Rätten till en bostadsrätt

Rätten till en bostadsrätt

SVT gör en serie om bostadssituationen i Sverige. Mest är det snyftartiklar i stil med “De bor fem personer i en trea” och liknande, men den här artikeln fångade mitt öga för att det var faktiskt ett annat perspektiv.

Emil är 21 år gammal och förra året köpte han sitt hus. 125 m2 i Kopparberg, med garage och källare. Mystifierade frågar SVT hur detta gick till, hur kunde han köpa sitt eget hus som 20-åring?

– Det handlar om att jobba och spara. Man måste prioritera rätt saker. Har man det rätta psyket tillräckligt länge, då kommer man till slut ha råd med ett bra hus.

En annan är 26-åringen Johan som köpte sin gård i Hylte kommun. Det är billigare att bo på landsbygden och eftersom han började spara som tonåring för att kunna köpa sitt drömhem gick det vägen.

Härligt att SVT väljer att ta in åtminstone någon som ser på saken som en prioriteringsfråga.

Man får ju spara pengar hela sitt liv för en etta“, tycker en 22-årig Wilma, för att få ihop till en kontantinsats på 240 000 kr. Nå, lite tidigare än så tycker jag att man borde kunna nå en kvarts miljon, men det är väl bara jag. Det kanske också bara är jag, men det låter underförstått av Wilmas uttalande som att man borde få pengarna i handen när man fyller 18 så att man kan köpa sig sin lägenhet. I vilket fall som helst ska man inte behöva spara ihop till det.

Det är lustigt hur olika ungdomarna resonerar – Johan och Emil å ena sidan, Wilma å andra sidan.

Ska det vara en rättighet att kunna köpa sig ett boende som tjugoåring? Om man svarar ja på den frågan, då blir nästa fråga hur det ska gå till. Tänker man sig att alla tjugoåringar ska ha rätt att låna (skuldsätta sig) obegränsat? Ska man skapa en parallell marknad för de som inte är lika väl bemedlade som andra, så att det finns boenden som bara de mindre bemedlade kan köpa? Ska man sätta tak för hur mycket lägenheter får kosta? Ska man lotta ut boendena istället?

Visst borde det förmodligen byggas mer – men de centrala, fina lägenheterna kommer inte att bli särskilt många fler även om städerna breder ut sig mer, och stora boenden för stora familjer kommer alltid att vara dyra.

När är man rik?

När är man rik?

Vad är det att vara rik?

De flesta skulle nog vilja vara det, men innebörden av det är förmodligen helt olika. Fråga två personer så får du två olika svar, fråga hundra personer så får du hundra olika svar:

  • En vill ha en miljon på bankkontot och skulle då anse sig rik.
  • En annan skulle tycka att en miljon räcker inte långt.
  • En tredje bryr sig inte så mycket om pengarna, men vill kunna resa när och dit hen vill.
  • En fjärde känner sig rik om den har ett hus.
  • En femte om han har ett privatjet.
  • En sjätte känner sig rik om den inte behöver oroa sig för hur den ska sätta mat på bordet för dagen.
  • En sjunde för att den kan umgås mycket med sin familj.
  • …och så vidare

Enligt Placera pengar så är man tydligen rik när man har 5-10 miljoner. Företagsledare/företagsägare “brukar” tydligen definiera rik som när man har tillräckligt mycket aktier för att tre generationer i framtiden ska kunna leva på dem. Lagom rik? Det är tydligen när man har 50-200 miljoner kronor, enligt företagsledare och kapitalister.

En del fokuserar på vilken lön man har. “Höginkomsttagare” tänker man väl sig är automatiskt rika, men det behöver ju inte alls vara så. Med hög inkomst kommer i många fall höga utgifter, vilket kan göra att alla pengar försvinner varje månad, eller att man till och med går minus. På samma sätt behöver inte “låginkomsttagare” vara fattiga – det finns ett helt gäng i FIRE-rörelsen som är låginkomsttagare men som ändå lyckas spara.

Eller är definitionen av rik istället en speciell livsstil? Är det huset, båten, privatflyget? Eller är det säkerheten som kommer av att ha pengar att luta sig mot? Med pengar kommer såväl säkerhet som bekvämlighet, allt från att ha ett tak över huvudet och att kunna värma upp huset för att slippa frysa, till att fylla sagda boende med vackra möbler och saker man vill ha snarare än är nödvändiga. Pengar kan inte köpa tid, men pengar kan definitivt hjälpa en att tillbringa sin tid på ett sätt som man tycker om. Istället för att jobba tolvtimmarspass för att sätta mat på bordet kan man välja vad man vill göra med sin tid.

Men de flesta av oss siktar (gissar jag) inte på 50 eller 200 miljoner på banken. Vi gör det inte. Jag vet inte ens att vi siktar på någon särskild summa, vi har ingen satt “FIRE-summa”. För vår del handlar det mer om att leva det liv vi vill leva, på ett sätt som är långsiktigt hållbart såväl ekonomiskt som för hälsa, miljö, med mera. För mig handlar rikedom om att ha tid för familjen och möjlighet att gå ner i arbetstid. För det krävs det pengar, absolut, men det är inte någon enskild summa vi siktar mot. Det behöver bli pengar över varje månad för att gå in i pengamaskinen, och vårt riktmärke är att sparar 40% av det vi får in varje månad. 

Så vad är rik för dig?

IKEA-hackat lek-kök

IKEA-hackat lek-kök

Maken byggde lekstuga åt barnen i somras. Den är superfin, gul och vit med svart tak och alldeles väldigt puttenuttig. På insidan har den en rosa vägg och resterande tre är vita. Inredningen var redan från början planerad att vara ett leksakskök, bord, stolar och någon hylla. Således var jag på jakt efter ett begagnat leksakskök, men hittade inget till ett rimligt pris – jag ville ha ett lite lagom slitet eftersom jag skulle göra om det.

Första kvällen på semestern var vi hos svägerskan, och då visade det sig att hennes ungar, som närmar sig tonåren, precis i dagarna rensat ur sin lekstuga för att göra om den till ett “klubbhus”. Gissa vad som då åkt ut? Japp, ett leksakskök, modell IKEAs Duktig. Slitet så klart efter flera års användning, precis som jag ville ha det.

Jag googlade lite och givetvis hade folk IKEA-hackat detta kök många gånger tidigare. Dekorplast verkade vara väldigt användbart med tanke på märkena på träbänken, och resten skulle målas. Sagt och gjort, vi köpte färg efter att ha dubbel, trippel och kvadrupelkollat att det var just rosa hon ville ha. Dekorplast fanns på Bauhaus i både marmormönster, trä och diverse andra mönster.

Jag plockade bort luckorna och målade dem för sig, först med en grundfärg för att det rosa skulle fästa, och sedan två lager rosa. Hyllorna inne i skåpen, som också var väldigt slitna, fick också dekorplast på sig. När allt var målat fick hyllan på ovandelen samt “diskbänken” dekorplast, och sedan var det bara att sätta ihop allt.

Dotterns första kommentar? “Hmmm, den kanske skulle varit gul istället…”

Men hon gillar den. Och jag gillar den. (Vilket som är viktigast kan diskuteras…)

I och med färginköp var den väl inte jättebillig trots allt, men den var ändå en bra bit ifrån de dyra, rosa färdiga kök man kan hitta i diverse nät-leksaksbutiker. Dessutom var det ett jätteroligt projekt.

Jag köpte ett väldigt slitet barnbord för 20 kr via Marketplace och eftersom jag hade kvar både färg och dekorplast fixade jag i ordning det också så att det skulle matcha resten. Det var ett väldigt snabbt jobb som gjorde stor skillnad – den nedersta decimetern av benen blev rosa, och skivan blev dekorplastad. Stolarna är IKEA-stolar jag köpte, också via Marketplace, för 25 kr/st.

Jag har försökt hitta billigt för att fixa till myset i lekstugan. Den lilla boll-lamp-grejen ovanför köket var på rea på Rusta för 30 kr. Kakfatet köpte jag begagnat för 50 kr. Kakorna är dels ärvda ihop med köket från kusinerna, dels gamla födelsedagspresenter. Den lilla tandkudden som syns i kanten av bilden köpte jag på loppis för 5 kr. Mattan är det dyraste i hela lekstugan, knappt 200 kr från Rusta, och tålig för att klara kylan och smutsen ute.

I sommar ska det upp enkla gardiner också, tänkte jag, och sedan vi tog bilderna har vi också satt upp en liten hylla ovanför bordet (också ny, men billig, från Rusta). Barnen älskar att vara där ute trots att det fortfarande är lite svalt av och till, den lilla kan stå och “laga mat” i evigheter.

Bli av med skulderna

Bli av med skulderna

Det finns en del olika principer för att bli av med skulder man dragit på sig, som framför allt de amerikanska poddarna pratar en del om. Tänkte det kunde vara kul att gå igenom, och vilken variant jag tror att jag skulle välja.

Debt snowball

Skuldsnöbollen. Lista dina skulder från minsta till största belopp, oavsett ränta. Skriv upp vad minimumbetalningarna är på var och en av skulderna. På den skuld som hamnar längst ner – din minsta skuld – betalar du sedan allt vad du kan, medan du betalar minimibeloppet på de andra skulderna du har. När den minsta skulden är avbetald tar du räntepengarna du skulle lagt på den, och allt annat du har utom minimum på övriga, och börjar beta av den näst minsta skulden.

Fördelen med debt snowball – som “uppfanns” eller i alla fall populariserades av Dave Ramsey – är att du snabbt ser en effekt, eftersom du förmodligen snabbt kommer bli av med dina mindre skulder. Har man många skulder ligger det kanske både en och två och tre på någon enstaka tusenlapp, och att få bort dem känns bra, det Ramsey kallar “quick win”. Det bygger självförtroende att du kan göra det. Nackdelen med debt snowball är att den inte tar hänsyn till ränta, vilket gör att den rent matematiskt inte är optimal, eftersom det kan fördröja tiden tills du kommer till den skuld med högst ränta, vilket gör att den står och tickar onödigt mycket kostnad innan du kommer dit.

Exempel: Skuld #1 är 3 000 kr med 8% ränta, skuld #2 är 10 000 kr med 12% ränta, skuld #3 är 5 000 kr med 21% ränta. Börja med att betala av skuld #1, följt av skuld #3, följt av skuld #2, ignorera allts å helt räntesatserna.

Debt avalanche

Skuldlavinen. Till skillnad från snöbollsmetoden tar debt avalanche (lavin) hänsyn till räntesatserna, där den mest toxiska (kostsamma) skulden betalas av först. Skriv upp dina räntesatser precis som för snöbollen, men skriv även upp räntan utöver belopp och minimibetalning. Lista dem sedan i ordningen från högst ränta till lägst, och börja med den som har högst ränta med minimibetalningar på resten. När den är avbetald, lägg räntepengarna från den skulden på den skuld med näst högst ränta, och så vidare.

Fördelen med debt avalanche är att det matematiskt är den bästa metoden, eftersom höga räntor innebär höga kostnader. Har du lika mycket pengar att lägga som i debt snowball kommer avalanche gå fortare. Nackdelen är att det kan vara din största skuld som har den högsta räntan, vilket gör att det tar tid och kan kännas motigt.

Exempel: Skuld #1 är 3 000 kr med 8% ränta, skuld #2 är 10 000 kr med 12% ränta, skuld #3 är 5 000 kr med 21% ränta. Börja med att betala av skuld #3, därefter skuld #2, sist skuld #1.

Hybridmodellen

Hybridmodellen är en kombination av debt avalanche och debt snowball. Här kan du välja lite själv, t ex betala av den skuld som har högst ränta först, följt av några mindre lån för att få några “quick wins”.

Fördelen är att ändå känna att du kommer någonstans, medan du samtidigt tar bort de skulder som kostar allra mest. Nackdelarna är att det är en mindre tydlig strategi, och kostnaden precis som för snöbollen, att du inte bara går på de som kostar mest.

Debt hatred

Skuldhatet. Debt hatred är en lite “rolig” princip för avbetalning av skulder – här ska du helt enkelt fokusera först på den skuld du hatar mest. Belopp och räntor spelar ingen roll (såvida inte räntan eller beloppet är varför du hatar just en skuld mest så klart), utan ta bara den som du verkligen, verkligen vill bli av med och betala minimum på resten.

Fördelen med denna metod är att det kan bli ett enormt driv för att bli av med skulder, som ger självförtroende som man sedan kan bära med sig när man fortsätter betala av. Nackdelen är samma som snöbollsmetoden, det vill säga att man inte tar hänsyn till räntesatser vilket kan göra processen dyrare.

Vad väljer du?

Välj den modell som passar dig och din situation. Vet du att du kommer bli motiverad av att få väck ett gäng mindre skulder snabbt, då är snöbollen bra. Vill du göra det mest ekonomiskt riktiga, välj lavinen. Tror du att du kommer vara mest motiverad att bli av med den skuld du hatar mest, välj skuldhatsvarianten. Det handlar om att göra det som passar dig. Det viktigaste är att du betalar av på dina skulder och inte bara vänder bort blicken – det blir bara värre. Det roliga med att betala av, oavsett modell, är att det kommer gå allt snabbare ju mer du betalar av, för desto mindre skulderna är, desto mindre belopp behöver du betala ränta på. Räntekostnaderna blir lägre och du kan lägga pengarna på att få ner det faktiska lånet istället.

Känslor och varför före Excel och hur

Känslor och varför före Excel och hur

Jag lyssnar på ett flertal amerikanska penga-/livsstilspoddar som jag tycker är spännande eftersom de inte enbart fokuserar på börs och pengar utan i många fall är betydligt bredare. Amerikanarna har ju dessutom väldigt många fler som är på resan mot skuldfrihet än Sverige, helt enkelt för att de har så många fler invånare, vilket gör att utbudet av folk att intervjua är större.

I ett avsnitt av Marriage, Kids & Money intervjuades Michael Lacy om hans och hans frus väg från 600 000 i skulder (bilar och kreditkort, inte huslån) till att bli skuldfria och nu vara på väg mot ekonomisk frihet. Det jag fann intressant med hans berättelse var hans tankar om hur man får över en respektive på “sin sida” när man bestämt sig för att betala av skulder (eller sikta mot ekonomisk frihet). Michael blev, som en del av oss blir, helt uppsluppen i allt vad att betala av skulder och spara pengar hette. Han gjorde Exceldokument och budgetar (igenkänningsfaktor: hög) och när han hade varit inne i det ett tag och läst MMM och Total Money Makeover och allt annat så presenterade han sin budget och Excel för sin fru som sa…

Nope.

Det där tänkte hon inte vara med på. Hon tyckte att deras livsstil med resor och annat kul, som var så de byggt sin relation tills dess, var så hon ville leva vidare. Hon skulle fortsätta fixa håret och naglarna på salong, det spelade ingen roll vad hans budget sa. Det ska dessutom tilläggas att de vid det laget var väldigt nygifta, så hela vägen fram till bröllopet hade Michael haft lika mycket spenderarbyxorna på som hon, men han vaknade under deras bröllopsresa när han insåg att resan var på kredit.

Så vad kom han fram till? Jo, att känslor är bättre än Exceldokument.

Med tiden insåg han att om han förklarade för henne varför det var viktigt för honom – att han låg vaken om nätterna för att han oroade sig för hur de skulle kunna betala för sin livsstil, att han ville något annat framöver när de skulle bilda familj, och så vidare – då fick han henne att se hans sida av saker. Exceldokument är typiskt dåliga på att förklara varför, de bara är.

Jag och maken har aldrig haft det här problemet eftersom det snarare var han som väntade på att jag skulle bli ekonomiintresserad än tvärtom, men jag tycker ändå att det är viktigt att ta med sig: att förklara sina känslor, sina varför, är viktigt – långt mycket viktigare än ett Exceldokument som bara kan svara på hur och när.

Numera är Michaels fru helt med på tåget och de har betalt av sina skulder och siktar mot ekonomisk frihet.

Fortsatt sikte mot FI

Fortsatt sikte mot FI

Ska vi fortsätta neråt? Eller planar det ut nu, efter det nästan vertikala raset som skett på tre veckor?

Ingen vet, inte heller jag.

På Twitter är det av och till lite rå ton om att utdelningsentusiaster och FIRE-anhängare plötsligt försvunnit. Jag vet väl inte det, själv fortsätter jag skriva mina inlägg och har precis samma mål som innan Corona-paniken slog till med full kraft. Vi siktar fortfarande mot ekonomisk frihet och helt ärligt hoppas både jag och maken på fortsatt nedgång ett tag till, så att vi hinner investera.

Sedan vi på riktigt påbörjade vår ekonomisk resa tillsammans har börsen nästan bara gått upp, med undantag för hösten 2018 (och då gjorde vi samma sak och köpte). Det gör oss närmast tacksamma för nedgången, även om vi ser det vi redan investerat krympa.

Jag tänker att alldeles oavsett att värdet går ner så har vi fortfarande lika stor andel av företagen. Med tiden kommer det vända uppåt.

Men det övergripande tänket, det vi närmar oss tre år av, det kvarstår. Vi har vår budget, våra minskade utgifter, men framför allt har vi vår inställning och den ekonomiska trygghet vi byggt upp. Vi har en väl tilltagen buffert som skulle låta oss leva som vanligt ekonomiskt även om vi blir sjuka och får minskade inkomster. Skulle det mot all förmodan gå så långt har vi en stabil ekonomi även om en av oss skulle gå bort, som tillåter den som överlever att bo kvar och fortsätta leva väl.

För mig, för oss, är det den stora fördelen med FI. Inte så mycket RE, utan FI-trygghet. Och det finns kvar oavsett hur börsen går.