Årssammanfattning: 2019

Årssammanfattning: 2019

Då var det dags, den sista avstämningen för året (förra året vid det här laget!), den stora, för att se hur det har gått. Hur har vi skött oss? Vad har vi uppnått av de målen vi satte upp, och vad har vi kvar att jobba på? Det här är kanske totalt ointressant för er men eftersom jag tycker det är kul att följa en del andra bloggare och hur de gått för dem så skriver jag ett sånt här inlägg i alla fall – för att jag tycker det är kul. Jag tycker det är kul att följa i Excel och det motiverar mig att se siffrorna.

Inkomster

Vi har haft goda inkomster det här året – väldigt goda med tanke på att vi under nio av årets tolv månader varit hemma med yngsta dottern. För vår familj blir diskussionen om jämlikt uttagande av föräldraledighet tydligt sned: maken var hemma i sex månader, men i statistiken ser han bara ut att ha tagit ut tre månader eftersom han tog ut semester och jourkompledighet i övrigt. Detta gör givetvis att inkomsterna inte går ner lika mycket som de gjort om han tagit föräldradagar från Försäkringskassan. För egen del har jag tagit ren föräldrapenning (och regionen lägger på 10% ytterligare).

Jag har haft fyra löneökningar under året – 1 500 kr extra efter att ha gjort min halvtidskontroll i forskningen, ett lönehopp efter 18 månader AT, ett lönehopp när jag hade tre månader kvar, och slutligen ett lönehopp när jag blev klar med AT och fick min legitimation. Totalt har det inneburit en löneökning på uppåt 30% mot vid årets början.

Maken blev specialist i maj, vilket också medförde ett högst markant lönelyft, också runt 30%. Löneökningarna har gjort att vi under året sparat mer än någonsin tidigare.

Utgifter

De större utgifterna under året har bestått av bygget av altanen där vi i vår ska placera ett efterlängtat uterum, de nya fönstren till vardagsrummet, och lekstugan till barnen.

Boendet står för 16,5% av våra utgifter och är vår största utgiftspost. Här ingår räntekostnader, städ, larm, och Tekniska verken (el, fjärrvärme, avfallshantering och vatten). Dessutom ligger de nya fönstren här, och vår nya kyl och frys, vilket drar upp kostnaderna rejält. Förra året hade vi inte några sådana utgifter, då landade det på knappt 12% av utgifterna som jämförelse.

För mat inhandlad i butik landar vi på ett snitt på 3 700 kr/månad. Ihop med ”utemat” – all mat på restaurang och på typ 7-eleven när maken har jour, med mera – blir det ca 5 300 kr. Jag är nöjd med det, vi är en familj på fyra som tycker om att äta gott. Det har blivit mycket “svinnsmart” på Willys (mat med kort datum) och vi har fortsatt på den inslagna vägen av att hålla oss till veckans extrapriser, och köpt på oss av varor när de varit på extrapris.

Sparande

Vi satte upp ett högt mål för kronor sparade – och överskred målet med 68%. Vilket väl mest talar för att det var ett för lågt satt mål – men vi tyckte och tycker att det var ambitiöst. Det var ändå en bra bit högre än målet för 2018. Målet uppnåddes i augusti. Nästa året sätts målet än högre, för när målen sätts måste det vara något att sträva mot, inte något man kommer nå i sömnen. Sparkvoten hamnade på ett snitt om 51%, vilket är klart över målet om 40% och också således godkänt.

Investeringar

Ja, det har ju inte direkt varit ett dåligt år på börsen. Och vi slog OMXSPI med 12 procentenheter dessutom. Så det var ju trevligt. Det allra mesta av vårt nysparande går in på vårt Avanza-konto och investeras i aktier. Vi har även ett automatiskt månadsspar i fonder. Barnen sparar hälften av sitt automatiskt i fonder, och hälften i aktier. Vi har också ett litet sparande på Lendify.

Utdelningar

Vi satte målet dubbelt så högt som 2018 – och gick i mål och lite förbi även med det. Nästa års mål är tufft, inte minst med tanke på att vi sålde av Ica (vi lyckades faktiskt sälja precis på toppen, på 20 öres när) och inte har någon bank kvar i portföljen.

Bloggen

Fram till i juni publicerade jag i princip ett nytt inlägg varannan dag. Därefter blev allt lite mycket och jag drog ner kraftigt på antalet inlägg för att jag behövde mer luft. Nu mot slutet av året, med mer tid som föräldraledig och med forskningstid, har jag kunnat börja skriva igen – och framför allt hittat motivationen till det.

Över året har jag haft 75 000 visningar på bloggen sedan jag började med Google Analytics i mars, med 25 000 nya användare. 83 000 enligt Jetpack for WordPress som jag haft hela året, så det verkar ju stämma. Majoriteten av besökare sitter i Sverige (5% från USA) och de flesta i Sverige sitter i storstadsregionerna. Mitt inlägg om bundna lån fick väldigt många visningar. Näst mest visade var mitt inlägg om Kicki Danielsson som inte kan gå i pension, följt av huruvida man som ung singeltjej kan leva på 10 000 kr i månaden. Genomsnittsanvändaren stannar knappt tre minuter på bloggen, men om det är bra eller dåligt har jag ingen aning om. Mest besök, över 17 000 st, var det på bloggen i december, näst mest i juni (12 000).

Familjen

Vi är en mycket mer välmående familj i slutet av år 2019 mot förra årets slut, mest för att maken med sitt halvår föräldraledigt hann återhämta sig ordentligt efter disputationen. Att båda föräldrarna har energi är ju trots allt ganska viktigt för familjens välmående. Med mer energi hos maken har det blivit lättare för mig, eftersom han orkat vara mer närvarande. Barnen växer, det märks inte minst på att kläderna ständigt behöver införskaffas i större storlekar. I somras firade vi en fyraåring och en ettåring.

Huset

Vi fortsätter fokusera en hel del på vår underbara trädgård. I somras grävde vi ut ytterligare en rabatt, längs den sista tillgängliga kanten, där vi planterat hallonbuskar för att förhoppningsvis få ordentliga hallonskördar framöver (i nuläget har vi en högproducerande hallonbuske, men med fyra hallonälskare räcker bären bara till att plocka för att åka rakt in i munnen ändå).

Maken byggde lekstugan till barnen och jag har inrett den. Den kom i en miljon bitar som byggsats och tog sitt tag att bygga ihop, men den är såå fin och väldigt poppis.

Vi tog in hjälp för att bygga altanen till uterummet. Vi betalade för det eftersom det annars hade gått åt en till två veckor av vår gemensamma semester för att maken skulle bygga den, och eftersom jag bara hade fyra veckor ledigt var det inte värt det. Tid är pengar, och att betala gav oss mer tid. Det blev precis som vi tänkt oss och vi är mycket nöjda.

Vi har också bytt våra fönster i vardagsrummet, där vi tack och lov inte hade någon fuktskada trots att fönstren läckte.

Stora händelser

Jag har fått min läkarlegitimation, det skedde den 17 december. Detta var kulmen av två års AT, medsittningar och AT-provet som skrevs i augusti. Legitimationen öppnar nya möjligheter för arbete som läkare. Forskningsmässigt gjorde jag min halvtidskontroll i mars, och i september var jag i Barcelona och presenterade ett abstract. I november åkte jag till Falun och arbetade med en forskargrupp där för min tredje artikel. Maken blev som sagt färdig specialist i ortopedi och har nu siktet inställt på subspecialiseringen i ryggkirurg.

Hälsa

Vi har inte nått våra mål avseende vikt. Det är väl vårt stora misslyckande i år. Jag har dock tränat en hel del ändå, och känner att jag mår bra i kroppen. Det har varit svårt att gå ner de sista kilona efter andra dotterns födelse, och jag har lite dåligt med motivation för att låta bli sötsaker i den utsträckning jag skulle behöva. Men båda har hunnit träna, och vi har gått mycket. Jag snittar ändå 12 700 steg om dagen, trots att jobbet på vårdcentralen är väldigt stillasittande, och cyklar dit och hem varje dag (totalt runt 30-35 min).

Vi har kunnat vara lediga, dels föräldralediga på heltid med yngsta dottern och dels kunnat komma iväg på semestrar – och nu i slutet av året påbörjade jag på två månaders kombinerad föräldraledighet och forskningstid. Att styra vår tid mer är definitivt bra för vår hälsa

Sammanfattning

Det har varit ett bra år. Räcker det som sammanfattning, kanske? Vi har sparat mer än vi spenderat. Vi har varit lediga med våra barn. Vi har tagit ytterligare steg upp på våra respektive karriärstegar, med ytterligare frihetsgrader som följd eftersom det ger mer möjligheter.

Bundna lån

Bundna lån

Vår nya ränta blir 1,08%. Vi betalar av en liten summa på lånen i samband med att vi lägger om lånen, och i och med dessa två händelser kommer vi att minska våra årliga räntebetalningar med knappt 20 000 kr. De pengarna kan läggas på roligare saker (aktier, till exempel!). Nu är ju inte besparingen riktigt så stor med tanke på ränteavdraget, men det är ändå många sköna tusenlappar som stannar i våra fickor istället för att hamna hos banken.

Vi har valt att binda räntan i 2 år. OMG bundet lån, ni är så korkade, tänker en del.

Och det kanske vi är. Banken ska ju trots allt ta ut en premie på att binda lånen. Jag var inför den här omgången av låneförhandlingar fullt inställd på att vi skulle ha rörlig ränta – så mycket har jag trots allt lyssnat på podcasts och läst bloggar de senaste åren. Man har alltid tjänat på att ha rörlig ränta, och allt det där.

Så varför landar vi i bunden ränta trots allt?

Länsförsäkringar, vår bank fram till siste december, erbjöd 1,43% i rörlig ränta, och 1,29% på 1 års bindningstid. Danske bank erbjöd, eftersom vi är medlemmar i Läkarförbundet, 1,19% på 1 eller 2 år. Vi tog detta till LF varpå de erbjöd 1,12% (eller snarare, de erbjöd en viss rabatt mot listräntan, och listräntan kan ändras). I samtliga fall var rörlig ränta betydligt högre – Danske banks rörliga var 1,54%. Det hade säkert gått att tjata till sig något lägre, men vi kände att det bara var onödigt. Istället kunde vi konstatera att vi kunde flytta tillräckligt mycket kapital (tack till en sund ekonomi!) till Danske för att få en tvååring på 1,08%.

Vi tror att det ska enormt mycket till för att de rörliga räntorna ska ligga markant under 1,08% de närmsta två åren. Och det behöver vara markant, för när vi pratar de här nivåerna är det inte särskilt mycket pengar det handlar om i vilket fall som helst. Så vi tar ett bet på att räntorna kommer att ligga högre – precis som de gör just nu – och att vi får ett bättre deal på det här sättet. Om två år kan jag återkomma om vi fick rätt… Dessutom vet vi exakt hur mycket som kommer gå åt varje månad till räntorna, i två år framöver. Även om vi har stora marginaler i vår ekonomi är det skönt att slippa ens fundera på vad räntekostnaden kommande år blir.

Skillnaden mellan LF och Danske var i slutändan så liten att vi egentligen kunnat stanna på LF – skillnaden är 3 000 kr om året (det är trots allt en del bök med att ha bankmöten, flytta allt, få nya kort, se till så att autogiron mm går över utan problem…). Men vi gillar den lite längre bindningstiden (vi har heller inte några som helst planer på att flytta) så att vi slipper göra om det här redan om ett år. Dessutom erbjöd Danske en del annat med gratis bankkort/konto första året och därefter 50% alla andra år efter det, vilket är ett antal hundralappar om året.

Juletid är en tid att ge

Juletid är en tid att ge

Juletiden är ju en tid för gåvor. Jag tycker om julen – jag är ingen julälskare, men jag gillar stämningen med ljus i mörkret och familj och granen som doftar gott. Jag är inte alls förtjust i julmat, och hade jag stått för julmaten hade den bestått av rödbetssallad, ost, vörtbröd och några köttbullar. I övrigt hade jag förmodligen serverat något helt annat, typ pasta.

Anyway.

Man ska ju ge en massa under julen, de flesta av oss ger förmodligen en eller ett par julklappar. Med barn och familj och några kompisar blir det en del för min egen del, även om jag försöker hålla igen framför allt till barnen. De har tillräckligt med grejer ändå. Den totala kostnaden för julklappar detta året är 1 600 kr, och det är till åtta personer så det är rimligt (jag står för alla julklappar den här familjen ger, utom om maken kommer på något att ge till mig; jag är inte så brydd med att få julklappar).

Men annat givande då?

Vi ger månadsvis till två organisationer som betyder något för oss – maken valde den ena, jag den andra. Tidigare har jag, sedan många år, haft en stående överföring till Läkare Utan Gränser, men för någon månad sedan valde vi att byta. Jag valde MS Forskningsfonden medan maken valde Barncancerfonden, och de får en summa pengar varje månad från oss. Att vara månadsgivare till något välgörande ändamål påverkar givetvis vårt sparande och sparkvot, men för vår del känns det rätt och rimligt att ge – om sparkvoten blir något lägre, vad spelar det för roll?

Hur tänker ni om gåvor till välgörenhet?

Graf-bonanza

Graf-bonanza

Jag har ju, sedan ekonomiintresset väcktes, blivit lite av en Excel-nörd. Inte så att jag på något sätt påstår mig kunna Excel mer än basics, men att få sitta och knappa in siffror och göra grafer och följa utvecklingen är verkligen såå tillfredsställande. Allra mest nice är väl grafer som bara kan peka uppåt – som vår graf “ackumulerat sparande”. Den visar hur den sammanlagda summan vi sparat sedan vi började den här resan utvecklats. Den kan ju inte gå ner, för vi sparar ju inte minus.

Vissa månader sparar vi mer, andra mindre. Men vi sparar, och stapeln växer sig allt högre.

En annan graf kan gå både uppåt och neråt, men är ändå spännande att följa – vår totala förmögenhetsutveckling. Den beror ju framför allt på hur börsen/våra investeringar går, vilket gör att den t ex följde nedgången under hösten förra året – och under 2019 har det pekat uppåt igen. Här har jag bara siffror sedan oktober -17 eftersom det var första gången jag gjorde en sammanställning över alla våra innehav.

Dessa bilder motiverar mig att göra de val jag tycker är rätt för mig och min familj. Jag får en bild av vilken effekt mina och familjens val får. Det är effektivt för mig, för att lugnt och lätt hålla mig på den inslagna vägen.

Ännu roligare tycker jag det är nu när det börjar finnas ett par års statistik att kolla på, så att jag kan jämföra mot samma månad förra eller förrförra året. Vi har ju nått en nivå som vi tycker känns lagom för oss, något vi kan hålla utan att känna att vi späker oss själva på något sätt, så det handlar inte så mycket om att bli bättre som att kunna se att vi håller oss på ungefär samma nivå. Sparkvoterna är en sådan sak. Engångskostnader (såsom fönstren i oktober som kraftigt drog ner sparkvoten den månaden) gör att det är lite svårare att bedöma, men överlag kan man se hur vi håller oss (det här årets sparkvoter har varit mer varierande än förra året…).

Någon annan som nördar lika mycket?

Månadsavstämning: november

Månadsavstämning: november

Årets mörkaste, gråaste, tråkigaste månad har kommit och gått. Inte ens de där jepparna som hävdar att de älskar hösten kan väl tycka att de senaste veckornas mörker – flera veckor utan att det ens verkat bli dagsljus alls – är något att ha. Våra solceller har producerat 32 kWh på hela månaden (i juni, bästa månaden det här året, producerade vi 779 kWh som jämförelse). Men nu är vi i alla fall äntligen inne i december, med allt vad ljus i alla fönster det innebär. Dessutom blev det plötsligt en tunn beläggning snö över Linköping som ljusar upp, och det har varit minusgrader, klart och soligt.

Nog om väder, även om vi svenskar älskar att prata väder…

Som planerat sedan långt tidigare åkte vi på super-duper-charter till Kanarieöarna för andra gången det här året, för att fira att jag äntligen är färdig med allmäntjänstgöringen. Detta innebar att vi la lite pengar på plats, även om resan i sig var betald sedan tidigare. (Det var värt varenda krona.) Vi köpte också ett nytt soffbord eftersom det förra de facto gick sönder. Efter att ha letat i evigheter på begagnatmarknaden efter rätt soffbord (de två senaste har varit begagnade och jag har hållit småkoll av och till hela tiden) fick vi se oss besegrade, och vi köpte ett nytt soffbord under Black Week-rean som vi är jättenöjda med trots att det bara stått där ett par dagar än så länge. Detta ihop med varsitt årskort på Busfabriken för halva priset, samt kostnaden för min legitimation, är de stora utgifterna för månaden.

Matmässigt kom vi in på 3 800 kr och, förutom maten på Kanarieöarna (som ligger under extravaganser istället för matkonto, eftersom allt från resan hamnade där), bara 390 kr på utemat. Fakturan till Tekniska verken för el, vatten, sopor och framför allt fjärrvärme gör sin traditionella vintertur norrut i kostnad. I övrigt en rätt vanlig månad.

Inkomsterna var väldigt straight-forward och bestod av två heltidslöner minus 1/4 VAB-dag för mig, samt barnbidrag plus 1/4 VAB-dag från Försäkringskassan. Lite under snittet för året.

Sparkvoten landade på precis över hälften, 50,71%, och fullt godkänt.

Med bara en enda månad kvar på året ser vi ut att nå våra mål med råge. Sparmålet har överskridits med 56% redan (även om vi får 0% i sparkvot i december blir det ändå att vi når målet om >40%),  utdelningsportföljens värde har gått upp mer än vi kunnat hoppas på (i likhet med börsen i sin helhet), utdelningsmålet slår vi med 25%, sparkvoten snittar 50,92% där målet var 40%, det totala värdet har, tack vare den fenomenala börsuppgången, också med råge uppnått sitt mål, och vi har återinvesterat all utdelning precis som vi tänkte oss.

Jag kan inte annat än att vara stolt. Snart är det dags för en ny kick-off, och då blir det att sätta nya mål för det nya året.