Månadsavstämning: juli

Månadsavstämning: juli

Det är sommar. Semester. Jag njuter för fulla muggar och har inte tagit mig någon tid att sätta mig framför datorn för att plinka fram blogginlägg.

Men månadsavstämning gjorde jag nu i helgen i alla fall, och den landade så här:

Inkomster som var väldigt höga eftersom maken fick retroaktiv löneökning (han blev specialist i maj men lönen gick inte in förrän nu i juli, snabba som Regionen är, så nu blev det retroaktiv utbetalning), jag hade heltidslön och lite semesterersättning, och dessutom har maken föräldrapenning. Jag sålde för 500 kr på loppis (babyskyddet är nu gone!), och totala loppisförsäljningen för året ligger på 3 000 kr – halvvägs till mitt mål om 6 000 kr.

utgiftssidan var matbutiksköpen väldigt låga på ca 2 400 kr, medan utematskategorin var värre på 2 900 kr – men totalen för mat ligger trots semester inte överdrivet mycket högre än vanligt, 5 300 kr. Det blev en del pengar på trädgården eftersom vi anlade en ny rabatt och köpte färg till lekstugan. Vi vaccinerade hela familjen mot TBE och barnen mot hepatit A och B, och det är inte billigt (2 540 kr på ett bräde och det var bara första rundan…). Jag har betalt ett flyg till en forskningskonferens i september, pengar jag förmodligen får tillbaka, men i kassaflödet ligger det i utgiftskategorin just nu ändå. Slutligen, som stor utgift, var det ena barnets barnförsäkring som skulle betalas (ja, vi har fortfarande en sådan trots att det är en försäkring man definitivt kan diskutera).

På det hela landade vi ändå på en sparkvot om 64%, vilket är det högsta vi varit i juli, med bred marginal. Vi har nått årets sparmål redan, ligger nu 6% över målet. Får se vad årets resterande månader erbjuder, men det ser väl ut som att vi kan höja målet nästa år igen.

Mest fokus just nu är på att må bra. Njuta av nuet. Vi skördar trädgården (vi har gjort 24,5 liter saftkoncentrat!), gungar barnen, går promenader, gör utflykter, äter glass och laddar batterierna. Både jag och maken känner av en snabbare uttröttning nu än vi gjort tidigare, vi tror det är en rest efter förra årets urladdning med barn #2 och samtidig disputation för maken. Det tog musten ur och den musten har inte kommit tillbaka helt än.

Primära och sekundära kostnader

Primära och sekundära kostnader

I senaste avsnittet av ChooseFI-podden intervjuas Joel som har podden How to Money. Hans eget bästa avsnitt var #48 om primära och sekundära kostnader och eftersom det lät intressant kunde jag ju inte låta bli att lyssna. Och det var intressant (om man hoppar över de första tio minutrarna där de pratar craft-öl som är så fullständigt ointressant för mig att jag hade stängt av om jag inte samtidigt varit ute och cyklat).

Primära kostnader

Varje pryl vi köper kostar. Det vet vi ju. Hus, bil, kläder, prylar. Det direkta priset för något är den primära kostnaden – 150 kronor för en tröja på HM, 3,7 miljoner för ett hus, 6 000 spänn för en grill. Vad det nu kan vara. Så länge du köper vad det nu är kontant är den direkta kostnaden enkel, men ska det göras på avbetalning blir det genast lite bökigare. Här minns jag faktiskt inte hur de delade upp det i avsnittet, men de pratade räntor på t ex boende. Jag tänker mig att det är en “hård” sekundär kostnad (mer om det strax). Den direkta kostnaden är hur som haver relativt enkel att förhålla sig till. Är tröjan värd 150 kr? Är huset värt 3,7 miljoner?

Sekundära kostnader

Men sedan kommer de in på det som är mer intressant: sekundära kostnader. Dessa delas in i hårda och mjuka.

Hårda kostnader är de man inte kommer undan. Om du köper en bil så kommer du inte undan trafikförsäkring, skatter, och så vidare. Så länge du har bilen i din ägo kommer den att kosta dessa saker, oavsett du vill det eller ej. Det är inget du kan göra ett medvetet val för att komma undan (annat än valet än att inte köpa bilen). På samma sätt kommer det vid köp av ett hus till kostnaden för pantbrev, lagfart, fastighetsavgift, och eventuellt fler kostnader du inte kan göra något åt. Det är dock kostnader som måste vara med i beräkningarna när du väljer att köpa huset. Så det där för 3,7 miljoner kanske bara har pantbrev på 1 miljon och du kommer ha 3 miljoner i lån, då blir det 2 miljoner att ta pantbrev på (ca 40 000 kr). Lagfarten kostar 55 325 kr. Och fastighetsavgiften landar på max ca 7 000 kr om året. Plötsligt är det inte 3,7 miljoner, utan 3,8. Det gäller att ha det med. Till hårda kostnader bör nog även räntan räknas, eftersom det tillkommer till den primära kostnaden och är något som är svårt att göra något åt (annat än att man kan förhandla sig till så bra ränta som möjligt, givetvis).

Sedan kommer kanske den mest intressanta delen: mjuka kostnader eller livsstilskostnader.

Så nu har du köpt det där huset för 3,7 (3,8) miljoner. Men är den inte lite sliten? Vi gillar ju planlösningen, men köket är ju inte riktigt i vår stil. Och badrummet är ganska sunkigt. Dessutom behöver det ju målas om, för man kan ju inte ha rosa väggar. Vad skulle folk säga om de kom hem till oss och såg det?

De mjuka kostnaderna är de vi väljer själva. Ett kök från 1980 som fungerar behöver inte egentligen bytas ut – men många (de flesta?) kommer vilja byta ut det. För att få sin egen prägel, för att få en modern stil, för att passa in, för att man själv, familj och vänner ska tycka att det är fint. Oavsett anledning är det ju något som behöver läggas till i budgeten när man tänker sig köpa ett hus för 3,7 miljoner. För plötsligt kanske det är 4,2 miljoner istället, när kök och badrum är färdiga?

När du köper bilen, kommer du vilja pimpa den? Bygga ett garage till den? Köpa prylar att ha i den? Allt detta är mjuka kostnader.

Mjuka kostnader finns inte bara i hus. I podden tar de upp fritidsintressen som något som i de allra flesta fall kan gå från väldigt billiga till väldigt, väldigt dyra. Det går ju inte annat än att hålla med. ett matlagningsintresse kan vara allt från att hitta på så billiga recept som möjligt och skapa något som Portionen under tian, till att köpa teppanyaki-häll och alla annan svindyr utrustning man kan tänka sig och bara jobba med exklusiva råvaror. I podden har de golf som ett exempel, från att spela på den lokala banan med ett och samma golfset genom åren, till att kajka värden runt och betala greenfees på världens bästa banor, med ny utrustning varje år och nya kläder som givetvis matchar, för att inte tala om hotellkostnader och mat, och dessutom måste man ju ha en golfbil?

Hur hanterar man det då?

Poddens tankar kring hur man kan hantera detta är följande:

  1. Brainstorma kostnader. Vad kommer inköpet av den här grejen/boendet/bilen/whatever innebära för kostnader? Den primära kostnaden är enklast, men vad kommer för sekundära kostnader med inköpet?
  2. Känn dig själv angående de mjuka kostnaderna. Kommer du kunna stå emot?
  3. Analysera hur mycket du kommer använda den, och värdera vilken glädje du kommer kunna få ut av den. Det kanske är värt kostnaden, och du kanske även tycker att de sekundära kostnaderna är okej? Det är okej att lägga pengar på saker och ting som man verkligen värderar, det handlar inte om att få ner budgeten till noll, men att man gör ett aktivt val och inte låter prylarna äga en.
  4. Take action. Köp eller köp inte.

Som vanligt handlar det om att vara medveten om de val man har och de val man gör.

Har du tänkt på dina inköp på detta sätt?

Kicki Danielsson har inte råd att gå i pension

Kicki Danielsson har inte råd att gå i pension

Kicki Danielsson är en artist där jag inte på rak arm kan säga en enda låt hon sjungit/skrivit. Men populär verkar hon väl vara, med tanke på att hon inte helt o-frekvent återfinns på framsidorna av kvällsblaskorna. Så också igår, med den lagom click-bait-vänliga rubriken “Kicki Danielssons kamp – har inte råd att gå i pension“.

Och så här säger hon:

Country-stjärnan har inte heller några tankar på att gå i pension – av rent pengamässiga skäl.

– Nej, det skulle jag inte ha råd med. Jag är en ganska vanlig människa på det viset, säger Kikki Danielsson i P4-intervjun.

Som sagt, jag vet knappt vad människan gjort för musik i sina dagar. Men en del måste det ju ha blivit om man slog igenom på 70-talet och fortfarande lyckas hålla sig rimligt aktuell.

Så hur är det då möjligt att hon inte vid det här laget (67 år) har tillräckligt med pengar på banken att hon kan låta bli att fara landet runt för att spela gamla slagdängor? “Ganska vanlig människa”. Jo, om det betyder leva lön till lön och inte spara något till oväntade utgifter såsom pensionen så absolut. Förmodligen ihop med lite lifestyle-inflation.

I en annan artikel, lite äldre, tar hon inget ansvar själv:

Kikki Danielsson har varit en framgångsrik artist i 40 år.

Men hon har aldrig haft koll på ekonomin, berättar hon.

– Hela mitt har jag haft chefer över mig som har pratat över mig, trots att jag har varit i samma rum som dem, säger hon.

Snacka om att lägga över ansvaret på andra och tycka synd om sig själv. Om de inte pratar med dig kanske du ska kräva att de pratar med dig? Det är ju trots allt dina pengar? Och oavsett vad som pratats om vad gäller gager och liknande så borde ju pengarna till syvende sist trillat in på hennes konto som hon har kontroll över.

Jag blir bara deppig när jag ser sånt här. Jag tittade på Wikipedia, och människan har en rätt lång lista med låtar. Hon borde lugnt kunna pensionera sig med bra kapital på banken. Istället det här.

Eget Bregott

Eget Bregott

Första gången jag stötte på det här med eget Bregott var i Economista-gruppen, men det var först när jag läste Jag lämnar ekorrhjulet som jag bestämde mig för att faktiskt testa. Och det var ju väldigt, väldigt enkelt. Det är ju i princip så att receptet står på undersidan av Bregott-paketet…

Recept

250 g smör (rumstempererat)
1 dl rapsolja (rumstempererat)
Ev salt
Ev 0,5 dl vatten (rumstempererat)

Gör så här

  1. Vispa ihop smöret med rapsoljan
  2. Om du vill ha i mer salt och vatten, blanda i det också (men smaka av först)
  3. Förvara i en burk med lock i kylen. Håller som vanligt Bregott (alltså inte länge nog för att det ska hinna bli dåligt innan man äter upp det)

Tips:

  • Låg hastighet på vispen så att smöret inte fluffar till sig för mycket utan behåller Bregott-konsistens. Tar lite längre tid men blir jättebra.
  • Har du smör som är saltat behöver du förmodligen inte salta extra.
  • Rapsoljan kan du välja om du vill ha kallpressad (Bregott-smak) eller ej (lite “blommigare” sägs det).
  • Man kan bryna en del av smöret om man vill ha specialvarianten av Bregott som är just Bregott brynt smör.

Kostnadsmässigt då, är det lönt?

Ett paket vanligt Bregott kostar ungefär 44 kr för 600 g, eller ett kilopris på 73 kr.

Smör betalar jag helst max 30 kr för 500 g (vilket det är frekventa erbjudanden om i olika butiker, så det är inget problem, ibland även 25 kr/st). Rapsolja kostar kanske 20 kr/l (kan hittas billigare). Kranvatten kostar i princip inget alls, liksom en nypa salt. En “sats” blir 330 g. 250 g smör = 15 kr, 2 kr för rapsolja, eller 17 kr för 330 g smör. Kilopris 51,50 kr. (Detta är utan vatten, gör man receptet med vatten blir det ytterligare lite billigare).

Äter man mycket Bregott, som det ju får sägas göras i vår familj (framför allt jag, om jag ska vara ärlig!) och det går åt 1,5 Bregott i månaden (tror att det är ungefär så), då är det 32 kr/månad. Vilket ju inte är några enorma pengar ens över året (ca 385 kr), men många bäckar små, som vanligt. Ihop med svinn-köp, vegetariskt/flexitarianskt tänk och baka eget bröd blir det många många bäckar, och det blir en flod till slut. Är man en familj där alla äter Bregott så kan det bli rätt mycket större pengar.

Dessutom är det – den största fördelen enligt min man – jättegott med eget Bregott!

Månadsavstämning: april

Månadsavstämning: april

Det är lite kul att det nu är april 2019, för det innebär att jag har följt vår ekonomi i två år och således har ganska gott om siffror på hur ekonomin varierar över året, vad våra tunga utgiftsposter är, vad vi blivit mycket bättre på, och så vidare. I april 2017 hade vi en sparkvot på 18% och så låg har den sedan dess aldrig varit igen (även om jag förstår att 18% inte är så lågt, men det beror ju mycket på att vi även då hade bra inkomster). Kul är det i vart fall fortfarande att följa!

Inkomster

Det här var, precis som förra månaden, en bra månad inkomstmässigt. Maken tvångsutbetalades en hel massa timmar eftersom man inte får ha mer än 300 jourkompstimmar liggande, och jag fick min löneförhöjning efter halvtidskontrollen, retroaktivt dessutom. Så bra löneinbetalningar. Däremot har jag inte sålt en pinal begagnat denna månad tyvärr, mycket för att jobbet tagit enormt mycket energi (att vara ny på jobbet varannan vecka är tufft). Bot och bättring till nästa månad! Maken fick lite pengar i födelsedagspresent och en uppsagd försäkring bidrog med någon hundralapp tillbaka.

Utgifter

Matkostnaderna för månaden inkluderade påsken, flera middagar med vänner, makens födelsedag och efterföljande kalas, och landade på 3 900 kr, vilket är lite mer än vanligt. Utematen höll sig å andra sidan på en vettig summa om under tusenlappen, för en total matkostnad den här månaden om 4 700 kr. Detta var också första månaden då maken varit hemma och skött inköpen. Första veckan messade han mig under tiden han handlade, mycket nervös över att övertrassera de gränser jag satt – men jag tycker att det gått utmärkt. Jag hoppas vi kan upprätthålla detta även efter att vi båda återgår till jobb i höst. Håller vi oss till Willys och Lidl i första hand, och jag fortsätter göra min genomgång av reklamblad (tar ju inte mer än 20 min så timpengen på det är bra), tror jag att vi kan lyckas.

Huskostnaderna är på väg neråt inför sommarens härliga lågkostnadstid då uppvärmningskostnaderna sjunker och elproduktionen stiger. Fakturan från elbolaget den här månaden låg på hela 95 kr, och borde vara nollad och ge pengar tillbaka nästa månad. Däremot har ju trädgården börjat kosta lite – dels träolja till trädäcket, och dels vårt söta nya plommonträd. Och en lekstuga till barnen som varit på planeringen sedan över ett år tillbaka är nu äntligen beställd (blir deras gemensamma födelsedagspresent), vilket ju var en stor utgift men vi hoppas att den kommer användas flitigt. (Vi hade en fundering på att bygga själva, men möjligheten finns helt enkelt inte med en niomånaders som är mobil och vill vara överallt där vi är.)

Bland extravaganser beställde jag fyra fotoböcker. Det är ju som jag skrivit om tidigare en av mina stora hobbies, och jag gör en bok för varje halvår numera (innan barnen gjorde jag en årsbok, men sen vi fick barn har det ju blivit fler bilder, minst sagt). Jag gör dessutom gärna fotoböcker för speciella tillfällen – namngivningar, semestrar, och sånt. Dessa drog iväg, men jag väntade i alla fall på en rabattkupong som gjorde kalaset 350 kr billigare. Jag har haft böckerna klara i datorn sedan januari i väntan på en bra rabatt, så det är jag nöjd med. Maken har också köpt sin promoveringsring, och ett årskort för hockeyn nästa år.

Trots lekstugan och ringen som väldigt stora utgiftsposter landar sparkvoten ändå på 41,88% (alltså fortfarande över de 40% vi satt som mål!).Vi kan lägga ytterligare 12% av årets sparmål till handlingarna, och nästan 54% av årets sparmål är då i hamn. Inte så illa med tanke på att det här bara är årets fjärde månad.

Investeringar

Vi återinvesterar utdelningarna och samlar lite krigskassa just nu, eftersom vi tycker att mycket känns rätt dyrt just nu.

  • 26% till SBAB för att vi planerar att betala av lite av våra huslån i samband med att vi förhandlar om lånen om ett år. För över samma summa varje månad
  • ca 65% till Avanza för framtida investering i aktier
  • 3% till Lendify, vår månatliga överföring
  • 2 000 kr till barnens portfölj, där hälften investeras automatiskt i fondportföljen och hälften läggs i enskilda aktier.

Hälsa

Äldsta dottern hostar och det har varit lite småförkylt hemma, men hälsan har ändå varit bättre denna månad än många andra. Inte minst gäller det för maken som i och med föräldraledigheten äntligen fått börja återhämta sig. Han har dessutom kunnat komma iväg och träna runt tre gånger per vecka, och snittar över 25 000 steg om dagen när han är hemma med yngsta. Själv har jag hunnit med tio pass med FitBit, gått en del men inte alls lika mycket sedan jag började jobba (men cyklar till och från jobbet varje dag i alla fall, och har lyckats med över 10 000 steg varje dag). Dessutom hunnit med bugg varje vecka, och en danskväll med två timmars socialdans, och zumba två-tre gånger.

Psykiskt har jag varit mer tagen av nytt jobb. Eftersom jag dessutom växlade arbetsplats (två veckor geriatrik, två veckor ortopedi, och nästa vecka blir det vårdcentral) har jag varit lagom utmattad av det, och det har varit jobbigt att vara ifrån den lilla. Jag vill bli färdig med AT och få min legitimation, men samtidigt ångrar jag att jag redan är tillbaka på jobb. Jag saknar min lilla tjej. Men hon har det jättebra med sin pappa och han har redan fått mycket bättre relation till henne.

Bloggen

Mitt eget lilla mål om ett inlägg varannan dag har jag hållit. Det har varit 5 107 besökare vilket är färre än i mars, men så kan det ju vara. Konsumentverket-serien har tre av topp-fem-platserna för månaden, kul eftersom jag gillade att skriva om det.

  1. Personlig hygien med Konsumentverket
  2. Bokrecension: The simple path to wealth
  3. Billiga barnkalas
  4. Konsumentverkets mediekategori
  5. Klädkostnader enligt Konsumentverket

Sammanfattning

En bra månad inkomstmässigt, en lite galen månad utgiftsmässigt, vi har varit vid god hälsa och allt känns som att det rullar på.