Kicki Danielsson har inte råd att gå i pension

Kicki Danielsson har inte råd att gå i pension

Kicki Danielsson är en artist där jag inte på rak arm kan säga en enda låt hon sjungit/skrivit. Men populär verkar hon väl vara, med tanke på att hon inte helt o-frekvent återfinns på framsidorna av kvällsblaskorna. Så också igår, med den lagom click-bait-vänliga rubriken “Kicki Danielssons kamp – har inte råd att gå i pension“.

Och så här säger hon:

Country-stjärnan har inte heller några tankar på att gå i pension – av rent pengamässiga skäl.

– Nej, det skulle jag inte ha råd med. Jag är en ganska vanlig människa på det viset, säger Kikki Danielsson i P4-intervjun.

Som sagt, jag vet knappt vad människan gjort för musik i sina dagar. Men en del måste det ju ha blivit om man slog igenom på 70-talet och fortfarande lyckas hålla sig rimligt aktuell.

Så hur är det då möjligt att hon inte vid det här laget (67 år) har tillräckligt med pengar på banken att hon kan låta bli att fara landet runt för att spela gamla slagdängor? “Ganska vanlig människa”. Jo, om det betyder leva lön till lön och inte spara något till oväntade utgifter såsom pensionen så absolut. Förmodligen ihop med lite lifestyle-inflation.

I en annan artikel, lite äldre, tar hon inget ansvar själv:

Kikki Danielsson har varit en framgångsrik artist i 40 år.

Men hon har aldrig haft koll på ekonomin, berättar hon.

– Hela mitt har jag haft chefer över mig som har pratat över mig, trots att jag har varit i samma rum som dem, säger hon.

Snacka om att lägga över ansvaret på andra och tycka synd om sig själv. Om de inte pratar med dig kanske du ska kräva att de pratar med dig? Det är ju trots allt dina pengar? Och oavsett vad som pratats om vad gäller gager och liknande så borde ju pengarna till syvende sist trillat in på hennes konto som hon har kontroll över.

Jag blir bara deppig när jag ser sånt här. Jag tittade på Wikipedia, och människan har en rätt lång lista med låtar. Hon borde lugnt kunna pensionera sig med bra kapital på banken. Istället det här.

Månadsavstämning: maj

Månadsavstämning: maj

Den här månaden inkluderade en sån där trist extrakostnad som man inte vill ha: maken lyckades på något sätt köra in i en kant och hela däcket blev skadat, med följd att bilen dagen därpå fick bärgas och alla däcken bytas (för man kan tydligen inte bara byta ett). Så skittråkiga pengar på det. En del får vi tillbaka på försäkringen, men långt ifrån allt.

Inkomster

Maken har gått på föräldraledighet med en ordentlig kapning av hans inkomster i och med det – men samtidigt fick han tillbaka för utlägg han gjorde för ett par månader sedan. Jag har heltidslön, men hade en karensdag (för jag fick mjölkstockning – fy tusan säger jag bara, vad ont det gjorde!). Ovanpå det fick vi äntligen, efter mycket krångel och många mail och telefonsamtal fram och tillbaka, ut solcellsbidraget för solcellerna vi installerade förra året. Det gör att inkomsterna även denna månad är höga. Man kan diskutera om vi ska räkna in solcellsbidraget som inkomst eller ej, men jag har numera systemet att månadsavstämningen är en avstämning av pengaflöde, vilket innebär att allt in och allt ut ska vara med. Vi returnerade också en bilbarnstol vilket gav pengar tillbaka, och de pengarna var ju borträknade en tidigare månad så nu räknas de som “inkomst”.

Utgifter

Den skittråkiga bildäcksaffären var väl månadens low-point. För att få ut solcellsbidraget var solcellsfirman tvungna att ta tillbaka ett ROT-avdrag de (mot vår vilja) begärt (trots att de i avtalet sa att de inte skulle begära ROT eftersom vi då just inte kunde få ut bidraget… mummel, mummel) och då fick vi ju betala det istället, så där gick några tusenlappar. Maken betalade Socialstyrelsen för att få ut sitt specialistbevis – men med tanke på den ökning i inkomst det innebär ser jag det närmast som en investering 🙂

I övrigt känns det som en rätt rimlig månad. Maten har legat på en okej nivå med väldigt liten äta-ute-budget (någon glass, någon korv till korvälskande dottern), totalt på mat inte ens 5 000 kr. Fakturan till Tekniska Verken som hanterar el, avfall, vatten och fjärrvärme går ner rätt mycket vid den här tiden på året eftersom den kalla tiden då vi behöver värma upp huset är förbi.

I och med extrainkomsten i form av solcellsbidrag blir vår sparkvot för månaden trots allt 57%. Lite snedvridet kanske eftersom det är en sån udda “inkomst”, men tänker jag räkna ändå.

Investeringar

Ungefär som vanligt. Stående summa till vårt “amorteringskonto” på SBAB, stående summa till Lendify, 2 000 kr till barnens portfölj, och resten till Avanza. Vi har fått rätt mycket utdelningar den här månaden, det är årets bästa utdelningsmånad för vår del.

Hälsa

Förutom att jag testade mjölkstockning (don’t try it at home…) har vi hållit oss väsentligen friska den här månaden. Både jag och maken har hunnit träna en del. Jag är så stolt över maken som kommit igång ordentligt med sin träning. Jag har fått in en promenad i veckan med en kompis, kört ett gäng pass med FitBit och varit på zumba ett par gånger. Dock är mitt jobb på vårdcentral väldigt, väldigt stillasittande. Försöker röra på mig mellan patienterna, men det är ändå en utmaning att komma upp i 10 000 steg om dagen och vid ett par tillfällen har jag misslyckats.

Bloggen

7 000 besökare, vilket är upp från förra månadens 5 100. Fortsätter försöka skriva ett inlägg varannan dag, men nu kommer sommaren och vi får se om jag lyckas upprätthålla det eller om det blir lite mer sällan.

Mest läst:

  1. Var börjar man – del 4: Att minska utgifterna
  2. Tio spartips
  3. Barnsparande
  4. Var börjar man – del 3: Om att gå minus
  5. Spendera mer, inte mindre?

Sammanfattning

Tråkig stor utgift. Trevligt stort solcellsbidrag. Som tur var var det senare större än det förra…

Eget Bregott

Eget Bregott

Första gången jag stötte på det här med eget Bregott var i Economista-gruppen, men det var först när jag läste Jag lämnar ekorrhjulet som jag bestämde mig för att faktiskt testa. Och det var ju väldigt, väldigt enkelt. Det är ju i princip så att receptet står på undersidan av Bregott-paketet…

Recept

250 g smör (rumstempererat)
1 dl rapsolja (rumstempererat)
Ev salt
Ev 0,5 dl vatten (rumstempererat)

Gör så här

  1. Vispa ihop smöret med rapsoljan
  2. Om du vill ha i mer salt och vatten, blanda i det också (men smaka av först)
  3. Förvara i en burk med lock i kylen. Håller som vanligt Bregott (alltså inte länge nog för att det ska hinna bli dåligt innan man äter upp det)

Tips:

  • Låg hastighet på vispen så att smöret inte fluffar till sig för mycket utan behåller Bregott-konsistens. Tar lite längre tid men blir jättebra.
  • Har du smör som är saltat behöver du förmodligen inte salta extra.
  • Rapsoljan kan du välja om du vill ha kallpressad (Bregott-smak) eller ej (lite “blommigare” sägs det).
  • Man kan bryna en del av smöret om man vill ha specialvarianten av Bregott som är just Bregott brynt smör.

Kostnadsmässigt då, är det lönt?

Ett paket vanligt Bregott kostar ungefär 44 kr för 600 g, eller ett kilopris på 73 kr.

Smör betalar jag helst max 30 kr för 500 g (vilket det är frekventa erbjudanden om i olika butiker, så det är inget problem, ibland även 25 kr/st). Rapsolja kostar kanske 20 kr/l (kan hittas billigare). Kranvatten kostar i princip inget alls, liksom en nypa salt. En “sats” blir 330 g. 250 g smör = 15 kr, 2 kr för rapsolja, eller 17 kr för 330 g smör. Kilopris 51,50 kr. (Detta är utan vatten, gör man receptet med vatten blir det ytterligare lite billigare).

Äter man mycket Bregott, som det ju får sägas göras i vår familj (framför allt jag, om jag ska vara ärlig!) och det går åt 1,5 Bregott i månaden (tror att det är ungefär så), då är det 32 kr/månad. Vilket ju inte är några enorma pengar ens över året (ca 385 kr), men många bäckar små, som vanligt. Ihop med svinn-köp, vegetariskt/flexitarianskt tänk och baka eget bröd blir det många många bäckar, och det blir en flod till slut. Är man en familj där alla äter Bregott så kan det bli rätt mycket större pengar.

Dessutom är det – den största fördelen enligt min man – jättegott med eget Bregott!

Var börjar man? Del 4: Att minska utgifterna

Var börjar man? Del 4: Att minska utgifterna

Så var ska man börja för att få pengar över så att man kan betala av sina lån och/eller börja spara till buffert och investeringar? Det finns hela böcker på området, och gott om bloggar – det här är ju en av dem, fylld av tips och tankar kring hur man lever billigare. Här är en sorts sammanfattning.

Till att börja med är det är dags att titta på dina utgiftsposter och se var det drar iväg. För vår del var mat en enorm kategori som tog stora pengar i anspråk. För de flesta är boendet något som kan ta en stor del av lönen, inte minst om man har stora lån och därmed en hel del ränta som banken vill ha in. Det som ger störst påverkan för de allra flestas ekonomi är därför att flytta till något mindre och billigare – men huruvida det är realistiskt för just dig får du själv ta ställning till.

Är det någon helt annan kategori som drar iväg? Finns det saker ni faktiskt smärtfritt kan ta bort, saker ni inte ens kommer ihåg varför ni betalar för? Exempel kan vara:

  • Abonnemang som ligger och äter pengar utan att ni använder dem (man behöver inte ha tre streamingtjänster igång samtidigt)
  • Gymkort och liknande som ligger på månatligt autogiro men som inte används
  • Hämtkaffe på Espresso House/7-Eleven/liknande
  • Uteluncher trots att matlåda är ett fullgott alternativ
  • Cigaretter, snus, godis, chips, läsk och andra saker som är kassa för både hälsa och ekonomi
  • Klädinköp – behövs det verkligen en tröja till? Samma sak med skor – behöver du ett par till när du redan har tjugofem par i garderoben?
  • Alkohol, på samma tema som rökning, snus och snask

En annan bra regel är: Handla aldrig mer något på avbetalning. Har du inte råd just nu så har du inte råd. Bara för att du vill ha något just nu betyder det inte att du ska ha det. Lär dig längta efter saker. Vad som helst du köper på avbetalning kommer i slutändan att bli betydligt dyrare än om du betalat det kontant – det är därför affärerna gärna vill att du köper på avbetalning. Det är inte för din skull det erbjuds.

För flera jag pratat med som börjat ta tag i sin ekonomi – inklusive för vår del – blev det per automatik så att vi sparade pengar, bara genom att vara medvetna. Vi insåg att trehundra spänn på en fika en gång i veckan adderar upp till stora pengar över veckor och månader, och började ha supermysiga hemma-fikor istället som bara kostade en bråkdel. Plötsligt blir det bara lite mer motstånd mot att klicka “köp” på en vara i onlinebutiker, och man inser att man inte behöver nytt fullt så ofta. Kläder har de flesta av oss för så lång tid framöver att vi absolut inte behöver handla mer.

På andra sidan finns inkomsterna. Finns det möjlighet att öka dem? Sälj av prylar på Tradera, Blocket, Facebooks Marketplace och olika sälj-grupper på Facebook. Se till att pengarna du får in på detta sparas, inte hamnar i mer spenderande. Kanske har du något sido-gig du kan ta betalt för? Själv gör jag tårtor och hemsidor.

Barnsparande

Barnsparande

Barnspar är ju ett ämne som då och då avhandlas i olika poddar och bloggar. Nu senast har Avanzapodden haft ett avsnitt på temat. De tar upp hur “Avanzas juniorer” sparar i ett rätt trevligt avsnitt, även om jag misstänker att deras statistik inte är helt tillförlitlig – vårt barnspar är ett av förmodligen många som inte syns i deras statistik, eftersom det ligger på en ISK i mitt namn. Jag gissar att jag är långt ifrån den enda som kör den varianten, istället för att ha kapitalförsäkring med barnet som förmånstagare som många förespråkar.

Vi sparar 1 000 kr till varje barn varje månad, det vill säga större delen av barnbidraget (1 250 kr numera) och gjorde också så att vi satte in en större grundplåt när respektive barn föddes. De har pengarna på ett och samma konto, inte uppdelat var för sig, för att i möjligaste mån göra det rättvist i slutändan, så att inte den ena får ut sina pengar precis på toppen av en börsuppgång och den andra precis i botten. Helt säker på att göra det rättvist kan man ju aldrig vara, men så är livet heller inte helt rättvist och vi försöker åtminstone.

Hur kom vi fram till summan? Det gjorde väl inte vi så mycket som att jag tyckte att det kändes bra. Av de totalt 2 000 kr som investeras går hälften till ett månadssparande i fonder, och hälften investerar jag i olika aktier, med övervikt mot investmentbolag som jag är förtjust i. Jag försöker hitta stabila bolag, gärna med utdelning som givetvis återinvesteras.

Hur mycket man “ska” spara är ju helt upp till var och en. Vissa har inte möjlighet att spara något, vissa vill inte spara något utan tycker att barnen ska stå på egna ben. Andra vill gärna ge barnen en grundplåt till en framtida lägenhet, ett körkort, eller vad det nu kan vara. En del framgångsrika personer som själva inte fått något när de lämnade hemmet tycker att de lärt sig mer av att bygga upp sin egen förmögenhet, än de hade gjort om de fått med sig pengar. Å andra sidan finns det ju andra som inte fått med sig något och som ändå inte byggt några förmögenheter utan hamnar hos Kronofogden, och de som fått pengar och antingen ändå blivit framgångsrika eller också hamnat i skuld, så jag vet inte om kausaliteten i det här fallet är helt självklar.

Oavsett om man skickar med barnen pengar när de lämnar boet eller ej tänker jag att det absolut viktigaste är att barnen – vid det laget unga vuxna – har med sig en vettig inställning till ekonomi. Vi försöker redan med vår äldsta dotter – hon får tjäna pengar, och hon får betala för saker, nu senast sin cykel där hon betalade 40 av 200 kr. Hon var omåttligt stolt över att hon själv betalt, och den känslan gällande ekonomi vill jag gärna odla för henne.

I framtiden får vi se hur mycket barnen faktiskt får, om det blir hela det sparade beloppet (som, om inte börsen helt plötsligt börjar bete sig annorlunda mot de senaste hundra åren, borde vara relativt stort) eller om det blir mindre. Framför allt beror det ju på vad de vill göra med pengarna – är det hjälp till en insats till en lägenhet i en större stad kan det ju behövas mer, är det ett körkort behövs mindre. Det kommer i alla fall inte vara fråga om en gåva som ges för att spenderas på vad som helst, utan vår tanke är att det ska vara en investering i barnens framtid, på ett eller annat sätt (och till det räknas inte tre månaders festande på Ibiza).