Favvo-recept: Vegolasagne

Favvo-recept: Vegolasagne

Lasagne är gott! Det här receptet, från början av Portionen under tian (rekommenderas varmt) men med riktig bechamelsås, är vegetariskt – och så gott att maken deklarerade att lasagne faktiskt inte behöver kött (och det är från någon som älskar kött!). Så nu gör vi aldrig någon annan lasagne än denna.

Ingredienser

Fyllning

2 paket krossade tomater
3 dl torkade, röda linser
3 morötter
2 msk tomatpuré
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
2 tärningar grönsaksbuljong
6 dl vatten
Salt och peppar
Torkade kryddor t ex oregano, timjan, basilika
Olja

Bechamelsås

1,5 msk smör
1,5 msk vetemjöl
3 dl mjölk
Muskot, salt och peppar

För att sätta ihop

1 paket lasagneplattor a 500 g
1 mozzarella

Gör så här

Fyllning

  1. Hacka gul lök fint. Värm olja i en kastrull, stek löken till den är blank.
  2. Skölj linserna i kallt vatten, lägg dem i kastrullen och slå på krossade tomater och vatten. Riv morötterna och lägg i.
  3. Tillsätt buljongtärning och tomatpuré.
  4. Låt puttra under lock ca 10 min på medelvärme. Rör runt då och då.
  5. När såsen kokat klart, späd ev med mer vatten. Såsen ska vara lite tjock och inte rinnig. Pressa i vitlöksklyftorna.
  6. Smaka av med salt och peppar och andra kryddor efter din smak.

Bechamelsås

  1. Smält smör i en kastrull. Rör i mjöl och blanda ordentligt.
  2. Späd i omgångar med vätskan, vispa hela tiden.
  3. Småkoka såsen i 5 min, vispa då och då och smaka av med salt, peppar och lite muskot.

Lägg ihop

  1. Smöra en långpanna och lägg i ett lager tomatsås i botten. Varva med lasagneplattor, tomatsås, bechamelsås till alla lasagneplattor är slut.
  2. Avsluta med ett lager bechamelsås och riv mozzarella överst.
  3. Grädda i mitten av ugnen i ca 20 minuter på 225 grader. Se till så att inte lasagnen blir bränd.

Servera med en sallad.

Dela:
Var börjar man? Del 5: Att öka inkomsterna

Var börjar man? Del 5: Att öka inkomsterna

Tidigare delar: Del 1: Var börjar man? Del 2: Hitta ditt varför Del 3: Om att gå minus Del 4: Att minska utgifterna

När du tittar på din ekonomi finns det, i sin allra enklaste form, bara två delar: Inkomster och utgifter. Inkomsterna behöver överstiga utgifterna för att inte katastrofen förr eller senare ska inträffa. Om inkomsterna överstiger utgifterna kommer du förr eller senare få en mycket trevlig ekonomisk ställning.

Utgifterna går dock bara att sänka till en viss nivå – rent teoretiskt till noll, men för de allra flesta är lägsta möjliga något högre än så. Inkomsterna, däremot, är den andra sidan av ekvationen och den sidan har ingen gräns uppåt. Därför är det rimligt att arbeta med båda sidorna, eftersom att kombinera lägre utgifter med högre inkomster ger den absolut största effekten.

Inom FI(RE)-rörelsen är något som kallas side-hustles väldigt, väldigt populärt. Side-hustle, på svenska kanske sido-jobb eller sido-inkomst (det finns ingen svensk term vad jag vet), innebär en inkomstkälla vid sidan av din vanliga arbetsinkomst. Side-hustles kan vara väldigt varierande (här finns listan över våra side-hustles) och vara allt från helt passiva till väldigt aktiva. Du kan dra in pengar genom att svara på enkäter, du kan skriva en bok och sälja, du kan hyra ut din bil (tex via Snappcar) eller prylar (prylar t ex via Hygglo), du kan börja blogga, hålla på med någon typ av hantverk som du är duktig på, ta ett extraknäck för att dela ut tidningar innan ditt vanliga jobb… eller något helt annat. Endast fantasin sätter gränserna!

Ett bra sätt att dra in pengar är att sälja av prylar du inte längre behöver. De flesta av oss har massor av grejer som ligger och skräpar, och visst vore det bättre om grejerna kom till nytta, du fick mer plats, och du dessutom fick lite pengar in på kontot?

Om du ska köpa någonting på nätet bör du använda en cashback-sida om möjligt. Detta är i gränszonen tycker jag för vad som är side-hustle eftersom det grundar sig i att du konsumerar, men det ger pengar in ändå, så jag tar ändå upp det. Här finns en lista på cashbacksidor. Med tiden blir det tusenlappar du sparar.

Fundera över vad du skulle tycka var ett kul extraknäck. Tanken är inte att du ska köra dig själv i botten genom att arbeta tre arbeten, utan att dryga ut inkomsterna med något du finner tillfredsställande.

Dela:
Bokrecension: Hur jag lärde mig förstå världen

Bokrecension: Hur jag lärde mig förstå världen

Jag har tidigare läst och älskat Factfulness av Hans Rosling. Den ger en hoppfull bild och redskap för att tolka vår omgivning, med många insikter på vägen.

Hur jag lärde mig förstå världen är Roslings förklaring till hur han kom fram till det han skriver om i Factfulness. Hans memoarer, en historia som går tillbaka till två (eller om det var tre) generationer före honom och når hela vägen till en bit efter hans död, då medförfattaren Fanny Härgestam skriver efterordet.

Ska man välja att läsa bara en av Roslings två böcker bör Factfulness definitivt vara den som väljs. Den är konkret och handlar om världen med massor av siffror och statistik. Hans memoarer skriver tydligt ut tidigt i boken att den inte kommer innehålla en massa siffror. Däremot är flera av de anekdoter som nämns i Factfulness med i denna bok, och mer utbroderade och satt i sin kontext. Boken har ett rikt språk, men blir aldrig högtravande utan är hela tiden enkel att läsa. Jag svepte boken på två eller tre dagar.

Boken är indelad i olika kapitel, och går i ordning igenom Roslings liv, främst det professionella men ibland även personliga skeenden, såsom den dotter han och hans fru fick som dog bara timmar efter födseln. Mest fokus är det dock på hans arbete och hur han successivt gick från att vara läkare, till forskare, till lärare och föreläsare.

Det är en spännande och på många sätt härlig bok, även om en del beskrivningar av de saker han var tvungen att göra i Mocambiq när han jobbade där nära nog fick mig att gråta.

Köp boken hos: Bokus eller bättre för din ekonomi, låna den på biblioteket!

Glöm inte att använda en cashback-site om du köper boken! ?

Dela:
Förändringar vi gjort för att minska vår matbudget

Förändringar vi gjort för att minska vår matbudget

När jag började med vår ekonomi la vi hiskeliga pengar på mat trots att vi bara var två vuxna och ett litet barn (som dessutom åt frukost, mellis och lunch på förskolan). 12 000 kr gick det när det var som värst. Vi hade matkasse, åt ute, och handlade på Ica Maxi.

Numera går det ungefär 5 500 kr i månaden på mat, inklusive mat på restaurang. Det är fortfarande mycket och vi är långt ifrån de som håller tightast matbudget i ekonomi-bloggosfären, men det har blivit mycket bättre för vår del.

Saker vi gör för att hålla nere utgifterna (inget revolutionerande, men för att lista det, och ingen inbördes ordning):

– Vi gör en köpelista varje vecka utifrån veckans reklamblad. Maten planeras utifrån vad som är på extrapris.

– Vi har blivit mycket bättre på att äta ur frysen så att saker där inte ligger och blir gamla.

– Vi slänger mindre mat, är bättre på att göra rester-mat (typ pyttipanna och liknande)

– Vi köper på oss när det är extrapris på varor som går bra att lagra länge, såsom pasta, krossade tomater, mm men också t ex ost och smör. På så sätt slipper vi köpa smör för 43 kr/förpackningen för att det råkar vara slut hemma. Skulle det råka bli att det dröjer att vi äter osten (vilket det normalt inte gör) så kan man alltid riva den och frysa in den.

– Vi äter ute väldigt lite. De gånger vi gör det är det oftast bara jag och maken, som dejt, och det blir kanske fyra gånger om året. Detta har blivit lite per automatik sedan vi fick barn nummer två, då vi helt enkelt inte tycker att det är så stort värde att sitta med två barn som helst inte vill sitta ner och definitivt inte äta annan mat än korv med bröd, och betala en massa för det. När vi väl äter ute känns det lyxigt, inte slentrian.

– Vi har slutat med matkasse. Det gjorde vi direkt. Det var helt enkelt inte ekonomiskt hållbart, och dessutom tyckte vi inte att det var så varierande som vi hade önskat.

– Vi har bytt Ica Maxi mot Willys och Lidl. För vår del innebär det åtskilliga hundralappar i prisskillnad varenda vecka, framför allt ihop med att köpa det som är på extrapris. De ligger som tur är väldigt nära varandra dessutom, så ingen extra körning.

– Vi gör eget. Bakar bröd och gör eget Bregott, odlar grönsaker och gör egen sylt, saft och gelé. På sommaren är vi självförsörjande på potatis.

Till skillnad från många andra har vi inte övergått till mer eller mindre vegetarisk kost, mycket på grund av att maken absolut inte vill. Vi äter en del vegetariskt, men hade jag fått välja hade det blivit mer vego och mer fisk.

Matlådor har vi alltid gjort, för min del mycket för att jag tycker att det är mycket godare än maten i sjukhusrestaurangen, och dels för att jag är van vid det från åratal av skola och plugg-ekonomi. Vi har heller aldrig varit några

Vi kunde lägga 1200 kr i veckan på mat på Ica Maxi utan att blinka förr. Numera, när vi är en ätande person till i familjen, lägger vi runt 600 i veckan på mat.

Dela:
Smör på bulor

Smör på bulor

Det här inlägget har ingenting att göra med ekonomi, men jag tänkte skriva det ändå, för det är ett tips vi testat många gånger vid det här laget och har jättebra erfarenhet av:

Smör på bulor.

Vi har en ettåring som testar alla gränser hon kan hitta och därmed trillar ner och slår sig regelbundet. Hon går in i saker, trillar över sina egna fötter, och klättrar och faller. Hon kör stilen ”head first” in i alla situationer, så av naturliga skäl blir pannan en enda stor krockzon.

Så fort hon slagit sig tar vi smör på bulan, kladdar ut det och låter det sitta på (och oftast får hon en liten bit smör att äta också, för det gillar hon). Och det bara funkar.

Jag och maken antog att smör är antiinflammatoriskt, men en kompis Googlade saken och det verkar vara som vi trodde: När man får en smäll skickas massor av histaminer ut från den skadade vävnaden och dessa bryter ner cellväggarna till blodkärlen, vilket ger blödningen som ger bulan (utöver att ett gäng kärl går sönder av smällen). Kärlväggen är gjord av fosfolipider och dessa bryts ner av histaminerna. Smör? Massor av fosfolipider, så de hjälper tydligen till att upprätthålla cellväggarna och minskar/hindrar blödningen.

Testa det om ni har barn, eller när ni själva bänkar skallen i något (det händer ju, i en skåpsdörr, eller som min mamma som vandrade rakt in i en vägskylt på en parkering en gång i tiden…). Berätta gärna om det funkar för er.

Dela: