räknas till fasta kostnader), men dessa är exempel som många har. Placera ut dem under rätt kategorier i din budget.

Rörliga kostnader

Sedan kommer alla kostnader som du kan påverka och som inte är lika varje månad. Hit hör mat, nöjen, streamingtjänster, kläder, med mera. Utifrån det underlag du skapade förra veckan, gör nu en uppskattning för hur mycket du kan klara dig på och fortfarande vara nöjd med livet. Om du tidigare haft en budget som precis gått ihop utan utrymme för sparande kommer du nu, eftersom du ska sikta på att ha ett sparande, behöva dra ner på något eller några kategorier.

Om du inte har något sparat, och därmed inte har någon buffert att ta av om du får oväntade utgifter, bör du även budgetera för detta. Skapa en kategori som heter ”oväntade utgifter” och sätt en summa där. Om du inte behövt utnyttja denna summa en månad, för över den till ditt sparande istället (till din buffert). ”Oväntade utgifter” är  inte tänkt för sådant som ett spontant klädinköp för att du hittade en supersnygg tröja (det går under ”Kläder”), utan just för oväntade utgifter som om diskmaskinen går sönder eller du behöver ett oväntat besök hos tandläkaren. När du har en buffert på plats – och vi kommer dit vecka 6 – behöver du inte längre ha denna kategori kvar, om du inte vill.

50-30-20-budgeten

50-30-20-budgeten (skapad av en konkursexpert och amerikansk senator vid namn Elizabeth Warren) är ett sätt att fördela sina utgifter. Enligt denna idé ska 50% av dina inkomster gå till ”needs”, 30% gå till ”wants”, och 20% gå till sparande och/eller att arbeta ner skulder. Detta är en bra utgångspunkt för din budget.

”Needs” (behov) ska utgöra max 50 % av din inkomst (efter skatt). Denna kategori inkluderar boendekostnader, mat, transport (som är nödvändig, inte nöjeskörning), försäkringar, mm.

”Wants” (vill ha) ska utgöra max 30 % av din inkomst, och består av sådant som nöjen, restaurangbesök, hobbies, gymkort, resor, kläder som inte är nödvändiga, m m.

De sista 20 % ska gå till ditt sparande (helst 10 % eller mer), eller till att arbeta av dina skulder. Ju mer skulder du har, framför allt om de är dyra sett till räntor och avgifter, desto mer av dessa 20 % bör gå till att betala av skulderna.

Detta tankesätt kan hjälpa dig att avgöra hur mycket du ska lägga på varje kategori i din budget. Givetvis är det inget komplett svar på hur mycket du ”får” lägga på varje kategori, och ibland är det svårt att avgöra om något är ett ”want” eller ”need” (i Sverige är en ordentlig vinterjacka nog ett ”need”, men en andra vinterjacka är snarare ”want”), men det kan ge en fingervisning.

Livets roliga

En budget – eller privatekonomi över huvud taget, för den delen – handlar inte om att minimera allt och leva som en asket. Att hantera sin ekonomi handlar om att göra val. Tänk på de drömmar och mål du satte vecka 1 – hur kan din budget hjälpa dig att leva i enlighet med dina drömmar? Vad värderar du? Du behöver inte dra ner varje kategori till absolut minimum (såvida du inte är djupt i skuldsättning och faktiskt behöver börja med att gräva dig ut), utan lägg en budget där du får använda en del av dina pengar till sådant du värderar. Det kan vara att göra utrymme för ett restaurangbesök i månaden, för att köpa “craft beer” (som killarna i How to money-podden gör), eller något helt annat. Jag värderar till exempel att få göra mina fotoböcker, trots att en fotobok när jag är klar med den oftast kostar tusenlappen (de är rätt många sidr!), och vi har också gett oss själva utrymme till en större matbudget än vi skulle kunna ha, eftersom vi värderar det.

Poängen är att man inte kan ha stora utgifter i alla kategorier – men har man låga utgifter i de flesta kategorier, då håller oftast budgeten för att du ska kunna unna dig i någon kategori. Ekonomisk frihet i framtiden ska inte ske på bekostnad av att livskvalitén i nuet blir sådan att du inte vill fortsätta med det.

Excel, app eller papper och penna?

Själv använder jag Excel för att följa mina utgifter, men det finns flera appar som gör samma sak. Bankerna har också blivit allt bättre på att göra en egen sortering av dina utgifter så att du kan få ut dem på så sätt, men det fungerar givetvis bara om du använder samma bank för allting (det gör inte jag). Du kan givetvis också använda gammalt hederligt papper och penna (men tappar då trevliga funktioner som att kunna räkna ihop summor automatiskt). Det viktigaste är att använda en metod som fungerar för dig.

Och sedan då?

Det viktiga är att du, när du är klar med din budget, faktiskt använder den. Återkom regelbundet till den och skriv ner dina utgifter efter hand som de händer, åtminstone någon gång i veckan i början, för att hinna korrigera om det är något som drar iväg alldeles för mycket. Gör du allting enbart i efterhand vid månadens slut kommer du inte kunna korrigera något.

Dela: