Årssammanfattning: 2020

Årssammanfattning: 2020

Ett år till ända, och en sammanfattning av året med lite reflektioner följer…

Inkomster

Även detta år, precis som 2019, har vi haft goda inkomster. Både jag och maken har jobbat, han heltid och jag deltid med föräldrapenning på större delen av den tid jag varit ledig. Snittinkomsten per månad är den högsta vi haft sedan jag började mäta 2017 (vilket innebär att det är det högsta vi någonsin haft, eftersom vi har markant bättre löner nu än 2017). Bra löner gör det i stort väldigt mycket lättare att spara, även om man kan “råka ut för” lifestyle inflation som gör att man ändå inte sparar mer.

Vi har tagit ut utdelning för första gången från vårt företag.

Jag har sålt begagnat för 3 700 kr, något jag inte hade ett särskilt mål för det här året, och fått in ungefär lika mycket på mina tårtor (som blivit kraftigt lidande av Covid-19 samt av att jag fokuserat på andra fritidsintressen, främst skrivande). I vår “övrigt”-kategori på inkomster ingår t ex cashback, gåvor vid födelsedagar, lön från annat vi gjort, återbäringar, etc.

Utgifter

Den enskilt största utgiften för 2020 var vårt fantastiska uterum. Till det fick vi bidrag (vi har de senaste två eller tre födelsedagarna, både mina och makens, fått bidrag till uterummet i present istället för andra prylar) men det är i vilket fall som helst vår största utgift. Det blev också helt fantastiskt, så det var värt varenda krona. Vi har också bytt bänkskivorna i köket. Det sista stora vi gjort – också det husrelaterat – är vårt cykelförråd. Eftersom det syns från vardagsrummet valde vi att inte göra ett enkelt med träväggar, utan ett som ser snyggt och prydligt ut med glasväggar och därför var dyrare.

För mat snittade vi 5 500 kr i matbutik, och 1 900 kr i “utemat”. Detta är högre än förra året, men så är barnen större och i tråkiga Corona-tider tror jag att vi lagt lite mer på mat för att det är något som får livet att kännas lättare. Vi har också stöttat våra favoritrestauranger genom att ta hämtmat från dem, i större utsträckning under hösten än vi i vanliga fall hade gått på restaurang.

Kläder (inklusive skor och ytterkläder) är fortsatt ingen stor utgift i vår familj, totalt har vi lagt 15 000 kr på det över året, vilket innebär knappt 1 300 kr i månaden. Det känns helt rimligt för en familj på fyra, varav två växande barn. Det mesta av kläderna till barnen, och en hel del av kläderna för min del, köps begagnade, vilket håller nere kostnaderna ordentligt. Det är betydligt mindre än vad Konsumentverket tycker (ungefär hälften mot vad de beräknar).

Transport har varit dyrare än föregående år, för att vi hade en olycka med däcken och för att vi fick problem med dörrlåset, och landade på 2 900 kr per månad inklusive drivmedel, försäkring och parkering men undantaget värdeminskning. Förhoppningsvis blir det lindrigare nästa år. Det kan tänkas att vi kört mer än vanligt också, eftersom utflykter i närområdet är det som erbjudits i Coronatider, medan vi i princip inte lagt några pengar på andra resor (som inte brukar hamna i transportkategorin, annat än tågbiljetter).

Sparande, investeringar och utdelningar

Sparande

Målet för året var 40% sparkvot, vilket är det mål vi hade även förra året. Vi tycker att det känns som en rimlig sparkvot, med tanke på följande:

  • Vi planerar inte att gå i pension vid 40, eller alls innan pensionsålder, som det ser ut just nu
  • Vårt mål är frihet – och den friheten vill vi ha på vägen (i form av att kunna lägga pengar på det vi vill), och när vi når målet. Vi ser ingen anledning att späka oss för att nå ett mål, när resan är målet
  • Vi har två barn, hus, bil, med mera – vi lever ett liv som får kosta lite, också i enlighet med föregående punkt

Vi klarade sparkvotsmålet med lite mer marginal än vi först trott, tack vare en julgåva från släkt, och landade för året på 45% (men vi hade i vilket fall som helst klarat sparkvotsmålet, så det var inte det som gjorde att vi tippade över i framgång). Vi hade också ett mål i reda kronor (vilket jag som vanligt inte delar med mig på bloggen), och även det målet klarade vi med marginal. Det var ett högt ställt mål, så vi är helt nöjda. Vi ökade sparmålet med 33% jämfört med förra året, och det är bra med mål där man får kämpa lite och inte redan i augusti har uppnått målet…

Investeringar

Det har varit ett lite intressant år på börsen. Vi köpte massor i dippen i våras, vilket så här i efterhand kan konstateras var en väldigt bra affär. Nu är börsen återigen högt värderad och det som kontinuerligt fortsätter är våra månatliga fondköp medan aktieköpen är färre. Det är mycket TINA (There Is No Alternative), men samtidigt känns det som att världens börser går på steroider. Vi får väl se var det tar vägen. Våra innehav nådde flertalet nya ATH under året, och vi slutar också på ATH.

Utdelningar

Utdelningarna blev ju inte alls som det var tänkt – bättre än 2018, men sämre än 2019, och betydligt mycket sämre än vi hade planerat/förväntat oss av 2020 (planen var 40 000 kr i utdelningar). Totalt blev det 25 700 kr i utdelningar (plus barnens utdelningar på 5 500 kr). Men det har ju sina Covid-förklaringar, och innehaven är fortsatt (enligt oss) bra innehav som vi fortsatt fylla på, så vi hoppas att det återhämtar sig ordentligt under 2021. Vårt största innehav är Investor, följt av Disney, och SCA. Alla utdelningar återinvesteras.

Vi tog vår första utdelning från vårt eget företag, LCV Konsult AB, vilket så klart var trevligt.

Sammanfattning sparande, utdelningar, investeringar

Kombinationen av nyspar, utdelningar, och ökat värde på våra investeringar har gett en ökning av värdet på våra tillgångar om 48% jämfört med starten på 2020. Vi räknar absolut inte med samma typ av race uppåt på börsen för 2021 (och hade inte räknat med det under 2020), och vi har full insikt i att vår avkastning knappast beror på att vi är briljanta investerare… Men det har varit en bra resa att hänga på, och vi har följt våra egna investeringsregler om att köpa i dipp och inte sälja när det råder panik.

Vi är någonstans runt 30-40% på vägen mot FI. Någon exakt siffra är svårt att säga, men därikring.

Bloggen

117 inlägg har det blivit på bloggen det här året. I mars ändrade jag aktivt till att lägga ut två inlägg i veckan, och det har jag hållit sedan dess. Det känns lagom för att hinna skriva om sådant som jag tycker är spännande av olika anledningar, samtidigt som jag hinner med allt annat som jag tycker är viktigt. I september fyllde bloggen två år.

Det var 88 000 sidvisningar under året, varav drygt 80 000 unika (15 % ökning jämfört med 2019). Genomsnittstiden på bloggen är tre minuter. “Organic search” (alltså typ Google-sökningar och så) står för 38% av hur man hamnar på bloggen, och 22% kommer från sociala medier (främst Twitter).

Majoriteten av mina läsare sitter, inte oväntat på en svensk blogg skriven på svenska, i Sverige. Det finns dock ett gäng som läst min blogg från Finland och några från USA och UK. De flesta besöker bloggen på måndagar och torsdagar, gissningsvis för att det är de två dagar då jag lägger ut nya inlägg. 52% läser via mobilen, 39% via dator, och 9% via surfplatta.

Populäraste inlägg:

  1. Konsten att spara ihop en miljon kronor – inlägget om Allers dumma råd som gav mig möjlighet att vara med i Uppesittarkväll
  2. Klädkostnader enligt Konsumentverket – skrivet 2019 men fortsatt poppis
  3. Det “trygga” sparkontot
  4. När är man rik?
  5. Vad gör vi för fel – del 1

Familj & hälsa

Familjen har lyckats hålla sig ifrån Covidsjukdom, trots att jag jobbat med dem på nästan daglig basis sedan i våras. Jag har ägnat ett otal timmar i plastskydd det här året, men skydd får ju sägas fungera, eftersom jag inte ådragit mig smittan. Även maken är utsatt på jobb, men inte på samma sätt som jag. Däremot har Covid påverkat framför allt mig i att jag tycker livet blivit ganska tråkigt med alla restriktioner. Både jag och maken har dock fått fortsätta gå till våra vanliga jobb, på våra vanliga tider, så den delen har varit bra för oss. Hade vi varit tvungna att jobba hemifrån hade jag tyckt det var helt ok, men maken hade tyckt det var pest.

I juni hamnade jag akut på sjukhus och hade förmodligen dött om jag inte kommit dit. Det har gett efterverkningar i mitt mående som fortfarande pågår. Det var det värsta som hände på hela året.

Under hösten har både maken och jag varit medlemmar i Viktväktarna, vilket för min del lett till en viktminskning på 10 kg så att jag nu ligger solitt mitt i hälsosamt BMI (från att ha varit precis över gränsen mot övervikt). Maken har gått ner 13 kg. Det känns väldigt mycket bättre i kroppen och vi planerar att hålla den här vikten och fortsätta med Viktväktarkosten eftersom vi trivs bra med den.

Barnen har hållit sig friska i stort, bortsett från snorighet på den lilla som gjort att det ändå blivit mer VAB det här året än totalt alla tidigare år med barn på förskola. Vår yngsta har lärt sig prata (numera fler-ords-meningar), vår äldsta har nyligen tappat sin första tand. Femåringen simmar som en fisk, älskar att hoppa studsmatta, tränar balett och håller på att lära sig läsa. Tvååringen blev blöjfri dagtid i somras, älskar att äta frukost och vill kunna allt som storasyster kan. Att se dem tillsammans, och hur de älskar varandra (lillasyster avgudar storasyster, storasyster är världens stoltaste storasyster) är min största glädje i livet.

Huset

Maken och svärfar byggde vårt uterum som vi sedan använt hela sommaren, där vi både odlat tomater och ätit många måltider. Det blev ännu bättre än vi hoppades, det är en helt ljuvlig plats av stillhet. På sommaren är det omgivet av grönt överallt, och det känns inte alls som att man sitter inne i centrala Linköping.

Som ovan nämnt har vi även gjort bänkskivorna, och byggt cykelförråd. Vi har renoverat vår eldstad, vilket var mer välbehövligt än vi trodde (för att när muraren tog ner ytskiktet var det desto sämre undertill).

Trädgården levererade massor under sommaren, kilovis med bär, frukt och grönsaker. Det här året har vi inte satt några nya bärbuskar eller fruktträd, utan bara satt blommor som vi hoppas gör trädgården ännu mysigare för bin, humlor och andra insekter.

Stora händelser

Jag har påbörjat ST (specialisttjänstgöring). Förra året blev jag legitimerad läkare och detta år valde jag att fortsätta med en ST i allmänmedicin. Det har varit en massa tankar kring detta och en massa händelser fram och tillbaka, men nu är ST:n igång.

Jag fick min tredje vetenskapliga artikel publicerad, vilket innebär att jag bara har en kvar att skriva innan jag ska börja plita på min kappa och förbereda för disputation.

Vi var i USA i början av året (innan Covid slog till), och vi hann också med att åka till Romme för att åka skidor, och båda var himla trevliga. Romme hann vi med bara några veckor innan Covid slog till i Sverige fullt ut, och jag är tacksam för båda resorna. Sedan dess har vi knappt förflyttat oss, bara två resor till Skåne, en under sommaren och en tidig höst, när Covidfallen var ganska få. I övrigt har vi hållit oss i Linköping och dess omnejd. Som tur är finns det massor av trevligt att göra häromkring.

Jag startade företag (Moira förlag AB) för min författarverksamhet, och lanserade Viktigtattveta.se.

Sammanfattning

Jag är glad att det här året är över. Det har hänt bra grejer under året, vi har många fina minnen med barn och vänner, men det har varit alldeles för mycket kasst som drar ner den sammantagna känslan. Ekonomiskt har det tuffat på och mycket är automatiserat. Vi lägger en hel del pengar på huset och det är ju så det är att ha hus, och inte minst att “utveckla” och förbättra huset. Trots vad vi lagt på huset har vi ändå nått våra sparmål, både i sparkvot och i faktiska pengar. Det är jag klart nöjd med.

Dela:
Nissebus anno 2020

Nissebus anno 2020

Jag hade väl någon liten tanke om att en nisse skulle flytta in till oss redan förra året, men sedan kom december och gick utan att jag riktigt hann med. Det här året var jag något mer förberedd, så att det första brevet kunde komma i slutet av november (första advent). Barnen fick sätta upp dörren och säga ramsan (“Nissebus här är ditt hus!”) för att Nisse skulle kunna flytta in.

Och oj, vad roligt vi haft sedan dess. (Och lite jobbigt. Mot slutet tröt energin en aning hos denna mamma.)

Total kostnad för Nissens alla bus ligger väl på kanske hundralappen, med tre böcker från Myrorna och två pärlplattor. Annat – såsom mjöl, marshmallows, örontops, tandkräm, godis, aluminiumfolie, ballonger sedan något kalas, mm – hade vi ju hemma.

1 december

Nissens flyttkartonger står utanför hans dörr, han har tagit strumpor från barnen, och dessutom virat in kranen i köket med glitter.

2 december

Alla clementiner har fått ansikten!

3 december

Nisse tyckte att barnen skulle ringa farmor, för han hade ringt sin farmor.

4 december

Barnen får i uppgift att sätta varsitt ägg i Nisses magiska sand…

5 december

…och dagen därpå har äggen blivit chokladägg! Oj vad gott det var. Barnen fick skriva önskelistor och lägga i Frysposten (frysen).

6 december

Nisse har färgat mjölken blå. Mycket märkligt var det.

7 december

Eftersom Nisse gillar att läsa vill han dela med sig av två böcker till barnen. De fick varsin bok (en Barbie-bok till femåringen, en Ingrid-bok till tvååringen, båda köpta för några kronor på Myrorna).

8 december

Nisse slog in barnens stövlar i aluminiumfolie, för det var ju finare så.

9 december

Eftersom det inte fanns någon snö fick Nisse bygga snögubbe av toarullar. Och han åkte skidor (glasspinnar med lite dekorationer) i mjöl-snö.

10 december

Nisse tycker att våra barn har det så himla bra, så han önskar att de plockar ut varsin leksak/gosedjur som någon annan kan få och leka med.

11 december

Barnen fick en bok med olika Disney-prinsess-håruppsättningar (också köpt på Myrorna).

12 december

Nisse hade gjort ett självporträtt som han satte upp på frysen. Barnen fick i uppdrag att göra självporträtt.

13 december

Nisse lagade middag – spagetti och köttbullar med parmesan (eller godissnören med Polly och riven vit choklad).

14 december

På vardagsrumsgolvet hade Nisse pyntat med ett helt gäng snöflingor gjorda av örontops.

15 december

Nisse hade med sig tomtepyssel till femåringen, där hon fick öva på att skriva både stora och små bokstäver.

16 december

Nisse busade ordentligt och hade frusit in barnens tandborstar! Himla gott med is på morgonen, tyckte tvååringen.

17 december

Eftersom Nisse gillar att grilla marshmallows tyckte han att barnen också skulle få göra det. Han passade på att göra små snögubbar av marshmallows.

18 december

Nisse hade hittat magiska frön (russin) att sätta i den magiska sanden, så dem fick barnen plantera…

19 december

…och dagen därpå hade två konstiga “träd” växt upp (varsin godisklubba).

20 december

Nisse tycker att barnen är duktiga på att pärla, så han gav dem varsin ny pärlplatta.

21 december

Ljusen i adventsljusstaken var utbytta mot morötter – och ljusen låg i kylen!

22 december

Busige Nisse målade snögubbar och en tomte med tandkräm på badrumsspeglarna. (Överraskande o-jobbigt att få bort, för tandkrämen torkar och trillar av efter någon dag.)

23 december

Nisse hade fyllt duschen med en massa ballonger – det var det bästa buset!

24 december

På julafton åkte Nisse hem till Nordpolen för att hjälpa jultomten att dela ut alla julklappar. Eftersom julafton är magisk i sig behövde han inte busa, men för juldagen lämnade han barnen varsitt litet paket (presenter köpta på loppis).

Nissen har verkligen förgyllt vardagen i december, och när det närmade sig julafton var femåringen lite ledsen, eftersom han skulle flytta. Jag hoppas att jag har skapat lite magi i barnens liv, något kärt minne att titta tillbaka på när de blir äldre och kommer ihåg hur de lekte med ballonger i duschen (och senare badet!), eller drack blå mjölk.

Dela:
Begagnade barnkläder

Begagnade barnkläder

Begagnade barnkläder är helt och hållet min grej. De få saker ungarna äger som är nya är i princip uteslutande köpta av någon annan (främst mormor, som då i sin tur brukar hitta grejer på rea). Jag köper såväl skor som vanliga kläder och ytterkläder. Undantaget är trosor.

Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg delat av Cosmonomics (@cosmonomics.se)

Var hittar man begagnade barnkläder?

  1. Facebook: marketplace. Alla kan annonsera, annonserna är gratis. Finns hur mycket som helst där, barnkläder och annat.
  2. Facebook: specifika köp-och-sälj-grupper. Också gratis annonser. Vissa grupper är bättre än andra, jag föredrar Linköping Bloppis-gruppen eftersom allt ligger kategoriserat, så att jag slipper försöka ta mig igenom ett helt flöde av grejer jag inte är intresserad av, utan istället kan gå direkt till t ex 98/104 i storlek på barnkläder, men här gäller det att hitta någon grupp man gillar upplägget på.
  3. Fysiska loppisar. Finns det inte lika många av för närvarande, men de kan vara fantastiska för att hitta barnkläder. Dessutom får man ta på dem, undersöka dem för fläckar och hål.
  4. Myrorna och andra second-hand-affärer. Har ett väldigt varierande utbud och det kan vara jättebra skick eller fullständiga motsatsen.
  5. Tradera. Jag köper sällan eller aldrig på Tradera för jag gillar inte hela budgivningsgrejen, men det finns massor där.
  6. Sellpy. Här har jag köpt en hel del och det tycker jag funkar bra.
  7. Blocket. Finns en del där med, men inte lika mycket.
Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg delat av Cosmonomics (@cosmonomics.se)

Vad ska man tänka på när man ska köpa begagnade barnkläder?

  1. Försök få en uppfattning om skicket på kläderna, även om det är på bild. Förhoppningsvis är säljaren ärlig och berättar om det finns fläckar med mera, men det är de inte alltid. Fråga! Och bestäm dig för vad du accepterar. 100 kr för en hel påse kläder kan ju ändå vara okej, även om en del är mer slitet än annat. Barnkläder är ofta lite slitna när man köper dem, men det reflekteras av att priset ofta är lågt jämfört med nypris. Framför allt dagiskläder (som slits hårt) tycker jag det är helt okej om det redan finns någon mindre fläck eller så. Mindre storlekar = mindre slitet ofta, när man kommer ner i bebisålder, eftersom bebisar dels växer ur kläderna för fort och dels inte sliter så hårt på kläderna.
  2. Är det ett rökfritt hem? Det är jätteviktigt för mig åtminstone, liksom om det är ett djurfritt hem – och om det inte är det, vilket djur? Har de varit i närheten av kläderna?
  3. Hur långt är det att hämta kläderna? Tänk på att drivmedel och din tid också kostar.

Annat att köpa begagnat

Man kan köpa mycket annat begagnat till barn också. Här är några saker jag köpt begagnade till våra barn:

  1. Barnvagn. När vi skulle ha en ny barnvagn hittade vi en för tusenlappen på Marketplace.
  2. Skridskor och inlines.
  3. Cyklar. Alla cyklar barnen fått utom en balanscykel äldsta dottern fick för ett par år sedan (som var nedsatt med 80% från ursprungspriset, så den kostade som en begagnad) har varit begagnade.
  4. Leksaker. Nästan all inredning i lekstugan.
  5. Böcker. Barnens bibliotek består nästan uteslutande av begagnade böcker.
  6. Garderober. Båda garderoberna barnen har i sina respektive rum är köpta via Marketplace.
  7. Sängar. Bådas sängar är köpta begagnade.
  8. Bärselar/bärsjalar. Billigare än att köpa nytt, helt klart, och finns en uppsjö (finns hela grupper dedikerade till bärsjalar).
Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg delat av Cosmonomics (@cosmonomics.se)

Dela:
Konsumentverkets “Koll på pengarna” anno 2020

Konsumentverkets “Koll på pengarna” anno 2020

Några av mina populäraste inlägg har varit de där jag kommenterat Konsumentverkets “Koll på pengarna” och deras “rimliga kostnader för hushåll av olika storlekar“. Mina inlägg utgick från 2019 års Koll på pengarna, men eftersom det är nytt år så finns det så klart en 2020-variant också. Så vad är skillnaden?

Matkostnader. För vår familj (2 vuxna 31-60 år, 2 barn 2-5 år) låg beräknad matkostnad på 860 x 2 + 2 470 x 2 = 6 660 kr för 2019. 2020 har detta ökat till 940 x 2 + 2 770 kr x 2 = 7 420. 11% ökning i matkostnaderna på ett år – något mer än de 2% som antas i inflation. Barnen äter sin lunch på dagis, och tre till fyra dagar i veckan äter de även frukost, medan jag och maken har hemlagat alla mål. Ovanpå detta har “förbrukningsvaror” (“dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper med mera“) gått från 270 kr till 280 kr, en betydligt mindre ökning.

(I det gamla inlägget var dock beräkningen på så familjen såg ut då, d v s ett barn 6-11 månader som åt all mat hemma och ett barn 2-5 år, om någon undrar varför siffrorna inte var exakt samma)

Även detta år kommer vi att landa på en snitt-månadskostnad som är något under den kostnad Konsumentverket tycker är rimlig (vi går precis över 7 000 kr sett över året). Jag tycker fortfarande att 7 400 kr för mat varje månad för två vuxna och två ganska små barn är väldigt generöst tilltaget – vi äter ute då och då, vi köper närproducerat kött, Crowd farming-frukt, och så vidare. Det är ju inte i närheten av ett minimum som vi skulle kunna leva på.

Klädkostnaderna har gått från 470 kr månad för en 1-3-åring, 710 kr för en 4-6-åring, och 660 kr/person för vuxna 26-49 år, till 690 kr för 1-3-åringen, 950 kr för 4-6-åringen, och 500 kr/månad för 26-49-åringar. Kanske insåg de att 660 kr i månaden för en vuxen är en bra bit mer än nödvändigt? Däremot vet jag inte varför jag skulle behöva lägga 710 kr i månaden för min femåring, det tycker jag är bisarrt mycket pengar på kläder (11 400 kr om året!). Även 690 kr i månaden för min tvååring (8 280 kr/år) är mycket pengar tycker jag. Men det är klart, ska allt vara nytt från Polaren o Pyret så…

I beskrivningen är det att denna beräkning ska vara för “ett basbehov av kläder och skor som används till vardags, på fritiden och vid festligare tillfällen. Här ingår även tillbehör som väska, klocka och paraply.” Om vi skulle lägga så här mycket pengar i familjen varje månaden, så skulle vi lägga 31 680 kr om året på kläder. Herregud. Vårt snitt det här året ligger på ca 1 100 kr per månad för hela familjen, eller drygt 13 000 kr om året.

Personlig hygien går på 650 kr för en 1-3-åring numera (640 förra året), 140 för 4-6 år (140 kr förra året), och 500 kr/månad för 26-49 år (490 kr förra året). Således ingen större skillnad för att det råkat bli 2020 istället för att vara 2019. Samtidigt kan jag ju fortfarande invända att det är mycket pengar på “hygien”. 1-3-åringen har större budget vilket jag tolkar som orsakat av att den åldern vanligen har blöjor. Eftersom vår yngsta varit blöjfri dagtid sedan hon fyllde två sparar vi mycket pengar där (det går åt en Lidl-blöja om natten numera). Totalt får familjen lägga 1 790 kr på “hygien” varje månad, eller 21 480 kr om året, vilket jag tycker låter ganska mycket, även om det ska täcka “sådant som tvål, tandkräm, blöjor, hårklippning med mera samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök (undersökning) för vuxna”. Det blir radikalt billigare om man klipper sig en gång var artonde månad, klipper sin man hemma själv, och färgar sitt eget hår… Annars ryker den där potten på 500 per vuxen väldigt snabbt, tänker jag.

Medier-kategorin täcker “kostnad för bredband, fast telefoni, streamingtjänster, dagstidning med mera.” Denna kategori har gått från 1 210 år 2019 för en familj på fyra, till 1 290 kr per månad det här året. För vår del kostar bredbandet (Bahnhof) drygt en tusenlapp var tredje månad, och sedan har vi våra streamingtjänster (för närvarande Viaplay, samt förskottsbetalat ett år för Disney+), vilket inte ens kommer upp i 200 kr i månaden. Vi stöttar tidningen Kvartal med drygt 100 kr i månaden. Totalt sett blir denna kategori för vår del ca 650 kr i månaden. Eftersom två streamingtjänster egentligen är onödigt (ärligt talat hade jag klarat mig helt utan dem, men resten av familjen gillar TV) är detta ytterligare en generös kategori från Konsumentverket. Det finns också billigare bredband, men vi tycker om Bahnhof som företag och de levererar en stabil tjänst.

Fritid och lek kanske också kan kommenteras. “Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, föreningsavgift, med mera.” 270 kr i månaden för 1-3-åringar, 450 kr för 4-6-åringar, och 690 kr för 26-49-åringar. 2 100 kr i månaden totalt för vår familj 2019, och detta året mindre med 200 + 410 + 640 per vuxen, totalt 1 250 kr. Någonstans skulle väl svångremmen dras åt? Vår yngsta lägger får inte “fritid och lek” för några 200 i månaden, det är när jag hittar begagnade böcker för 10-25 kr styck som jag köper det, och cykel behöver hon ju som tur är inte ny så ofta (och även de köps begagnade).

Äldsta dottern går på balett och simskola, så hennes pott på 450 kr äts upp desto snabbare – och då är varken simskola eller balett någon (i nuläget) dyr aktivitet att hålla på med. Skulle de börja rida lär den pengen inte räcka någonstans alls, utifrån vad jag hört om vad det kostar… För min och makens del betalar jobbet via friskvårdsbidraget våra gymkort. Cykel behöver som tur är inte köpas särskilt ofta, till skillnad från för barnen.

Hur stämmer era utgifter överens med Konsumentverkets rekommendationer? Lägger ni mer eller mindre, och i vilka kategorier?

Dela:
Hur mycket lägger ni på julklappar?

Hur mycket lägger ni på julklappar?

Den här poppade upp i mitt flöde, från gruppen “Ekonomitips för föräldrar”:

Som tur var var det inte bara jag som reagerade med ungefär “WTF 5 000 kr per barn?!”

Vad är egentligen rimligt att lägga på julklappar – till barn eller till någon annan? Ens ekonomiska situation borde givetvis vara en av de viktigaste bitarna som styr hur mycket man spenderar, men det är förmodligen inte alltid så det blir. 5 000 kr per barn hade blivit kännbart i vår familj, det hade definitivt påverkat vårt sparande för månaden – men då har vi ändå förhållandevis bra inkomster. I andra familjer måste 5 000 kr per barn bli extremt påfrestande för ekonomin, om man alls klarar det utan lån. Och tydligen är julen snabblånens högtid. “Jullån” låter ju lite… juligt. Men det är ju mest av allt fullständigt tragiskt. I januari sitter man där med en ordentlig jul-baksmälla istället och ska försöka få ihop ekonomin.

Barnens ålder spelar in i hur mycket pengar föräldrar är villiga att lägga på julklappar. Desto yngre de är, ju mindre pengar “behöver” man lägga (om det nu någonsin kan sägas att man “behöver” köpa julklappar). Första året eller två är julklappar egentligen helt onödiga, och våra ungar har knappt fått några julklappar de åren. Förra året fick vår yngsta (då 1,5 år) badleksaker eftersom det behövdes nya (inte second hand heller, för det har jag inte hittat second hand, förmodligen eftersom badleksaker blir sjukt äckliga efter ett tag), och hon tyckte så klart att pappret var det roligaste.

En undersökning från 2016 visade att föräldrar köper 4-6 julklappar per barn, och man köper nytt (“på nätet, i fysisk affär, i köpcentrum” är på plats 1-3, med “second hand” på fjärde och sista plats). Hur mycket pengar är rimligt att lägga på julklappar till olika åldrar? Så här svarade man då:

Under 1 år: 100 – 300 kr/barn
1-8 år: 300 – 500 kr/barn
9-14 år: 500 – 700 kr/barn
Över 15 år: 900 – 1 200 kr/barn

Och till ens partner är det (tydligen) rimligt att lägga 500 – 1 200 kr.

I vår familj ger vi främst julklappar till barnen. Mormor och morfar respektive farmor och farfar får en väggkalender för kommande året med bilder av barnen, det har vi gjort sedan äldsta dottern föddes och det är mycket uppskattat. Jag och maken ger sällan julklappar till varandra, det beror på om vi hittat något vi verkligen tycker passar. Förra året hade jag redan på sommaren köpt ett fint läderförkläde för honom att ha till allt grillande och matlagning, och det gav jag honom i julklapp. Själv älskar jag att ge mycket mer än att få, framför allt när jag hittar de perfekta klapparna. Om jag ger till vänner så brukar det bli egenproducerat – en sylt, en saft, och/eller ett bröd, till exempel. Det brukar vara otroligt uppskattat.

Barnen får i så stor utsträckning som möjligt begagnat, köpt via Sellpy eller köp-och-sälj-sidor. Min grundprincip är 1) något de önskar sig, 2) något att läsa, och 3) något att ha på sig. Till vår äldsta blir det ibland ytterligare en klapp, oftast bok- eller pysselrelaterat. Den lilla kommer vara medveten om julafton någotsånär för första gången det här året, men hon kommer att få enligt samma princip.

Sammantaget kan jag lugnt säga att jag hamnar i kategorin 100-300 kr per barn, just eftersom allt är begagnat. Vi får väl se med att de blir allt större, förr eller senare kommer de ju komma med dyrare önskemål. Men det borde vara ett par år bort, hoppas jag. Och även då kommer jag aldrig att gå med på något så stort som 5 000 kr per barn…

Vad lägger ni på julklappar?

Dela: