Vecka 24: Utmaning: Rensa i röran

Vecka 24: Utmaning: Rensa i röran

I samband med att vi nu ska flytta – och redan inför att vi skulle ha visning av huset – påbörjade vi själva den här utmaningen: rensa i röran. Och hej och hå vad man kan samla på sig grejer.

För vår del är den största röran i vår källare. Medan jag har bra koll på en del av källaren finns det andra delar som definitivt lämnat en del att önska. Men när det är dags att flytta vill jag helst flytta så få av grejerna som möjligt, så det var bara att börja. En låda i taget. Men det är inte bara källaren som kan vara fylld med prylar vi inte använder eller behöver längre. Garaget, vinden, köket, barnrummet, badrummet… Det finns grejer överallt.

Välj vad som ska:

  • Behållas
  • Säljas
  • Skänkas
  • Slängas

Det du vill behålla: se till att det är det som är det riktigt viktiga för dig. För min del funkar inte bara Marie Kondos fråga “ger det här mig lycka”, för i så fall hade vi haft exakt noll verktyg kvar och ja, en hammare är faktiskt himla bra att ha. Kanske frågan snarare ska vara “använder jag det här?” eller “gör det här nytta för mig?”. Spara inte allting bara för att det är bra att ha och kanske kommer till användning vid något ospecificerat senare tillfälle.

Det du vill sälja: sortera och gör rent. Sälj inte smutsiga saker, det får du inte sålt eller åtminstone mycket mindre pengar för. Lägg ut till försäljning på Facebook Marketplace, Blocket, Tradera, eller någon lokal säljgrupp på Facebook. När det inte är pandemi kan man anordna loppis. Vill du inte lägga så mycket tid på att sälja, och inte tycker det gör något att du får ut mindre, kan du sälja dina prylar med Sellpy.

Det du vill skänka: sortera och gör rent även här, framför allt om du ska ge till någon välgörenhetsorganisation. Är det någon pryl du lägger ut på Marketplace eller liknande, skriv gärna “skänkes i befintligt skick” så att mottagaren vet vad den har att vänta. Exempel på välgörenhetsorganisationer är Myrorna, Röda korset, Stadsmissionen, med flera. Gott om saker man kanske inte orkar sälja har ändå “mer liv” kvar i sig, så är det helt och rent så varför inte? Själv brukar jag lämna gamla barnkläder till Myrorna eftersom de har så lågt andrahandsvärde att jag inte orkar lägga tiden på det.

Det du vill slänga: sortera gärna även denna kategori så väl som möjligt och åk till en återvinningsstation, så att inte allt bara hamnar i brännbart. Gammal elektronik för sig, plast för sig, kartonger för sig, och så vidare. Hjälp miljön på traven när du vill göra dig av med grejer, så att det inte bara blir i stora svarta sopsäckar.

Har du barn så involvera dem gärna. Vår sexåring får vara med och bestämma vad hon vill ha kvar och inte, och framöver ska vi ha loppis tillsammans när det väl ges möjlighet till det.

Rensar du regelbundet? Håller du en minimalistisk stil, eller mer maximalistisk? Brukar du sälja, eller blir det slänga eller skänka?

Dela:
Vi ska flytta

Vi ska flytta

I augusti går flyttlasset. Det tog drygt ett halvår att hitta huset vi ville ha och båda var överens om, men i augusti går flyttlasset i alla fall till vår nya adress. Lite större, lite större trädgård, och nya utmaningar. Lite längre bort från city. Det gör lite ont att flytta från vårt nuvarande – jag älskar framför allt vår trädgård som vi lagt ner mycket tid och en del pengar på – men har vi gjort det en gång kan vi göra det igen.

Kostnadsmässigt vet i inte exakt var det landar, vi vet ju givetvis vad nya huset kostar men har inte avslutat försäljningen av det “gamla” huset. Vi förväntar oss dock ingen extrem förändring i det ekonomiska. Våra nuvarande lån ligger på ca 45% av vad vi köpte huset för, och för det nya huset kommer lånet ligga på runt 40%. Det handlar om några tusenlappar om året i skillnad, ännu mindre efter ränteavdragen, eftersom räntorna är så tramsigt låga för närvarande.

Det var nervöst att köpa nytt hus. Jag tycker att det är en bisarr grej, att jag ägnar kortare tid åt att bestämma mig om jag ska lägga flera miljoner på ett hus, än jag ägnar åt att bestämma om jag ska köpa nya jeans för 400 kr. Från att vi tittade på huset till att vi skrev på gick det runt 55 timmar. Det är verkligen inte lång tid.

Nu blir det i varje fall en del extrakostnader för att flytta. Utöver själva kostnaden för huset (där vi fick frigöra lite pengar från våra investeringar för att betala handpenningen) är det ju lagfart på 1,5 % av köpekostnaden plus 825 kr i expeditionsavgift. Pantbrev behövs inte eftersom det redan finns på huset, men däremot blir det givetvis kostnader för själva flytten (med två småbarn kommer vi sannolikt att ta hjälp av en flyttfirma åtminstone till en del) och även kostnader för att sälja vårt nuvarande. Sparkvoten/sparandet kommer av dessa anledningar vara lägre än de annars hade varit, men sånt är det.

Men nu planerar vi att bo i det nya huset tills barnen är utflugna. Sen får man se om livet vill som vi, det vill det ju inte alltid – men det är idén.

Dela:
Vecka 23: Öva på att ge

Vecka 23: Öva på att ge

När det gäller pengar är det lätt att vi blir blinda. Den egna sparkvoten och de egna investeringarna blir det enda som räknas, och varje sparad krona är något att fira. Men gissningsvis har de flesta som läser denna blogg det ganska välställt (om inget annat för att de som kan svenska generellt har det ganska välställt, men mer specifikt för att just ni i publiken sitter och läser en ekonomiblogg) – och “with great power comes great responsibility“.

Man bör ge av sina tillgångar, och man bör göra det redan från tidigt i sparresan. För om man inte kan ge någon procent (eller promille…) av det man sparar till välgörenhet när det handlar om väldigt små summor, varför skulle man vara mer benägen att ge bort någon procent eller promille när bankkontot blivit desto fetare?

Det finns alla sorters välgörenhetsorganisationer – de som vill ge sjuka barn en härlig dag, eller de som stöttar forskning för specifika sjukdomar, de som vill rädda alla barn i världen, och de som stöttar medicin och omvårdnad i utlandet, de som vill rädda djuren och/eller naturen, och tusen andra saker. Välj något som du själv brinner för och ge en peng till dem. Bli allra helst månadsgivare, för det är så mycket lättare för organisationerna att göra kalkyler om de vet vad som kommer in varje månad, jämfört med ojämnt flöde av att folk ger när de kommer på att de borde.

Välj själv utifrån vad du tycker är viktigt vad gäller organisationen. Vissa vägrar ge till organisationer där för mycket av pengarna går till admin, eller till VD:ns lön, andra bryr sig inte lika mycket om det. Vissa vill ha en organisation som politiskt stämmer överens med det man själv tänker, andra tycker att bara ändamålet är det viktiga. Det spelar ingen roll för min del, det är bara du själv som kan välja.

Hur mycket pengar man “ska” ge finns så klart inga regler om. Välj vad som passar dig och din budget.

För närvarande ger vi till MS Forskningsfonden och till Barncancerfonden på månadsbasis, och vi har också stöttat Giving People.

Skattereduktion

Här hittar du en lista över de gåvomottagare som är godkända för skattereduktion av Skatteverket.

Du kan få upp till 1 500 kronor i skattereduktion för gåvor som du har gett till godkända gåvomottagare. För att kunna få skattereduktionen ska vissa förutsättningar vara uppfyllda.

Detta är några av förutsättningarna för att få skattereduktion:

  • Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket innan du lämnar gåvan. Du är skyldig att kontrollera det vid varje gåvotillfälle.
  • Du måste ge minst 200 kronor till samma gåvomottagare vid ett och samma tillfälle (så kallat gåvotillfälle).
  • Du måste skänka minst 2 000 kr under året. Det kan vara gåvor till en eller flera godkända gåvomottagare.
  • Gåvan måste vara en penninggåva som är avsedd att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Ger du pengar till någon organisation? Ger du regelbundet eller då och då? Hur valde du din organisation?

Dela:
Vecka 22: Utmaning: köpfri vecka

Vecka 22: Utmaning: köpfri vecka

Juni! Vecka 22 och juni är här imorgon. Efter en rätt regnig och kall maj hoppas åtminstone jag på betydligt varmare väder nu.

Den här veckan är utmaningen en köpfri vecka. Eller månad. Eller till och med år, om du vill slå på stort. Men man kan ju börja lite “lagom” och köra med just en vecka.

En köpfri vecka

Kör du en köpfri vecka så kan du utmana dig att verkligen inte köpa någonting alls. Inga matvaror – du får klara dig på det som finns i kylen, frysen och skafferiet, vilket förmodligen ökar din kreativitet – och inga nöjesköp eller något annat. Till skillnad från i längre perioder ska du då verkligen inte spendera en krona. Köpfria perioder kan vara väldigt effektiva för att få en att stanna upp och fundera över de köp vi slentrianmässigt gör i vardagen. Kanske köper du energidryck varje dag på jobbet? “Glömmer” fixa matlåda och måste därför köpa lunch ute? “Måste” göra en specifik maträtt som behöver specifika ingredienser som inte finns hemma, trots att kyl och frys är fullt av annat som behöver ätas upp?

En köpfri månad

Under en köpfri månad är det desto svårare att komma undan matinköpen (och eventuella inköp av mediciner och liknande), men däremot kan man fortfarande utmana sig själv och hålla nere på “lyxinköpen” i matväg. Utöver det är det konsumtionen i övrigt som bör skäras bort. Inga nya klädinköp, inget besök hos frisören, ingen runda till bion eller utekväll med kompisarna. Reglerna sätter du, men utmana dig själv!

Ett köpfritt år

För ett köpfritt år, ställ upp dina egna regler för vad som är tillåtet och inte. Har man småbarn är det i många fall svårt att komma undan ett visst inköp av barnkläder (såvida man inte har generös omgivning med äldre barn, som vill bli av med sina) – men vuxenkläder kanske är något man kan låta bli helt? Bestäm också om t ex restaurangbesök är tillåtna, resor, och andra nöjen.

Tips som jag plockat upp från nätet om köpfritt år:

  • Ha ett tydligt syfte. Vad vill du göra med pengarna istället? Ha gärna delmål på vägen, för ett år är lång tid.
  • Inventera vad du redan har hemma. Vi har ofta mer än vi tror.
  • Skriv en lista på vad du är tillåten att lägga pengar på, och skippa allt annat. Tydliga regler är viktigt för att det ska hålla hela året.
  • Undvik affärer.
  • Var kreativ för att lösa uppkomna behov, istället för att köpa dem. Kan du byta till dig grejer, eller hitta något som skänks?
  • Håll det roligt och lustfyllt för att inte tröttna. Kapa inte bort allt kul.

Utöver att du kommer spara en hel hög pengar sparar du också miljön genom att inte hela tiden konsumera. Det tvingar dig att inventera vad du redan har i skafferiet, förrådet, och garderoben. Om det blir “kris” och du behöver någonting – finns det något annat sätt att lösa det, än att kasta pengar på det (dvs köpa det i affären)? Finns det lokala skänkesgrupper där du kan fråga? När du satt upp regler för dig själv om att du inte får lösa allting genom att köpa nytt kommer du upptäcka att du blir mer kreativ för att lösa problemen.

Det du sparar, oavsett om det är en vecka, månad eller år, använder du förslagsvis i första hand till återbetalningar på lån om det finns sådant, sparkontot om bufferten behöver byggas upp, eller till din ISK för investering om det är där du är i din investeringsresa. Eller är det något särskilt mål du sparar till?

Jag har själv haft kortare perioder av att inte köpa saker, men har aldrig gjort det riktigt organiserat. För närvarande har jag satt upp en nollköpsvision fram till augusti, för att vi behöver rensa ut, inte köpa nytt.

Har du kört en köpfri period? Hur länge? Vad fick du köpa och vad strök du? Gick det bra? Var det kul?

Dela:
Ekonomi med barn

Ekonomi med barn

Maken och jag har funderat ganska mycket på det här med att lära barnen ekonomi. Våra kids är fem (snart sex) och två (fyller tre i juli).

Veckopeng för den stora

Den stora har fått veckopeng sedan typ tre års ålder, eftersom hon argumenterade så övertygande redan då. Diskussionen gick ungefär så här:

– Mamma, var får ni pengar ifrån?
– Vi får pengar, lön, för att vi jobbar. Precis som att ditt jobb är att gå på förskolan.
(Fundersam unge) – Men mamma, om mitt jobb är att gå på förskolan, varför får inte jag betalt?

Och på den vägen är det.

I nuläget får hon fem kronor i veckan. Överenskommelsen från början var att hon skulle vara snäll på dagis och berätta om sin dag (för att det var som att dra tänder att få henne att berätta något om sin dag), men det gör hon spontant nu när hon blir äldre. Utöver de fem kronorna – som hon får alldeles oavsett – kan hon få upp till fem kronor extra om hon har skött sig under veckan. Städat sitt rum, bäddat sin säng, och haft en bra attityd till oss. Det är en bra utvärdering och ett bra diskussionsunderlag varje söndag för vad som gjort en bra vecka och inte.

Femåringen är väldigt förtjust i att ha sina pengar och vill gärna räkna dem. Även om det finns gott om saker hon vill ha brukar hon sällan komma fram till att de är värda kostnaden. Hon är likadan med annat som godis, där hon kan spara godis hela dagen för att ha på kvällen. Marshmallow-testet klarade hon som tvååring utan bekymmer. Därför har innehållet i hennes spargris bara växt. Hon har hittills inte haft några krav på sig att hon ska betala för något, annat än sådant som vi ser som totalt onödigt (en del pysselgrejer, något diadem, någon leksak).

Utöver sin veckopeng har hon ju numera sitt lilla företag, där hon tjänar pengar som är för företaget.

Framtidsplaner för den stora

När hon fyller sex har vi bestämt ihop med henne att hon ska få börja köpa sitt eget lördagsgodis, vilket gör att hon kommer få en något höjd veckopeng, men fortfarande en uppdelning med en del som hon får oavsett och en del som är variabel beroende på beteende.

Framöver ska vi också introducera ränta och investeringar för henne mer tydligt. Investeringar är hon intresserad av redan, och hon vet att mamma och pappa köper något som heter aktier som är en liten liten del av ett företag, och hon vet att hon bland annat äger en liten liten bit av Disney (men hon tror att det är typ att hon äger ett av stånden på Disneyworld). Ränta har vi inte börjat prata om än.

Den lilla och ekonomi

Den lilla då? Eftersom hon gärna vill ha allt som storasyster ha var hon bara två när hon började få sina två kronor i veckopeng, ibland tre kronor när hon varit duktig med något särskilt.

Tvååringen tror jag inte hade klarat marshmallow-testet lika bra som sin storasyster – eventuellt godis hon får försvinner omedelbart. Vi får se hur hon blir med ekonomi, men jag tror hon kommer ha lättare för att spendera dem än storasyster.

Fysiska pengar eller digitalt?

Än så länge kör vi fysiska pengar, för att barnen uppskattar att få lägga sina pengar på sina sparbössor. Det blir tydligare för dem. Samtidigt ser de givetvis oss göra i princip uteslutande kortbetalningar, så framöver kommer det förmodligen bli en övergång till någon typ av app. Ett problem med kontanter är att vi inte har så mycket kontanter hemma…

Barnspar

Utöver att försöka lära barnen pengars värde har vi också ett barnspar varje månad. Vi gick in med en grundplåt när varje barn föddes, och sedan sparar vi inte riktigt hela barnbidraget till dem. Hälften ligger i fonder, hälften i utvalda aktier med en övervikt mot investmentbolag. Fonderna ligger i ISK på SAVR medan aktierna ligger på ett KF på Avanza.

Sparandet är gemensamt för båda barnen, och planen är att när det är dags att ta ut dem får det första barnet en tredjedel av pengarna på kontot, och sedan får det andra barnet lika mycket. Det som blir över får de dela på. Detta för att det ska bli så rättvist som möjligt, även om börsen skulle gå ner kraftigt mellan de två uttagen.

Hur gör ni med era barn och pengar?

Dela: