Förbered för döden – del 2: Försäkringar

Förbered för döden – del 2: Försäkringar

Ett betydligt kortare avsnitt än del ett om testamente, men nog så viktigt att ta ställning till.

Livförsäkring

En livförsäkring är en försäkring du tecknar för dina efterlevande, så att om du dör under försäkringstiden så betalas ett engångsbelopp ut till de du skrivit som förmånstagare. Premien för en livförsäkring varierar beroende på ålder och belopp du valt. Försäkringsbeloppet väljer du utifrån din livssituation och behov. Förmånstagarna brukar oftast vara (1) make/maka/registrerad partner/sambo och (2) arvingar, men man kan sätta den man vill som förmånstagare.

En livförsäkring är en god idé till exempel i familjer med särkullbarn, där särkullbarnets arv måste betalas ut men den överlevande partnern vill bo kvar i huset, eftersom livförsäkringen kan användas för att betala ut arvslotten. En livförsäkring är också bra om ekonomin inte är helt stabil i familjen, vid stora bolån, för sambos som inte ju inte ärver varandra, och vid kraftig olika inkomster mellan parterna. Livförsäkringen kan användas till att lösa bolån, eller för att täcka boendekostnader och inkomstbortfall.

Exempel på kostnad: 30 år och 500 000 kr i försäkringsbelopp kostar 22 kr/mån hos Folksam. 45 år och 1 000 000 kr i försäkringsbelopp kostar 92/kr månad hos samma bolag.

Bolåneskydd

Bolåneskyddet är en försäkring som träder ikraft om du eller din partner dör före en viss ålder – då betalar bolåneskyddet hela eller en del av lånet, ibland upp till ett maxbelopp. Bolåneskydd kan vanligen tecknas från 18 års ålder och slutar gälla vid 65 års ålder, och ibland trappas ersättningen ner efter 55 års ålder. Bolåneskyddet tecknas hos samma bank som du har ditt bolån. Premien beror på hur gammal du är och hur stort lånet är. Det finns även bolåneskydd som gäller om man blir arbetslös eller arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller sjukdom, ibland i samma paket.

Tjänstegrupplivförsäkring

Tjänstegrupplivförsäkring, TGL, är en försäkring som arbetsgivaren kan teckna. TGL är ett skattefritt engångsbelopp som betalas ut om den en anställd som omfattas av försäkringen avlider före pensioneringen. TGL går i första hand till make/maka/registrerad partner, i andra hand till barn och barnbarn, i tredje hand till föräldrarna. Efterlevande sambo får inte automatiskt TGL utbetalat. Kolla med din arbetsgivare om du omfattas av TGL, och om du är sambo behöver du registrera henne/honom som förmånstagare.

Sammanfattning

Vilket är bäst av livförsäkring och bolåneskydd? Jag skulle säga livförsäkring, eftersom pengarna inte är öronmärkta till att betala bolånet. Det kanske är cashflow som är problemet efter en partners död snarare än att klara av kostnaden av bolånet, och då kan man med livförsäkringen själv välja om man vill lägga pengarna på att betala av bolånet eller att betala andra utgifter. Är ni sambos eller har särkullbarn rekommenderas definitivt en livförsäkring framför bolåneskyddet.

Finns det fler försäkringar och skydd att fundera över? Tipsa gärna i kommentarerna.

I Viktigt att veta kan du skriva in information om alla dina försäkringar och skydd så att det är lätt att hitta för dina anhöriga vid din död.

Dela:
Förbered för döden – del 1: Testamente

Förbered för döden – del 1: Testamente

Vad behövs egentligen för att underlätta för anhöriga när du dör? Det beror givetvis mycket på vilken livssituation du bor i, men en del saker är allmängiltiga. Idag börjar jag med att ta upp testamente.

Arv styrs av ärvdabalken, och vissa delar (bröstarvingars rätt till arv) kommer du inte undan även med testamente. I Sverige finns idag ingen arvsskatt, den avskaffades 2004. Man ärver inte någon annans skulder.

Arvsrätten

Den svenska arvsrätten gör att dina bröstarvingar aldrig kan bli lottlösa (oavsett vad man tycker om den regeln så är den de facto så). Har du barn kommer de således alltid att ha rätt till sin laglott (halva din kvarlåtenskap, som i sin tur delas på så många barn du har) – men resten kan du testamentera hur du vill.

Har du inte barn (eller barnbarn om barnet/barnen är avlidna, och inkluderar givetvis även adoptivbarn, men inte fosterbarn) (första arvsklassen) är det dina föräldrar (andra arvsklassen) som ärver, om inte de heller är i livet blir det dina eventuella syskon. I tredje arvsklassen finns generationen med mor- och farföräldrar, samt deras syskon (moster, morbror, faster, farbror). Finns inte heller någon av dessa går ditt arv istället till Allmänna Arvsfonden att göra som de känner med – vilket kanske inte alls överensstämmer med vad du vill. Har du ingen släkt enligt ovanstående och du inte vill att Allmänna Arvsfonden ska få din kvarlåtenskap, då gäller det definitivt att skriva testamente. Kusiner ärver aldrig enligt arvsrätten, då måste testamente till.

Till ovanstående kommer att om du har en äkta make/maka (alltså, om du är gift) så ärver denne/denna innan första arvsordningen träder in för gemensamma barn (för särkullbarn, se nedan). Arvet är med fri förfoganderätt, alltså att den överlevande maken/makan får göra vad den vill med tillgångarna. Det innebär att gemensamma barn till gifta föräldrar alltid får vänta tills båda föräldrarna har dött innan de får ut sitt arv.

Sambos

På samma sätt är det extra viktigt för er som bara är sambos, eftersom sambos inte har någon arvsrätt alls (och det gäller oavsett hur länge man varit ihop/sambos). Det gör att om din sambo dör, så är det samma arvsklasser som beskrivits ovan som ärver – i första hand barnen, om inget barn finns så föräldrar istället, och så vidare. Då kan du bli tvungen att sälja ert gemensamma boende för att kunna frigöra tillräckligt med pengar för att arvet ska kunna skiftas, eller plötsligt äga lägenheten ihop med din döde sambos föräldrar.

Är ni sambos och vill kunna sitta kvar i orubbat bo? Skriv testamente, det är det enda sättet att åtminstone till viss del undvika dessa problem. Dock har barnen – gemensamma eller särkullbarn – alltid rätt att få ut sin laglott i vilket fall som helst, vilket gör att det kan behövas en livförsäkring för att säkra upp ekonomin. Har ni barn kan ni maximalt testamentera hälften av kvarlåtenskapen till varandra. Att gifta sig är den enklaste lösningen om ni är sambos med gemensamma barn.

Innan ett arvskifte kan för någon som varit sambo kan en bodelning ske, om det inte finns ett testamente, så att sambon får ut det som är hens från förhållandet. Denna bodelning sker enligt sambolagen (så att bostad införskaffad för gemensamt bruk och bohag delas).

Särkullbarns särskilda ställning

Särkullbarn, alltså barn med någon annan än den nuvarande partnern, har alltid arvsrätt när dennes förälder dör. En make eller maka som inte är förälder till särkullbarnet har då inte i första hand rätt till arvet (såsom en make eller maka där paret bara har gemensamma barn, där lagen säger att bröstarvingarna får vänta på arvet tills båda föräldrarna gått bort), utan arvet ska skiftas till särkullbarnet. Eftersom alla bröstarvingar alltid har rätt till laglotten kan detta inte regleras med testamente. För att då inte tvingas sälja bostaden för att kunna skifta arvet kan det behövas en försäkring.

Ett särkullbarn kan också välja att avstå arvet tills den överlevande maken/makan dött, men då får den överlevande maken/makan full förfoganderätt över arvet och det är inte nödvändigtvis så att barnet får ut så mycket som den får vid arvskifte direkt. Dessutom behövs det ju (tänker jag i alla fall!) att barnet och den överlevande maken/makan har en god relation för att det ska vara aktuellt, och så är ju långt ifrån alltid fallet. Vid den efterlevande partnerns död har särkullbarnet rätt att få ut resten av arvslotten från den del av kvarlåtenskapen som kommer från sin förälder.

Enskild egendom och giftorättsgods

Giftorätten betyder att en make/maka har rätt till halva värdet av allt giftorättsgods som tillhör den andre om äktenskapet upplöses. Giftorättsgods är den egendom som en person har, och det kan vara både sånt man ägde innan äktenskapets ingång, och sådant som tillkommit under äktenskapet.

I testamentet kan du bestämma om det du testamenterar ska vara enskild egendom eller giftorättsgods. För arvtagaren som enskild egendom gäller att, vid en eventuell framtida bodelning, så ska arvet inte ingå i bodelningen. Skriver du inte in i testamentet att det är enskild egendom kommer arvet istället att bli giftorättsgods och därmed vara med i en eventuell framtida bodelning.
Avkastning från den enskilda egendomen (till exempel aktieutdelningar) är giftorättsgods såvida inte motsatsen angetts i testamentet.
Egendom kan bara bli enskild egendom genom villkor i testamente enligt ovan, enligt ett äktenskapsförord, enligt villkor av givaren när en gåva ges från någon annan än den andre maken, och när det är ett villkor för försäkringsersättning.

Vad ska ett testamente innehålla?

Det finns vissa regler som ett testamente MÅSTE uppfylla, annars är det inte giltigt. Dessa regler är:

  • Testamentet måste vara upprättat i skriftlig form
  • Testamentet måste vara undertecknat av dig och två vittnen
  • Vittnena måste vara minst 15 år gamla
  • Vittnena får inte vara släkt med dig, och får inte heller vara mottagare av arv (får alltså inte nämnas i testamentet)
  • Vittnena måste närvara samtidigt när du signerar testamentet
  • Vittnena behöver veta att det är ditt testamente, men måste INTE veta vad det står i testamentet

Vad gäller utformningen i övrigt finns det inga formkrav. Har du komplexa familjeförhållanden (till exempel i form av särkullbarn) eller annat som gör ditt testamente mer komplicerat är det definitivt att rekommendera att du tar kontakt med en jurist för hjälp att skriva testamentet.

Förvara testamentet på ett ställe där dina anhöriga kommer att hitta det när du dör – annars blir det ju svårt att exekvera det. Kopior av testamentet är inte giltiga.

För att återkalla ett testamente kan du antingen skriva ett nytt som då ersätter det gamla (det med senaste datum gäller), eller helt enkelt förstöra det gamla, med eller utan ett nytt som ersättning (om du inte gör ett nytt blir det återigen arvsrätten enligt ovan som träder in).

Sammanfattning

Alldeles oavsett din familjesituation är ett testamente att rekommendera, för att du ska kunna styra var din kvarlåtenskap går efter döden. Underlätta för dina anhöriga genom att göra klart och tydligt vem som ska ha vad, så blir det (förhoppningsvis) inte bråk efter din död.

I mitt dokument Viktigt att veta finns många fler saker du kan skriva ner så att tiden efter din död underlättas för dina anhöriga.

Dela:
Har du funderat på döden?

Har du funderat på döden?

Det gör inte jag särskilt ofta. Men med två små barn är det faktiskt väldigt bra om man ägnar döden åtminstone en liten tanke, allt för att göra det så enkelt som möjligt för dem om det värsta skulle hända. Och juristen i mig går igång på juridik, även om det passerat år sedan jag pluggade till den examen.

Så vad bör man tänka på?

1) Vem kommer ärva mig? Är man gift och har gemensamma barn går ens kvarlåtenskap automatiskt först till ens make/maka, och om hen går bort samtidigt går kvarlåtenskapen till barnen. Är barnen inte myndiga får de en förmyndare som håller koll på pengarna. Finns det inga barn ärver den avlidnes föräldrar i första hand, därefter ev syskon om inga föräldrar finns, och sedan lite mer avlägsna släktingar; i värsta fall hamnar pengarna hos Allmänna arvsfonden, som jag på senare år förlorat allt förtroende för med tanke på hur de jagar folks arv… (ytterligare en anledning till man skriva testamente, om man inte har så många släktingar!)

Så länge du inte har några bröstarvingar (d v s barn, barnbarn eller barnbarnsbarn) kan du testamentera bort allt du äger till vem du vill. Bröstarvingar har rätt till sin laglott, vilket är hälften av all din kvarlåtenskap. Du kan aldrig göra dina bröstarvingar arvlösa.

Har du särkullbarn, d v s barn från tidigare förhållanden med annan än din partner, finns det särskilda regler. Särkullbarn har alltid rätt att få ut minst sin laglott direkt då föräldern gått bort (gemensamma barn måste vänta tills båda föräldrarna gått bort). Särkullbarn kan välja att avstå laglotten till förmån för efterlevande partner, och har då rätt till arv när den efterlevande partnern dött, men det kan inte regleras av testamentet utan är ett val särkullbarnet gör.

Sambor ärver aldrig varandra, så om ni är sambos MÅSTE ni skriva testamente för att ärva. Testamentet kan skrivas gemensamt eller var för sig.

2) Om man som i första fallet är gift och har gemensamma barn kanske man tänker att man inte behöver ett testamente – men det kan vara en bra idé ändå. En anledning är enskild egendom – om barnen ärver kvarlåtenskap och senare i livet gifter sig, då är kvarlåtenskapen barnet ärvt per automatik gemensam egendom som delas i fall av skilsmässa. I ett testamente kan du skriva in att all kvarlåtenskap ska vara enskild egendom istället, d v s att det inte kommer delas vid en skilsmässa. Det finns i nuläget inget annat sätt att automatiskt göra något till enskild egendom, i så fall måste barnet skriva ett äktenskapsförord med sin blivande.

3) I sitt testamente kan man, om man har omyndiga barn, skriva in i sitt testamente vem man önskar ska ta hand om dem om båda föräldrarna går bort. Det är inte juridiskt bindande, utan rätten går alltid på barnets bästa, men det ska ändå mycket till för att de inte ska följa föräldrarnas uttryckta önskemål. Du kan också uttrycka vem du önskar ska förvalta arvet efter dig.

Se till att testamentet finns på en säker plats och att det kommer att hittas den dagen det blir aktuellt. Var också säker på att du skriver ett testamente som följer alla regler – googla “mall för testamente” så kan du hitta reglerna. Det måste vara 1) skriftligt och 2) undertecknat av dig och två vittnen, som inte får vara släkt och vittnena måste vara över 15 år. Vittnena får inte vara mottagare av arv/nämnas i testamentet. Båda vittnena måste närvara samtidigt när du signerar testamentet. De behöver veta att det är ditt testamente som signeras, men inte vad som står i det. Utan giltigt bevittnat testamente blir det ogiltigt.

Testamenten är giltiga tills dess att det återkallas skriftligen, eller förstörs av den som skrivit det.

Dela: