Vecka 21: Upptäck biblioteket

Vecka 21: Upptäck biblioteket

Vecka 21 och sista veckan i maj. Jag är fortsatt osäker på var det här året tar vägen, det känns som att allt bara rusar på.

Den här veckan blir det ett lite kortare tips, nämligen att upptäcka biblioteket.

Precis för närvarande kan det vara svårt att upptäcka biblioteket rent fysiskt – här i Linköping är det bara stadsbiblioteket som har öppet, och det mer begränsat än i icke-Covid-tid. Mitt lilla bibliotek nära där jag jobbar har varit stängt i ett år, vilket kraftigt dragit ner på antalet fysiska böcker jag läst. Annars älskar jag att strosa runt i bibliotek – de är lugna, mysiga och det finns tusentals böcker. Å andra sidan finns det stora möjligheter att låna digitalt istället. 

Jag skulle tro att alla bibliotek i Sverige idag är anknutna till någon sorts digital utlåningstjänst, där du kan få tag på e-böcker och ljudböcker, och på vissa ställen även en del filmer. Utbudet varierar kraftigt mellan olika bibliotek, men någon form av utbud finns i alla fall. Ofta finns begränsningar på hur många böcker du får låna per vecka, men det tar ju lite tid att läsa böcker så det är förmodligen inte ett jätteproblem för de flesta. Och det bästa? Det kostar dig ingenting. 

Så ta chansen! Gå till det fysiska biblioteket om det är öppet och leta upp något spännande – kanske en bok om privatekonomi? Det finns ett gäng att välja mellan, här är några av de jag läst och recenserat. Kolla vad som finns i det digitala utbudet, ladda hem och njut. När du är klar lämnar du bara tillbaka boken, eller inte ens det om du lånar en e-bok eller ljudbok, de försvinner av sig själva. Jämför det med att betala 250 kr för en bok och sedan behöva ha den kvar hemma trots att du redan vet att du med all sannolikhet aldrig kommer läsa den igen.

Använder du dig av ditt bibliotek?

Dela:
Vecka 19: Utmaning: matlådevecka

Vecka 19: Utmaning: matlådevecka

Den här veckan är det dags för en utmaning – en matlådevecka!

Om du brukar äta ute varje lunch så finns det en hel del pengar att över tid spara på att istället ta med sig matlåda till arbetet. Om du lagar mat för 30 kr om dagen i matlåda, medan det kostar 100 kr att köpa lunch ute, sparar du alltså 70 kr om dagen, eller 350 kr i veckan, på att istället ta matlåda fem dagar i veckan. Över ett år, räknat på 45 veckor eftersom det förmodligen är lite semestrar och så, handlar det om 15 750 kr du kan spara. Håller du dig till billigare mat – till exempel Portionen under tians veckomenyer – kan du spara ännu mer.

Så veckans utmaning är till dig som brukar äta ute en eller flera luncher varje vecka: Den här veckan ska du äta matlåda varje vecka.

Det kan få spännande konsekvenser att inte göra som man brukar – kanske får du tillfälle att lära känna andra än de du brukar äta med? På sjukhuset brukar läkarna i mycket större utsträckning gå och äta på restaurangen, medan resterande personal vanligen äter matlåda (om man grovt generaliserar). Maken äter sällan i restaurangen och personalen tycker att det är himla trevligt att en läkare sitter med dem. Vem kan du träffa?

De sparade pengarna kan du lägga in i en indexfond, så får de en möjlighet att växa.

Har du matlåda eller går du iväg och äter lunch? Vad lägger du på lunch varje dag?

Dela:
Vecka 18: Skaffa ett extraknäck

Vecka 18: Skaffa ett extraknäck

Innehåller kod för Hygglo och värvningslänk för Refunder

Dags för vecka 18 av Årsutmaningen – och dags att titta lite extra på inkomstsidan. Vilket är egentligen viktigast – inkomster eller utgifter – är en diskussion man kan ha i evigheter. Oavsett hur hög lön man har kan man aldrig bli ekonomiskt fri om man samtidigt gör av med lika mycket (eller mer) pengar. Å andra sidan är det väldigt svårt att nå någon högre sparkvot om man lever med väldigt låg inkomst, oavsett hur mycket man försöker hålla i slantarna. Viktigast av allt är det som på engelska kallas “the gap” – gapet mellan inkomster och utgifter. Om inkomsterna överstiger utgifterna blir man förr eller senare finansiellt fri, och hur lång tid det tar beror på hur stort gapet är (den som sparar 100 % av sin inkomst är ju egentligen finansiellt fri redan).

För de allra flesta är lönen den främsta inkomsten. Utöver det kan man även ha inkomster från till exempel försäkringskassan (antingen för sig själv i form av sjukpenning eller liknande, eller för eventuella barn såsom barnbidrag och VAB), a-kassa, och diverse andra bidragsdelar. Men vad kan man göra utöver det? Hur kan man få in ytterligare inkomster?

1. Utöka ditt nuvarande jobb

I en del fall funkar det här. Ta extrapass, öka upp din arbetstid (om man inte redan jobbar 100 %), eller ta på dig ytterligare arbetsuppgifter. Ofta är det ett enklare sätt än att gå ut och jaga nytt jobb. Prata med chefen och kolla om det går att göra något extra.

2. Hitta ett sidojobb

Dela ut tidningar eller reklam är ju ett klassiskt tips, men man kan också söka jobb i till exempel äldreomsorgen, eller om man har något särskild kunskap som man kan sätta i arbete. Kan du undervisa andra i något, vara läxhjälp, eller passa barn? Eller kanske gillar du djur och kan bli husdjursvakt?

3. Betalda undersökningar

Det finns gott om paneler man kan registrera sig på, där man svarar på kortare eller längre undersökningar och därigenom tjänar pengar eller presentkort. Exempel på paneler:

4. Sälj grejer

Det här fungerar givetvis inte månad in och månad ut, men de allra flesta har grejer som ligger och skräpar hemma som skulle kunna göras om till pengar. Sälj på Blocket, Facebook Marketplace, Tradera, eller i någon lokal köp-och-sälj-grupp. Eller, när det inte är pandemi, en fysisk loppis?

5. Hyr ut din bostad

Har du ett rum du kan hyra ut via Air BnB eller någon annan uthyrare över helgen, eller när du själv är bortrest. Kanske tillbringar du sommaren i en sommarstuga, och lämnar lägenheten eller huset ledigt för att andra ska kunna bo där istället? Eller kanske kan du dela ditt boende med en inneboende för att sänka dina boendekostnader?

6. Sälj tjänster på nätet

Gillar du att fotografera kan du sälja bilder på nätet. Gillar du att skriva kan man bli frilansskribent. Kan du något annat språk kan du jobba med att översätta texter. Eller kan du bygga hemsidor? Klippa Youtube-videos? Det finns gott om möjligheter att sälja sina tjänster på nätet. Du kan också hyra ut prylar via nätet, t ex via Hygglo (använd kod svart-björk-121a så får du 50 kr att hyra för, och jag 50 kr).

7. Skapa en blogg, hemsida, eller Youtubekanal

Skapa en hemsida med affiliate-länkar som kan bli en extra inkomstkälla. Eller skriv om något där du kan få sponsorer. Du kan också göra videos till Youtube.

8. Hjälp andra

Klipp gräset åt grannarna, hjälp till att köra till återvinningscentralen, baka eller laga mat åt andra, erbjud barnpassning. Fantasin sätter gränser för vad du kan hjälpa andra med.

9. Panta burkar

Många slänger pantburkar på gator och i naturen. Plocka och panta. Träning och en liten inkomst i ett!

10. Utbilda dig till något som ger inkomst

Massageterapeut, personlig tränare, lär dig programmera – möjligheterna är stora och man behöver inte gå på universitetet för att lära sig. Youtube är fyllt av instruktionsvideos, och internet i sig fyllt med massor av undervisning.

Här är några idéer för saker man kan göra för att få en extrainkomst utöver den vanliga lönen. Fundera över vad som passar dig. Tänk på att det ska passa med ditt liv i övrigt – jobba dig inte in i väggen för att utöka din sparkvot med ett par procent. Ibland får man acceptera att ens inkomster under en period är sämre – ofta i åren då man har småbarn – men livet måste också balansera. Lagom är bäst.

Utöver ovanstående kan man givetvis räkna investeringar på börsen med avkastning och utdelningar som extrainkomster, liksom att låna ut pengar via t ex Lendify, eller starta ett eget företag. Jag har inte tagit med dessa eftersom företag täcks i ett senare inlägg, och för att investeringar kräver att man redan har pengar. Detta handlar om att skaffa nya fräscha pengar när man inte har så mycket.

Har du någon extrainkomst? Vilken? 

Dela:
Tar hand om våra grejer

Tar hand om våra grejer

När vi hade en heldagsutbildning på Zoom ägnade jag en del av dagen åt att ta hand om mina och familjens grejer. Det finns flera anledningar:

  1. Saker jag tagit hem är förhoppningsvis sådant jag faktiskt vill ha både nu och framöver,
  2. Miljöaspekten är inte obetydlig – tar man hand om sina saker behöver man inte slänga och köpa nytt lika ofta,
  3. Det är kostnadsmässigt effektivt och smart, och
  4. Det känns bra i själen att ta hand om sina saker

För dagen hade jag ett par byxor jag behövde laga i grenen och ett litet hål på knät. Medan föreläsaren pratade om mediciner och miljö tråcklade jag ihop dem ordentligt så att de går att använda ett tag till. De flesta av mina byxor går upp i grenen på grund av runda lår, och det är därför nästan alltid det stället jag får sy dem.

Jag tog också hand om min hårborste, en pryl som verkligen behöver rengöring då och då. Rengöringen gör jag så här (gäller borste med piggar av plast, stål, trä):

  1. Plocka bort alla hårstrån.
  2. Dra bort den smuts som går att dra bort (damm, mjäll).
  3. Blanda en tesked schampo med en tesked bikarbonat och gegga in borsten i den. Ta en gammal tandborste och skrubba. Skölj av med vatten.
  4. Om fortfarande inte helt ren finns också varianten kokande vatten i en skål, blanda i någon tesked eller två av ättika, och sedan lite bikarbonat. Det skummar och rengör borsten bra. Skölj sedan med vatten igen.
  5. Låt torka med borsten neråt på en handduk.

På tal om rengöring av borstar, tänk på att även sminkborstar, om du har sådana, behöver rengöras regelbundet. De blir små gottiga ställen för bakterier att hänga (och smuts, och annat du inte vill ha på huden) om du inte tvättar dem. De går utmärkt att tvätta med lite diskmedel, skölj av och låt torka med borsten neråt.

Slutligen, skor. Vinterskor är ofta gjorda av läder som behöver tas omhand. Jag köpte en ordentlig skolåda för några år sedan för att kunna ta hand om våra skor, och jag sköter både mina och makens. Det är en liten kostnad att köpa en skolåda med bra produkter, men de håller lääääänge. Och slipper du köpa nya skor för någon tusenlapp eller flera varje år, då kan du snabbt räkna hem kostnaden.

  1. Börja med att torka bort smuts, salt, sand, jord och annat från skorna. Lätt fuktad trasa funkar bra. Det här bör egentligen göras oftare än bara när du sköter skorna i övrigt, jag brukar torka av dem när det är synligt smuts på dem.
  2. Använd en neutral skokräm, eller en matchad färgskokräm, för att ge läder återfuktning och näring. Låt det torka in. Se till så att du smort alla sömmar, de är känsliga ställen på skorna.
  3. Borsta med skoborste, lätta tag.
  4. Vill man så kan man använda skovax för bättre skydd och glans.

Mockaskor ska inte ha skoputs för läder. De ska helst ha en mockaborste och impregnering.

Sommarskor som sneakers behöver också rengöras (men slits kanske inte lika hårt med salt och sånt som vinterskor). Snören kan man med fördel tvätta eller, om de är bortom räddning, köpa nya. Har man vita skor (inte tyg) finns det vit skokräm som kan användas för att förnya skorna.

Dela:
Vecka 9: Se över dina boendekostnader

Vecka 9: Se över dina boendekostnader

Redan veckan 9 av året 2021 – och av Årsutmaningen. Den här veckan ska vi börja titta närmare på de olika utgiftsposterna var och en av oss har.

Boende brukar vara en av de största, om inte den största, utgiftskategorin vi har. Andelen av inkomsten som går till boende är störst bland de som bor i hyresrätt (28 %), medan bostadsrättsinnehavare lägger något mindre (20 %), och villaägare minst (16 %), enligt Hyresgästföreningen. Detta beror både på hyrorna, och på att personer som bor i hyresrätt generellt har lägre inkomster. Anledningen till att kostnaderna för att bo i hus gått ner har till stor del att göra med att räntorna är så låga. Men i vilket fall som helst lägger vi en hel del pengar på vårt boende.

Boendet är också en kategori som kan vara svår att göra något åt. Det är inte lika lätt att byta boende som att börja handla på Lidl istället för Hemköp, eller att köpa barnkläderna begagnade istället för nya. Men nedan följer några saker att fundera över vad gäller boende.

Behöver du bo där du bor?

För många är svaret ett rungande ja – men det kan ändå vara värt att fundera över. I vår “gig-ekonomi” med allt fler som jobbar hemifrån (något arbetsgivarna dessutom blivit allt mer vänligt inställda till efter Covid-19) kanske det inte finns samma krav på att bo så nära arbetsplatsen som du gör idag? Kan du flytta till ett billigare område, eller till och med byta stad? Jobbar man helt och hållet utan koppling till en fysisk plats kan du till och med byta land, kanske till ett med lägre omkostnader generellt, inte bara vad gäller boende.

Läsa mer om detta? Farbror Fri skriver om sin flytt till Leksand i sin bok “Ut ur ekorrhjulet“, och även Fru EB har flyttat för att få ner boendekostnaderna.

“House hacks”

Det amerikanska uttrycket “house hacking” är att använda sitt boende för att generera inkomst, som i sin tur täcker delar av eller hela ens kostnader för boendet.

Simply put, House Hacking is a strategy that involves renting out portions of your primary residence to generate income that is used to offset the cost of your mortgage and other expenses associated with owning a home.

~ Forbes

Det finns flera olika varianter på house hacking:

Långtidsuthyrning. Ett rum i lägenheten, eller en egen liten lägenhet i sitt hus, eller ett Attefallshus fixat för ändamålet? Det finns alla varianter. Kompisar till oss har en lägenhet ovanför garaget som de hyr ut – himla smidigt. När jag gick på läkarprogrammet hade jag vänner som bodde i ett litet kollektiv, där en person ägde lägenheten och hyrde ut alla rum utom det den själv använde.

Köpa ett hyreshus – och hyr ut alla lägenheter utom en, som du själv bor i. Hyresgästernas hyror ska då täcka dina hyreskostnader. Tänk dock på att du ansvarar för huset, så inkomsterna från hyresgästerna behöver även täcka de löpande kostnaderna för att hålla efter huset, och en buffert om något större behöver göras.

Korttidsuthyrning. Med t ex Air B’n’B kan du hyra ut en del av ditt boende över en natt, en vecka, eller vilken tid som passar dig. Samma delar av ditt boende som kan långtidsuthyras, kan även korttidsuthyras. Dessutom kan du hyra ut hela ditt boende på kort tid om du t ex åker på semester, eller tillbringar somrarna i ett sommarhus.

Det finns fler varianter på house hacking, som inte innebär uthyrning av ditt eget boende:

Jobb där boende ingår. Givetvis inte något som är aktuellt för alla, men det finns jobb där boende ingår, såsom au pair, eller fastighetsförvaltare. Bor du i ett litet hyreshus kan det finnas möjlighet att få lägre hyra utbyte mot att du hjälper till med praktiska saker i hyreshuset.

Hyr ut din parkeringsplats, om du bor i ett område som är attraktivt vad gäller parkeringsplatser.

Vi hade en inneboende en kortare period, en av mina vänner som inte fick tillgång till sin nya lägenhet förrän en och en halv månad senare. Det var himla mysigt att ha en inneboende, faktiskt, men vi har inte gjort mer sedan dess (eftersom vi använder det rummet som gästrum alla gånger mina föräldrar kommer på besök). 2020 la vi 13,3 % av våra inkomster på boende, plus ytterligare 3,95 % på vår trädgård. Vi ligger således nära de 16 % i snitt som folk lägger på sitt boende, när de bor i villa.

Hur mycket av din inkomst går till boende? Har du gjort något house hack? Vilket i så fall, och vad tyckte du om det? Om inte, är det något du skulle kunna tänka dig?

Dela: