Då var det dags, den sista avstämningen för året (förra året vid det här laget!), den stora, för att se hur det har gått. Hur har vi skött oss? Vad har vi uppnått av de målen vi satte upp, och vad har vi kvar att jobba på? Det här är kanske totalt ointressant för er men eftersom jag tycker det är kul att följa en del andra bloggare och hur de gått för dem så skriver jag ett sånt här inlägg i alla fall – för att jag tycker det är kul. Jag tycker det är kul att följa i Excel och det motiverar mig att se siffrorna.
Inkomster
Vi har haft goda inkomster det här året – väldigt goda med tanke på att vi under nio av årets tolv månader varit hemma med yngsta dottern. För vår familj blir diskussionen om jämlikt uttagande av föräldraledighet tydligt sned: maken var hemma i sex månader, men i statistiken ser han bara ut att ha tagit ut tre månader eftersom han tog ut semester och jourkompledighet i övrigt. Detta gör givetvis att inkomsterna inte går ner lika mycket som de gjort om han tagit föräldradagar från Försäkringskassan. För egen del har jag tagit ren föräldrapenning (och regionen lägger på 10% ytterligare).
Jag har haft fyra löneökningar under året – 1 500 kr extra efter att ha gjort min halvtidskontroll i forskningen, ett lönehopp efter 18 månader AT, ett lönehopp när jag hade tre månader kvar, och slutligen ett lönehopp när jag blev klar med AT och fick min legitimation. Totalt har det inneburit en löneökning på uppåt 30% mot vid årets början.
Maken blev specialist i maj, vilket också medförde ett högst markant lönelyft, också runt 30%. Löneökningarna har gjort att vi under året sparat mer än någonsin tidigare.
Utgifter
De större utgifterna under året har bestått av bygget av altanen där vi i vår ska placera ett efterlängtat uterum, de nya fönstren till vardagsrummet, och lekstugan till barnen.
Boendet står för 16,5% av våra utgifter och är vår största utgiftspost. Här ingår räntekostnader, städ, larm, och Tekniska verken (el, fjärrvärme, avfallshantering och vatten). Dessutom ligger de nya fönstren här, och vår nya kyl och frys, vilket drar upp kostnaderna rejält. Förra året hade vi inte några sådana utgifter, då landade det på knappt 12% av utgifterna som jämförelse.
För mat inhandlad i butik landar vi på ett snitt på 3 700 kr/månad. Ihop med ”utemat” – all mat på restaurang och på typ 7-eleven när maken har jour, med mera – blir det ca 5 300 kr. Jag är nöjd med det, vi är en familj på fyra som tycker om att äta gott. Det har blivit mycket ”svinnsmart” på Willys (mat med kort datum) och vi har fortsatt på den inslagna vägen av att hålla oss till veckans extrapriser, och köpt på oss av varor när de varit på extrapris.
Sparande
Vi satte upp ett högt mål för kronor sparade – och överskred målet med 68%. Vilket väl mest talar för att det var ett för lågt satt mål – men vi tyckte och tycker att det var ambitiöst. Det var ändå en bra bit högre än målet för 2018. Målet uppnåddes i augusti. Nästa året sätts målet än högre, för när målen sätts måste det vara något att sträva mot, inte något man kommer nå i sömnen. Sparkvoten hamnade på ett snitt om 51%, vilket är klart över målet om 40% och också således godkänt.
Investeringar
Ja, det har ju inte direkt varit ett dåligt år på börsen. Och vi slog OMXSPI med 12 procentenheter dessutom. Så det var ju trevligt. Det allra mesta av vårt nysparande går in på vårt Avanza-konto och investeras i aktier. Vi har även ett automatiskt månadsspar i fonder. Barnen sparar hälften av sitt automatiskt i fonder, och hälften i aktier. Vi har också ett litet sparande på Lendify.
Utdelningar
Vi satte målet dubbelt så högt som 2018 – och gick i mål och lite förbi även med det. Nästa års mål är tufft, inte minst med tanke på att vi sålde av Ica (vi lyckades faktiskt sälja precis på toppen, på 20 öres när) och inte har någon bank kvar i portföljen.
Bloggen
Fram till i juni publicerade jag i princip ett nytt inlägg varannan dag. Därefter blev allt lite mycket och jag drog ner kraftigt på antalet inlägg för att jag behövde mer luft. Nu mot slutet av året, med mer tid som föräldraledig och med forskningstid, har jag kunnat börja skriva igen – och framför allt hittat motivationen till det.
Över året har jag haft 75 000 visningar på bloggen sedan jag började med Google Analytics i mars, med 25 000 nya användare. 83 000 enligt Jetpack for WordPress som jag haft hela året, så det verkar ju stämma. Majoriteten av besökare sitter i Sverige (5% från USA) och de flesta i Sverige sitter i storstadsregionerna. Mitt inlägg om bundna lån fick väldigt många visningar. Näst mest visade var mitt inlägg om Kicki Danielsson som inte kan gå i pension, följt av huruvida man som ung singeltjej kan leva på 10 000 kr i månaden. Genomsnittsanvändaren stannar knappt tre minuter på bloggen, men om det är bra eller dåligt har jag ingen aning om. Mest besök, över 17 000 st, var det på bloggen i december, näst mest i juni (12 000).
Familjen
Vi är en mycket mer välmående familj i slutet av år 2019 mot förra årets slut, mest för att maken med sitt halvår föräldraledigt hann återhämta sig ordentligt efter disputationen. Att båda föräldrarna har energi är ju trots allt ganska viktigt för familjens välmående. Med mer energi hos maken har det blivit lättare för mig, eftersom han orkat vara mer närvarande. Barnen växer, det märks inte minst på att kläderna ständigt behöver införskaffas i större storlekar. I somras firade vi en fyraåring och en ettåring.
Huset
Vi fortsätter fokusera en hel del på vår underbara trädgård. I somras grävde vi ut ytterligare en rabatt, längs den sista tillgängliga kanten, där vi planterat hallonbuskar för att förhoppningsvis få ordentliga hallonskördar framöver (i nuläget har vi en högproducerande hallonbuske, men med fyra hallonälskare räcker bären bara till att plocka för att åka rakt in i munnen ändå).
Maken byggde lekstugan till barnen och jag har inrett den. Den kom i en miljon bitar som byggsats och tog sitt tag att bygga ihop, men den är såå fin och väldigt poppis.
Vi tog in hjälp för att bygga altanen till uterummet. Vi betalade för det eftersom det annars hade gått åt en till två veckor av vår gemensamma semester för att maken skulle bygga den, och eftersom jag bara hade fyra veckor ledigt var det inte värt det. Tid är pengar, och att betala gav oss mer tid. Det blev precis som vi tänkt oss och vi är mycket nöjda.
Vi har också bytt våra fönster i vardagsrummet, där vi tack och lov inte hade någon fuktskada trots att fönstren läckte.
Stora händelser
Jag har fått min läkarlegitimation, det skedde den 17 december. Detta var kulmen av två års AT, medsittningar och AT-provet som skrevs i augusti. Legitimationen öppnar nya möjligheter för arbete som läkare. Forskningsmässigt gjorde jag min halvtidskontroll i mars, och i september var jag i Barcelona och presenterade ett abstract. I november åkte jag till Falun och arbetade med en forskargrupp där för min tredje artikel. Maken blev som sagt färdig specialist i ortopedi och har nu siktet inställt på subspecialiseringen i ryggkirurg.
Hälsa
Vi har inte nått våra mål avseende vikt. Det är väl vårt stora misslyckande i år. Jag har dock tränat en hel del ändå, och känner att jag mår bra i kroppen. Det har varit svårt att gå ner de sista kilona efter andra dotterns födelse, och jag har lite dåligt med motivation för att låta bli sötsaker i den utsträckning jag skulle behöva. Men båda har hunnit träna, och vi har gått mycket. Jag snittar ändå 12 700 steg om dagen, trots att jobbet på vårdcentralen är väldigt stillasittande, och cyklar dit och hem varje dag (totalt runt 30-35 min).
Vi har kunnat vara lediga, dels föräldralediga på heltid med yngsta dottern och dels kunnat komma iväg på semestrar – och nu i slutet av året påbörjade jag på två månaders kombinerad föräldraledighet och forskningstid. Att styra vår tid mer är definitivt bra för vår hälsa
Sammanfattning
Det har varit ett bra år. Räcker det som sammanfattning, kanske? Vi har sparat mer än vi spenderat. Vi har varit lediga med våra barn. Vi har tagit ytterligare steg upp på våra respektive karriärstegar, med ytterligare frihetsgrader som följd eftersom det ger mer möjligheter.
Läste din jättefina sammanfattning av 2019 en gång till. Den är verkligen vad man kan hålla upp för FIRE-aspiranter och säga ”så här går det att göra”.
Men jag såg att jag saknar ett avsnitt.
Hur tänker ni när det gäller pensioner?
Det är ju ett verkligt långsiktigt sparande, där investeringar i noll-avgiftsfonder och effekten av ränta-på-ränta kan bli alldeles våldsam.
Ni kommer att ha möjlighet att gå i fullständig pension (=bara arbeta med det som är riktigt roligt) vid sådär 55-57 års ålder. Då är pensionskapitalet en viktig del av den totala förmögenheten, med era inkomstnivåer minst 5 MSEK.
Väntar ni till 65 pratar vi nog om 10+ MSEK.
Sparar ni extra i pensioner?
Hur håller ni koll på hur pensionskapitalet investeras?
Hur tänker ni kringefterlevandeskydd?
Använder ni någon pensionsrådgivare? Det är plus och minus med att göra det.
Vore riktigt intressant att höra hur ni som är så medvetna kring ekonomiska beslut funderar och agerar kring detta.
Vi lägger mer vikt vid vårt eget sparande än vid pensionssparandet, det ska villigt erkännas. Maken har börjat med löneväxling sedan han blev specialist eftersom lönen nu är tillräckligt hög för att det ska vara lönt, men jag har inte tillräckligt hög lön för att göra det. Så det är det extra sparande vi har i pensioner.
Koll blir det väl framför allt via pensionsvalet och Pensionsmyndighetens hemsida, de delar vi kan påverka. Att kolla på efterlevandeskydd ligger på to-do-listan för början av 2020 när Bankbyte och annat gått igenom, vi planerar att ha efterlevandeskydd båda två. Pensionen blir lite lägre, men det känns värt det.
I nuläget har vi ingen pensionsrådgivare. Framför allt för min del är mängden pengar i pensioner inte i närheten stor nog att jag ska kunna motivera det, men framöver får vi väl fundera på det.
Pensionen är egentligen den ”sista utposten” som vi inte har 100% koll på. Vi har gjort aktiva val där vi kan, men pensionen är inte med i mina sammanställningar. Vi räknar väl helt enkelt inte med pensionen så mycket, utan tror att den absolut största delen av kapitalet vi kommer leva på som pensionärer är det kapital vi själva sparar och investerar.
Framför planerar jag ett inlägg om hur vi tänker om pensioner, men det är hur läget ligger just nu i alla fall 🙂
Grymt bra skrivet, strukturerar och koncist, men det kanske man kan förvänta sig av en leg läkare.. 🙂
”Det har varit ett bra år” är egentligen det som är viktigast för allt. Hoppas även 2020 blir lika bra.
btw Vad är ert mål över tiden? Med den bakgrund ni båda har kan ni antagligen ha ett inspirerande (och välbetalt…) jobb på heltid tills ni blir +75 år och ändå trivas med jobbet och livet i övrigt.
Vad mer behövs då? Då behöver ni inte (och vill antagligen inte…) sluta jobba (som FIRE).
Besser
Tack så mycket! Vet inte om alla läkare är strukturerade och koncisa men man får ju försöka! 🙂
Vårt mål över tid är frihet, både vad gäller pengar och vad gäller tid. Vi har inget satt pengamål, men jag tror att vi når vårt FIRE-kapital om 7-8 år, enligt 4%-regeln, om vi tjänar och sparar som vi gör just nu. Vi ser det som frihetskapital, inte som någon specifik tid då vi ska sluta jobba eftersom vi inte vill sluta jobba. Som du säger kan vi nog trivas bra under många år framöver med våra arbeten. Däremot vet jag inte om vi kommer jobba heltid, jag kommer inte göra det det närmsta halvåret åtminstone.
Hoppas att även ditt 2020 blir fantastiskt!
Väldigt imponerande. Grattis!
Ni har väl haft en liiiite bättre löneutveckling än det stora flertalet svenskar, men det är ju ett resultat av att ni investerat i långa utbildningar. Sådant ska ju också ge avkastning.
När tror ni att ni har uppnått Målet (hur ni nu har definierat det)? Eller är Resan ett Mål i sig?
Med er nuvarande sparkvot och hastighet lär ni ju vara ”framme” någonstans väldigt snart. Om ni nu inte redan är där, med vad som verkar vara ett lite annorlunda och sunt fokus på Tid.
Lycka till med 2020!
Tack, och tack för din kommentar!
Det här året har varit de största löneökningarna vi haft skulle jag tro (bortsett från hoppet för var och en av oss då vi gick från studenter till att börja jobba som läkare), resten av tiden har vi rätt usel löneutveckling. Våra hopp sker helt klart när vi uppnår en ny titel (leg läk istället för AT, specialist istället för ST, osv). Men jo, jag kan tycka att 5,5 års utbildning ska löna sig. En del av löneökningen kommer ju också av att vi lägger rätt mycket fritid på forskning.
Vi har ärligt talat svårt att definiera något slutligt Mål. Vi har gott om mindre mål, mål på vägen, men vi strävar inte efter att gå i pension tidigt eftersom vi trivs med våra jobb. Däremot kommer vi kanske inte alltid jobba heltid (det kommer jag t ex inte göra under våren) och vi vill ha friheten att välja helt själva. Vårt FIRE-nummer uppnår vi om en 7-8 år tror jag, alltså vårt nummer enligt 4%-regeln med nuvarande utgifter (men det är ju också beroende av börsen). Men mest ser vi definitivt allt som att resan är målet. Vi vill ha ett hållbart sätt att leva, både med tid och pengar.
Hoppas du också får ett härligt 2020!
Gratulerar till ett väldigt bra år och stort tack för att du delar med dig, du inspirerar!
Tack så mycket! Kul att höra att det inspirerar! Hoppas att du också fick ett bra 2019 och får ett ännu bättre 2020 🙂
Hej!
Låter som ett toppenår!
Att kunna spara så mycket trots föräldrpenning, studier och allt annat ni gjort. Det är verkligen grymt!
Kul att ni lyckats så bra med era mål. Jag ska sammanfatta mina mål snart.
Lycka till med 2020 och hoppas det blir minst lika bra som 2019!
Pappa betalar? Bloggen om privatekonomi
Tack! Ja, vi var lite förvånade över hur bra det här året gick. Men lite kommer väl av att vi kommit in i ett annat tänk och helt enkelt inte gör av med lika mycket pengar längre.
Hoppas även ert 2019 blev bra och att 2020 blir ännu bättre!