Kicki Danielsson har inte råd att gå i pension

Kicki Danielsson har inte råd att gå i pension

Kicki Danielsson är en artist där jag inte på rak arm kan säga en enda låt hon sjungit/skrivit. Men populär verkar hon väl vara, med tanke på att hon inte helt o-frekvent återfinns på framsidorna av kvällsblaskorna. Så också igår, med den lagom click-bait-vänliga rubriken “Kicki Danielssons kamp – har inte råd att gå i pension“.

Och så här säger hon:

Country-stjärnan har inte heller några tankar på att gå i pension – av rent pengamässiga skäl.

– Nej, det skulle jag inte ha råd med. Jag är en ganska vanlig människa på det viset, säger Kikki Danielsson i P4-intervjun.

Som sagt, jag vet knappt vad människan gjort för musik i sina dagar. Men en del måste det ju ha blivit om man slog igenom på 70-talet och fortfarande lyckas hålla sig rimligt aktuell.

Så hur är det då möjligt att hon inte vid det här laget (67 år) har tillräckligt med pengar på banken att hon kan låta bli att fara landet runt för att spela gamla slagdängor? “Ganska vanlig människa”. Jo, om det betyder leva lön till lön och inte spara något till oväntade utgifter såsom pensionen så absolut. Förmodligen ihop med lite lifestyle-inflation.

I en annan artikel, lite äldre, tar hon inget ansvar själv:

Kikki Danielsson har varit en framgångsrik artist i 40 år.

Men hon har aldrig haft koll på ekonomin, berättar hon.

– Hela mitt har jag haft chefer över mig som har pratat över mig, trots att jag har varit i samma rum som dem, säger hon.

Snacka om att lägga över ansvaret på andra och tycka synd om sig själv. Om de inte pratar med dig kanske du ska kräva att de pratar med dig? Det är ju trots allt dina pengar? Och oavsett vad som pratats om vad gäller gager och liknande så borde ju pengarna till syvende sist trillat in på hennes konto som hon har kontroll över.

Jag blir bara deppig när jag ser sånt här. Jag tittade på Wikipedia, och människan har en rätt lång lista med låtar. Hon borde lugnt kunna pensionera sig med bra kapital på banken. Istället det här.

Eget Bregott

Eget Bregott

Första gången jag stötte på det här med eget Bregott var i Economista-gruppen, men det var först när jag läste Jag lämnar ekorrhjulet som jag bestämde mig för att faktiskt testa. Och det var ju väldigt, väldigt enkelt. Det är ju i princip så att receptet står på undersidan av Bregott-paketet…

Recept

250 g smör (rumstempererat)
1 dl rapsolja (rumstempererat)
Ev salt
Ev 0,5 dl vatten (rumstempererat)

Gör så här

  1. Vispa ihop smöret med rapsoljan
  2. Om du vill ha i mer salt och vatten, blanda i det också (men smaka av först)
  3. Förvara i en burk med lock i kylen. Håller som vanligt Bregott (alltså inte länge nog för att det ska hinna bli dåligt innan man äter upp det)

Tips:

  • Låg hastighet på vispen så att smöret inte fluffar till sig för mycket utan behåller Bregott-konsistens. Tar lite längre tid men blir jättebra.
  • Har du smör som är saltat behöver du förmodligen inte salta extra.
  • Rapsoljan kan du välja om du vill ha kallpressad (Bregott-smak) eller ej (lite “blommigare” sägs det).
  • Man kan bryna en del av smöret om man vill ha specialvarianten av Bregott som är just Bregott brynt smör.

Kostnadsmässigt då, är det lönt?

Ett paket vanligt Bregott kostar ungefär 44 kr för 600 g, eller ett kilopris på 73 kr.

Smör betalar jag helst max 30 kr för 500 g (vilket det är frekventa erbjudanden om i olika butiker, så det är inget problem, ibland även 25 kr/st). Rapsolja kostar kanske 20 kr/l (kan hittas billigare). Kranvatten kostar i princip inget alls, liksom en nypa salt. En “sats” blir 330 g. 250 g smör = 15 kr, 2 kr för rapsolja, eller 17 kr för 330 g smör. Kilopris 51,50 kr. (Detta är utan vatten, gör man receptet med vatten blir det ytterligare lite billigare).

Äter man mycket Bregott, som det ju får sägas göras i vår familj (framför allt jag, om jag ska vara ärlig!) och det går åt 1,5 Bregott i månaden (tror att det är ungefär så), då är det 32 kr/månad. Vilket ju inte är några enorma pengar ens över året (ca 385 kr), men många bäckar små, som vanligt. Ihop med svinn-köp, vegetariskt/flexitarianskt tänk och baka eget bröd blir det många många bäckar, och det blir en flod till slut. Är man en familj där alla äter Bregott så kan det bli rätt mycket större pengar.

Dessutom är det – den största fördelen enligt min man – jättegott med eget Bregott!

Månadsavstämning: april

Månadsavstämning: april

Det är lite kul att det nu är april 2019, för det innebär att jag har följt vår ekonomi i två år och således har ganska gott om siffror på hur ekonomin varierar över året, vad våra tunga utgiftsposter är, vad vi blivit mycket bättre på, och så vidare. I april 2017 hade vi en sparkvot på 18% och så låg har den sedan dess aldrig varit igen (även om jag förstår att 18% inte är så lågt, men det beror ju mycket på att vi även då hade bra inkomster). Kul är det i vart fall fortfarande att följa!

Inkomster

Det här var, precis som förra månaden, en bra månad inkomstmässigt. Maken tvångsutbetalades en hel massa timmar eftersom man inte får ha mer än 300 jourkompstimmar liggande, och jag fick min löneförhöjning efter halvtidskontrollen, retroaktivt dessutom. Så bra löneinbetalningar. Däremot har jag inte sålt en pinal begagnat denna månad tyvärr, mycket för att jobbet tagit enormt mycket energi (att vara ny på jobbet varannan vecka är tufft). Bot och bättring till nästa månad! Maken fick lite pengar i födelsedagspresent och en uppsagd försäkring bidrog med någon hundralapp tillbaka.

Utgifter

Matkostnaderna för månaden inkluderade påsken, flera middagar med vänner, makens födelsedag och efterföljande kalas, och landade på 3 900 kr, vilket är lite mer än vanligt. Utematen höll sig å andra sidan på en vettig summa om under tusenlappen, för en total matkostnad den här månaden om 4 700 kr. Detta var också första månaden då maken varit hemma och skött inköpen. Första veckan messade han mig under tiden han handlade, mycket nervös över att övertrassera de gränser jag satt – men jag tycker att det gått utmärkt. Jag hoppas vi kan upprätthålla detta även efter att vi båda återgår till jobb i höst. Håller vi oss till Willys och Lidl i första hand, och jag fortsätter göra min genomgång av reklamblad (tar ju inte mer än 20 min så timpengen på det är bra), tror jag att vi kan lyckas.

Huskostnaderna är på väg neråt inför sommarens härliga lågkostnadstid då uppvärmningskostnaderna sjunker och elproduktionen stiger. Fakturan från elbolaget den här månaden låg på hela 95 kr, och borde vara nollad och ge pengar tillbaka nästa månad. Däremot har ju trädgården börjat kosta lite – dels träolja till trädäcket, och dels vårt söta nya plommonträd. Och en lekstuga till barnen som varit på planeringen sedan över ett år tillbaka är nu äntligen beställd (blir deras gemensamma födelsedagspresent), vilket ju var en stor utgift men vi hoppas att den kommer användas flitigt. (Vi hade en fundering på att bygga själva, men möjligheten finns helt enkelt inte med en niomånaders som är mobil och vill vara överallt där vi är.)

Bland extravaganser beställde jag fyra fotoböcker. Det är ju som jag skrivit om tidigare en av mina stora hobbies, och jag gör en bok för varje halvår numera (innan barnen gjorde jag en årsbok, men sen vi fick barn har det ju blivit fler bilder, minst sagt). Jag gör dessutom gärna fotoböcker för speciella tillfällen – namngivningar, semestrar, och sånt. Dessa drog iväg, men jag väntade i alla fall på en rabattkupong som gjorde kalaset 350 kr billigare. Jag har haft böckerna klara i datorn sedan januari i väntan på en bra rabatt, så det är jag nöjd med. Maken har också köpt sin promoveringsring, och ett årskort för hockeyn nästa år.

Trots lekstugan och ringen som väldigt stora utgiftsposter landar sparkvoten ändå på 41,88% (alltså fortfarande över de 40% vi satt som mål!).Vi kan lägga ytterligare 12% av årets sparmål till handlingarna, och nästan 54% av årets sparmål är då i hamn. Inte så illa med tanke på att det här bara är årets fjärde månad.

Investeringar

Vi återinvesterar utdelningarna och samlar lite krigskassa just nu, eftersom vi tycker att mycket känns rätt dyrt just nu.

  • 26% till SBAB för att vi planerar att betala av lite av våra huslån i samband med att vi förhandlar om lånen om ett år. För över samma summa varje månad
  • ca 65% till Avanza för framtida investering i aktier
  • 3% till Lendify, vår månatliga överföring
  • 2 000 kr till barnens portfölj, där hälften investeras automatiskt i fondportföljen och hälften läggs i enskilda aktier.

Hälsa

Äldsta dottern hostar och det har varit lite småförkylt hemma, men hälsan har ändå varit bättre denna månad än många andra. Inte minst gäller det för maken som i och med föräldraledigheten äntligen fått börja återhämta sig. Han har dessutom kunnat komma iväg och träna runt tre gånger per vecka, och snittar över 25 000 steg om dagen när han är hemma med yngsta. Själv har jag hunnit med tio pass med FitBit, gått en del men inte alls lika mycket sedan jag började jobba (men cyklar till och från jobbet varje dag i alla fall, och har lyckats med över 10 000 steg varje dag). Dessutom hunnit med bugg varje vecka, och en danskväll med två timmars socialdans, och zumba två-tre gånger.

Psykiskt har jag varit mer tagen av nytt jobb. Eftersom jag dessutom växlade arbetsplats (två veckor geriatrik, två veckor ortopedi, och nästa vecka blir det vårdcentral) har jag varit lagom utmattad av det, och det har varit jobbigt att vara ifrån den lilla. Jag vill bli färdig med AT och få min legitimation, men samtidigt ångrar jag att jag redan är tillbaka på jobb. Jag saknar min lilla tjej. Men hon har det jättebra med sin pappa och han har redan fått mycket bättre relation till henne.

Bloggen

Mitt eget lilla mål om ett inlägg varannan dag har jag hållit. Det har varit 5 107 besökare vilket är färre än i mars, men så kan det ju vara. Konsumentverket-serien har tre av topp-fem-platserna för månaden, kul eftersom jag gillade att skriva om det.

  1. Personlig hygien med Konsumentverket
  2. Bokrecension: The simple path to wealth
  3. Billiga barnkalas
  4. Konsumentverkets mediekategori
  5. Klädkostnader enligt Konsumentverket

Sammanfattning

En bra månad inkomstmässigt, en lite galen månad utgiftsmässigt, vi har varit vid god hälsa och allt känns som att det rullar på.

Billiga barnkalas

Billiga barnkalas

Kalassäsongen har dragit igång och vi började med något som verkligen kan rekommenderas: gympasalskalas. Två familjer gick ihop för att fira sina nyblivna fyraåringar på samma gång och hyrde en av de närliggande skolornas gympasal. Vilken grej!

En idrottshall på under 150 m2 i den här stan kostar, på en lördag eller söndag, 77 kr i timmen. Ett kalas brukar vara två timmar i våra kretsar, och så behöver man en timme före för förberedelser och en timme efter för städning. Fyra timmar x 77 kr = 308 kr. För en sal på 116-175 m2 är det inte mycket värre, 110 kr/h. Totalt sett blir det rätt små potatisar vi pratar om alltså.

Och ungarna älskade det.

Föräldrarna till födelsedagsbarnen hade dragit fram det mesta för ungarna att klättra på, hoppa på, gunga i, hänga i, och sen kan man ju alltid, om inspirationen tryter, bara springa runt runt.

Det serverades korv med bröd och ketchup, och en stund senare var det fika med chokladbollar och saft, allt serverat i ett av omklädningsrummen sittandes på ett stort papper så att det blev lätt att städa. Föräldrarna gjorde det lätt för sig i vem-ska-vi-bjuda-diskussionen och bjöd hela dagisavdelningen. Totalt var det uppåt tjugo ungar och kostnaden för hela grejen kan inte ha varit mer än 500 kr totalt – dessutom delat på två föräldrapar.

För egen del har jag skapat en liten “presentlåda”, efter diskussionen om kostnadstak för presenter. När Lidl haft pysselböcker på extrapris har jag köpt på mig, och från Penstore (ingen affiliate-länk) köpte jag paket med pennor och kritor. Dottern fick välja vad som skulle ges. Eftersom vi fick veta att ena födelsedagsbarnet gärna ville ha pussel gick vi dock utanför presentlådan och hämtade ett av de pusselset som dottern tröttnat på, och gav det vidare. Mottagaren hade inte en tanke på att kartongen såg lite mer välanvänd ut. Billigt och bra för oss, och mycket uppskattade presenter av de båda födelsedagsbarnen. För enkelhetens skull köpte jag också ett tiopack med kort för ett tag sedan på Netto, så det är också bara att plocka av när det är dags. Skönt att slippa skynda till stan för att panikhandla!

Personlig hygien med Konsumentverket

Personlig hygien med Konsumentverket

Den sista av kategorierna jag tänker ta från Konsumentverkets “Koll på pengarna” är Personlig hygien (efter genomgång av mat, kläder och media):

Gäller sådant som tvål, tandkräm, blöjor, hårklippning med mera samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök (undersökning) för vuxna.

Här får vi som familj lägga:

Bebisen: 500 kr/månad
Treåringen: 640 kr/månad
Maken och jag: 490 kr/mån vardera, alltså 980 kr/månad

Totalt: 2 120 kr/månad

Precis som med klädeskategorin tycker jag det här är enormt mycket pengar. Återigen är vi uppe i över 25 000 kr om året.

För bebisens del är det givetvis blöjorna som drar iväg. Här har jag dock konstaterat att det går att komma undan billigt, åtminstone om man har Lidl i närheten. Lidl har sitt eget märke Lupilu och ett erbjudande, åtminstone på Lidl här i stan, om att köpa ett paket blöjor för 30 kr vid köp av annat för över 300 kr. Vi är uppe i storlek 4 och där är 50 blöjor i varje paket, alltså ett styckpris på 60 öre. Viss skillnad mot att betala 70 kr för 50 av Icas blöjor. Jag har hur som haver skrivit upp alla inköp av blöjpaket och konstaterar att sedan lillan föddes har jag lagt ca 570 kr på blöjor, med ett snittpris på 1,24 kr/blöja. Och hon är åtta månader nu, så det skulle ju motsvara runt 71 kr i månaden. Då har vi en ganska bra bit kvar till de 500 kr hon ska kosta varje månad.

Utöver blöjor använder jag tvättlappar, billigaste sorten, som inte kostar många kronor (typ 25-30 kr för 250 st). För puder räcker en burk i en halv evighet. Lite babyolja (20 kr) i badet, en flaska räcker länge. Hon har en babytandborste (kanske 20 kr?) och en yttepytteliten dutt barntandkräm varje dag.

…och nu börjar jag få slut på saker som lillan använder i hygienväg. Några femhundringar i månaden går det inte iväg på henne.

För treåringen får jag anta att Konsumentverket tycker att hon ska använda blöja fortfarande, för att berättiga den enorma summan man får lägga på henne. Alternativt att hon badar i lervälling och att det behövs enorma mängder tvål för att få henne ren, antar jag. Eftersom hon varit blöjfri sedan innan hon fyllde två är blöjor ingen utgift längre. Lite schampo, balsam, och tvål går ju däremot åt. Liksom förebyggande anti-lusspray (139 kr – cashback) när det är sådana tider på dagis, och lotion för att smörja in henne med. Men sedan börjar det ta slut även där. Hårklippning sköter jag eller maken.

Personlig hygien går kraftigt ner när ungen fyller fyra, till 140 kr i månaden, vilket jag antar är att de då ska ha slutat med blöja. 140 kr/månad känns fortfarande ganska mycket, men betydligt mer rimligt. (Det innebär alltså att man får anta att Konsumentverket tycker att det ska gå femhundra spänn i månaden på blöjor?)

Och sedan jag och maken. Schampo, balsam, tvål, tandkräm går ju åt men det är ju inga enorma mängder (jag försöker hålla mig till att tvätta håret max två gånger i veckan). Klippning av makens hår sköter jag. Själv går jag till frisören och klipper håret max en gång om året sedan jag blev snål numera, och färgar gör jag själv (färgen kostar väl typ 100 kr i inköp en gång i kvartalet). Ansiktskrämer och sådant hade kunnat vara en större post, men jag har en mor som förser mig med det jag behöver via hennes jobb. Så även här blir det rätt begränsat. Tandläkarbesöket kommer väl vartannat år, inte varje år, och ligger på uppåt 900 kr, men slå ut det på två år så blir det ingen jätteutgift (37,50 i månaden utslaget på 24 månader).

Förra året (vilket även var innan lillan kom) snittade vi 293 kr/månad. Den andra halvan av året är något dyrare än första halvan på grund av bebis, men vi kommer aldrig i närheten av Konsumentverkets “basbehov”. Kanske är vi otroligt lortiga av oss?

Vad lägger ni på kategorin hygien?