Månadsavstämning: november 2020

Månadsavstämning: november 2020

Den månad jag tycker absolut sämst om på året är äntligen till ända. Nu är det december och det innebär att folk sätter upp ljus i alla fönster och trädgårdar, så även om det fortfarande blir allt mörkare så känns det mycket mysigare än regniga, tråkiga, kolmörka november.

Inkomster

Under årets näst sista månad hade vi min lön, makens lön, lite pengar från Försäkringskassan (mina 15% föräldrapenning + barnbidrag), samt två återbetalningar (en resa i januari som inte blir av, samt en gammal tjänst via Type n Tell jag köpte för flera år sedan, där de nu lägger ner verksamheten och då fick man pengarna tillbaka, trevligt!) och lite cashback på Shell mastercard. Totalt var inkomsterna nästan precis årets snitt.

Utgifter

Den enskilt största utgiften för månaden var våra nya bänkskivor. Men åh, vad nöjda vi är med dem, värt varenda krona! I övrigt köpte jag en del planerade köp under Black Week. Jag brukar skriva upp grejer under hösten och hålla koll på priserna, och vi köpte bland annat nya stekpannor (i “lättgjutjärn” vilket blir mycket spännande att testa, genomgående positiva recensioner på flera olika sidor), in-ear-hörlurar till maken, och några andra saker som kom med bra erbjudanden.

Maten gick för månaden på 6 000 kr “i affär”, där i affär är inom citationstecken eftersom 2 000 kr var på Gårdssällskapets stora jullåda. Vi brukar besöka marknader under december, men eftersom det inte blir av kände vi att vi ville lägga lite extra på riktigt trevligt, närproducerat kött med mera till julen. Således är större delen av julmaten redan inhandlad, och kommer inte belasta decembers budget. Jag och maken gick ut och åt, och vi passade på att köpa ett presentkort på samma ställe (Stångs magasin, vår favvo-restaurang) vilket gör att utematen totalt ligger på drygt 4 000 kr.

Sammantaget landar månadens sparkvot på 18,68%, vilket är långt under vårt mål, men vilket jag ändå är nöjd med med tanke på den stora investeringen i huset som bänkskivorna innebar. Jämte den summa vi säger att vi ska spara månatligen är det 45%. Snittet för året vad gäller sparkvot är 43,6%.

Nu ligger vi 1 000 kr ifrån vårt sparmål för året, så det ser ju ut som att vi ska nå i mål med det om inget väldigt oförutsett händer! 🙂

Investeringar

Våra investeringar nådde en ny ATH. Börsen fortsätter tuffa på uppåt och vi hänger med. Vi har inte köpt så mycket, köper mest när någon av våra enskilda långsiktiga innehav dippar lite (Essity och Axfood är två vi köpt på sistone). Vi har inte gått in i något nytt bolag på ett bra tag, utan fyller bara på i de vi redan har. Våra månatliga fondköp är helt automatiserade, så en del går givetvis in även nu. Håller på att flytta de sista av våra fonder från Avanza till Savr.

Hälsa

En frisk och hälsosam månad med mycket promenader och träning, och helt utan VAB. Jag var visserligen i karantän på jobb efter att ha “högriskexponerats” för Covid-19 under ett akutfall, men blev inte sjuk (skönt!). Mentalt tycker jag att det är jobbigt med Covid och alla inställda grejer som inte händer, ihop med att jag ägnar minst en dag i veckan åt att ha plastförkläde, handskar, visir och munskydd i mina möten med alla infekterade patienter (långt ifrån alla har Covid, men alla med infektionssymtom går till vår infektionslinje, och vi vet ju inte vem som är Covid-infekterad, eller för den delen vem som har influensa).

Skrivande

Jag har ägnat en del tid åt gamla grejer jag skrivit, bara för att få lite omväxling. Redigerat mycket, men inte skrivit så mycket.

Bloggen

7 770 besök under november (5 600 i november förra året).

Mest populära inläggen:

  1. Usla läkare
  2. Gör av med mindre än du tjänar
  3. Hur mycket lägger ni på julklappar?
  4. Köpa ny mobil – eller nybegagnad kanske?
  5. Klädkostnader enligt Konsumentverket
Dela:
Nya bänkskivor

Nya bänkskivor

Vårt kök är himla trevligt med gott om plats så att alla fyra kan vara i rummet samtidigt och hjälpa till med bakning och matlagning. Framför allt maken är duktig på att involvera barnen i matlagningen, och jag försöker göra detsamma.

Köket är från typ 2008 eller så, och i bra skick och vi har exakt noll plan på att byta ut det. Bänkskivorna har länge varit undantaget. Av solitt trä, men slipade ett par gånger (två gånger av oss tror jag), och felbehandlade så att ytskiktet inte var något vidare. Eftersom de sitter mot väggar och hörn är de allmänt svåra att slipa på ett riktigt bra sätt. Vi har därför sedan en ganska lång period tillbaka tittat på att byta ut skivorna mot granit istället.

För något år sedan var vi i en av de stora köksaffärerna – men de skulle ha 80 000 för att göra jobbet. Dessutom bara delar av jobbet – att mäta innan ingick inte (trots att vi specificerat ”vi vill ha att ni kommer och mäter, producerar skivorna, och installerar dem”). Vi var inte särskilt intresserade av att betala 80 000 för skivor där en centimeters felmätning skulle innebära en smärre katastrof. Så vi tackade nej.

Vi fick kontakt med Sten & Marmor i Linköping (rekommenderade av bekanta) och de var fantastiska på alla sätt. Vi åkte dit, tittade på skivor, fick med oss bitar hem för att se vad som passade bäst. Valde, åkte dit, fick en tid en vecka senare för mätning och ytterligare en vecka sedan installerades de nya bänkskivorna. Vi är så otroligt nöjda och kan rekommendera Sten & Marmor i Linköping mycket, mycket varmt.

Nu ligger nya granitskivor i köket och det ser ut som ett helt nytt kök (där golvet dessutom passar mycket bättre in). Det är en helt galen skillnad det gör med nya, välmående bänkskivor. Det var inte gratis, 32 000 kr gick det på, men det var såväl skivorna som mätning innan och montering. Det var värt varenda krona för den skillnad de gör, jag och maken går dagligen och tittar på dem och ler nöjt. Vi har lagt en hel del pengar på huset genom åren, men det här ligger i topp vad gäller värde.

(De gamla bänkskivorna fick vänner till oss, som kommer använda dem för att bygga utekök till sitt sommarhus. Cirkelekonomi och återanvändning!)

Dela:
Hur mycket lägger ni på julklappar?

Hur mycket lägger ni på julklappar?

Den här poppade upp i mitt flöde, från gruppen “Ekonomitips för föräldrar”:

Som tur var var det inte bara jag som reagerade med ungefär “WTF 5 000 kr per barn?!”

Vad är egentligen rimligt att lägga på julklappar – till barn eller till någon annan? Ens ekonomiska situation borde givetvis vara en av de viktigaste bitarna som styr hur mycket man spenderar, men det är förmodligen inte alltid så det blir. 5 000 kr per barn hade blivit kännbart i vår familj, det hade definitivt påverkat vårt sparande för månaden – men då har vi ändå förhållandevis bra inkomster. I andra familjer måste 5 000 kr per barn bli extremt påfrestande för ekonomin, om man alls klarar det utan lån. Och tydligen är julen snabblånens högtid. “Jullån” låter ju lite… juligt. Men det är ju mest av allt fullständigt tragiskt. I januari sitter man där med en ordentlig jul-baksmälla istället och ska försöka få ihop ekonomin.

Barnens ålder spelar in i hur mycket pengar föräldrar är villiga att lägga på julklappar. Desto yngre de är, ju mindre pengar “behöver” man lägga (om det nu någonsin kan sägas att man “behöver” köpa julklappar). Första året eller två är julklappar egentligen helt onödiga, och våra ungar har knappt fått några julklappar de åren. Förra året fick vår yngsta (då 1,5 år) badleksaker eftersom det behövdes nya (inte second hand heller, för det har jag inte hittat second hand, förmodligen eftersom badleksaker blir sjukt äckliga efter ett tag), och hon tyckte så klart att pappret var det roligaste.

En undersökning från 2016 visade att föräldrar köper 4-6 julklappar per barn, och man köper nytt (“på nätet, i fysisk affär, i köpcentrum” är på plats 1-3, med “second hand” på fjärde och sista plats). Hur mycket pengar är rimligt att lägga på julklappar till olika åldrar? Så här svarade man då:

Under 1 år: 100 – 300 kr/barn
1-8 år: 300 – 500 kr/barn
9-14 år: 500 – 700 kr/barn
Över 15 år: 900 – 1 200 kr/barn

Och till ens partner är det (tydligen) rimligt att lägga 500 – 1 200 kr.

I vår familj ger vi främst julklappar till barnen. Mormor och morfar respektive farmor och farfar får en väggkalender för kommande året med bilder av barnen, det har vi gjort sedan äldsta dottern föddes och det är mycket uppskattat. Jag och maken ger sällan julklappar till varandra, det beror på om vi hittat något vi verkligen tycker passar. Förra året hade jag redan på sommaren köpt ett fint läderförkläde för honom att ha till allt grillande och matlagning, och det gav jag honom i julklapp. Själv älskar jag att ge mycket mer än att få, framför allt när jag hittar de perfekta klapparna. Om jag ger till vänner så brukar det bli egenproducerat – en sylt, en saft, och/eller ett bröd, till exempel. Det brukar vara otroligt uppskattat.

Barnen får i så stor utsträckning som möjligt begagnat, köpt via Sellpy eller köp-och-sälj-sidor. Min grundprincip är 1) något de önskar sig, 2) något att läsa, och 3) något att ha på sig. Till vår äldsta blir det ibland ytterligare en klapp, oftast bok- eller pysselrelaterat. Den lilla kommer vara medveten om julafton någotsånär för första gången det här året, men hon kommer att få enligt samma princip.

Sammantaget kan jag lugnt säga att jag hamnar i kategorin 100-300 kr per barn, just eftersom allt är begagnat. Vi får väl se med att de blir allt större, förr eller senare kommer de ju komma med dyrare önskemål. Men det borde vara ett par år bort, hoppas jag. Och även då kommer jag aldrig att gå med på något så stort som 5 000 kr per barn…

Vad lägger ni på julklappar?

Dela:
Crowd farming

Crowd farming

Jag skrev i månadsavstämningen om Crowd farming, och tänkte att jag skriver lite mer om det för att vi är så himla nöjda.

Via Crowd farming beställer man hem frukt och grönt direkt från odlarna utomlands. Vi har beställt ljuvliga mangos (två gånger, för att de var så himla goda), granatäpplen (enorma), och ytterligare frukt och grönt som ännu inte kommit eftersom det kommer när skörden är klar. Vi väntar på persimmon om någon vecka, apelsiner i december, och avokado och blodapelsin i januari.

Hur mycket som är i varje beställning står på hemsidan – t ex fem kilo mango, tio kilo apelsiner, och så vidare. Kostnaden per kilo är högre än på Ica, men med tanke på smakskillnaden är det något vi är helt villiga att betala för. Mangos köpta via Crowd farming har ingenting att göra med Icas mangos – de är underbart söta och mjuka. Man får hem dem så att de har ett par dagar kvar till full mognad, vilket gör att man kan ha dem på ett kallt ställe och plocka fram dem en efter en så mognar de ut i lagom takt så att man inte behöver äta fem kilo samma kväll. (Skulle man ha för mycket som mognar ut på en gång går det så klart också att frysa in, det gjorde vi med granatäpplekärnorna och det är super att ta fram och hälla på yoghurten.)

Frakten ingår i den kostnad du ser på hemsidan, så den kostnad som står vid varje box är den totala kostnad som gäller.

Jag har funderat över om det miljömässigt är försvarbart att skicka efter frukt och grönt på det här sättet. Jag vet inte svaret, men jag tänker att till skillnad från frukten på Ica så skickas inte den här till ett ställe för att sorteras, ett annat för att plastas in, och så vidare. Den går direkt från gården till mig, och kommer i trevliga lådor helt utan plast.

Utöver att beställa specifika lådor av produkter kan man också “adoptera” projekt, t ex ett apelsinträd, en get (för getmjölk), eller en del av ett saffransfält. Detta har vi inte testat, vi får se om vi gör det framöver. Det är ju den där grejen med “sälj din vara innan du skapat den”, så det är positivt för bönderna som vet att det finns köpare för deras varor.

Har ni testat Crowd farming? Är ni nöjda?

Dela:
Odlingsåret 2020

Odlingsåret 2020

Odlingsåret är nu i princip över. Tack vare uterummet har vi fortfarande ett gäng tomater kvar att skörda, men i övrigt är det i princip slut.

Erfarenheter från året

  1. Välj dina grödor. Det här är tredje året vi odlar “på allvar” och vi har valt att fokusera mycket mer på enstaka grödor, istället för att odla lite av allt. Potatis är inte det man sparar mest pengar på att odla själv, men vi njuter oerhört av att kunna gå ut och plocka upp vår egen potatis och tillaga den direkt, så vi har valt att ha en hel del potatis. Tomater var ett annat fokus, eftersom det är ljuvligt att kunna gå ut och plocka solvarma tomater och äta direkt. Det har därför blivit mycket stabilare skörder av ett mindre antal grödor, vilket känns som att det funkar bra för oss.
  2. Dela med vänner. Vi sådde inga egna tomat- eller paprikaplantor, men fick från flera håll. Vi delade i gengäld med oss av kålrabbiplantor. Det gör att man kan se till att förodla många av en sort så att man garanterat får några bra plantor (istället för att bara försöka sätta precis så många som man vill ha, med risken att några inte blir bra), men fortfarande få fler typer av grönsaker.
  3. Ta vara på allt. Vi har faktiskt gjort det det här året, fullt ut. Kilovis med bär, stora zucchinis, mängder med potatis. Allt har tagits om hand den här gången.
  4. Vattna med regnvatten. Vi samlar regnvatten på sommaren sedan ett par år tillbaka, och vattnar nästan uteslutande med det, bortsett från några enstaka veckor under sommaren då det regnat för lite och tunnorna blivit tomma. Sedan i våras samlar vi även vatten från uterummet, så det har ökat mängden tillgängligt regnvatten.

Årets skörd

  • 10 kg rabarber, det mesta eget men en del av det från grannarna, men även plockat ytterligare som vi inte vägt utan bara gett bort direkt
  • 13,5 kg röda vinbär från egna buskar + en grannes
  • 3,5 kg svarta vinbär från egna buskar
  • 2 kg vita vinbär från egna buskar
  • Drygt 3 kg krusbär
  • 5,7 kg havtorn
  • Drygt 9 kg björnbär (från vår enda, underbara buske!)
  • 4 st zucchini, vardera 1-2 kg
  • Runt 12 kg potatis, kanske mer
  • Drygt 300 gram chili
  • Tomater i mängder, ej vägt
  • Ett gäng paprikor
  • Några physalis
  • Kålrabbi, ej vägt men 6-7 st
  • Blåbär, ej vägt, men första året med en del skörd
  • Jordgubbar, ej vägt men överraskande många och lång säsong (och underbart goda…)
  • Smultron, ej vägt

Av detta har vi gjort:

  • Rabarbersaft
  • Vinbärssylt och -saft i olika färger
  • Krusbärssaft
  • Havtornssylt och -saft
  • Björnbärssylt
  • Chiliolja och örtsalt

Och givetvis ätit en massa, potatisarna har blivit ljuvliga potatisklyftor i ugn. En del bär finns kvar, vi brukar behålla över året och ha i smoothies, tårtor, med mera. Vita och röda vinbär hade jag i en efterrättspaj i somras, och jag gjorde en vinbärsmousse till tårtan samma dag.

Huruvida odlingen är ekonomiskt lönsam eller inte har jag inte räknat på, men jag skulle tro att den är det med tanke på att vi bara köper enstaka fröer själva och resten byter vi till oss. Vi använder mycket lite av kommunalt vatten för att vattna, vilket också sparar. Gödsel har vi både bokashi och hämtar hästgödsel från en bekant. Så det är förhållandevis lite utgifter. Vi köpte nya krukor när vi hade fixat uterummet, men de ska ju stå där under många år framöver är planen, så de kommer i längden inte vara vidare dyra, och då behövdes det också köpas en del ny jord. Vi köpte också en del nya burkar och flaskor, men eftersom vi får tillbaka många av dem när de getts bort och folk ätit ur dem, borde vi nu inte behöva köpa nytt på flera år. Sammantaget är det nog svårt att hävda att vi skulle gå minus på det här. Och det är så himla gott att det inte spelar så stor roll.

Dela:
Odlingsåret 2020

Recept: Zucchinigratäng

Så här i skördetider är en av sakerna vi odlat i trädgården zucchini (eller squash, samma sak, bara olika språk (italienska resp engelska)). Det var första året och vi fick baby-plantorna av svärmor – och de har tagit sig riktigt ordentligt. Jättefina zucchinis har det blivit, så då behövde vi ju hitta recept att använda dem i. Jag gillar att steka dem i skivor i vitlök och ha dem istället för pasta när vi äter köttfärssås, men det finns ju fler användningsmöjligheter. Så vi gjorde en… (drumroll) zucchinigratäng! Och det var jättegott. Så nu delar jag med mig av receptet här.

Zucchinigratäng med fetaost och cream cheese

1-2 medelstora zucchini
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
200 g cream cheese
2 dl mjölk
150-200 g fetaost
salt & peppar

  1. Sätt ugnen på 225 grader.
  2. Skiva zuccinin riktigt tunt, strimla löken och finhacka vitlöken. Lägg detta i en ugnsfast form.
  3. Blanda samman crème cheese, mjölk och smulad fetaost i en bunke. Krydda med salt och peppar. Slå detta över den skivade zucchinin.
  4. Gratinera i ugnen i cirka 30 minuter eller tills zucchinigratängen börjat få färg.

Vi åt det ihop med lite grillat kött och grönsallad. Det behövs något med lite tuggmotstånd, kyckling skulle också funka utmärk.

Dela: