Låneklänning till promovering

Låneklänning till promovering

För ett par veckor sedan var det promovering för min man. Det är en högtidlig ceremoni där de som under året disputerat vid Linköpings universitet (i det här fallet) får sin hatt (alternativt krans om filosofie doktor), diplom och promoveringsring. Det pratas latin och en orkester spelar musik, och ett par som blev doktorer för många år sedan blir också professorer vid samma ceremoni.

Efter ceremonin är det fin middag, med dresscode frack, vilket för damerna innebär aftonklänning. Jag har en sådan hängande i källaren, men kände för något nytt. Dock kände jag absolut inte för att lägga hundratals, för att inte säga tusentals, kronor på en festblåsa som används en kväll och sedan hänger och dammar i en garderob.

Som tur var slapp jag göra något sådant. Istället frågade jag runt, och fick snart napp – en bekant hade en hel uppsjö bal- och finare-fest-klänningar hängandes. Det var bara att välja. Jag valde en i mitt tycke jättesöt blålila historia med tillhörande sjal. Därtill bad jag en av mina bästa kompisar att hjälpa mig med håret, vilket hon gjorde med bravur med tanke på hur tjockt och jobbigt mitt hår är. På Glitter hade de 25% rabatt på allt till hår, så jag köpte en söt liten hårdekoration också. Två par bekväma pumps, ett par beiga och ett par svarta, införskaffade jag för ett par år sedan för den här sortens fester.

Total kostnad för denna kväll blev således hårspännet från Glitter, som gick på typ trettio spänn. Jag kände mig betydligt mer exklusiv än så!

Med detta vill jag absolut slå ett slag för låne-/delningsekonomin. Det var fantastiskt att slippa köpa nytt, utan kunna använda en klänning som min bekant inte använt på flera år.

(Maken har sedan tidigare sin frack, skor, med mera. Doktorshatt ärvde han av sin far, och ring köpte han ny.)

Månadsavstämning: maj

Månadsavstämning: maj

Den här månaden inkluderade en sån där trist extrakostnad som man inte vill ha: maken lyckades på något sätt köra in i en kant och hela däcket blev skadat, med följd att bilen dagen därpå fick bärgas och alla däcken bytas (för man kan tydligen inte bara byta ett). Så skittråkiga pengar på det. En del får vi tillbaka på försäkringen, men långt ifrån allt.

Inkomster

Maken har gått på föräldraledighet med en ordentlig kapning av hans inkomster i och med det – men samtidigt fick han tillbaka för utlägg han gjorde för ett par månader sedan. Jag har heltidslön, men hade en karensdag (för jag fick mjölkstockning – fy tusan säger jag bara, vad ont det gjorde!). Ovanpå det fick vi äntligen, efter mycket krångel och många mail och telefonsamtal fram och tillbaka, ut solcellsbidraget för solcellerna vi installerade förra året. Det gör att inkomsterna även denna månad är höga. Man kan diskutera om vi ska räkna in solcellsbidraget som inkomst eller ej, men jag har numera systemet att månadsavstämningen är en avstämning av pengaflöde, vilket innebär att allt in och allt ut ska vara med. Vi returnerade också en bilbarnstol vilket gav pengar tillbaka, och de pengarna var ju borträknade en tidigare månad så nu räknas de som “inkomst”.

Utgifter

Den skittråkiga bildäcksaffären var väl månadens low-point. För att få ut solcellsbidraget var solcellsfirman tvungna att ta tillbaka ett ROT-avdrag de (mot vår vilja) begärt (trots att de i avtalet sa att de inte skulle begära ROT eftersom vi då just inte kunde få ut bidraget… mummel, mummel) och då fick vi ju betala det istället, så där gick några tusenlappar. Maken betalade Socialstyrelsen för att få ut sitt specialistbevis – men med tanke på den ökning i inkomst det innebär ser jag det närmast som en investering 🙂

I övrigt känns det som en rätt rimlig månad. Maten har legat på en okej nivå med väldigt liten äta-ute-budget (någon glass, någon korv till korvälskande dottern), totalt på mat inte ens 5 000 kr. Fakturan till Tekniska Verken som hanterar el, avfall, vatten och fjärrvärme går ner rätt mycket vid den här tiden på året eftersom den kalla tiden då vi behöver värma upp huset är förbi.

I och med extrainkomsten i form av solcellsbidrag blir vår sparkvot för månaden trots allt 57%. Lite snedvridet kanske eftersom det är en sån udda “inkomst”, men tänker jag räkna ändå.

Investeringar

Ungefär som vanligt. Stående summa till vårt “amorteringskonto” på SBAB, stående summa till Lendify, 2 000 kr till barnens portfölj, och resten till Avanza. Vi har fått rätt mycket utdelningar den här månaden, det är årets bästa utdelningsmånad för vår del.

Hälsa

Förutom att jag testade mjölkstockning (don’t try it at home…) har vi hållit oss väsentligen friska den här månaden. Både jag och maken har hunnit träna en del. Jag är så stolt över maken som kommit igång ordentligt med sin träning. Jag har fått in en promenad i veckan med en kompis, kört ett gäng pass med FitBit och varit på zumba ett par gånger. Dock är mitt jobb på vårdcentral väldigt, väldigt stillasittande. Försöker röra på mig mellan patienterna, men det är ändå en utmaning att komma upp i 10 000 steg om dagen och vid ett par tillfällen har jag misslyckats.

Bloggen

7 000 besökare, vilket är upp från förra månadens 5 100. Fortsätter försöka skriva ett inlägg varannan dag, men nu kommer sommaren och vi får se om jag lyckas upprätthålla det eller om det blir lite mer sällan.

Mest läst:

  1. Var börjar man – del 4: Att minska utgifterna
  2. Tio spartips
  3. Barnsparande
  4. Var börjar man – del 3: Om att gå minus
  5. Spendera mer, inte mindre?

Sammanfattning

Tråkig stor utgift. Trevligt stort solcellsbidrag. Som tur var var det senare större än det förra…

Var börjar man? Del 4: Att minska utgifterna

Var börjar man? Del 4: Att minska utgifterna

Så var ska man börja för att få pengar över så att man kan betala av sina lån och/eller börja spara till buffert och investeringar? Det finns hela böcker på området, och gott om bloggar – det här är ju en av dem, fylld av tips och tankar kring hur man lever billigare. Här är en sorts sammanfattning.

Till att börja med är det är dags att titta på dina utgiftsposter och se var det drar iväg. För vår del var mat en enorm kategori som tog stora pengar i anspråk. För de flesta är boendet något som kan ta en stor del av lönen, inte minst om man har stora lån och därmed en hel del ränta som banken vill ha in. Det som ger störst påverkan för de allra flestas ekonomi är därför att flytta till något mindre och billigare – men huruvida det är realistiskt för just dig får du själv ta ställning till.

Är det någon helt annan kategori som drar iväg? Finns det saker ni faktiskt smärtfritt kan ta bort, saker ni inte ens kommer ihåg varför ni betalar för? Exempel kan vara:

  • Abonnemang som ligger och äter pengar utan att ni använder dem (man behöver inte ha tre streamingtjänster igång samtidigt)
  • Gymkort och liknande som ligger på månatligt autogiro men som inte används
  • Hämtkaffe på Espresso House/7-Eleven/liknande
  • Uteluncher trots att matlåda är ett fullgott alternativ
  • Cigaretter, snus, godis, chips, läsk och andra saker som är kassa för både hälsa och ekonomi
  • Klädinköp – behövs det verkligen en tröja till? Samma sak med skor – behöver du ett par till när du redan har tjugofem par i garderoben?
  • Alkohol, på samma tema som rökning, snus och snask

En annan bra regel är: Handla aldrig mer något på avbetalning. Har du inte råd just nu så har du inte råd. Bara för att du vill ha något just nu betyder det inte att du ska ha det. Lär dig längta efter saker. Vad som helst du köper på avbetalning kommer i slutändan att bli betydligt dyrare än om du betalat det kontant – det är därför affärerna gärna vill att du köper på avbetalning. Det är inte för din skull det erbjuds.

För flera jag pratat med som börjat ta tag i sin ekonomi – inklusive för vår del – blev det per automatik så att vi sparade pengar, bara genom att vara medvetna. Vi insåg att trehundra spänn på en fika en gång i veckan adderar upp till stora pengar över veckor och månader, och började ha supermysiga hemma-fikor istället som bara kostade en bråkdel. Plötsligt blir det bara lite mer motstånd mot att klicka “köp” på en vara i onlinebutiker, och man inser att man inte behöver nytt fullt så ofta. Kläder har de flesta av oss för så lång tid framöver att vi absolut inte behöver handla mer.

På andra sidan finns inkomsterna. Finns det möjlighet att öka dem? Sälj av prylar på Tradera, Blocket, Facebooks Marketplace och olika sälj-grupper på Facebook. Se till att pengarna du får in på detta sparas, inte hamnar i mer spenderande. Kanske har du något sido-gig du kan ta betalt för? Själv gör jag tårtor och hemsidor.

Barnsparande

Barnsparande

Barnspar är ju ett ämne som då och då avhandlas i olika poddar och bloggar. Nu senast har Avanzapodden haft ett avsnitt på temat. De tar upp hur “Avanzas juniorer” sparar i ett rätt trevligt avsnitt, även om jag misstänker att deras statistik inte är helt tillförlitlig – vårt barnspar är ett av förmodligen många som inte syns i deras statistik, eftersom det ligger på en ISK i mitt namn. Jag gissar att jag är långt ifrån den enda som kör den varianten, istället för att ha kapitalförsäkring med barnet som förmånstagare som många förespråkar.

Vi sparar 1 000 kr till varje barn varje månad, det vill säga större delen av barnbidraget (1 250 kr numera) och gjorde också så att vi satte in en större grundplåt när respektive barn föddes. De har pengarna på ett och samma konto, inte uppdelat var för sig, för att i möjligaste mån göra det rättvist i slutändan, så att inte den ena får ut sina pengar precis på toppen av en börsuppgång och den andra precis i botten. Helt säker på att göra det rättvist kan man ju aldrig vara, men så är livet heller inte helt rättvist och vi försöker åtminstone.

Hur kom vi fram till summan? Det gjorde väl inte vi så mycket som att jag tyckte att det kändes bra. Av de totalt 2 000 kr som investeras går hälften till ett månadssparande i fonder, och hälften investerar jag i olika aktier, med övervikt mot investmentbolag som jag är förtjust i. Jag försöker hitta stabila bolag, gärna med utdelning som givetvis återinvesteras.

Hur mycket man “ska” spara är ju helt upp till var och en. Vissa har inte möjlighet att spara något, vissa vill inte spara något utan tycker att barnen ska stå på egna ben. Andra vill gärna ge barnen en grundplåt till en framtida lägenhet, ett körkort, eller vad det nu kan vara. En del framgångsrika personer som själva inte fått något när de lämnade hemmet tycker att de lärt sig mer av att bygga upp sin egen förmögenhet, än de hade gjort om de fått med sig pengar. Å andra sidan finns det ju andra som inte fått med sig något och som ändå inte byggt några förmögenheter utan hamnar hos Kronofogden, och de som fått pengar och antingen ändå blivit framgångsrika eller också hamnat i skuld, så jag vet inte om kausaliteten i det här fallet är helt självklar.

Oavsett om man skickar med barnen pengar när de lämnar boet eller ej tänker jag att det absolut viktigaste är att barnen – vid det laget unga vuxna – har med sig en vettig inställning till ekonomi. Vi försöker redan med vår äldsta dotter – hon får tjäna pengar, och hon får betala för saker, nu senast sin cykel där hon betalade 40 av 200 kr. Hon var omåttligt stolt över att hon själv betalt, och den känslan gällande ekonomi vill jag gärna odla för henne.

I framtiden får vi se hur mycket barnen faktiskt får, om det blir hela det sparade beloppet (som, om inte börsen helt plötsligt börjar bete sig annorlunda mot de senaste hundra åren, borde vara relativt stort) eller om det blir mindre. Framför allt beror det ju på vad de vill göra med pengarna – är det hjälp till en insats till en lägenhet i en större stad kan det ju behövas mer, är det ett körkort behövs mindre. Det kommer i alla fall inte vara fråga om en gåva som ges för att spenderas på vad som helst, utan vår tanke är att det ska vara en investering i barnens framtid, på ett eller annat sätt (och till det räknas inte tre månaders festande på Ibiza).

Var börjar man? Del 3: Om att gå minus

Var börjar man? Del 3: Om att gå minus

Så, du har gjort en uppställning över en månads utgifter och inkomster. Du har kommit på ditt varför. Och nu är det bara att göra något åt situationen.

Oavsett vad du kommer fram till efter en första genomgång – att du redan får till ett sparande varje månad, att du bara precis går runt, eller att du går minus – är det dags att börja ta tag i ekonomin i riktning mot det du bestämt tidigare. Har du redan ett okej sparande är det kanske fullt tillräckligt att bara fortsätta på samma sätt som du gjort tidigare. Eller så kanske du vill öka sparandet för att snabbare nå dina mål? Du kan ju också behöva göra fler månadsuppföljningar om du misstänker att det skiljer sig kraftigt åt mellan olika månader.

Om du går minus och har behövt ta lån för att täcka dina utgifter är nästa steg att kolla exakt vilka lån du har, hur mycket de är på, och vilka räntor du har på lånen. Vad gäller avbetalning kan man köra olika metoder – att börja med det minsta lånet alldeles oavsett räntan, bara för att få en positiv känsla av att ha betalt av ett lån snabbt, eller börja med lånet med högsta räntan. Det beror förmodligen på hur stora dina lån är och hur många du har. Om de små lånen är de som har högst ränta spelar ju metoden ingen roll. Välj något som passar dig. Har du större lån med hög ränta är det däremot en bra tanke att börja med dem först, eftersom räntan kommer äta upp mycket av din betalningsförmåga annars.

Har du möjlighet att få ett hopbakslån kan det vara en idé – om du:

  1. Kan hålla dig till att de nya pengarna du lånar faktiskt går till att betala de gamla lånen, och
  2. Räntan på hopbakslånet är bättre än på de lån du bakar ihop. Ta givetvis inga nya konsumtionslån.

Huslånet är ett litet eget obs, som inte behöver betalas tillbaka på samma intensiva sätt som konsumtionslån (inklusive billån). Har du bra ränta på ditt bolån och en belåningsgrad under tvångsamorteringsgränsen kan jag tycka att man kan välja själv hur snabbt man vill fortsätta amortera ner. Under 50% är bekvämt att ligga, om möjligt – men det kan ta lång tid att nå dit. Vi har 44% belåningsgrad och kommer inte amortera av särskilt mycket mer, eftersom räntorna är så låga. CSN är också ett mycket fördelaktigt lån som inte behöver betalas av väldigt snabbt.

Har du fakturor som gått så långt som till Kronofogden behöver du ta tag i det bums. Det kan säkert kännas obehagligt, men inget blir bättre av att du skjuter upp det. Ring dem nu och skaffa dig fullständig koll om du inte redan har det. Det finns också budget- och skuldrådgivare i varje kommun.

För bra inspiration gällande att betala av konsumtionslån kan du läsa om Utbrytningen – de har lån de håller på att betala av efter en omläggning av sina liv.

I nästa del tar vi och tittar på tips om hur man snabbt kan minska utgifterna.