Vecka 37: Utmaning: Skippa halvfabrikaten

Vecka 37: Utmaning: Skippa halvfabrikaten

Det är inget fel på att ta genvägar när det gäller matlagningen — jag köper färdig pesto istället för att göra egen, och ibland köper vi bröd trots att jag gillar att baka. Hittar vi pizzadeg i kort datum kan vi ibland köpa även det, även om det går rätt snabbt att göra egen. Det handlar om att det finns begränsat med tid som småbarnsförälder, middagen behöver hamna på bordet inom en viss tid från det att alla kommer hem från jobb, skola och förskola, och vissa saker behöver bara vara enkelt.

Men ibland får man utmana sig, så den här veckan är utmaningen att låta bli hel- och halvfabrikaten. Skippa de färdiggjorda Mamma Scan-köttbullarna, skippa pizzan som bara är till att stoppas i ugnen, och skippa butikens bröd.

Baka eget bröd istället — min favvobok har jag skrivit om här vad gäller just brödbakande — och njut av doften av nybakt i ditt hem. Stek egna godare köttbullar än Mamma Scan (även om ungarna kanske gillar dem bättre), och gör egen pizza hela vägen från grunden.

Passa också på att göra matlåda varje dag av dina kulinariska påhitt.

Brukar du använda hel- och/eller halvfabrikat?

Dela:
Månadsavstämning: juni 2021

Månadsavstämning: juni 2021

Förra veckan var vi på Legoland och för första gången på länge (det här året åtminstone) blev det inget torsdagsinlägg. Det var helt enkelt prioriterat att njuta med barnen på semestern före att skriva blogginlägg 🙂 Det blev en helt fantastisk vecka i Danmark, med besök på Legoland och på Wowpark, med massor av upplevelser och skratt och glädje.

Inkomster

Nära nog “som vanligt” fick maken tvångsutbetalt jourtimmar efter hektiska helgjourer på sistone. Själv fick jag en skvätt semesterersättning eftersom min semester började de sista dagarna i juni. Totalt sett en bra månad med näst högsta inkomsterna vi haft detta året.

Utgifter

De största utgifterna var hemförsäkringen på nästan 6 000 kr, förnyelser av Dropbox för både mig och maken, och i övrigt egentligen bara det jag kallar “extravaganser” i budgeten, aka semesterkostnader — boende i Billund, årskort på Legoland, entré på Wowpark, och färjan hem från Danmark. Det är så klart inte gratis att åka på en så härlig vecka som vi hade, men det var värt varenda krona. Dessutom var det betydligt billigare än att åka på valfri charter motsvarande tid. Kostnaden för boendet bidrog kraftigt till att hålla utgifterna nere (totalt sett 5 000 kr för boende måndag-lördag), och vi kunde då också handla maten på Netto 300 m bort och därmed ha rätt vettiga matkostnader för veckan (men det hamnar i juli-budgeten…). Matkostnaderna för juni landade på 3 500 kr i butik och 1 600 kr för “utemat”. Jordgubbar, som jag lägger under utemat eftersom de handlas på annat ställe än i butik, stod för en inte helt oansenlig del, liksom färska lokalproducerade tomater från Askeby (innan våra egna är klara), och bigaråer. Är det sommar så är det. Och jag tycker att totalen om 5 100 kr är helt acceptabelt som matkostnad för en familj på fyra. Totalt sett landade vi på en sparkvot om 63 %, och ett sparande jämte vårt uppsatta mål i kronor om 175 %.

Investeringar

Den här månaden pausade vi faktiskt alla investeringar. I och med att vi ska flytta så blir det en del merkostnader och ett par saker kommer behöva fixas relativt omgående i det nya huset (bland annat har halva huset “gammal” el med ojordade uttag och den gamla tidens säkringar, och ojordade uttag vill vi inte ha med småbarn). Därför har vi pausat de automatiska överföringarna och har inte lagt in mer pengar i våra investeringar, för att istället ha kontanter tillgängliga inför hösten. Barnens sparande fortsätter dock som vanligt.

Skrivande

Jag har skrivit 20 000 ord på tredje boken i The Elemental Saga-serien! Känns riktigt bra. Under juni var min första bok hos min line-editor, så jag har inte jobbat med den.

Bloggen

5 400 sidvisningar på bloggen den här månaden. Populäraste inläggen var:

  1. Vi ska flytta
  2. Miljonärsskatt och tak på ISK
  3. Att bekosta ett sjukvårdssystem
  4. Vecka 24: Utmaning: Rensa i röran
  5. Vecka 25: Utforska begagnatmarknaden
Dela:
Vecka 12: Se över matkostnaderna

Vecka 12: Se över matkostnaderna

Årsutmaningen, vecka 12 – dags att ta en närmare titt på matkategorin. 2018 la svensken i genomsnitt 12,5 % av sin disponibla inkomst på mat (men då är restaurangbesök inte medräknade – lägger man till kategorin ”hotell, restaurang och fika” går det åt 6,6 % av den disponibla inkomsten ytterligare). Det innebär att det är en av våra största utgiftskategorier, tillsammans med boende och transport. Ändå lägger vi idag mindre på mat, tack vare lägre priser i och med större import, och högre löner.

Mat är en kategori som ofta dyker upp för diskussion i privatekonomigrupperna på Facebook som jag följer, och våra matkostnader var för egen del anledningen till att jag blev intresserad av privatekonomi till att börja med.

Hur mycket lägger du på mat?

Efter att ha gjort sammanställningarna över dina/era utgifter bör du ha en idé om hur mycket pengar du lägger på mat. Blev du förvånad över siffran?

Det finns underlag för hur mycket man ”bör” lägga på mat. Swedbank tycker att ensamboende lägger 2 770 kr, två vuxna sammanboende 5 540, barn 0-6 år runt tusenlappen, och därefter successivt uppåt mot vuxennivån. Konsumentverket tycker att en vuxen 18-30-åring som äter all mat hemlagad kan/får lägga 2 950 kr i månaden (700 kr mindre om man äter lunch ute).

Det finns givetvis hänsyn att ta – allergier och olika sorters specialkost kan mycket väl kosta mer än när man inte måste ta hänsyn till sådant. Men fundera över hur era kostnader står sig mot dessa schablonbelopp.

Minska matkostnaderna

Medvetenhet. Det första steget mot att sänka matkostnaderna är det du gör nu – att bli medveten om hur mycket du i nuläget lägger på mat. Det går inte att göra något åt något man inte har koll på. Från och med nu kan du göra medvetna val.

Minska matsvinnet. Att minska matsvinnet är bra för både miljö och plånbok. Vi svenskar slänger mängder av mat varje år som hade kunnat ätas som den bara omhändertagits bättre. Se till att ha koll på vad som finns i framför allt kylen, men även frysen, och använd det du köpt hem. Spara resterna och använd till matlådor, eller kör en rest-kväll. Frys in frukter och bär som börjar bli dåliga, eller gör bananpannkakor på svarta bananer.

Matlådor. Grundtips nummer ett brukar vara matlådor och ja, om du har för vana att lägga 80-150 kronor dagligen på lunch kommer matlådor spara dig mycket pengar.

Mer vego. Också ett väldigt vanligt förekommande tips. För vår del har vi blivit mer flexitarianer, då min familj inte är så förtjust i bara bönor och linser, men blandar jag i linser i köttfärsen så att det blir 50/50 är det ingen som klagar. Billigare, och minskar köttkonsumtionen.

Planera. Vi planerar vår veckomeny varje söndag och försöker då göra det med följande ”recept”: En dag kött, en dag kyckling, en dag fisk, en dag soppa, en vegetarisk, och en-två ”valfria” dagar. Vi planerar maten utifrån vad vi har hemma och vad som är på erbjudande för veckan, så att vi slipper panikköpa något som inte alls är på erbjudande.

Välj rätt butiker. Lågprisbutikernas som Willys och Lidl har generellt just lägre priser. Hemköp, Coop och Ica är generellt dyrare. Vi brukar storhandla på Willys, och sedan köper jag sådant som är på bra extrapris i de andra butikerna när tillfälle ges.

Köp kort datum. Många affärer har numera lådor med kort-datum-produkter. Här kan du spara 30-70 % av den ordinarie kostnaden. Men tänk på att bara köpa om det är något du kommer hinna använda – annars blir det bara dyrt trots det låga priset.

Odla eget. Du behöver inte ha någon enorm trädgård för att kunna odla lite eget. Odla t ex basilika i en kruka, eller ha en hink med körsbärstomater. Groddar är superenkelt att odla. Även potatis går utmärkt i hinkar. Se till att odla sådant du själv äter, annars blir det bara slöseri.

Baka. Om du äter mycket bröd finns det också en hel del pengar att spara på att baka eget. Att baka eget bröd kostar några få kronor. Från frukostfrallor till saftiga bröd, från hamburgerbröd till kanelbullar – det är billigare (och godare!) att göra eget. Min favoritbok för brödbak hittar du här.

Plocka. Blåbär, björnbär, hallon, äpplen, och svamp är alla exempel på saker som är dyrt i affär men gratis i våra skogar och trädgårdar. Har du inga egna äppelträd, hör med någon vän som har äppelträd i trädgården, eller leta i stan efter ”allmänna” träd. Ta sedan omhand om naturens skatter – frys in, safta, sylta, lägg in, torka, och så vidare.

Gör storkok. Använd till matlåda och till att ha extra matlådor i frysen efter behov. Med några matlådor i frysen slipper du dessutom hamna i ”äh vi tar hämtmat ikväll”, utan kan snabbt plocka fram när orken tryter.

Medvetna restaurangbesök. Gå inte på restaurang bara för att du inte orkar laga mat, eller på slentrian – gör ett aktivt val. Restaurang är dyrt och gräver snabbt hål i plånboken. Det betyder inte att det råder restaurangförbud, men att du ska gå på restaurang för att njuta av att någon annan lagar maten och upplevelsen runtikring, inte bara för att du är trött eller ”alltid gör det”.

Ytterligare tips finns i mina inlägg tio tips för att få maten att hålla längre och tio tips till.

Hur mycket lägger du på mat? Har du tagit till några åtgärder för att minska matkostnaderna? Vilka är dina bästa tips?

Dela:
Vecka 10: Prata ekonomi med din respektive

Vecka 10: Prata ekonomi med din respektive

Dags för vecka 10 av Årsutmaningen, och om du inte gjort det förr så är det denna vecka dags att prata ekonomi med din partner. Men var börjar man?

Inte helt sällan blir den ene i förhållandet intresserad av ekonomi innan den andre, om man inte träffas med detta som gemensamt intresse. I vissa fall blir den andre i förhållandet aldrig intresserad av ekonomi, oavsett hur den förste försöker.

Börja inte med Excel

Att lägga fram ett Excel-dokument, eller komma dragandes med en utläggning om er nya budget och hur mycket ni inte ska köpa, är sällan en framgångsrik väg att gå. Om din respektive inte redan på förhand är fullständigt såld på det här med ekonomi så kommer det här mest sannolikt att bara framkalla gäspningar, ögonrullningar, och protester.

Börja istället i andra änden. Precis som Årsutmaningen inte började med att göra budget och titta på inkomster och utgifter, utan började med att fråga varför, så börja likadant med din respektive. Vad drömmer din partner om? En resa, att vara hemma med barnen mer, att starta företag, att skriva en bok, att flytta utomlands, att köpa en sportbil, eller något helt annat?

Utgå från era drömmar, dina och din partners, när ni pratar om vilka prioriteringar ni ska göra framöver. Om du redan sett över ekonomi de senaste veckorna har du siffror du kan visa din partner: Ligger ni på plus eller minus i er nettoförmögenhet? Sparar ni varje månad? Hur långt tar detta sparande er, och vilka förändringar vill ni göra?

När ni pratar ekonomi

Man får vara oense. Man får vara oense om vad man värderar i livet, man får ha olika drömmar, och man får vara oense om hur man ska nå dessa drömmar. Det kan mycket väl vara så att en av er är mer materialistisk och gillar att shoppa (kläder, teknikprylar, bilar, eller något annat), medan den andra gärna klarar sig på mindre. Ni är olika, vad gäller privatekonomi precis som i andra delar i livet. Ni kanske inte är helt överens vad gäller hur mycket man ska träna heller, eller hur mycket av er mat som ska vara vegetarisk? Men ju mer ni pratar om er ekonomi, era drömmar och vad ni värderar, desto större blir er förmåga att förstå varandra.

Välj bra tillfällen. Bra tillfällen är förmodligen inte när din partner precis lagt mycket pengar på något som du inte håller med om. Neutrala tillfällen, t ex under en trevlig middag, är bättre. Eller allra helst, prata lite varje dag istället för att samla ihop allt till ett enda tillfälle, då blir privatekonomi ett ämne bland alla andra och så mycket mindre laddat.

Ljug inte. Ljug aldrig för din partner om ekonomin, det är förödande för förhållandet. ”Finansiell otrohet” kallas det, och det kan orsaka lika stora problem i ett förhållande som sexuell otrohet.

Skapa gemensamma mål. Gemensamma mål, oavsett om det handlar om privatekonomi eller något annat, stärker förhållandet. Med gemensamma mål kan ni också ställa varandra till svars för era val (”accountability”), vilket kan hjälpa er båda att hålla er motiverade.

Prata inkomster. Se till att inte bara diskutera era utgifter, utan prata också om era möjligheter att skaffa extrainkomster. Tycker ni att house hacking är aktuellt? Ska ni jobba extra? Eller vill ni hyra ut prylar med Hygglo? Har någon av er en idé för ett extraknäck? Var även här överens, så att inte allt läggs på den ene, då blir det lätt ojämnt i förhållandet.

Ständigt tjafs om pengar? Då kan det vara dags att ta in en tredje part som hjälper er att prata om pengar. Framför allt i skuldtyngda förhållanden kan det vara riktigt tufft att prata om pengar, men även i ekonomiskt ojämna förhållanden, t ex då en tjänar betydligt mer än den andre, eller då den ene tjänar och är sparsam medan den andre gör av med mycket pengar, kan det bli problematiskt. Tveka inte att ta hjälp – har ni inte råd med professionell hjälp, be om hjälp av en vän ni båda litar på.

Gemensam eller separerad ekonomi?

Gemensam ekonomi är när man har allting ekonomiskt tillsammans och betalar alla utgifter tillsammans. Separerad ekonomi är när man istället ansvarar för sin egen ekonomi – ofta med ett gemensamt konto dit man för över pengar för gemensamma utgifter såsom mat (delvis separerad ekonomi), men ibland håller par även detta separerat (helt separerad).

Idag har ca 50 % av svenska gifta par gemensam ekonomi. Detta tal är sjunkande, och eftersom siffran är från 2017 är det möjligt att den sjunkit ytterligare sedan dess.

Jag undviker ordet ”delad” ekonomi som annars är poppis, för det är väldigt svårt att veta om det innebär gemensam eller separerad.

Vad är för- och nackdelarna med separerad ekonomi?

Fördelar

  • Varje person har sina egna pengar. Detta gör att du och din partner kan lägga pengar på det som ni tycker är viktigt. Om den ene vill spara så gör den det, om den andre vill köpa en häftig bil så gör den det.
  • Det blir en större ekonomisk frihet för individerna i förhållandet.
  • Det är enklare vid en separation.

Nackdelar

  • Det är lite krångligare. Ska man dela de gemensamma utgifterna efter inkomst, eller ska man dela 50/50? Vilka utgifter ska man betala ihop? Ofta är det förhållandevis enkelt fram tills man får barn ihop.
  • Om den ene är hemma med barn mer än den andre kan det behövas någon överenskommelse om kompensation.

Vad är för- och nackdelarna med gemensam ekonomi?

Fördelar

  • Skillnader i inkomstnivå kan suddas ut, genom att båda har tillgång till varandras pengar.
  • Det kan bli en ökad tillit i förhållandet, genom att man känner att man har ekonomin ihop.

Nackdelar

  • Risken för bråk kan vara desto större, framför allt om det är ojämnt i hur mycket man spenderar.
  • Individerna i förhållandet blir mindre självständiga.
  • Om den ene sköter allt med ekonomin blir den andre väldigt utsatt genom att hon eller han inte har koll.
  • Lånar den ene pengar blir båda ansvariga för att betala tillbaka.

Tänk på…

Tänk på att om ni är gifta så spelar det ingen roll om ni har separerad ekonomi om ni skiljer er – så länge ni inte har äktenskapsförord. Har ni inget äktenskapsförord ska era tillgångar delas lika mellan er oavsett om ni under förhållandet haft separerad ekonomi.

Hur gör vi?

Jag och maken har haft gemensam ekonomi i princip sedan vi träffades, vilket är helt tvärtemot vad alla förstå-sig-påare säger. Nyblivna sambos ska absolut inte ha gemensam ekonomi eftersom man inte vet hur den andre beter sig ekonomiskt. Men vi gjorde det, det kändes rätt för oss. Vi kom från väldigt lika bakgrunder, men kom samtidigt in ojämnt gällande ekonomin – jag ägde lägenheten som han flyttade in i och var student på termin två, medan han var nästan färdig och började tjäna pengar ett halvår efter att vi träffades. Det hade inte varit helt givet hur vi skulle leva om vi skulle hålla fast vid separerad ekonomi – men andra par gör säkert helt andra val och prioriteringar.

Har ni gemensam eller separerad ekonomi? Hur pratar ni om pengar i ert förhållande? Är det lätt eller svårt att prata om ekonomi?

Dela:
Vecka 8: Planera för större utgifter

Vecka 8: Planera för större utgifter

Vi har nått vecka 8 av Årsutmaningen och den här veckan ska vi titta på hur större utgifter kan hanteras.

Större utgifter drabbar oss alla då och då, mer eller mindre väntat. För helt oväntade utgifter har du skapat eller håller på att skapa din buffert, så du har en planering för dem. Men bufferten ska inte användas för att hantera väntade större utgifter.

Väntade större utgifter kan vara:

  • Försäkringar, t ex för bil eller boende
  • Semester, då du kanske vill äta ute mer än vanligt, eller göra utflykter som kostar
  • Resor
  • Ny mobiltelefon
  • Renoveringar
  • Bilköp
  • Eller vad som helst annat som är större och inte sker särskilt ofta, och därför inte passar in i budgetmallen

Egentligen gäller samma sak för allt, oavsett vad den väntade större utgiften är: planera i förväg.

Om du vet att bilförsäkringen betalas varje år och går på säg 3 000 kr, lägg då undan 250 kr varje månad i budgeten till detta. Vill du så sparar du pengar som är öronmärkta till den här typen av utgifter på ett eget konto, om du annars riskerar att bli förledd att spendera dem på annat. Gör gärna överföringen automatisk (det är bra att automatisera så mycket som möjligt av sin ekonomi!), så att det inte är något du behöver tänka på, och lägg den automatiska överföringen samma dag som lönen kommer in på kontot. Leta gärna upp ett konto som ger dig någon typ av ränta.

På samma sätt bör du göra en ungefärlig beräkning för vad sommarsemestern kommer kosta. Titta gärna tillbaka på föregående år för att få en uppfattning – och gör sedan som i exemplet med bilförsäkringen ovan: börja spara så snart förra årets semester är över. På det sättet slipper du stå tomhänt och frustrerad när nästa semester kommer.

Genom att spara på det här sättet slipper du också hamna i låneträsket, eller att du sitter med en baksmälla efter semestern och/eller julfirandet. Du mättar munnen efter matsäcken, och du får dessutom öva dig på tålamod. När det gäller konsumtion kanske du i slutändan inser att det där du suktade efter inte var så spännande när du väl tjänat ihop pengarna. Glöm heller inte att kolla begagnatmarknaden, något vi återkommer till framöver, om det är prylar du är ute efter.

Hur löser du de större, väntade utgifterna? Sparar du extra inför sommarsemestern eller julen, eller något annat tillfälle på året?

Dela: