Vecka 25: Utforska begagnatmarknaden

Vecka 25: Utforska begagnatmarknaden

Den här veckan är det midsommar, ska ni hitta på något trevligt?

Den här veckan handlar det om något som tagits upp tidigare, bland annat när vi pratade om kostnaden för att ha barn – begagnatmarknaden! Brukar du köpa begagnat? Eller blir det enklaste möjliga utväg genom att köpa nytt varje gång du behöver något?

Begagnatmarknaden är enorm. Hur mycket pengar som omsätts har jag ingen aning om, men med tanke på storleken på Marketplace, Blocket, Sellpy, Tradera, med flera aktörer kan jag bara anta att det omsätts ganska mycket pengar.

Begagnat är miljömässigt bättre än att vi ständigt köper nytt, och samtidigt kostar det oftast en bråkdel av vad samma pryl kostar ny. Prylarna får “nytt liv” istället för att slängas och det blir win-win för alla. Så nästa gång, innan du gör ett köp av ny pryl, kolla vad som finns begagnat. Lite beroende på var du bor finns olika utbud – givetvis är säljgrupperna större i större städer – men det finns också gott om alternativ som skickar över hela landet, såsom Sellpy och den stora majoriteten på Tradera. Väldigt lokalt finns också ställen som Stadsmissionen, Myrorna, Röda korset, och andra second hand-affärer.

Det finns också specifika affärer som säljer t ex begagnad teknik.

Exempel på saker det finns massor av på begagnatmarknaden:

  • Prylar till barn – barnvagnar, barnkläder, leksaker, gosedjur, spjälsängar…
  • Böcker och film
  • Bilar
  • Inredningsprylar – allt från kuddar och mattor till porslin, lampor och prydnadssaker…
  • Och mycket mycket mer!

Andra alternativ till att köpa begagnat är att byta till sig prylar. Anordna till exempel en bytesdag med släkt och vänner. På min vårdcentral hade vi i början av maj plantbytardag, eftersom de flesta som förodlar på våren driver upp för många plantor. Under några dagar hade folk med sig sina plantor och bytte till sig andra sorter från kollegorna. Mycket uppskattat!

Köper du begagnat? 

Dela:
Att bekosta ett sjukvårdssystem

Att bekosta ett sjukvårdssystem

På Twitter cirkulerade ytterligare en i mängden av uttalanden i form av “Jag betalade 200 kr för min [valfri sjukvård] och åh det är så mycket bättre än i USA där det gått på 20 000”. Det brukar komma lite då och då.

Och sedan kommer vänstern eller socialdemokraterna och tycker att det är så fint att betala skatt och vara solidariska och USA är djävulen själv.

Men kommer det inte in en rätt seriös halmgubbe någonstans i allt det här? Vem i Sverige är det som förespråkar att vi ska ha ett system som USA:s? Vem på högersidan är det som tycker att det är sjukvården av alla ställen som ska ha mindre av våra gemensamma skattemedel? Jag tycker inte att det verkar vara så många.

Själv är jag helt okej med att betala skatt. Jag ser på daglig basis patienter med alla olika livsöden, från nittiotreåringen som bara har blodtrycksmedicin och inget annat och som mår toppen på sin årskontroll, till tjugofemåringarna som bor på specialboende med olika typer av diagnoser sedan födseln och hjälp dygnet om. Vi vet aldrig i vilken ände vi hamnar — vi kanske har klarat oss förbi tjugofem, men när vi fyller trettiotre får vi en MS-diagnos att leva med resten av livet. Eller får en kolontumör vid fyrtiofem med operation, påse på magen och cytostatika som följd — om inte följden blir så mycket värre och vi hamnar i en för tidig grav. Eller så lever vi tills vi är nittioåtta och dör av demens på ett äldreboende, väl omhändertagen (också en av mina patienter).

Jag är gärna med och betalar för vår sjukvård. Jag är gärna med och betalar för att vår sjukvård ska fungera bättre, för jag har för många patienter som upprepar kommentaren “Man måste vara frisk för att kunna vara sjuk”, som i att det är ett ständigt kämpande för att få tider till olika mottagningar, för att få ut pengar från Försäkringskassan trots den svåra sjukdomen, och så vidare. Det akuta inom sjukvården fungerar ofta bra, men eftervården kan halta desto mer. De flesta i sjukvården sliter för att det ska bli så bra som möjligt för våra patienter, med långa arbetspass och mycket övertid, men det är ett system som ofta inte fungerar.

Grejen för min del med att inte vilja betala så mycket skatt som vi gör idag — och definitivt inte mer, med miljonärsskatt och ytterligare höjningar av ISK-skatt, och skatt på plastpåsar, och allt annat skit — är inte att jag inte vill bekosta sjukvården. Jag är villig att hjälpa till att bekosta sjukvården så att alla har möjlighet att söka vård när de behöver den. På samma sätt är jag villig att betala skatt för att alla ska få gå i en bra skola, att rättsväsendet ska fungera, och att vi har ett fungerande försvar. Jag tycker att det är toppen att högre utbildning är “gratis” för den enskilde (som senare betalar tillbaka det i skatt, alternativt ser man det som att föräldrarna betalar framåt för sina barn), så att alla har möjlighet att gå på universitetet om de vill och kämpar.

Saker jag däremot inte är särskilt välvilligt inställd till är enorma bistånd till andra länder. En vettlös invandring till Sverige. Miljöpremier som snarare stjälper än hjälper. Tusentals dumheter som kommunerna hittar på för att “sätta sin kommun på kartan” istället för att ägna sig åt kärnverksamheten (hint: en simhall kommer inte sätta staden på kartan, för ingen besöker en stad bara för att det finns en simhall. Så lägg inte en miljard på det.). Idiotiska upphandlingar som kostar miljoner och åter miljoner. Datasystem som utvecklas och sedan aldrig kan användas. Bidrag som betalas ut felaktigt, eller till organisationer med band till terrororganisationer. Konst för maskar.

(Läs boken om skatteslöseri om ni vill ha en hjärnblödning.)

Och så vidare.

Och nej, det spelar ingen roll att en del av den senare listan är kommun, annat region, och ytterligare annat stat. Det är våra skattepengar och hade alla politiker tagit hand om varenda en av våra skattekronor så hade hela summan på vår skattetyngd kunnat vara betydligt lägre. Men det är lätt att göra av med andras pengar.

Så sammanfattningsvis: Jag finansierar gärna sjukvården med mina skattepengar, jag vill inte ha USA:s system. Men det finns andra att jämföra med, andra system att sträva efter. Sveriges politiker gör av med enorma pengar på meningslösheter. Därför är jag emot skattetrycket som det ser ut idag.

Dela:
Vecka 24: Utmaning: Rensa i röran

Vecka 24: Utmaning: Rensa i röran

I samband med att vi nu ska flytta – och redan inför att vi skulle ha visning av huset – påbörjade vi själva den här utmaningen: rensa i röran. Och hej och hå vad man kan samla på sig grejer.

För vår del är den största röran i vår källare. Medan jag har bra koll på en del av källaren finns det andra delar som definitivt lämnat en del att önska. Men när det är dags att flytta vill jag helst flytta så få av grejerna som möjligt, så det var bara att börja. En låda i taget. Men det är inte bara källaren som kan vara fylld med prylar vi inte använder eller behöver längre. Garaget, vinden, köket, barnrummet, badrummet… Det finns grejer överallt.

Välj vad som ska:

  • Behållas
  • Säljas
  • Skänkas
  • Slängas

Det du vill behålla: se till att det är det som är det riktigt viktiga för dig. För min del funkar inte bara Marie Kondos fråga “ger det här mig lycka”, för i så fall hade vi haft exakt noll verktyg kvar och ja, en hammare är faktiskt himla bra att ha. Kanske frågan snarare ska vara “använder jag det här?” eller “gör det här nytta för mig?”. Spara inte allting bara för att det är bra att ha och kanske kommer till användning vid något ospecificerat senare tillfälle.

Det du vill sälja: sortera och gör rent. Sälj inte smutsiga saker, det får du inte sålt eller åtminstone mycket mindre pengar för. Lägg ut till försäljning på Facebook Marketplace, Blocket, Tradera, eller någon lokal säljgrupp på Facebook. När det inte är pandemi kan man anordna loppis. Vill du inte lägga så mycket tid på att sälja, och inte tycker det gör något att du får ut mindre, kan du sälja dina prylar med Sellpy.

Det du vill skänka: sortera och gör rent även här, framför allt om du ska ge till någon välgörenhetsorganisation. Är det någon pryl du lägger ut på Marketplace eller liknande, skriv gärna “skänkes i befintligt skick” så att mottagaren vet vad den har att vänta. Exempel på välgörenhetsorganisationer är Myrorna, Röda korset, Stadsmissionen, med flera. Gott om saker man kanske inte orkar sälja har ändå “mer liv” kvar i sig, så är det helt och rent så varför inte? Själv brukar jag lämna gamla barnkläder till Myrorna eftersom de har så lågt andrahandsvärde att jag inte orkar lägga tiden på det.

Det du vill slänga: sortera gärna även denna kategori så väl som möjligt och åk till en återvinningsstation, så att inte allt bara hamnar i brännbart. Gammal elektronik för sig, plast för sig, kartonger för sig, och så vidare. Hjälp miljön på traven när du vill göra dig av med grejer, så att det inte bara blir i stora svarta sopsäckar.

Har du barn så involvera dem gärna. Vår sexåring får vara med och bestämma vad hon vill ha kvar och inte, och framöver ska vi ha loppis tillsammans när det väl ges möjlighet till det.

Rensar du regelbundet? Håller du en minimalistisk stil, eller mer maximalistisk? Brukar du sälja, eller blir det slänga eller skänka?

Dela:
Vi ska flytta

Vi ska flytta

I augusti går flyttlasset. Det tog drygt ett halvår att hitta huset vi ville ha och båda var överens om, men i augusti går flyttlasset i alla fall till vår nya adress. Lite större, lite större trädgård, och nya utmaningar. Lite längre bort från city. Det gör lite ont att flytta från vårt nuvarande – jag älskar framför allt vår trädgård som vi lagt ner mycket tid och en del pengar på – men har vi gjort det en gång kan vi göra det igen.

Kostnadsmässigt vet i inte exakt var det landar, vi vet ju givetvis vad nya huset kostar men har inte avslutat försäljningen av det “gamla” huset. Vi förväntar oss dock ingen extrem förändring i det ekonomiska. Våra nuvarande lån ligger på ca 45% av vad vi köpte huset för, och för det nya huset kommer lånet ligga på runt 40%. Det handlar om några tusenlappar om året i skillnad, ännu mindre efter ränteavdragen, eftersom räntorna är så tramsigt låga för närvarande.

Det var nervöst att köpa nytt hus. Jag tycker att det är en bisarr grej, att jag ägnar kortare tid åt att bestämma mig om jag ska lägga flera miljoner på ett hus, än jag ägnar åt att bestämma om jag ska köpa nya jeans för 400 kr. Från att vi tittade på huset till att vi skrev på gick det runt 55 timmar. Det är verkligen inte lång tid.

Nu blir det i varje fall en del extrakostnader för att flytta. Utöver själva kostnaden för huset (där vi fick frigöra lite pengar från våra investeringar för att betala handpenningen) är det ju lagfart på 1,5 % av köpekostnaden plus 825 kr i expeditionsavgift. Pantbrev behövs inte eftersom det redan finns på huset, men däremot blir det givetvis kostnader för själva flytten (med två småbarn kommer vi sannolikt att ta hjälp av en flyttfirma åtminstone till en del) och även kostnader för att sälja vårt nuvarande. Sparkvoten/sparandet kommer av dessa anledningar vara lägre än de annars hade varit, men sånt är det.

Men nu planerar vi att bo i det nya huset tills barnen är utflugna. Sen får man se om livet vill som vi, det vill det ju inte alltid – men det är idén.

Dela:
Vecka 23: Öva på att ge

Vecka 23: Öva på att ge

När det gäller pengar är det lätt att vi blir blinda. Den egna sparkvoten och de egna investeringarna blir det enda som räknas, och varje sparad krona är något att fira. Men gissningsvis har de flesta som läser denna blogg det ganska välställt (om inget annat för att de som kan svenska generellt har det ganska välställt, men mer specifikt för att just ni i publiken sitter och läser en ekonomiblogg) – och “with great power comes great responsibility“.

Man bör ge av sina tillgångar, och man bör göra det redan från tidigt i sparresan. För om man inte kan ge någon procent (eller promille…) av det man sparar till välgörenhet när det handlar om väldigt små summor, varför skulle man vara mer benägen att ge bort någon procent eller promille när bankkontot blivit desto fetare?

Det finns alla sorters välgörenhetsorganisationer – de som vill ge sjuka barn en härlig dag, eller de som stöttar forskning för specifika sjukdomar, de som vill rädda alla barn i världen, och de som stöttar medicin och omvårdnad i utlandet, de som vill rädda djuren och/eller naturen, och tusen andra saker. Välj något som du själv brinner för och ge en peng till dem. Bli allra helst månadsgivare, för det är så mycket lättare för organisationerna att göra kalkyler om de vet vad som kommer in varje månad, jämfört med ojämnt flöde av att folk ger när de kommer på att de borde.

Välj själv utifrån vad du tycker är viktigt vad gäller organisationen. Vissa vägrar ge till organisationer där för mycket av pengarna går till admin, eller till VD:ns lön, andra bryr sig inte lika mycket om det. Vissa vill ha en organisation som politiskt stämmer överens med det man själv tänker, andra tycker att bara ändamålet är det viktiga. Det spelar ingen roll för min del, det är bara du själv som kan välja.

Hur mycket pengar man “ska” ge finns så klart inga regler om. Välj vad som passar dig och din budget.

För närvarande ger vi till MS Forskningsfonden och till Barncancerfonden på månadsbasis, och vi har också stöttat Giving People.

Skattereduktion

Här hittar du en lista över de gåvomottagare som är godkända för skattereduktion av Skatteverket.

Du kan få upp till 1 500 kronor i skattereduktion för gåvor som du har gett till godkända gåvomottagare. För att kunna få skattereduktionen ska vissa förutsättningar vara uppfyllda.

Detta är några av förutsättningarna för att få skattereduktion:

  • Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket innan du lämnar gåvan. Du är skyldig att kontrollera det vid varje gåvotillfälle.
  • Du måste ge minst 200 kronor till samma gåvomottagare vid ett och samma tillfälle (så kallat gåvotillfälle).
  • Du måste skänka minst 2 000 kr under året. Det kan vara gåvor till en eller flera godkända gåvomottagare.
  • Gåvan måste vara en penninggåva som är avsedd att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Ger du pengar till någon organisation? Ger du regelbundet eller då och då? Hur valde du din organisation?

Dela: