Vecka 9: Se över dina boendekostnader

Vecka 9: Se över dina boendekostnader

Redan veckan 9 av året 2021 – och av Årsutmaningen. Den här veckan ska vi börja titta närmare på de olika utgiftsposterna var och en av oss har.

Boende brukar vara en av de största, om inte den största, utgiftskategorin vi har. Andelen av inkomsten som går till boende är störst bland de som bor i hyresrätt (28 %), medan bostadsrättsinnehavare lägger något mindre (20 %), och villaägare minst (16 %), enligt Hyresgästföreningen. Detta beror både på hyrorna, och på att personer som bor i hyresrätt generellt har lägre inkomster. Anledningen till att kostnaderna för att bo i hus gått ner har till stor del att göra med att räntorna är så låga. Men i vilket fall som helst lägger vi en hel del pengar på vårt boende.

Boendet är också en kategori som kan vara svår att göra något åt. Det är inte lika lätt att byta boende som att börja handla på Lidl istället för Hemköp, eller att köpa barnkläderna begagnade istället för nya. Men nedan följer några saker att fundera över vad gäller boende.

Behöver du bo där du bor?

För många är svaret ett rungande ja – men det kan ändå vara värt att fundera över. I vår “gig-ekonomi” med allt fler som jobbar hemifrån (något arbetsgivarna dessutom blivit allt mer vänligt inställda till efter Covid-19) kanske det inte finns samma krav på att bo så nära arbetsplatsen som du gör idag? Kan du flytta till ett billigare område, eller till och med byta stad? Jobbar man helt och hållet utan koppling till en fysisk plats kan du till och med byta land, kanske till ett med lägre omkostnader generellt, inte bara vad gäller boende.

Läsa mer om detta? Farbror Fri skriver om sin flytt till Leksand i sin bok “Ut ur ekorrhjulet“, och även Fru EB har flyttat för att få ner boendekostnaderna.

“House hacks”

Det amerikanska uttrycket “house hacking” är att använda sitt boende för att generera inkomst, som i sin tur täcker delar av eller hela ens kostnader för boendet.

Simply put, House Hacking is a strategy that involves renting out portions of your primary residence to generate income that is used to offset the cost of your mortgage and other expenses associated with owning a home.

~ Forbes

Det finns flera olika varianter på house hacking:

Långtidsuthyrning. Ett rum i lägenheten, eller en egen liten lägenhet i sitt hus, eller ett Attefallshus fixat för ändamålet? Det finns alla varianter. Kompisar till oss har en lägenhet ovanför garaget som de hyr ut – himla smidigt. När jag gick på läkarprogrammet hade jag vänner som bodde i ett litet kollektiv, där en person ägde lägenheten och hyrde ut alla rum utom det den själv använde.

Köpa ett hyreshus – och hyr ut alla lägenheter utom en, som du själv bor i. Hyresgästernas hyror ska då täcka dina hyreskostnader. Tänk dock på att du ansvarar för huset, så inkomsterna från hyresgästerna behöver även täcka de löpande kostnaderna för att hålla efter huset, och en buffert om något större behöver göras.

Korttidsuthyrning. Med t ex Air B’n’B kan du hyra ut en del av ditt boende över en natt, en vecka, eller vilken tid som passar dig. Samma delar av ditt boende som kan långtidsuthyras, kan även korttidsuthyras. Dessutom kan du hyra ut hela ditt boende på kort tid om du t ex åker på semester, eller tillbringar somrarna i ett sommarhus.

Det finns fler varianter på house hacking, som inte innebär uthyrning av ditt eget boende:

Jobb där boende ingår. Givetvis inte något som är aktuellt för alla, men det finns jobb där boende ingår, såsom au pair, eller fastighetsförvaltare. Bor du i ett litet hyreshus kan det finnas möjlighet att få lägre hyra utbyte mot att du hjälper till med praktiska saker i hyreshuset.

Hyr ut din parkeringsplats, om du bor i ett område som är attraktivt vad gäller parkeringsplatser.

Vi hade en inneboende en kortare period, en av mina vänner som inte fick tillgång till sin nya lägenhet förrän en och en halv månad senare. Det var himla mysigt att ha en inneboende, faktiskt, men vi har inte gjort mer sedan dess (eftersom vi använder det rummet som gästrum alla gånger mina föräldrar kommer på besök). 2020 la vi 13,3 % av våra inkomster på boende, plus ytterligare 3,95 % på vår trädgård. Vi ligger således nära de 16 % i snitt som folk lägger på sitt boende, när de bor i villa.

Hur mycket av din inkomst går till boende? Har du gjort något house hack? Vilket i så fall, och vad tyckte du om det? Om inte, är det något du skulle kunna tänka dig?

Dela:
Vecka 8: Planera för större utgifter

Vecka 8: Planera för större utgifter

Vi har nått vecka 8 av Årsutmaningen och den här veckan ska vi titta på hur större utgifter kan hanteras.

Större utgifter drabbar oss alla då och då, mer eller mindre väntat. För helt oväntade utgifter har du skapat eller håller på att skapa din buffert, så du har en planering för dem. Men bufferten ska inte användas för att hantera väntade större utgifter.

Väntade större utgifter kan vara:

  • Försäkringar, t ex för bil eller boende
  • Semester, då du kanske vill äta ute mer än vanligt, eller göra utflykter som kostar
  • Resor
  • Ny mobiltelefon
  • Renoveringar
  • Bilköp
  • Eller vad som helst annat som är större och inte sker särskilt ofta, och därför inte passar in i budgetmallen

Egentligen gäller samma sak för allt, oavsett vad den väntade större utgiften är: planera i förväg.

Om du vet att bilförsäkringen betalas varje år och går på säg 3 000 kr, lägg då undan 250 kr varje månad i budgeten till detta. Vill du så sparar du pengar som är öronmärkta till den här typen av utgifter på ett eget konto, om du annars riskerar att bli förledd att spendera dem på annat. Gör gärna överföringen automatisk (det är bra att automatisera så mycket som möjligt av sin ekonomi!), så att det inte är något du behöver tänka på, och lägg den automatiska överföringen samma dag som lönen kommer in på kontot. Leta gärna upp ett konto som ger dig någon typ av ränta.

På samma sätt bör du göra en ungefärlig beräkning för vad sommarsemestern kommer kosta. Titta gärna tillbaka på föregående år för att få en uppfattning – och gör sedan som i exemplet med bilförsäkringen ovan: börja spara så snart förra årets semester är över. På det sättet slipper du stå tomhänt och frustrerad när nästa semester kommer.

Genom att spara på det här sättet slipper du också hamna i låneträsket, eller att du sitter med en baksmälla efter semestern och/eller julfirandet. Du mättar munnen efter matsäcken, och du får dessutom öva dig på tålamod. När det gäller konsumtion kanske du i slutändan inser att det där du suktade efter inte var så spännande när du väl tjänat ihop pengarna. Glöm heller inte att kolla begagnatmarknaden, något vi återkommer till framöver, om det är prylar du är ute efter.

Hur löser du de större, väntade utgifterna? Sparar du extra inför sommarsemestern eller julen, eller något annat tillfälle på året?

Dela:
Vecka 6: Bygg en buffert

Vecka 6: Bygg en buffert

Sjätte veckan av Årsutmaningen är här. Den här veckan är det dags att ta tag i att bygga en buffert.

Vad är en buffert?

En buffert är en pengakudde som du kan använda när det kommer oväntade utgifter. En buffert är en trygghet som du kan luta dig mot när något oväntat händer. En av fem klarar inte av en oväntad utgift på 12 000 kr – en buffert hjälper dig att bli en av de andra 80 % istället.

Hur stor ska bufferten vara?

Det är en mer eller mindre ständig diskussion inom den privatekonomiska sfären gällande hur stor bufferten ska vara. Det enkla svaret på hur stor bufferten ska vara är att det inte finns ett enda svar. Buffertens storlek beror på följande:

  • Din ekonomi i övrigt
    Har du några miljoner investerade är behovet av en buffert förmodligen mindre än om du har noll kronor på kontot. Däremot spelar det inte så stor roll vad du har i lön, eftersom någon med hög lön som gör av med hela sin inkomst är i samma riskabla situation som någon som har lägre lön och gör av med hela sin inkomst.
  • Din familjesituation
    Det är stor skillnad på om du är är ett singelhushåll, eller om du har barn (eller någon annan) att försörja.
  • Din boendesituation
    Att bo i hus är större risk för ekonomin än att bo i bostadsrätt, och att bo i hyresrätt är allra minst risk.
  • Dina övriga åtaganden
    Om du har bil, båt, fritidshus, med mera, måste detta givetvis räknas in i hur stor buffert du har, eftersom varje åtagande innebär att det kan hända något som kräver pengar för att fixas.

Många baserar sina uträkningar om hur stor bufferten ska vara på inkomsten (till exempel tre eller sex månadslöner), men jag (och många med dig) tycker att det är rimligare att basera bufferten på utgifterna. Det är ju trots allt det du faktiskt gör av med, alldeles oavsett om utgifterna är större (om du lever på lån) eller mindre än inkomsten.

Personligen tycker jag att någonstans mellan tre och sex månaders utgifter passar mig och min familj väl. Då äger vi ett hus, bil, och har två barn, men har samtidigt ett ordentligt kapital på börsen som trots allt finns om allt skulle gå åt skogen samtidigt. Det finns de som argumenterar för ett helt års inkomster i buffert, men man får väga säkerheten av detta mot utebliven avkastning (om motsvarande mängd pengar skulle vara investerade på börsen). Andra argumenterar för att man bör investera istället, och mer eller mindre skippa budgeten. Vad svaret blir för just dig – när du sover gott om natten – vet bara du.

Hur bygger man en buffert?

Det enkla svaret är att man bygger buffert på samma sätt som man gör allt annat i privatekonomi: successivt. I din budget som vi gjorde för två veckor sedan skulle du ha med en post för sparande, helst 10 % av din nettolön. Har du ingen buffert så bör detta sparande gå till din buffert tills den når nivån du bestämt dig för.

Sätt upp en automatisk överföring till ditt buffertkonto (om du inte gjorde det redan när du gjorde din budget vecka 4), som dras samma dag som din lön kommer in, för att vänja dig vid att du har mindre att röra dig med. För att inte riskera att nalla av bufferten när du inte borde rekommenderar jag att du har din buffert på en annan bank än din vanliga. På så sätt krävs det mer energi för att komma åt pengarna, jämfört med om du ser dem i listan när du loggar in på din vanliga bank.

Bufferten ska inte investeras på börsen. Bufferten bör finnas tillgänglig på ett bankkonto, gärna ett med så mycket ränta du kan hitta samtidigt som du har insättningsgaranti, så att du inte råkar behöva den samma dag som börsen går ner 20 %. Detta innebär att bufferten över tid minskar i värde eftersom räntan inte överstiger inflationen, men det är priset man får betala för tryggheten.

Vad ska bufferten användas till?

Oväntade utgifter, med betoning på oväntade. Det innebär att buffertsparandet inte ska användas till semesterresor eller julklappar – det är inte oväntade utgifter. Bufferten kan också användas om du t ex skulle bli av med jobbet, eller om du blir sjukskriven. Till syvende sist bestämmer du själv vad bufferten får användas till, men min rekommendation är att vara restriktiv så att den finns när du väl behöver den.

Behöver du använda dig av din buffert, se då till att månaderna som följer används för att fylla upp bufferten till den nivå du bestämt på förhand.

Hur tänker du med storleken på bufferten? Har du den på en annan bank än ditt lönekonto? Vad tycker du att bufferten är till för?

Dela:
Skyhöga inkomster, skyhöga utgifter

Skyhöga inkomster, skyhöga utgifter

För ett tag sedan träffade jag en bekant och halkade – via diskussion om pensioner – in på ämnet sparande. Hen har ett par år kvar till pension, och hade en längre utläggning om nivån på de kommande pensionsutbetalningarna kommer bli. Det hade tydligen varit ett huvudbry, eftersom hen under lång tid haft en delad anställning med två huvudmän, och därför var det där med pension högst oklart fram tills nyligen.

Nu var hen tacksam eftersom det kommit fram att hen, istället för att få ca 40% av sin nuvarande lön i pension, istället kommer få runt 70%.

Och det var ju tur det, för ”Det hade aldrig gått på bara 40%.”

Ungefär där trillade vi in på diskussionen om sparande, eftersom jag ryckte på axlarna och sa att jag inte är så brydd med vad pensionen blir. Vårt privata sparande är det som kommer trygga min pension, inte det offentliga.

Hen då, med en årslön på uppåt 1,5 miljon före skatt (i lön, hen driver också eget aktiebolag)?

Hen har inte en krona sparad.

Jag vet att det är så här. Jag vet henoms livsstil, jag vet att bara för att man har hög lön så betyder det inte att man har en intelligent inställning till pengar. Men… ändå. Jag fick en smärre chock. Det är ingen korkad person, hen är riktigt smart och har titlarna för att bevisa det. Ändå hade hen ingen aning om att det finns något som heter ISK (kommentaren när jag sa att vi får motsvarande en månadslön i utdelningar var, ”Jamen sen är det ju 30% skatt på det”, och såg ut som ett frågetecken när jag sa, ”Nej, vi har dem på ett ISK” – “Vaddå ISK?”).

Det var till och med så illa att hen berättade att med den nuvarande inkomsten är det ibland svårt att få ihop det. Pengarna rinner mellan fingrarna.

Nu har hen inga större bekymmer att hitta extragig vid sidan av, och få bra betalt för det, så gissningsvis (förhoppningsvis) blir det väl okej ändå (och så blev ju pensionen bättre än väntat). Men ändå. Hen är typexemplet på lifestyle inflation, på hur en hög lön innebär höga utgifter. Det är stort hus, sommarhus, renoveringar, fin båt, fina bilar, dyra viner, dyr mat, resor, och så vidare.

När man väntar sig att inkomsterna alltid kommer att stiga, då förstår jag att det blir en oro när pensionen närmar sig.

Jag och maken har tillsammans inte lika höga inkomster som hen har, men vi har ändå ett snitt över året på 40% sparande. Vi har fortfarande många år av jobb kvar (eftersom vi inte är intresserade av tidig pension, bara jobb på egna villkor), och vår ekonomiska position är redan betydligt bättre än min bekants. Det är jag stolt över.

Tyvärr fanns inget intresse för att lära sig heller. ”Det finns ju inget att spara”, lydde devisen, för lönen tog ju hela tiden slut.

Stöter ni på den här typen av människor runtom er?

Vill du börja se över din ekonomi? Jag har en liten serie som heter Var börjar man?

Dela:
Vecka 5: Ta tag i dina skulder

Vecka 5: Ta tag i dina skulder

Redan femte veckan på Årsutmaningen, tänk vad fort det går – det har redan blivit februari. Om du hängt med i utmaningen har du vid det här laget koll på varför du gör det här, på ditt nettovärde, dina inkomster och utgifter, och du har en budget. Så vad är nästa steg?

Den här veckan kommer vara väldigt olika för olika personer som läser det här, eftersom vi ska titta på skulder och hur man kan börja beta av dem. Vissa har väldigt låg skuldsättning, andra desto högre men med bra villkor, och en del har höga skulder till dåliga villkor.

Vad är bra och dåliga villkor?

I princip har studielån och bolån bra villkor. Visst kan man ha något sämre villkor än grannen vad gäller bolånen, men över 2,5 % i ränta tror jag att det är få som har idag (så länge vi pratar om lån upp till 80 % av bostaden, har man tagit blancolån för resten är det en helt annan historia). Räntan på studielånen ligger för 2021 på 0,05 %, så ett bättre lån än så går inte att få (om man inte får räntefritt lån från föräldrarna eller nåt!).

Dåliga villkor är lån med hög ränta. Sedan 2018 får räntan vara max 40 % över referenspunkten, men det är fortfarande en väldigt hög ränta. Lägger man dessutom till att det gärna tillkommer diverse avgifter (fakturaavgift, uppläggningsavgifter, etc) så kan den så kallade effektiva räntan (vad du totalt betalar för att ha ett lån) vara en bra bit högre, framför allt på smålån.

Mellan ”bra” och ”dåliga” villkor finns lån som ligger lite på gränsen. Till exempel ligger billån ligger på någonstans runt 5-6 % eftersom de har en säkerhet i bilen. Dessa bör i min mening också betalas av, men de har inte samma höga prioritet som blancolån.

Hur ska man ta sig an sina lån?

Det finns två metoder som framför allt läggs fram: snöbollsmetoden och lavinmetoden. Jag har skrivit om dem tidigare.

Snöbollsmetoden går ut på att skriva upp alla sina skulder från minsta till största belopp, och sedan börja betala av det lägsta beloppet. På så sätt får man relativt snabbt en känsla av framgång när man betalar av sina första småskulder, och får då energi att fortsätta. Problemet är att man inte tar hänsyn till räntan, vilket gör det till en mindre effektiv metod än lavinmetoden.

Lavinmetoden går ut på att lista alla sina skulder från högsta till lägsta ränta, och sedan börja med den med högst ränta. På så sätt får man snabbast bort de lån som kostar mest. Detta är matematiskt mest effektivt, men kan givetvis kännas lite mindre kul psykologiskt, om man känner att man behöver den där känslan av framgång som man får av snabba ”wins”.

Oavsett vilken metod man använder måste man givetvis hela tiden betala minimum på övriga lån – men det man kastar allt extra man har på, är antingen den minsta skulden (snöboll) eller den med högst ränta (lavin).

Andra tips

Oavsett vilken metod man väljer så finns det några tips utöver att bara börja betala av sina skulder.

  • Har du skulder hos Kronofogden, eller skulder hos Inkasso, börja med dessa alldeles oavsett ränta. Få bort skulderna hos Kronofogden eftersom många saker försvåras extremt av att ha Kronofogdeskulder och anmärkningar där, och när du inte längre är hos Kronofogden, se till så att du inte hamnar där igen.
  • Ring lånebolagen och förhandla med dem. Gör avbetalningsplaner och se om du kan få fryst ränta, eller till och med räkna av redan betalda räntor. Har du skulder med höga räntor som tickat på under lång tid kan du ha betalt mer än din skuld redan, och då ha ett bra förhandlingsläge.
  • Hopbakslån är bara bra om du får en bättre ränta på hopbakslånet än du hade på ursprungslånen. Om du har lån med 8, 12 respektive 22 % ränta är det förmodligen inte ett bra steg att byta till ett hopbakslån med 20 % ränta. Kan du däremot få ett hopbakslån med 8 % ränta är det desto bättre.

Lån med bra villkor

För bolån finns det krav på amortering ner till 50 % av bostadens värde. Bolån över 70% av bostadens värde ska amorteras med 2 % per år, mellan 50 och 70 % ska man amortera 1 %. Ytterligare krav finns om du lånar mer än 4,5 gånger din bruttoårsinkomst. Men därefter finns inget krav, och det är upp till var och en att bestämma om man vill fortsätta amortera ner sina lån. Eftersom bolån i nuläget är så billiga är det många (inklusive jag och min man) som väljer att ha kvar bolånen och istället investera våra pengar, med tanken att vi kommer avkasta mer än vad bolånet kostar. I USA verkar det vara en större grej att betala av sitt boende, men vad jag förstår är även deras räntor högre och därför är det en annan situation.

Däremot finns det ofta möjlighet att sänka kostnaden även för bolånet, framför allt om du haft lånet i flera år på samma ställe och inte förhandlat. Var inte rädd för att ringa och prata med banken – det värsta du kan få är ett nej! Har du en välordnad ekonomi kan det vara en stor fördel att ”shoppa runt” bland banker och se vem som erbjuder bäst ränta. Genom den metoden fick vi ner vårt bolån till 1,08%.

På samma sätt som diskussionen om huruvida man ska betala av bolånen, kan man diskutera huruvida man ska betala av sina studielån i snabbare takt än vad som krävs. Om du istället investerar motsvarande summa är sannolikheten väldigt stor att du får en bättre avkastning än de 0,05 % som lånet kostar. Å andra sidan är en skuld en skuld, och det känns kanske bättre att gå genom livet skuldfri. I vilket fall som helst bör studielånen vara den sista skulden du betalar av, med tanke på den låga räntan.

Sammanfattning

Det viktigaste du kan göra när det kommer till dina lån, framför allt om du har lån med dåliga villkor, är att börja betala av dem. Välj en metod som passar dig och gör allt du kan för att bli av med dem. Du kommer sova bättre på natten, och din framtid kommer bli ljusare av att bli av med dem. Och sen, när du är skuldfri: ta inga nya lån.

Hur tar du dig an dina lån? Hur tänker du kring bolån och studielån?

Dela:
Vecka 3: Inkomster & utgifter

Vecka 3: Inkomster & utgifter

Tredje veckan av Årsutmaningen är kommen och det är dags för lite mer siffror. Förra veckan tittade du på var du är någonstans på din finansiella väg, den här veckan är det dags att titta på hur ditt kassaflöde ser ut.

Varför behöver du veta ditt kassaflöde? För att om du ska komma åt det håll du vill på din finansiella resa, så måste du veta vad du har att jobba med.

Kassaflödet består av allt du har in och allt du har ut varje månad. Du kan göra den här övningen med papper och penna, eller i Excel, eller på något annat sätt som du föredrar.

Inkomster

Till att börja dina inkomster. Här ingår till exempel:

  • Lön
  • Föräldrapenning, sjukpenning, och/eller andra ersättningar från Försäkringskassan
  • Studiebidrag/studielån
  • Bidrag av olika slag (barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag, mm)
  • A-kassa
  • Side-hustle-inkomster såsom att sälja begagnat, hyra ut prylar, mm
  • Hyresintäkter
  • Utdelningar – om du tar ut dem och inte återinvesterar dem

Om du har ett ojämnt inflöde av pengar kan du t ex ta ett snitt på de senaste tre eller sex månaderna.

Utgifter

Därefter kommer dina utgifter, som förmodligen kommer ta längre tid än det tog att skriva ner dina inkomster. Det enklaste brukar vara att ta ett kontoutdrag från det konto-/kreditkort du använder dagligdags. Använder du mycket kontanter blir det en lite större utmaning, men det är förmodligen inte så många som gör.

Utöver det som ligger på ditt kontoutdrag, glöm inte sådant som betalas mot faktura, autogiro, eller Swish, om det inte betalas från samma konto som ditt kort är kopplat till.

Dela upp dina utgifter i kategorier som du tycker är relevanta. Förslag på grundkategorier är:

  • Boende (hyra, el, värme, vatten, bolån, mm)
  • Mat (i butik och på restaurang, snacks, take-away-kaffe, mm)
  • Transport (drivmedel, pendelkort, bilförsäkring, mm)
  • Kläder (inklusive skor, ytterkläder)
  • Övrigt (det som inte passar i övriga kategorier)

Tycker du att någon annan kategori är relevant, lägg till det som passar dig och ditt liv. Har du djur, lägg till en djur-kategori (för försäkring, mat, leksaker, utrustning, mm). Har du något specialintresse kan det vara en idé att lägga till det som egen kategori, så att du får se hur mycket pengar som går dit. Abonnemang kan vara en egen kategori (t ex gym, Netflix, Spotify, Viaplay, Storytel, Nextory, mm), och försäkringar kan vara en egen kategori.

Har du utgifter som bara kommer någon eller några gånger om året, såsom försäkringar? Gör ett snitt på vad de kostar per månad, så att du får med även den kostnaden. Alternativt, om de är relativt jämt fördelade över året, ta in en av dem (hela kostnaden) och strunta i resten.

I det här läget behöver du inte göra något åt dina siffror. Det är bara för att ta fram var du är i nuläget, så att du har något att jobba med framöver.

Har du några reflektioner när du ställt upp dina inkomster och utgifter? Var det som du väntade dig? Är det någon kategori som är större än du väntade dig? Finns det något du direkt känner att du vill börja jobba med?

Vi kommer jobba med dem på olika sätt det närmsta året, men tycker du att det är något särskilt du vill börja titta på så gör det, så klart.

Dela: