Månadsavstämning: september

Månadsavstämning: september

I september var jag i Barcelona på forskningskonferens och presenterade en poster. Det var en av de mer nervösa saker jag gjort, men nu är det avklarat. Jag fick också veta att jag är godkänd på AT-tentan, vilket innebär att jag när jag är klar på vårdcentralen om ett par veckor faktiskt kommer att få läkarlegitimation. Det känns lite overkligt. Vår yngsta började inskolningen på dagis och naturligtvis blev det snabbt VAB med magsjuka på sagda dagis, och hela familjen däckades såsmåningom. Ändå får det ju sägas ha varit en bra månad.

Inkomster

På inkomstsidan hade vi heltidslön för både mig och maken, plus ett antal tusenlappar in på diverse side-hustles. Tårta bakades, vi sålde på loppis, och jag har dessutom tagit ut runt 1200 kr från olika cashbacksidor. På det hela taget en bit över snittet för året så här långt.

Utgifter

Utematssidan blev lite mer – 2 200 kr – men det är mycket för att både jag och maken varit bortresta med jobbet. Eftersom jag inte har traktamente så blev det till att stå för matkostnaderna själv. Butiksköpen uppgick till 4 000 kr vilket inte är på den där noggranna nivån 3 000 kr som vi höll under ett par månader, men det känns samtidigt som en helt okej kostnad. Snittet för 2018 låg på 4 500 kr/månad, så 4 000 kr är ändå helt okej (så här långt det här året ligger snittet för butiksköp på 3 700 kr).

Övrigt blev också lite dyrare än tänkt, men de pengarna ska jag få tillbaka, eftersom 3 400 kr var hotellet i Barcelona som jag lägger ut för och sedan får tillbaka. Man kan fundera över om det “ska” vara med i utgifterna eftersom det återbetalas, men jag har valt en princip om att allt som går in och ut ska vara med, vilket innebär att jag framöver kommer räkna återbetalningen som “inkomst”. Rätt eller fel kan man argumentera om, men jag har kommit fram till att det är det sätt jag föredrar.

Vi betalade också en livförsäkring som ju drar iväg ett par tusen, och påverkar sparkvoten för månaden. Maken och jag diskuterade om det är en “extraordinär” kostnad, men jag tycker att vi har försäkringskostnader (hus, bil, person) som ligger hälften av årets alla månader, så då har jag svårt att se det som extraordinärt.

Sparkvoten landar allt som allt på 65,33%. En bra bit över målet på 40% och över snittet på 54%. Jag är nöjd.

Bloggen

Trots att jag dragit ner markant på skrivandet – efter veckans kurs ska det förhoppningsvis kunna bli mer, då har livet lugnat ner sig – har det ändå varit över 5 000 sidvisningar den här månaden. Det är ju väldigt trevligt!

Reko Revolut

Reko Revolut

Innehåller affiliate-länk till Revolut.

För någon vecka sen gjorde jag reklam för Revolut. Jag hade då bara använt det till enstaka köp, mest för att få ut de 200 kr jag signade upp för (och också fick utan problem inom ett par dagar efter köpet).

Nu har jag varit utomlands ett par dagar och använt enbart Revolut. Hur har det funkat? Fantastiskt.

Till att börja med är det ju ett debitkort, vilket innebär att jag inte haft mer än max en tusenlapp på kortet vid något givet tillfälle. Det gör att om någon skulle skimma det och sno uppgifterna så är det väldigt lite pengar de kan göra av med; kortet kan inte övertrasseras vad jag vet.

I den superba appen kan man välja att sätta på och stänga av såsom swipe-betalningar, kontaktlös betalning, bankomat och onlinetransaktioner. Dessutom kan man aktivera platsbaserad säkerhet, för att via telefonen använda min plats och därmed hindra falska transaktioner om kortet blir stulet.

Om kortet skulle bli stulet eller någon sno uppgifterna och börja använda det skulle du dock ändå snabbt märka det, eftersom man vid varje dragning får ett meddelande i telefonen om hur mycket som dragits. Det tar bara några sekunder efter att dragningen gjorts.

Jag har också använt växlingsfunktionen i Revolut, för att redan från början ha euro istället för kronor, och på det sättet slapp jag kryssa vid varje tillfälle om jag ville betala i svenska kronor (gör inte det!) eller euro.

Överföringar gjorde jag från vårt Shell-kort, vilket innebär att jag får poäng på överföringarna. För den som inte vill göra manuella överföringar ska det finnas en funktion med automatisk ”top-up”, men den har jag inte använt.

Så jag måste säga att jag är supernöjd, och det har verkligen funkat över förväntan. Inte haft problem ens i minsta hål-i-väggen-supermarket.

Vill du ha ett Revolut-kort? Använd min länk så får du 200 kr när du verifierat ditt kort och gjort ditt första köp.

Nya kreditkort

Nya kreditkort

Innehåller affiliate-länk till Revolut.

Vi har haft Preems Mastercard i uppåt två år, efter att vi bytte från ICAs kort när deras villkor försämrades kraftigt. Preem har haft samarbete med Villaägarna som gett ännu bättre drivmedelspris, vilket vi dragit fördel av – tills i somras, då Preem bestämde sig för att om man har Villaägar-rabatten, då kostar kortet 29 kr/månad. Vilket gör att den där rabatten blev helt meningslös för så mycket tankar vi givetvis inte.

Det blev till att leta nytt kort. Vi var ute efter ett kort som gav poäng, hade reseförsäkring, och ingen årsavgift. Vi hittade ingen som blev riktigt bra, så i slutändan blev det två kort – och sedan ett till av bara farten.

Kreditkort

Vårt nya “huvudkort” blev Shell Mastercard. Ger kontant bonus, med poäng på allt utom köp hos konkurrerande drivmedelsställen. Kostar ingenting i årsavgift. Det erbjuder också en reseförsäkring om man betalar mer än 75% av resan med kortet.

Re:member Mastercard. Detta kort har inte poäng på allt, men väl återbäring, likt Refunder med flera, som är ganska hög, på över 300 webbutiker. Detta kort har också en bra reseförsäkring om man betalar mer än 75% av resan med kortet. Det kostar ingenting i årsavgift. Detta kort använder jag när jag handlar på nätet i någon av de butiker som är listade, eftersom kortet har högre återbäring än jag får via Refunder. Dessutom finns det hemma om vi mot förmodan skulle behöva en tillfälligt högre kredit, vilket vi aldrig hittills utnyttjat och aldrig planerar att utnyttja, men känns som en trygghet.

Över huvud taget bygger ju användningen av kreditkort på att man vid varje månadsslut betalar av hela kreditkortsskulden. Om man vet med sig att man är typen som inte gör det, då ska man inte ha kreditkort även om de ger trevliga förmåner – då ska man hålla sig till kontantkort där pengarna tar slut i realtid. Om man inte betalar sina månadsräkningar till fullo varje gång blir det hiskeligt dyrt med kreditkort – i Shells fall en effektiv årsränta på uppåt 20% och för Re:member som har individuell räntesättning mellan 9,74 och 24,74%.

Man ska också komma ihåg att anmäla e-faktura, eftersom papperfaktura hos i princip alla numera kostar 29 kr i månaden eller så, och det är 350 kr man kan ha mycket roligare för.

Debitkort

Egentligen skulle vi sedan inte ha fler kort, men en kompis har Revolut-kortet och de hade en kampanj där om man blev värvad och använde kortet inom en vecka så fick man 200 kr. Vilket ju var nice gratispengar. Både jag och maken ansökte om Revolut Standard, satte in lite pengar och använde kortet (som kom i den tjusigaste kartong jag sett!) – och in trillade de utlovade 200 kr. Revolutkortet är inget kreditkort, utan ett debitkort där man sätter in pengar på det när man vill, från ett vanligt bankkonto. Det ger fria valutatransaktioner upp till 50 000 kr/månad, och man kan med ett knapptryck växla svenska kronor till en annan valuta (de erbjuder 29 olika valutor + 5 kryptovalutor), helt utan valutapåslag eller växlingsavgifter. Man kan ta ut pengar upp till 2 000 kr/månad helt gratis.

Förutom Standard-kortet finns även Metal och Premium som kostar pengar, men ger fler fördelar – Metal ger cashback 1% på köp utanför Europa och 0,1% inom Europa. Både Metal och Premium ger tillgång till “Lounge access”, ett nätverk av lounger i världen. Metal ger tillgång till concierge-service. Metal och Premium ger också reseförsäkringar som verkar väldigt omfattande. Revolut Premium kostar 77 kr/mån (790 kr/år) och Metal 140 kr/mån (1300 kr/år) i dagsläget. Läs mer om Revolut här.

Så numera har vi tre kort och är jättenöjda. När jag åker till Barcelona för forskningskonferens nästa vecka ska jag testa Revolut-kortet för första gången. Återkommer med hur det funkade!(Man kan dessutom föra över pengar från sitt Shell-kort till Revolut, och på så sätt få poäng på Shell, verkar det som – trevligt!)

Vill ni ha ett kostnadsfritt Revolut-kort? Klicka på länken och få 200 kr när du har verifierat din identitet, fyllt på ditt konto med banköverföring/kort, beställt ett Revolutkort och gjort ett köp (affiliatelänk) – alltså samma deal som det jag skaffade mitt kort på. Jag får också 200 kr när du får dina 200 kr. Gratis pengar!

Andra kort vi tittade på var Norwegian (men vi har inte möjlighet att resa med dem på ett enkelt sätt, så det blev det inte), OKQ8 Visa (sämre bonus på 0,3% jämfört med Shells 0,5%), och Komplett bank Mastercard (2% bonus på nätköp, 1% på övriga, 4% på Komplett.se men ingen reseförsäkring). När vi ringde och sa upp Preem fick vi också veta att deras nya månadsavgift endast gäller de med Villaägarna-rabatten, men ville vi fortsätta med dem var vi ändå tvungna att ansöka på nytt, och vid det laget hade vi redan ansökt om Shells så då fick det vara. Annars har de 0,5% i bonus samt reseförsäkring, så de har också varit bra.

Månadsavstämning: juli

Månadsavstämning: juli

Det är sommar. Semester. Jag njuter för fulla muggar och har inte tagit mig någon tid att sätta mig framför datorn för att plinka fram blogginlägg.

Men månadsavstämning gjorde jag nu i helgen i alla fall, och den landade så här:

Inkomster som var väldigt höga eftersom maken fick retroaktiv löneökning (han blev specialist i maj men lönen gick inte in förrän nu i juli, snabba som Regionen är, så nu blev det retroaktiv utbetalning), jag hade heltidslön och lite semesterersättning, och dessutom har maken föräldrapenning. Jag sålde för 500 kr på loppis (babyskyddet är nu gone!), och totala loppisförsäljningen för året ligger på 3 000 kr – halvvägs till mitt mål om 6 000 kr.

utgiftssidan var matbutiksköpen väldigt låga på ca 2 400 kr, medan utematskategorin var värre på 2 900 kr – men totalen för mat ligger trots semester inte överdrivet mycket högre än vanligt, 5 300 kr. Det blev en del pengar på trädgården eftersom vi anlade en ny rabatt och köpte färg till lekstugan. Vi vaccinerade hela familjen mot TBE och barnen mot hepatit A och B, och det är inte billigt (2 540 kr på ett bräde och det var bara första rundan…). Jag har betalt ett flyg till en forskningskonferens i september, pengar jag förmodligen får tillbaka, men i kassaflödet ligger det i utgiftskategorin just nu ändå. Slutligen, som stor utgift, var det ena barnets barnförsäkring som skulle betalas (ja, vi har fortfarande en sådan trots att det är en försäkring man definitivt kan diskutera).

På det hela landade vi ändå på en sparkvot om 64%, vilket är det högsta vi varit i juli, med bred marginal. Vi har nått årets sparmål redan, ligger nu 6% över målet. Får se vad årets resterande månader erbjuder, men det ser väl ut som att vi kan höja målet nästa år igen.

Mest fokus just nu är på att må bra. Njuta av nuet. Vi skördar trädgården (vi har gjort 24,5 liter saftkoncentrat!), gungar barnen, går promenader, gör utflykter, äter glass och laddar batterierna. Både jag och maken känner av en snabbare uttröttning nu än vi gjort tidigare, vi tror det är en rest efter förra årets urladdning med barn #2 och samtidig disputation för maken. Det tog musten ur och den musten har inte kommit tillbaka helt än.

Primära och sekundära kostnader

Primära och sekundära kostnader

I senaste avsnittet av ChooseFI-podden intervjuas Joel som har podden How to Money. Hans eget bästa avsnitt var #48 om primära och sekundära kostnader och eftersom det lät intressant kunde jag ju inte låta bli att lyssna. Och det var intressant (om man hoppar över de första tio minutrarna där de pratar craft-öl som är så fullständigt ointressant för mig att jag hade stängt av om jag inte samtidigt varit ute och cyklat).

Primära kostnader

Varje pryl vi köper kostar. Det vet vi ju. Hus, bil, kläder, prylar. Det direkta priset för något är den primära kostnaden – 150 kronor för en tröja på HM, 3,7 miljoner för ett hus, 6 000 spänn för en grill. Vad det nu kan vara. Så länge du köper vad det nu är kontant är den direkta kostnaden enkel, men ska det göras på avbetalning blir det genast lite bökigare. Här minns jag faktiskt inte hur de delade upp det i avsnittet, men de pratade räntor på t ex boende. Jag tänker mig att det är en “hård” sekundär kostnad (mer om det strax). Den direkta kostnaden är hur som haver relativt enkel att förhålla sig till. Är tröjan värd 150 kr? Är huset värt 3,7 miljoner?

Sekundära kostnader

Men sedan kommer de in på det som är mer intressant: sekundära kostnader. Dessa delas in i hårda och mjuka.

Hårda kostnader är de man inte kommer undan. Om du köper en bil så kommer du inte undan trafikförsäkring, skatter, och så vidare. Så länge du har bilen i din ägo kommer den att kosta dessa saker, oavsett du vill det eller ej. Det är inget du kan göra ett medvetet val för att komma undan (annat än valet än att inte köpa bilen). På samma sätt kommer det vid köp av ett hus till kostnaden för pantbrev, lagfart, fastighetsavgift, och eventuellt fler kostnader du inte kan göra något åt. Det är dock kostnader som måste vara med i beräkningarna när du väljer att köpa huset. Så det där för 3,7 miljoner kanske bara har pantbrev på 1 miljon och du kommer ha 3 miljoner i lån, då blir det 2 miljoner att ta pantbrev på (ca 40 000 kr). Lagfarten kostar 55 325 kr. Och fastighetsavgiften landar på max ca 7 000 kr om året. Plötsligt är det inte 3,7 miljoner, utan 3,8. Det gäller att ha det med. Till hårda kostnader bör nog även räntan räknas, eftersom det tillkommer till den primära kostnaden och är något som är svårt att göra något åt (annat än att man kan förhandla sig till så bra ränta som möjligt, givetvis).

Sedan kommer kanske den mest intressanta delen: mjuka kostnader eller livsstilskostnader.

Så nu har du köpt det där huset för 3,7 (3,8) miljoner. Men är den inte lite sliten? Vi gillar ju planlösningen, men köket är ju inte riktigt i vår stil. Och badrummet är ganska sunkigt. Dessutom behöver det ju målas om, för man kan ju inte ha rosa väggar. Vad skulle folk säga om de kom hem till oss och såg det?

De mjuka kostnaderna är de vi väljer själva. Ett kök från 1980 som fungerar behöver inte egentligen bytas ut – men många (de flesta?) kommer vilja byta ut det. För att få sin egen prägel, för att få en modern stil, för att passa in, för att man själv, familj och vänner ska tycka att det är fint. Oavsett anledning är det ju något som behöver läggas till i budgeten när man tänker sig köpa ett hus för 3,7 miljoner. För plötsligt kanske det är 4,2 miljoner istället, när kök och badrum är färdiga?

När du köper bilen, kommer du vilja pimpa den? Bygga ett garage till den? Köpa prylar att ha i den? Allt detta är mjuka kostnader.

Mjuka kostnader finns inte bara i hus. I podden tar de upp fritidsintressen som något som i de allra flesta fall kan gå från väldigt billiga till väldigt, väldigt dyra. Det går ju inte annat än att hålla med. ett matlagningsintresse kan vara allt från att hitta på så billiga recept som möjligt och skapa något som Portionen under tian, till att köpa teppanyaki-häll och alla annan svindyr utrustning man kan tänka sig och bara jobba med exklusiva råvaror. I podden har de golf som ett exempel, från att spela på den lokala banan med ett och samma golfset genom åren, till att kajka värden runt och betala greenfees på världens bästa banor, med ny utrustning varje år och nya kläder som givetvis matchar, för att inte tala om hotellkostnader och mat, och dessutom måste man ju ha en golfbil?

Hur hanterar man det då?

Poddens tankar kring hur man kan hantera detta är följande:

  1. Brainstorma kostnader. Vad kommer inköpet av den här grejen/boendet/bilen/whatever innebära för kostnader? Den primära kostnaden är enklast, men vad kommer för sekundära kostnader med inköpet?
  2. Känn dig själv angående de mjuka kostnaderna. Kommer du kunna stå emot?
  3. Analysera hur mycket du kommer använda den, och värdera vilken glädje du kommer kunna få ut av den. Det kanske är värt kostnaden, och du kanske även tycker att de sekundära kostnaderna är okej? Det är okej att lägga pengar på saker och ting som man verkligen värderar, det handlar inte om att få ner budgeten till noll, men att man gör ett aktivt val och inte låter prylarna äga en.
  4. Take action. Köp eller köp inte.

Som vanligt handlar det om att vara medveten om de val man har och de val man gör.

Har du tänkt på dina inköp på detta sätt?