Vecka 6: Bygg en buffert

Vecka 6: Bygg en buffert

Sjätte veckan av Årsutmaningen är här. Den här veckan är det dags att ta tag i att bygga en buffert.

Vad är en buffert?

En buffert är en pengakudde som du kan använda när det kommer oväntade utgifter. En buffert är en trygghet som du kan luta dig mot när något oväntat händer. En av fem klarar inte av en oväntad utgift på 12 000 kr – en buffert hjälper dig att bli en av de andra 80 % istället.

Hur stor ska bufferten vara?

Det är en mer eller mindre ständig diskussion inom den privatekonomiska sfären gällande hur stor bufferten ska vara. Det enkla svaret på hur stor bufferten ska vara är att det inte finns ett enda svar. Buffertens storlek beror på följande:

  • Din ekonomi i övrigt
    Har du några miljoner investerade är behovet av en buffert förmodligen mindre än om du har noll kronor på kontot. Däremot spelar det inte så stor roll vad du har i lön, eftersom någon med hög lön som gör av med hela sin inkomst är i samma riskabla situation som någon som har lägre lön och gör av med hela sin inkomst.
  • Din familjesituation
    Det är stor skillnad på om du är är ett singelhushåll, eller om du har barn (eller någon annan) att försörja.
  • Din boendesituation
    Att bo i hus är större risk för ekonomin än att bo i bostadsrätt, och att bo i hyresrätt är allra minst risk.
  • Dina övriga åtaganden
    Om du har bil, båt, fritidshus, med mera, måste detta givetvis räknas in i hur stor buffert du har, eftersom varje åtagande innebär att det kan hända något som kräver pengar för att fixas.

Många baserar sina uträkningar om hur stor bufferten ska vara på inkomsten (till exempel tre eller sex månadslöner), men jag (och många med dig) tycker att det är rimligare att basera bufferten på utgifterna. Det är ju trots allt det du faktiskt gör av med, alldeles oavsett om utgifterna är större (om du lever på lån) eller mindre än inkomsten.

Personligen tycker jag att någonstans mellan tre och sex månaders utgifter passar mig och min familj väl. Då äger vi ett hus, bil, och har två barn, men har samtidigt ett ordentligt kapital på börsen som trots allt finns om allt skulle gå åt skogen samtidigt. Det finns de som argumenterar för ett helt års inkomster i buffert, men man får väga säkerheten av detta mot utebliven avkastning (om motsvarande mängd pengar skulle vara investerade på börsen). Andra argumenterar för att man bör investera istället, och mer eller mindre skippa budgeten. Vad svaret blir för just dig – när du sover gott om natten – vet bara du.

Hur bygger man en buffert?

Det enkla svaret är att man bygger buffert på samma sätt som man gör allt annat i privatekonomi: successivt. I din budget som vi gjorde för två veckor sedan skulle du ha med en post för sparande, helst 10 % av din nettolön. Har du ingen buffert så bör detta sparande gå till din buffert tills den når nivån du bestämt dig för.

Sätt upp en automatisk överföring till ditt buffertkonto (om du inte gjorde det redan när du gjorde din budget vecka 4), som dras samma dag som din lön kommer in, för att vänja dig vid att du har mindre att röra dig med. För att inte riskera att nalla av bufferten när du inte borde rekommenderar jag att du har din buffert på en annan bank än din vanliga. På så sätt krävs det mer energi för att komma åt pengarna, jämfört med om du ser dem i listan när du loggar in på din vanliga bank.

Bufferten ska inte investeras på börsen. Bufferten bör finnas tillgänglig på ett bankkonto, gärna ett med så mycket ränta du kan hitta samtidigt som du har insättningsgaranti, så att du inte råkar behöva den samma dag som börsen går ner 20 %. Detta innebär att bufferten över tid minskar i värde eftersom räntan inte överstiger inflationen, men det är priset man får betala för tryggheten.

Vad ska bufferten användas till?

Oväntade utgifter, med betoning på oväntade. Det innebär att buffertsparandet inte ska användas till semesterresor eller julklappar – det är inte oväntade utgifter. Bufferten kan också användas om du t ex skulle bli av med jobbet, eller om du blir sjukskriven. Till syvende sist bestämmer du själv vad bufferten får användas till, men min rekommendation är att vara restriktiv så att den finns när du väl behöver den.

Behöver du använda dig av din buffert, se då till att månaderna som följer används för att fylla upp bufferten till den nivå du bestämt på förhand.

Hur tänker du med storleken på bufferten? Har du den på en annan bank än ditt lönekonto? Vad tycker du att bufferten är till för?

Dela:
Mål för 2021

Mål för 2021

Dags för ett nytt år. Jag hoppas intensivt att det blir bättre än det förra.

Vi satte upp mål även förra året, och har följt upp hur de gick, men jag skrev dem inte på bloggen vilket känns lite synd. 2019 skrev jag om våra mål på bloggen, så nu skriver jag om våra mål för 2021 här.

Ekonomi

  1. Vi har satt upp ett nytt sparmål igen, det är första grejen vi gör varje år. Förra året slog vi sparmålet med 29 %, delvis på grund av att vi fick en extra hoper pengar i julklapp, men allra mest för att vi faktiskt sparade en herrans massa pengar förra året. Vi hade klarat vårt mål i vilket fall som helst, vilket jag är stolt över. För det här året har vi höjt sparmålet med ytterligare 12,5%.
  2. Utdelningsmålet är satt till 42 000 kr. Det återstår att se om företagen som förra året lät bli att ge ut utdelningar startar upp igen det här året, och hur utdelningen i så fall blir.
  3. Investera alla utdelningar. Vi plockar inte ut något från börsen när det väl satts in där, och för utdelningarna gäller samma sak. De behöver dock inte återinvesteras i samma aktier.
  4. En sparkvot på i snitt minst 40 % över året. Jag (för det är mest jag som bryr mig om sparkvot) tycker att det är ett lagom mål, där vi inte försakar något men samtidigt sparar gott om pengar varje månad.
  5. Något mål för hur våra portföljer ska gå sätter vi inte och det beror givetvis på att vi inte vet hur börsen går. Någon-några procentenheter bättre än börsen är och har varit målet de senaste åren, och det har vi lyckats med. Lyckas vi inte med det över tid får vi lägga över pengarna i indexfonder istället…

Hushåll

  1. I vår och sommar utmana oss själva att ha så lite sopor som det går. Innan yngsta dottern föddes var vi nere på 3-6 kg/månad under sommarmånaderna (då vi gjorde bokashi av matsvinnet, och återvann nästan allt annat), men när man har ett barn med blöjor är det svårare. Ny utmaning på detta i sommar.
  2. Fortsätta hålla nere matsvinnet på de låga nivåer vi numera lyckats trycka ner dem till. Detta är något jag är stolt över.

Jobb

  1. Göra klart mitt första år av specialisttjänstgöring.
  2. Publicera minst en, helst två, vetenskapliga artiklar, varav en den sista i min avhandling. Om den sistnämnda är färdig nog att skickas till tidskrift innan årets slut kommer jag också vara nöjd.
  3. Genomföra en eller två forskningskurser.
  4. Om konferenserna börjat köras igen, presentera ett abstract på en sådan konferens.

Renoveringar/huset

  1. Eventuellt hitta ett nytt hus att flytta till. Vi har av olika skäl bestämt oss för att flytta, men kommer inte göra det med mindre än att vi hittar Det huset.
  2. Renovera yttertrappan.

Hälsa

  1. Hålla mig på min målvikt som jag nådde i december.
  2. Gå 10 000 steg om dagen i snitt.
  3. Träna minst tre gånger i veckan, antingen hemma eller på gym (om Covid-restriktionerna börjar tillåta det senare igen).

Bloggen

  1. Skriva inlägg varje vecka för Årsutmaningen, och förhoppningsvis inspirera folk till att göra förändringar i sina liv.
  2. 90 000 unika sidvisningar över året. Jag ökade med 15 % mellan 2019 och 2020, så ytterligare knappt 15 % är förhoppningsvis görbart.

Skrivande/eget företag

  1. Översätta min roman till engelska (just nu 8 kapitel gjorda) och publicera den. (Jag tror en fantasybok har betydligt större marknad på engelska än svenska, därav översättningen).
  2. Sälja 50 böcker av min roman. 
  3. Översätta andra boken i serien till engelska.
  4. Bygga min författarsida.
  5. Skriva tredje boken i serien (på engelska redan från början för att underlätta för mig själv!).
  6. Publicera min studietekniksbok, “Förbättra din studieteknik” som främst riktar sig till läkarstudenter. Det här målet har jag faktiskt redan uppnått!
  7. Sälja 20 böcker av “Förbättra din studieteknik”.
  8. Fortsätta marknadsföra Viktigt att veta och sälja den.

Så, det var målen för 2021. En del av det känns mer ambitiöst än annat. Sparandet kommer förmodligen mest gå på autopilot, vi gör inte så stora justeringar där längre eftersom vi sedan länge optimerat till något vi är fullt nöjda med. Skrivandet kommer bli mest utmanande, och vi får se vad som ros i land vad gäller forskningen – en del av det ligger utanför min circle of influence…

Vad har ni för mål för 2021?

Dela:
Gör av med mindre än du tjänar

Gör av med mindre än du tjänar

Instagram följer jag Dave Ramsey som lägger ut en massa bilder på folk som lyckats bli av med sina skulder på X månader. Det är roligt att se folk som tar tag i sina problem och gör något åt det. Ibland lägger han ut andra saker, och den här fick en massa kommentarer:

En del fattade innebörden i tweeten, andra gjorde det inte. Exemplen på de som inte förstod innebörden var t ex den här:

Normally love the posts, but this one doesn’t make sense to me … if I increased my salary to a millionaire’s salary, I could easily live on a smaller fraction of it too ?

och den här:

Usually I like this page but this is the worst quote lol you can not compare millionaires budgeting capabilities to an average household income and their ability to budget.

och så vidare:

Haha! Of course they do. They make more. ?‍♀️

Då har man, trots att man följer Dave Ramsey och kanske är lite ekonomiintresserad, inte fattat grejen. För det tweeten säger är trots allt inte alls att det handlar om miljonärer som tjänar miljoner varje månad/år, utan folk som har tillgångar på en miljon (dollar i det här fallet) eller mer. Skillnaden är enorm, och det är sorgligt att folk inte begriper det. Som tur är finns det en hel hög personer i kommentarsfälet som protesterar mot de ignoranta kommentarerna, men ändå.

Den enkla förklaringen är ju så här:

Om du alltid gör av med mindre pengar än du får in, då blir du till slut miljonär.

Om du alltid gör av med mer pengar än du får in, då blir du alltid utfattig till slut.

Det spelar ingen roll om du tjänar 18 000 kr i månaden, eller 18 miljoner i månaden. Johnny Depp sägs vara bankrutt, trots sina enorma inkomster från filmer. Att vara miljonär som i tweeten handlar inte om att tjäna miljoner, utan om att varje månad lägga undan pengar. Man blir inte miljonär genom att tjäna mycket pengar, man blir miljonär genom att inte göra av med de pengar som kommer in.

Det är klart att man då inte är miljonär från dag ett, men låt tiden jobba – och desto mer du sparar, desto snabbare går det så klart. Där spelar inkomsterna roll, eftersom det generellt borde vara enklare att spara mer när man tjänar mer. Det är dock en sanning med modifikation, för med högre lön brukar det komma lifestyle inflation och saker förändras. Att leva snålt som student när alla andra lever snålt som studenter är en sak, men ett par år senare med barn, bil, större boende, och så vidare, så går lönen åt till det.

De 45% som enligt tweeten inte lever på mindre än de tjänar, de kommer aldrig att bli rika. Gör man av med allt så finns det per definition ingenting kvar. Därför är Johnny Depp bankrutt.

Dela:
Är vi så duktiga som det verkar?

Är vi så duktiga som det verkar?

Ibland tittar jag på vår ekonomi och undrar om vi ens ”får” vara med i FIRE-gänget. Medan andra gör allt för att använda överblivet virke för att bygga nya fräcka grejer, eller flyttar för att minska boendekostnaderna, eller käkar bönor och annat billigt för att hålla matkostnaderna nere så bygger vi ett uterum som kom som byggsats, vi vill absolut inte flytta härifrån trots att det säkert skulle bli billigare på en annan plats, och vi äter kött flera gånger i veckan.

Ska vi bli ekonomiskt fria kommer det ta ytterligare ett decennium, sett till våra nuvarande utgifter och inkomster.

Vi kan hålla en hög sparkvot eftersom vi har höga inkomster. Inte så att de är extrema på något sätt – vi jobbar trots allt inom regionen, inte privat – men de är bra. Skulle jag bli ensamstående skulle livet inte alls vara lika enkelt (sett utifrån lön, sparpengar och försäkringar skulle göra att det fungerade bra ändå, det är ju trots allt sådan trygghet vi sparar till).

Vi håller drygt femtio procents sparkvot, men det känns ändå inte som att vi är tillräckligt FI(RE)-iga ibland för att få ”vara med”. Det är helt och hållet något i mitt eget huvud, ingen som sagt något, men tankarna finns där ändå.

För den delen så planerar vi ju inte att gå i pension alldeles oavsett om vi blir ekonomiskt fria.

ChooseFI brukar säga att FI(RE) inte är ett one-size-fits-all, utan en serie medvetna val för att ta sig till den plats man vill komma. Vad man vill nå och hur man når dit är olika för olika personer och familjer. Det är nog det mest hälsosamma sättet att se på det. Vi har vår väg att följa, vi lägger pengar på de saker vi tycker är viktiga och ger en ökad livskvalitet – inklusive ett fantastiskt uterum som vi använder dagligen, kött till middagen, eller att vi bor kvar i huset vi tycker så mycket om.

Så med den definitionen ”får” vi vara med, även om känslan är att vi inte följer FI(RE)-vägen.

Känner ni er som en del av FI(RE)-rörelsen? Vill ni vara en del av den?

Dela:
Känslor och varför före Excel och hur

Känslor och varför före Excel och hur

Jag lyssnar på ett flertal amerikanska penga-/livsstilspoddar som jag tycker är spännande eftersom de inte enbart fokuserar på börs och pengar utan i många fall är betydligt bredare. Amerikanarna har ju dessutom väldigt många fler som är på resan mot skuldfrihet än Sverige, helt enkelt för att de har så många fler invånare, vilket gör att utbudet av folk att intervjua är större.

I ett avsnitt av Marriage, Kids & Money intervjuades Michael Lacy om hans och hans frus väg från 600 000 i skulder (bilar och kreditkort, inte huslån) till att bli skuldfria och nu vara på väg mot ekonomisk frihet. Det jag fann intressant med hans berättelse var hans tankar om hur man får över en respektive på “sin sida” när man bestämt sig för att betala av skulder (eller sikta mot ekonomisk frihet). Michael blev, som en del av oss blir, helt uppsluppen i allt vad att betala av skulder och spara pengar hette. Han gjorde Exceldokument och budgetar (igenkänningsfaktor: hög) och när han hade varit inne i det ett tag och läst MMM och Total Money Makeover och allt annat så presenterade han sin budget och Excel för sin fru som sa…

Nope.

Det där tänkte hon inte vara med på. Hon tyckte att deras livsstil med resor och annat kul, som var så de byggt sin relation tills dess, var så hon ville leva vidare. Hon skulle fortsätta fixa håret och naglarna på salong, det spelade ingen roll vad hans budget sa. Det ska dessutom tilläggas att de vid det laget var väldigt nygifta, så hela vägen fram till bröllopet hade Michael haft lika mycket spenderarbyxorna på som hon, men han vaknade under deras bröllopsresa när han insåg att resan var på kredit.

Så vad kom han fram till? Jo, att känslor är bättre än Exceldokument.

Med tiden insåg han att om han förklarade för henne varför det var viktigt för honom – att han låg vaken om nätterna för att han oroade sig för hur de skulle kunna betala för sin livsstil, att han ville något annat framöver när de skulle bilda familj, och så vidare – då fick han henne att se hans sida av saker. Exceldokument är typiskt dåliga på att förklara varför, de bara är.

Jag och maken har aldrig haft det här problemet eftersom det snarare var han som väntade på att jag skulle bli ekonomiintresserad än tvärtom, men jag tycker ändå att det är viktigt att ta med sig: att förklara sina känslor, sina varför, är viktigt – långt mycket viktigare än ett Exceldokument som bara kan svara på hur och när.

Numera är Michaels fru helt med på tåget och de har betalt av sina skulder och siktar mot ekonomisk frihet.

Dela: