På Instagram följer jag Dave Ramsey som lägger ut en massa bilder på folk som lyckats bli av med sina skulder på X månader. Det är roligt att se folk som tar tag i sina problem och gör något åt det. Ibland lägger han ut andra saker, och den här fick en massa kommentarer:
En del fattade innebörden i tweeten, andra gjorde det inte. Exemplen på de som inte förstod innebörden var t ex den här:
Normally love the posts, but this one doesn’t make sense to me … if I increased my salary to a millionaire’s salary, I could easily live on a smaller fraction of it too ?
och den här:
Usually I like this page but this is the worst quote lol you can not compare millionaires budgeting capabilities to an average household income and their ability to budget.
och så vidare:
Haha! Of course they do. They make more. ?♀️
Då har man, trots att man följer Dave Ramsey och kanske är lite ekonomiintresserad, inte fattat grejen. För det tweeten säger är trots allt inte alls att det handlar om miljonärer som tjänar miljoner varje månad/år, utan folk som har tillgångar på en miljon (dollar i det här fallet) eller mer. Skillnaden är enorm, och det är sorgligt att folk inte begriper det. Som tur är finns det en hel hög personer i kommentarsfälet som protesterar mot de ignoranta kommentarerna, men ändå.
Den enkla förklaringen är ju så här:
Om du alltid gör av med mindre pengar än du får in, då blir du till slut miljonär.
Om du alltid gör av med mer pengar än du får in, då blir du alltid utfattig till slut.
Det spelar ingen roll om du tjänar 18 000 kr i månaden, eller 18 miljoner i månaden. Johnny Depp sägs vara bankrutt, trots sina enorma inkomster från filmer. Att vara miljonär som i tweeten handlar inte om att tjäna miljoner, utan om att varje månad lägga undan pengar. Man blir inte miljonär genom att tjäna mycket pengar, man blir miljonär genom att inte göra av med de pengar som kommer in.
Det är klart att man då inte är miljonär från dag ett, men låt tiden jobba – och desto mer du sparar, desto snabbare går det så klart. Där spelar inkomsterna roll, eftersom det generellt borde vara enklare att spara mer när man tjänar mer. Det är dock en sanning med modifikation, för med högre lön brukar det komma lifestyle inflation och saker förändras. Att leva snålt som student när alla andra lever snålt som studenter är en sak, men ett par år senare med barn, bil, större boende, och så vidare, så går lönen åt till det.
De 45% som enligt tweeten inte lever på mindre än de tjänar, de kommer aldrig att bli rika. Gör man av med allt så finns det per definition ingenting kvar. Därför är Johnny Depp bankrutt.
Ibland tittar jag på vår ekonomi och undrar om vi ens ”får” vara med i FIRE-gänget. Medan andra gör allt för att använda överblivet virke för att bygga nya fräcka grejer, eller flyttar för att minska boendekostnaderna, eller käkar bönor och annat billigt för att hålla matkostnaderna nere så bygger vi ett uterum som kom som byggsats, vi vill absolut inte flytta härifrån trots att det säkert skulle bli billigare på en annan plats, och vi äter kött flera gånger i veckan.
Ska vi bli ekonomiskt fria kommer det ta ytterligare ett decennium, sett till våra nuvarande utgifter och inkomster.
Vi kan hålla en hög sparkvot eftersom vi har höga inkomster. Inte så att de är extrema på något sätt – vi jobbar trots allt inom regionen, inte privat – men de är bra. Skulle jag bli ensamstående skulle livet inte alls vara lika enkelt (sett utifrån lön, sparpengar och försäkringar skulle göra att det fungerade bra ändå, det är ju trots allt sådan trygghet vi sparar till).
Vi håller drygt femtio procents sparkvot, men det känns ändå inte som att vi är tillräckligt FI(RE)-iga ibland för att få ”vara med”. Det är helt och hållet något i mitt eget huvud, ingen som sagt något, men tankarna finns där ändå.
För den delen så planerar vi ju inte att gå i pension alldeles oavsett om vi blir ekonomiskt fria.
ChooseFI brukar säga att FI(RE) inte är ett one-size-fits-all, utan en serie medvetna val för att ta sig till den plats man vill komma. Vad man vill nå och hur man når dit är olika för olika personer och familjer. Det är nog det mest hälsosamma sättet att se på det. Vi har vår väg att följa, vi lägger pengar på de saker vi tycker är viktiga och ger en ökad livskvalitet – inklusive ett fantastiskt uterum som vi använder dagligen, kött till middagen, eller att vi bor kvar i huset vi tycker så mycket om.
Så med den definitionen ”får” vi vara med, även om känslan är att vi inte följer FI(RE)-vägen.
Känner ni er som en del av FI(RE)-rörelsen? Vill ni vara en del av den?
Jag lyssnar på ett flertal amerikanska penga-/livsstilspoddar som jag tycker är spännande eftersom de inte enbart fokuserar på börs och pengar utan i många fall är betydligt bredare. Amerikanarna har ju dessutom väldigt många fler som är på resan mot skuldfrihet än Sverige, helt enkelt för att de har så många fler invånare, vilket gör att utbudet av folk att intervjua är större.
I ett avsnitt av Marriage, Kids & Money intervjuades Michael Lacy om hans och hans frus väg från 600 000 i skulder (bilar och kreditkort, inte huslån) till att bli skuldfria och nu vara på väg mot ekonomisk frihet. Det jag fann intressant med hans berättelse var hans tankar om hur man får över en respektive på ”sin sida” när man bestämt sig för att betala av skulder (eller sikta mot ekonomisk frihet). Michael blev, som en del av oss blir, helt uppsluppen i allt vad att betala av skulder och spara pengar hette. Han gjorde Exceldokument och budgetar (igenkänningsfaktor: hög) och när han hade varit inne i det ett tag och läst MMM och Total Money Makeover och allt annat så presenterade han sin budget och Excel för sin fru som sa…
Nope.
Det där tänkte hon inte vara med på. Hon tyckte att deras livsstil med resor och annat kul, som var så de byggt sin relation tills dess, var så hon ville leva vidare. Hon skulle fortsätta fixa håret och naglarna på salong, det spelade ingen roll vad hans budget sa. Det ska dessutom tilläggas att de vid det laget var väldigt nygifta, så hela vägen fram till bröllopet hade Michael haft lika mycket spenderarbyxorna på som hon, men han vaknade under deras bröllopsresa när han insåg att resan var på kredit.
Så vad kom han fram till? Jo, att känslor är bättre än Exceldokument.
Med tiden insåg han att om han förklarade för henne varför det var viktigt för honom – att han låg vaken om nätterna för att han oroade sig för hur de skulle kunna betala för sin livsstil, att han ville något annat framöver när de skulle bilda familj, och så vidare – då fick han henne att se hans sida av saker. Exceldokument är typiskt dåliga på att förklara varför, de bara är.
Jag och maken har aldrig haft det här problemet eftersom det snarare var han som väntade på att jag skulle bli ekonomiintresserad än tvärtom, men jag tycker ändå att det är viktigt att ta med sig: att förklara sina känslor, sina varför, är viktigt – långt mycket viktigare än ett Exceldokument som bara kan svara på hur och när.
Numera är Michaels fru helt med på tåget och de har betalt av sina skulder och siktar mot ekonomisk frihet.
En vän till oss ska lägga om hela sitt liv. Efter att ha byggt hus nära familjen så att han har två timmars pendling enkel resa till jobb, har han och hans fru kommit fram till att det för deras del inte går ihop. Just denne vän är en av få av våra vänner som är lika inne på ekonomi och frihet som vi är. Han har kommit fram till att det de har just nu inte är frihet. De kommer flytta till en mindre stad, och i och med att det är mindre kommer de bo närmare allting per automatik. Han funderade på att gå ner till 80% för att få ihop livet där de bor nu, men i nya staden kommer han kunna jobba 100% och ändå vara hemma mer på grund av att pendlingen blir så mycket bättre.
Varje gång vi träffas och pratar kommer vi in på något jag funderar mycket på: varför vi sparar. Vad ska det vara bra för? Vad är målet?
För mig och maken har det aldrig varit tidig pension som varit poängen. Vi vill inte gå i pension, vi trivs bra med vårt yrke och vi vill gärna fortsätta arbeta som läkare. Det vi däremot vill, är att kunna sätta emot. När arbetsgivaren kommer och tycker att vi ska arbeta mängder med övertid, eller inte få lönehöjning för att ”vara solidariska” med alla andra som inte heller kommer få någon lönehöjning, eller att organisationen förändras så att det blir (ännu mer) ohållbart… då ska vi ha friheten att kunna gå därifrån. Vi ska ha nog frihet i vår ekonomi att inte behöva stanna kvar.
Vi bygger mot friheten på olika sätt. Den stora delen är givetvis ekonomisk, att spara och investera och ha ett kapital som gör att vi kan leva utan inkomster. En mindre del, men ändå viktig, är byggandet av alternativa möjliga inkomstkällor eftersom vi ändå vill kunna fortsätta jobba. Detta görs genom både side-hustles som faktiskt i nuläget drar in pengar, men också genom att bara bygga kontaktnät och vår egen kunskapsbank.
Kompisen som ska flytta från storstaden till den mindre staden märkte tydligt av det där med att ha kunskap som är eftertraktad – han hade ett jobb så snart han hörde av sig till HR där han ville jobba. Min man är i en liknande position, medan jag inte är där än.
Då var det dags, den sista avstämningen för året (förra året vid det här laget!), den stora, för att se hur det har gått. Hur har vi skött oss? Vad har vi uppnått av de målen vi satte upp, och vad har vi kvar att jobba på? Det här är kanske totalt ointressant för er men eftersom jag tycker det är kul att följa en del andra bloggare och hur de gått för dem så skriver jag ett sånt här inlägg i alla fall – för att jag tycker det är kul. Jag tycker det är kul att följa i Excel och det motiverar mig att se siffrorna.
Inkomster
Vi har haft goda inkomster det här året – väldigt goda med tanke på att vi under nio av årets tolv månader varit hemma med yngsta dottern. För vår familj blir diskussionen om jämlikt uttagande av föräldraledighet tydligt sned: maken var hemma i sex månader, men i statistiken ser han bara ut att ha tagit ut tre månader eftersom han tog ut semester och jourkompledighet i övrigt. Detta gör givetvis att inkomsterna inte går ner lika mycket som de gjort om han tagit föräldradagar från Försäkringskassan. För egen del har jag tagit ren föräldrapenning (och regionen lägger på 10% ytterligare).
Jag har haft fyra löneökningar under året – 1 500 kr extra efter att ha gjort min halvtidskontroll i forskningen, ett lönehopp efter 18 månader AT, ett lönehopp när jag hade tre månader kvar, och slutligen ett lönehopp när jag blev klar med AT och fick min legitimation. Totalt har det inneburit en löneökning på uppåt 30% mot vid årets början.
Maken blev specialist i maj, vilket också medförde ett högst markant lönelyft, också runt 30%. Löneökningarna har gjort att vi under året sparat mer än någonsin tidigare.
Utgifter
De större utgifterna under året har bestått av bygget av altanen där vi i vår ska placera ett efterlängtat uterum, de nya fönstren till vardagsrummet, och lekstugan till barnen.
Boendet står för 16,5% av våra utgifter och är vår största utgiftspost. Här ingår räntekostnader, städ, larm, och Tekniska verken (el, fjärrvärme, avfallshantering och vatten). Dessutom ligger de nya fönstren här, och vår nya kyl och frys, vilket drar upp kostnaderna rejält. Förra året hade vi inte några sådana utgifter, då landade det på knappt 12% av utgifterna som jämförelse.
För mat inhandlad i butik landar vi på ett snitt på 3 700 kr/månad. Ihop med ”utemat” – all mat på restaurang och på typ 7-eleven när maken har jour, med mera – blir det ca 5 300 kr. Jag är nöjd med det, vi är en familj på fyra som tycker om att äta gott. Det har blivit mycket ”svinnsmart” på Willys (mat med kort datum) och vi har fortsatt på den inslagna vägen av att hålla oss till veckans extrapriser, och köpt på oss av varor när de varit på extrapris.
Snittutgifter och sparande under år 2019.
Sparande
Vi satte upp ett högt mål för kronor sparade – och överskred målet med 68%. Vilket väl mest talar för att det var ett för lågt satt mål – men vi tyckte och tycker att det var ambitiöst. Det var ändå en bra bit högre än målet för 2018. Målet uppnåddes i augusti. Nästa året sätts målet än högre, för när målen sätts måste det vara något att sträva mot, inte något man kommer nå i sömnen. Sparkvoten hamnade på ett snitt om 51%, vilket är klart över målet om 40% och också således godkänt.
Sparkvoter sedan jag började registrera detta.
Investeringar
Ja, det har ju inte direkt varit ett dåligt år på börsen. Och vi slog OMXSPI med 12 procentenheter dessutom. Så det var ju trevligt. Det allra mesta av vårt nysparande går in på vårt Avanza-konto och investeras i aktier. Vi har även ett automatiskt månadsspar i fonder. Barnen sparar hälften av sitt automatiskt i fonder, och hälften i aktier. Vi har också ett litet sparande på Lendify.
Utdelningar
Vi satte målet dubbelt så högt som 2018 – och gick i mål och lite förbi även med det. Nästa års mål är tufft, inte minst med tanke på att vi sålde av Ica (vi lyckades faktiskt sälja precis på toppen, på 20 öres när) och inte har någon bank kvar i portföljen.
Bloggen
Fram till i juni publicerade jag i princip ett nytt inlägg varannan dag. Därefter blev allt lite mycket och jag drog ner kraftigt på antalet inlägg för att jag behövde mer luft. Nu mot slutet av året, med mer tid som föräldraledig och med forskningstid, har jag kunnat börja skriva igen – och framför allt hittat motivationen till det.
Över året har jag haft 75 000 visningar på bloggen sedan jag började med Google Analytics i mars, med 25 000 nya användare. 83 000 enligt Jetpack for WordPress som jag haft hela året, så det verkar ju stämma. Majoriteten av besökare sitter i Sverige (5% från USA) och de flesta i Sverige sitter i storstadsregionerna. Mitt inlägg om bundna lån fick väldigt många visningar. Näst mest visade var mitt inlägg om Kicki Danielsson som inte kan gå i pension, följt av huruvida man som ung singeltjej kan leva på 10 000 kr i månaden. Genomsnittsanvändaren stannar knappt tre minuter på bloggen, men om det är bra eller dåligt har jag ingen aning om. Mest besök, över 17 000 st, var det på bloggen i december, näst mest i juni (12 000).
Familjen
Vi är en mycket mer välmående familj i slutet av år 2019 mot förra årets slut, mest för att maken med sitt halvår föräldraledigt hann återhämta sig ordentligt efter disputationen. Att båda föräldrarna har energi är ju trots allt ganska viktigt för familjens välmående. Med mer energi hos maken har det blivit lättare för mig, eftersom han orkat vara mer närvarande. Barnen växer, det märks inte minst på att kläderna ständigt behöver införskaffas i större storlekar. I somras firade vi en fyraåring och en ettåring.
Huset
Vi fortsätter fokusera en hel del på vår underbara trädgård. I somras grävde vi ut ytterligare en rabatt, längs den sista tillgängliga kanten, där vi planterat hallonbuskar för att förhoppningsvis få ordentliga hallonskördar framöver (i nuläget har vi en högproducerande hallonbuske, men med fyra hallonälskare räcker bären bara till att plocka för att åka rakt in i munnen ändå).
Maken byggde lekstugan till barnen och jag har inrett den. Den kom i en miljon bitar som byggsats och tog sitt tag att bygga ihop, men den är såå fin och väldigt poppis.
Lekstugan! Inredd med mestadels loppisfynd.
Vi tog in hjälp för att bygga altanen till uterummet. Vi betalade för det eftersom det annars hade gått åt en till två veckor av vår gemensamma semester för att maken skulle bygga den, och eftersom jag bara hade fyra veckor ledigt var det inte värt det. Tid är pengar, och att betala gav oss mer tid. Det blev precis som vi tänkt oss och vi är mycket nöjda.
Vi har också bytt våra fönster i vardagsrummet, där vi tack och lov inte hade någon fuktskada trots att fönstren läckte.
Stora händelser
Jag har fått min läkarlegitimation, det skedde den 17 december. Detta var kulmen av två års AT, medsittningar och AT-provet som skrevs i augusti. Legitimationen öppnar nya möjligheter för arbete som läkare. Forskningsmässigt gjorde jag min halvtidskontroll i mars, och i september var jag i Barcelona och presenterade ett abstract. I november åkte jag till Falun och arbetade med en forskargrupp där för min tredje artikel. Maken blev som sagt färdig specialist i ortopedi och har nu siktet inställt på subspecialiseringen i ryggkirurg.
Hälsa
Vi har inte nått våra mål avseende vikt. Det är väl vårt stora misslyckande i år. Jag har dock tränat en hel del ändå, och känner att jag mår bra i kroppen. Det har varit svårt att gå ner de sista kilona efter andra dotterns födelse, och jag har lite dåligt med motivation för att låta bli sötsaker i den utsträckning jag skulle behöva. Men båda har hunnit träna, och vi har gått mycket. Jag snittar ändå 12 700 steg om dagen, trots att jobbet på vårdcentralen är väldigt stillasittande, och cyklar dit och hem varje dag (totalt runt 30-35 min).
Vi har kunnat vara lediga, dels föräldralediga på heltid med yngsta dottern och dels kunnat komma iväg på semestrar – och nu i slutet av året påbörjade jag på två månaders kombinerad föräldraledighet och forskningstid. Att styra vår tid mer är definitivt bra för vår hälsa
Sammanfattning
Det har varit ett bra år. Räcker det som sammanfattning, kanske? Vi har sparat mer än vi spenderat. Vi har varit lediga med våra barn. Vi har tagit ytterligare steg upp på våra respektive karriärstegar, med ytterligare frihetsgrader som följd eftersom det ger mer möjligheter.
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
