Vecka 4: Gör en budget

Vecka 4: Gör en budget

Vecka 4 av årsutmaningen – dags för något som vissa tycker är toppen, medan andra verkligen inte gillar det: Budgeten.

Förra veckan tittade du på hur dina utgifter har sett ut bakåt i tiden – nu ska du göra en plan för framtiden. Du vet hur stora dina inkomster är, så nu ska dina inkomster fördelas på ett sätt som tjänar dig och din framtid. Redan förra veckan delade du in dina utgifter i kategorier, så använd nu samma kategorier när du ska göra din budget.

Sparande

Sparande kan läggas till först eller sist i budgeten, men mitt förslag är att det är det första du skriver in. På så sätt lurar du dig själv och din hjärna att tro att du har en mindre mängd pengar att spendera på annat. Denna princip kallas ”pay yourself first”, eller betala dig själv först, eftersom du betalar in till din egen framtid. Sätt samtidigt upp en automatisk dragning på motsvarande summa från ditt lönekonto till ett annat konto – buffertkonto eller investeringskonto, beroende på var du är i din sparresa – så att du vänjer dig vid att det är pengar du inte har tillgängliga.

Hur mycket ska man spara då? 10 % av lönen efter skatt är den gängse rekommendationen, även om vi inom FIRE-rörelsen tycker att det är en låg summa att spara. Har du inte sparat alls tidigare är det en bra start, så kan du öka successivt.

Fasta kostnader

Börja sedan din budget med dina fasta kostnader. Fasta kostnader är sådana som inte förändras nämnvärt, och som du inte kommer undan. Hit räknas ränta och eventuell amortering på bolån, alternativt hyra om du bor i hyresrätt, kostnader för el, vatten, värme (om de inte ingår i hyran), internetabonnemang, och kostnad för förskola/fritids för barn.

Du kan givetvis ha fler fasta kostnader (bil- och hemförsäkringar kan räknas till fasta kostnader), men dessa är exempel som många har. Placera ut dem under rätt kategorier i din budget.

Rörliga kostnader

Sedan kommer alla kostnader som du kan påverka och som inte är lika varje månad. Hit hör mat, nöjen, streamingtjänster, kläder, med mera. Utifrån det underlag du skapade förra veckan, gör nu en uppskattning för hur mycket du kan klara dig på och fortfarande vara nöjd med livet. Om du tidigare haft en budget som precis gått ihop utan utrymme för sparande kommer du nu, eftersom du ska sikta på att ha ett sparande, behöva dra ner på något eller några kategorier.

Om du inte har något sparat, och därmed inte har någon buffert att ta av om du får oväntade utgifter, bör du även budgetera för detta. Skapa en kategori som heter ”oväntade utgifter” och sätt en summa där. Om du inte behövt utnyttja denna summa en månad, för över den till ditt sparande istället (till din buffert). ”Oväntade utgifter” är  inte tänkt för sådant som ett spontant klädinköp för att du hittade en supersnygg tröja (det går under ”Kläder”), utan just för oväntade utgifter som om diskmaskinen går sönder eller du behöver ett oväntat besök hos tandläkaren. När du har en buffert på plats – och vi kommer dit vecka 6 – behöver du inte längre ha denna kategori kvar, om du inte vill.

50-30-20-budgeten

50-30-20-budgeten (skapad av en konkursexpert och amerikansk senator vid namn Elizabeth Warren) är ett sätt att fördela sina utgifter. Enligt denna idé ska 50% av dina inkomster gå till ”needs”, 30% gå till ”wants”, och 20% gå till sparande och/eller att arbeta ner skulder. Detta är en bra utgångspunkt för din budget.

”Needs” (behov) ska utgöra max 50 % av din inkomst (efter skatt). Denna kategori inkluderar boendekostnader, mat, transport (som är nödvändig, inte nöjeskörning), försäkringar, mm.

”Wants” (vill ha) ska utgöra max 30 % av din inkomst, och består av sådant som nöjen, restaurangbesök, hobbies, gymkort, resor, kläder som inte är nödvändiga, m m.

De sista 20 % ska gå till ditt sparande (helst 10 % eller mer), eller till att arbeta av dina skulder. Ju mer skulder du har, framför allt om de är dyra sett till räntor och avgifter, desto mer av dessa 20 % bör gå till att betala av skulderna.

Detta tankesätt kan hjälpa dig att avgöra hur mycket du ska lägga på varje kategori i din budget. Givetvis är det inget komplett svar på hur mycket du ”får” lägga på varje kategori, och ibland är det svårt att avgöra om något är ett ”want” eller ”need” (i Sverige är en ordentlig vinterjacka nog ett ”need”, men en andra vinterjacka är snarare ”want”), men det kan ge en fingervisning.

Livets roliga

En budget – eller privatekonomi över huvud taget, för den delen – handlar inte om att minimera allt och leva som en asket. Att hantera sin ekonomi handlar om att göra val. Tänk på de drömmar och mål du satte vecka 1 – hur kan din budget hjälpa dig att leva i enlighet med dina drömmar? Vad värderar du? Du behöver inte dra ner varje kategori till absolut minimum (såvida du inte är djupt i skuldsättning och faktiskt behöver börja med att gräva dig ut), utan lägg en budget där du får använda en del av dina pengar till sådant du värderar. Det kan vara att göra utrymme för ett restaurangbesök i månaden, för att köpa “craft beer” (som killarna i How to money-podden gör), eller något helt annat. Jag värderar till exempel att få göra mina fotoböcker, trots att en fotobok när jag är klar med den oftast kostar tusenlappen (de är rätt många sidr!), och vi har också gett oss själva utrymme till en större matbudget än vi skulle kunna ha, eftersom vi värderar det.

Poängen är att man inte kan ha stora utgifter i alla kategorier – men har man låga utgifter i de flesta kategorier, då håller oftast budgeten för att du ska kunna unna dig i någon kategori. Ekonomisk frihet i framtiden ska inte ske på bekostnad av att livskvalitén i nuet blir sådan att du inte vill fortsätta med det.

Excel, app eller papper och penna?

Själv använder jag Excel för att följa mina utgifter, men det finns flera appar som gör samma sak. Bankerna har också blivit allt bättre på att göra en egen sortering av dina utgifter så att du kan få ut dem på så sätt, men det fungerar givetvis bara om du använder samma bank för allting (det gör inte jag). Du kan givetvis också använda gammalt hederligt papper och penna (men tappar då trevliga funktioner som att kunna räkna ihop summor automatiskt). Det viktigaste är att använda en metod som fungerar för dig.

Och sedan då?

Det viktiga är att du, när du är klar med din budget, faktiskt använder den. Återkom regelbundet till den och skriv ner dina utgifter efter hand som de händer, åtminstone någon gång i veckan i början, för att hinna korrigera om det är något som drar iväg alldeles för mycket. Gör du allting enbart i efterhand vid månadens slut kommer du inte kunna korrigera något.

Dela:
Vecka 3: Inkomster & utgifter

Vecka 3: Inkomster & utgifter

Tredje veckan av Årsutmaningen är kommen och det är dags för lite mer siffror. Förra veckan tittade du på var du är någonstans på din finansiella väg, den här veckan är det dags att titta på hur ditt kassaflöde ser ut.

Varför behöver du veta ditt kassaflöde? För att om du ska komma åt det håll du vill på din finansiella resa, så måste du veta vad du har att jobba med.

Kassaflödet består av allt du har in och allt du har ut varje månad. Du kan göra den här övningen med papper och penna, eller i Excel, eller på något annat sätt som du föredrar.

Inkomster

Till att börja dina inkomster. Här ingår till exempel:

  • Lön
  • Föräldrapenning, sjukpenning, och/eller andra ersättningar från Försäkringskassan
  • Studiebidrag/studielån
  • Bidrag av olika slag (barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag, mm)
  • A-kassa
  • Side-hustle-inkomster såsom att sälja begagnat, hyra ut prylar, mm
  • Hyresintäkter
  • Utdelningar – om du tar ut dem och inte återinvesterar dem

Om du har ett ojämnt inflöde av pengar kan du t ex ta ett snitt på de senaste tre eller sex månaderna.

Utgifter

Därefter kommer dina utgifter, som förmodligen kommer ta längre tid än det tog att skriva ner dina inkomster. Det enklaste brukar vara att ta ett kontoutdrag från det konto-/kreditkort du använder dagligdags. Använder du mycket kontanter blir det en lite större utmaning, men det är förmodligen inte så många som gör.

Utöver det som ligger på ditt kontoutdrag, glöm inte sådant som betalas mot faktura, autogiro, eller Swish, om det inte betalas från samma konto som ditt kort är kopplat till.

Dela upp dina utgifter i kategorier som du tycker är relevanta. Förslag på grundkategorier är:

  • Boende (hyra, el, värme, vatten, bolån, mm)
  • Mat (i butik och på restaurang, snacks, take-away-kaffe, mm)
  • Transport (drivmedel, pendelkort, bilförsäkring, mm)
  • Kläder (inklusive skor, ytterkläder)
  • Övrigt (det som inte passar i övriga kategorier)

Tycker du att någon annan kategori är relevant, lägg till det som passar dig och ditt liv. Har du djur, lägg till en djur-kategori (för försäkring, mat, leksaker, utrustning, mm). Har du något specialintresse kan det vara en idé att lägga till det som egen kategori, så att du får se hur mycket pengar som går dit. Abonnemang kan vara en egen kategori (t ex gym, Netflix, Spotify, Viaplay, Storytel, Nextory, mm), och försäkringar kan vara en egen kategori.

Har du utgifter som bara kommer någon eller några gånger om året, såsom försäkringar? Gör ett snitt på vad de kostar per månad, så att du får med även den kostnaden. Alternativt, om de är relativt jämt fördelade över året, ta in en av dem (hela kostnaden) och strunta i resten.

I det här läget behöver du inte göra något åt dina siffror. Det är bara för att ta fram var du är i nuläget, så att du har något att jobba med framöver.

Har du några reflektioner när du ställt upp dina inkomster och utgifter? Var det som du väntade dig? Är det någon kategori som är större än du väntade dig? Finns det något du direkt känner att du vill börja jobba med?

Vi kommer jobba med dem på olika sätt det närmsta året, men tycker du att det är något särskilt du vill börja titta på så gör det, så klart.

Dela:
Vecka 2: Lista tillgångar & skulder

Vecka 2: Lista tillgångar & skulder

Vecka 2 av Årsutmaningen – är du med? Nu nar du har koll på varför du tänker göra det här är dags att börja titta på lite siffror.

På engelska kallas det “net worth”, vilket på svenska blir “nettovärde”, denna siffra som handlar om dina tillgångar och skulder. Ditt nettovärde är enkelt att räkna ut – subtraktion lärde du dig i tidig grundskola – men det kan vara en del siffror att ta fram. Så vilka siffror handlar det om?

På plussidan har du alla dina tillgångar, allt du äger (“all the stuff you own”). I den här kategorin finns allt som du äger som har ett värde. Detta kan vara:

  • Reda pengar på bankkonto
  • Investerade pengar
  • Fastigheter
  • Fordon
  • Värdefulla ägodelar såsom konst, smycken, etc.

På minussidan har du alla dina skulder, allt du är skyldig någon annan (“all the stuff you owe”). Detta kan vara:

  • Bolån
  • Blancolån
  • Obetalda kreditkortsfakturor
  • Billån
  • Studielån
  • Lån till andra än banken (föräldrar, vänner, etc)

Var ärlig mot dig själv när du gör den här övningen. Övervärdera inte din bil för att siffrorna ska se bättre ut, och hoppa inte över skulden till din mamma för att den är till din mamma och löper utan någon ränta. Skriv ner alla siffror som är relevanta.

Sedan tar du helt enkelt allt från plussidan och subtraherar allt på minussidan – det ger ditt nettovärde.

Varför ska du räkna ut ditt nettovärde/net worth?

Till skillnad från att lista till exempel din lön – som ju faktiskt inte säger något om något annat än vad din arbetsgivare betalar dig varje månad – ger nettovärdet dig en uppfattning om var du befinner dig finansiellt i nuläget. Man kan missledas att tro att man ligger bra till i sina finanser eftersom man har ett hus eller en lägenhet och ett jobb, men när man tittar närmare på sina tillgångar och skulder visar det sig att skulderna trots allt är större än tillgångarna.

Förutom att visa var du är visar nettovärdet också var dina problem finns, och hur mycket du har att jobba med för att komma till den punkt där du egentligen vill vara.

Blev du överraskad av ditt nettovärde? Var det i så fall en positiv eller negativ överraskning?

Dela:
Årssammanfattning: 2020

Årssammanfattning: 2020

Ett år till ända, och en sammanfattning av året med lite reflektioner följer…

Inkomster

Även detta år, precis som 2019, har vi haft goda inkomster. Både jag och maken har jobbat, han heltid och jag deltid med föräldrapenning på större delen av den tid jag varit ledig. Snittinkomsten per månad är den högsta vi haft sedan jag började mäta 2017 (vilket innebär att det är det högsta vi någonsin haft, eftersom vi har markant bättre löner nu än 2017). Bra löner gör det i stort väldigt mycket lättare att spara, även om man kan “råka ut för” lifestyle inflation som gör att man ändå inte sparar mer.

Vi har tagit ut utdelning för första gången från vårt företag.

Jag har sålt begagnat för 3 700 kr, något jag inte hade ett särskilt mål för det här året, och fått in ungefär lika mycket på mina tårtor (som blivit kraftigt lidande av Covid-19 samt av att jag fokuserat på andra fritidsintressen, främst skrivande). I vår “övrigt”-kategori på inkomster ingår t ex cashback, gåvor vid födelsedagar, lön från annat vi gjort, återbäringar, etc.

Utgifter

Den enskilt största utgiften för 2020 var vårt fantastiska uterum. Till det fick vi bidrag (vi har de senaste två eller tre födelsedagarna, både mina och makens, fått bidrag till uterummet i present istället för andra prylar) men det är i vilket fall som helst vår största utgift. Det blev också helt fantastiskt, så det var värt varenda krona. Vi har också bytt bänkskivorna i köket. Det sista stora vi gjort – också det husrelaterat – är vårt cykelförråd. Eftersom det syns från vardagsrummet valde vi att inte göra ett enkelt med träväggar, utan ett som ser snyggt och prydligt ut med glasväggar och därför var dyrare.

För mat snittade vi 5 500 kr i matbutik, och 1 900 kr i “utemat”. Detta är högre än förra året, men så är barnen större och i tråkiga Corona-tider tror jag att vi lagt lite mer på mat för att det är något som får livet att kännas lättare. Vi har också stöttat våra favoritrestauranger genom att ta hämtmat från dem, i större utsträckning under hösten än vi i vanliga fall hade gått på restaurang.

Kläder (inklusive skor och ytterkläder) är fortsatt ingen stor utgift i vår familj, totalt har vi lagt 15 000 kr på det över året, vilket innebär knappt 1 300 kr i månaden. Det känns helt rimligt för en familj på fyra, varav två växande barn. Det mesta av kläderna till barnen, och en hel del av kläderna för min del, köps begagnade, vilket håller nere kostnaderna ordentligt. Det är betydligt mindre än vad Konsumentverket tycker (ungefär hälften mot vad de beräknar).

Transport har varit dyrare än föregående år, för att vi hade en olycka med däcken och för att vi fick problem med dörrlåset, och landade på 2 900 kr per månad inklusive drivmedel, försäkring och parkering men undantaget värdeminskning. Förhoppningsvis blir det lindrigare nästa år. Det kan tänkas att vi kört mer än vanligt också, eftersom utflykter i närområdet är det som erbjudits i Coronatider, medan vi i princip inte lagt några pengar på andra resor (som inte brukar hamna i transportkategorin, annat än tågbiljetter).

Sparande, investeringar och utdelningar

Sparande

Målet för året var 40% sparkvot, vilket är det mål vi hade även förra året. Vi tycker att det känns som en rimlig sparkvot, med tanke på följande:

  • Vi planerar inte att gå i pension vid 40, eller alls innan pensionsålder, som det ser ut just nu
  • Vårt mål är frihet – och den friheten vill vi ha på vägen (i form av att kunna lägga pengar på det vi vill), och när vi når målet. Vi ser ingen anledning att späka oss för att nå ett mål, när resan är målet
  • Vi har två barn, hus, bil, med mera – vi lever ett liv som får kosta lite, också i enlighet med föregående punkt

Vi klarade sparkvotsmålet med lite mer marginal än vi först trott, tack vare en julgåva från släkt, och landade för året på 45% (men vi hade i vilket fall som helst klarat sparkvotsmålet, så det var inte det som gjorde att vi tippade över i framgång). Vi hade också ett mål i reda kronor (vilket jag som vanligt inte delar med mig på bloggen), och även det målet klarade vi med marginal. Det var ett högt ställt mål, så vi är helt nöjda. Vi ökade sparmålet med 33% jämfört med förra året, och det är bra med mål där man får kämpa lite och inte redan i augusti har uppnått målet…

Investeringar

Det har varit ett lite intressant år på börsen. Vi köpte massor i dippen i våras, vilket så här i efterhand kan konstateras var en väldigt bra affär. Nu är börsen återigen högt värderad och det som kontinuerligt fortsätter är våra månatliga fondköp medan aktieköpen är färre. Det är mycket TINA (There Is No Alternative), men samtidigt känns det som att världens börser går på steroider. Vi får väl se var det tar vägen. Våra innehav nådde flertalet nya ATH under året, och vi slutar också på ATH.

Utdelningar

Utdelningarna blev ju inte alls som det var tänkt – bättre än 2018, men sämre än 2019, och betydligt mycket sämre än vi hade planerat/förväntat oss av 2020 (planen var 40 000 kr i utdelningar). Totalt blev det 25 700 kr i utdelningar (plus barnens utdelningar på 5 500 kr). Men det har ju sina Covid-förklaringar, och innehaven är fortsatt (enligt oss) bra innehav som vi fortsatt fylla på, så vi hoppas att det återhämtar sig ordentligt under 2021. Vårt största innehav är Investor, följt av Disney, och SCA. Alla utdelningar återinvesteras.

Vi tog vår första utdelning från vårt eget företag, LCV Konsult AB, vilket så klart var trevligt.

Sammanfattning sparande, utdelningar, investeringar

Kombinationen av nyspar, utdelningar, och ökat värde på våra investeringar har gett en ökning av värdet på våra tillgångar om 48% jämfört med starten på 2020. Vi räknar absolut inte med samma typ av race uppåt på börsen för 2021 (och hade inte räknat med det under 2020), och vi har full insikt i att vår avkastning knappast beror på att vi är briljanta investerare… Men det har varit en bra resa att hänga på, och vi har följt våra egna investeringsregler om att köpa i dipp och inte sälja när det råder panik.

Vi är någonstans runt 30-40% på vägen mot FI. Någon exakt siffra är svårt att säga, men därikring.

Bloggen

117 inlägg har det blivit på bloggen det här året. I mars ändrade jag aktivt till att lägga ut två inlägg i veckan, och det har jag hållit sedan dess. Det känns lagom för att hinna skriva om sådant som jag tycker är spännande av olika anledningar, samtidigt som jag hinner med allt annat som jag tycker är viktigt. I september fyllde bloggen två år.

Det var 88 000 sidvisningar under året, varav drygt 80 000 unika (15 % ökning jämfört med 2019). Genomsnittstiden på bloggen är tre minuter. “Organic search” (alltså typ Google-sökningar och så) står för 38% av hur man hamnar på bloggen, och 22% kommer från sociala medier (främst Twitter).

Majoriteten av mina läsare sitter, inte oväntat på en svensk blogg skriven på svenska, i Sverige. Det finns dock ett gäng som läst min blogg från Finland och några från USA och UK. De flesta besöker bloggen på måndagar och torsdagar, gissningsvis för att det är de två dagar då jag lägger ut nya inlägg. 52% läser via mobilen, 39% via dator, och 9% via surfplatta.

Populäraste inlägg:

  1. Konsten att spara ihop en miljon kronor – inlägget om Allers dumma råd som gav mig möjlighet att vara med i Uppesittarkväll
  2. Klädkostnader enligt Konsumentverket – skrivet 2019 men fortsatt poppis
  3. Det “trygga” sparkontot
  4. När är man rik?
  5. Vad gör vi för fel – del 1

Familj & hälsa

Familjen har lyckats hålla sig ifrån Covidsjukdom, trots att jag jobbat med dem på nästan daglig basis sedan i våras. Jag har ägnat ett otal timmar i plastskydd det här året, men skydd får ju sägas fungera, eftersom jag inte ådragit mig smittan. Även maken är utsatt på jobb, men inte på samma sätt som jag. Däremot har Covid påverkat framför allt mig i att jag tycker livet blivit ganska tråkigt med alla restriktioner. Både jag och maken har dock fått fortsätta gå till våra vanliga jobb, på våra vanliga tider, så den delen har varit bra för oss. Hade vi varit tvungna att jobba hemifrån hade jag tyckt det var helt ok, men maken hade tyckt det var pest.

I juni hamnade jag akut på sjukhus och hade förmodligen dött om jag inte kommit dit. Det har gett efterverkningar i mitt mående som fortfarande pågår. Det var det värsta som hände på hela året.

Under hösten har både maken och jag varit medlemmar i Viktväktarna, vilket för min del lett till en viktminskning på 10 kg så att jag nu ligger solitt mitt i hälsosamt BMI (från att ha varit precis över gränsen mot övervikt). Maken har gått ner 13 kg. Det känns väldigt mycket bättre i kroppen och vi planerar att hålla den här vikten och fortsätta med Viktväktarkosten eftersom vi trivs bra med den.

Barnen har hållit sig friska i stort, bortsett från snorighet på den lilla som gjort att det ändå blivit mer VAB det här året än totalt alla tidigare år med barn på förskola. Vår yngsta har lärt sig prata (numera fler-ords-meningar), vår äldsta har nyligen tappat sin första tand. Femåringen simmar som en fisk, älskar att hoppa studsmatta, tränar balett och håller på att lära sig läsa. Tvååringen blev blöjfri dagtid i somras, älskar att äta frukost och vill kunna allt som storasyster kan. Att se dem tillsammans, och hur de älskar varandra (lillasyster avgudar storasyster, storasyster är världens stoltaste storasyster) är min största glädje i livet.

Huset

Maken och svärfar byggde vårt uterum som vi sedan använt hela sommaren, där vi både odlat tomater och ätit många måltider. Det blev ännu bättre än vi hoppades, det är en helt ljuvlig plats av stillhet. På sommaren är det omgivet av grönt överallt, och det känns inte alls som att man sitter inne i centrala Linköping.

Som ovan nämnt har vi även gjort bänkskivorna, och byggt cykelförråd. Vi har renoverat vår eldstad, vilket var mer välbehövligt än vi trodde (för att när muraren tog ner ytskiktet var det desto sämre undertill).

Trädgården levererade massor under sommaren, kilovis med bär, frukt och grönsaker. Det här året har vi inte satt några nya bärbuskar eller fruktträd, utan bara satt blommor som vi hoppas gör trädgården ännu mysigare för bin, humlor och andra insekter.

Stora händelser

Jag har påbörjat ST (specialisttjänstgöring). Förra året blev jag legitimerad läkare och detta år valde jag att fortsätta med en ST i allmänmedicin. Det har varit en massa tankar kring detta och en massa händelser fram och tillbaka, men nu är ST:n igång.

Jag fick min tredje vetenskapliga artikel publicerad, vilket innebär att jag bara har en kvar att skriva innan jag ska börja plita på min kappa och förbereda för disputation.

Vi var i USA i början av året (innan Covid slog till), och vi hann också med att åka till Romme för att åka skidor, och båda var himla trevliga. Romme hann vi med bara några veckor innan Covid slog till i Sverige fullt ut, och jag är tacksam för båda resorna. Sedan dess har vi knappt förflyttat oss, bara två resor till Skåne, en under sommaren och en tidig höst, när Covidfallen var ganska få. I övrigt har vi hållit oss i Linköping och dess omnejd. Som tur är finns det massor av trevligt att göra häromkring.

Jag startade företag (Moira förlag AB) för min författarverksamhet, och lanserade Viktigtattveta.se.

Sammanfattning

Jag är glad att det här året är över. Det har hänt bra grejer under året, vi har många fina minnen med barn och vänner, men det har varit alldeles för mycket kasst som drar ner den sammantagna känslan. Ekonomiskt har det tuffat på och mycket är automatiserat. Vi lägger en hel del pengar på huset och det är ju så det är att ha hus, och inte minst att “utveckla” och förbättra huset. Trots vad vi lagt på huset har vi ändå nått våra sparmål, både i sparkvot och i faktiska pengar. Det är jag klart nöjd med.

Dela:
Vecka 1: Hitta ditt varför

Vecka 1: Hitta ditt varför

Första veckan på Årsutmaningen och det första jag tänker be dig göra är att tänka på ditt varför. Varför vill du förändra din ekonomi och därmed ditt liv? 

Det kan tyckas att man borde börja med en budget, eller att titta på inkomster och utgifter, eller bara försöka stoppa flödet av pengar som rinner iväg, men ska du göra en långsiktig förändring i ditt liv måste du veta varför du gör den.

FIRE – Financial Independence, Retire Early – är ett koncept som populariserats av den amerikanske bloggaren Mr Money Moustache, även om idéerna funnits tidigare. Det går ut på att ha så mycket pengar investerade att man kan leva på enbart avkastningen och därför aldrig få slut på pengar. Därmed blir arbete något man kan göra, men inte måste göra. Att tjäna pengar blir något du kan välja, istället för ett krav för att få livet att gå runt. Många av oss siktar inte på att gå i tidig pension, utan bara på FI-delen, alltså finansiell frihet. Att sikta mot FI handlar inte om att sprinta i ett hundrameterslopp, utan det är ett maraton som kommer pågå under lång, lång tid. Vill du verkligen göra en förändring som ger något över tid så gäller det att fundera över varför. Så vad är det du vill uppnå?

  • Vill du uppnå säkerhet, något att luta dig mot när det stormar?
  • Vill du ge dina barn en trygghet när de flyttar hemifrån?
  • Vill du starta ett eget företag?
  • Vill du sluta jobba när du är trettiofem?
  • Vill du äga ditt boende utan lån?
  • Vill du kunna åka på en semester varje år utan att fundera på hur du ska ha råd?
  • Vill du kunna jobba deltid utan att oroa dig för pensionen?

Eller vill du något helt annat, något jag inte ens kan föreställa mig? Det är också helt okej. Beroende på vad svaret är på din varför-fråga, blir också vägen dit olika.

Fundera på hur ditt liv ser ut idag, och hur du skulle önska att det såg ut om du var helt ärlig med dig själv. Skulle du jobba lika mycket som du gör idag? Skulle du jobba med samma sak som du gör idag? Skulle du bo på samma ställe, ägna din fritid åt samma saker?

Hur skulle ditt liv skilja sig från ditt nuvarande, om du nådde FI? 

Det du gör från och med idag handlar om att jobba mot målet. Det kommer bli avsteg, det kommer bli vissa val som är tuffare än andra – men med ett mål i sikte kommer det bli lättare. Det kommer inte handla om att ge upp en massa, det handlar om vad du kommer få genom dina handlingar. Då blir frågan när du står där och funderar över om du ska köpa något om det är mer värt, än det mål du sparar mot. Ibland kommer det trots allt vara helt värt att ändå lägga pengarna på något i nuet – det handlar inte om att leva asketiskt – men som de amerikanska poddarna kallar det: taking action in alignment with your goals and values. Varje val du gör bör ta dig närmare ditt mål och göras i enlighet med vad du värderar i livet. 

Om du har en respektive så är det också, den dag du bestämmer dig för att prata med henne eller honom, här du bör börja. Få blir sålda på konceptet att spendera mindre om du kommer och trycker upp en Excel-fil med en budget i ansiktet på dem – men desto fler blir taggade av att prata om sina drömmar, och diskutera hur de kan nå dit. Men det där med att prata med respektive kommer lite senare i den här utmaningen, så vill du inte börja redan nu kan det vänta tills du har lite mer kött på benen.

För veckans övning, skriv ner dina tankar och funderingar om varför du vill uppnå FI. Skriv ner dina drömmar och din motivation – så börjar vi med siffrorna nästa vecka.

Vad har du för drömmar? Vad har du för mål som FI skulle underlätta?

Dela: