Konsumentverkets “Koll på pengarna” anno 2020

Konsumentverkets “Koll på pengarna” anno 2020

Några av mina populäraste inlägg har varit de där jag kommenterat Konsumentverkets “Koll på pengarna” och deras “rimliga kostnader för hushåll av olika storlekar“. Mina inlägg utgick från 2019 års Koll på pengarna, men eftersom det är nytt år så finns det så klart en 2020-variant också. Så vad är skillnaden?

Matkostnader. För vår familj (2 vuxna 31-60 år, 2 barn 2-5 år) låg beräknad matkostnad på 860 x 2 + 2 470 x 2 = 6 660 kr för 2019. 2020 har detta ökat till 940 x 2 + 2 770 kr x 2 = 7 420. 11% ökning i matkostnaderna på ett år – något mer än de 2% som antas i inflation. Barnen äter sin lunch på dagis, och tre till fyra dagar i veckan äter de även frukost, medan jag och maken har hemlagat alla mål. Ovanpå detta har “förbrukningsvaror” (“dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper med mera“) gått från 270 kr till 280 kr, en betydligt mindre ökning.

(I det gamla inlägget var dock beräkningen på så familjen såg ut då, d v s ett barn 6-11 månader som åt all mat hemma och ett barn 2-5 år, om någon undrar varför siffrorna inte var exakt samma)

Även detta år kommer vi att landa på en snitt-månadskostnad som är något under den kostnad Konsumentverket tycker är rimlig (vi går precis över 7 000 kr sett över året). Jag tycker fortfarande att 7 400 kr för mat varje månad för två vuxna och två ganska små barn är väldigt generöst tilltaget – vi äter ute då och då, vi köper närproducerat kött, Crowd farming-frukt, och så vidare. Det är ju inte i närheten av ett minimum som vi skulle kunna leva på.

Klädkostnaderna har gått från 470 kr månad för en 1-3-åring, 710 kr för en 4-6-åring, och 660 kr/person för vuxna 26-49 år, till 690 kr för 1-3-åringen, 950 kr för 4-6-åringen, och 500 kr/månad för 26-49-åringar. Kanske insåg de att 660 kr i månaden för en vuxen är en bra bit mer än nödvändigt? Däremot vet jag inte varför jag skulle behöva lägga 710 kr i månaden för min femåring, det tycker jag är bisarrt mycket pengar på kläder (11 400 kr om året!). Även 690 kr i månaden för min tvååring (8 280 kr/år) är mycket pengar tycker jag. Men det är klart, ska allt vara nytt från Polaren o Pyret så…

I beskrivningen är det att denna beräkning ska vara för “ett basbehov av kläder och skor som används till vardags, på fritiden och vid festligare tillfällen. Här ingår även tillbehör som väska, klocka och paraply.” Om vi skulle lägga så här mycket pengar i familjen varje månaden, så skulle vi lägga 31 680 kr om året på kläder. Herregud. Vårt snitt det här året ligger på ca 1 100 kr per månad för hela familjen, eller drygt 13 000 kr om året.

Personlig hygien går på 650 kr för en 1-3-åring numera (640 förra året), 140 för 4-6 år (140 kr förra året), och 500 kr/månad för 26-49 år (490 kr förra året). Således ingen större skillnad för att det råkat bli 2020 istället för att vara 2019. Samtidigt kan jag ju fortfarande invända att det är mycket pengar på “hygien”. 1-3-åringen har större budget vilket jag tolkar som orsakat av att den åldern vanligen har blöjor. Eftersom vår yngsta varit blöjfri dagtid sedan hon fyllde två sparar vi mycket pengar där (det går åt en Lidl-blöja om natten numera). Totalt får familjen lägga 1 790 kr på “hygien” varje månad, eller 21 480 kr om året, vilket jag tycker låter ganska mycket, även om det ska täcka “sådant som tvål, tandkräm, blöjor, hårklippning med mera samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök (undersökning) för vuxna”. Det blir radikalt billigare om man klipper sig en gång var artonde månad, klipper sin man hemma själv, och färgar sitt eget hår… Annars ryker den där potten på 500 per vuxen väldigt snabbt, tänker jag.

Medier-kategorin täcker “kostnad för bredband, fast telefoni, streamingtjänster, dagstidning med mera.” Denna kategori har gått från 1 210 år 2019 för en familj på fyra, till 1 290 kr per månad det här året. För vår del kostar bredbandet (Bahnhof) drygt en tusenlapp var tredje månad, och sedan har vi våra streamingtjänster (för närvarande Viaplay, samt förskottsbetalat ett år för Disney+), vilket inte ens kommer upp i 200 kr i månaden. Vi stöttar tidningen Kvartal med drygt 100 kr i månaden. Totalt sett blir denna kategori för vår del ca 650 kr i månaden. Eftersom två streamingtjänster egentligen är onödigt (ärligt talat hade jag klarat mig helt utan dem, men resten av familjen gillar TV) är detta ytterligare en generös kategori från Konsumentverket. Det finns också billigare bredband, men vi tycker om Bahnhof som företag och de levererar en stabil tjänst.

Fritid och lek kanske också kan kommenteras. “Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, föreningsavgift, med mera.” 270 kr i månaden för 1-3-åringar, 450 kr för 4-6-åringar, och 690 kr för 26-49-åringar. 2 100 kr i månaden totalt för vår familj 2019, och detta året mindre med 200 + 410 + 640 per vuxen, totalt 1 250 kr. Någonstans skulle väl svångremmen dras åt? Vår yngsta lägger får inte “fritid och lek” för några 200 i månaden, det är när jag hittar begagnade böcker för 10-25 kr styck som jag köper det, och cykel behöver hon ju som tur är inte ny så ofta (och även de köps begagnade).

Äldsta dottern går på balett och simskola, så hennes pott på 450 kr äts upp desto snabbare – och då är varken simskola eller balett någon (i nuläget) dyr aktivitet att hålla på med. Skulle de börja rida lär den pengen inte räcka någonstans alls, utifrån vad jag hört om vad det kostar… För min och makens del betalar jobbet via friskvårdsbidraget våra gymkort. Cykel behöver som tur är inte köpas särskilt ofta, till skillnad från för barnen.

Hur stämmer era utgifter överens med Konsumentverkets rekommendationer? Lägger ni mer eller mindre, och i vilka kategorier?

Dela:
Crowd farming

Crowd farming

Jag skrev i månadsavstämningen om Crowd farming, och tänkte att jag skriver lite mer om det för att vi är så himla nöjda.

Via Crowd farming beställer man hem frukt och grönt direkt från odlarna utomlands. Vi har beställt ljuvliga mangos (två gånger, för att de var så himla goda), granatäpplen (enorma), och ytterligare frukt och grönt som ännu inte kommit eftersom det kommer när skörden är klar. Vi väntar på persimmon om någon vecka, apelsiner i december, och avokado och blodapelsin i januari.

Hur mycket som är i varje beställning står på hemsidan – t ex fem kilo mango, tio kilo apelsiner, och så vidare. Kostnaden per kilo är högre än på Ica, men med tanke på smakskillnaden är det något vi är helt villiga att betala för. Mangos köpta via Crowd farming har ingenting att göra med Icas mangos – de är underbart söta och mjuka. Man får hem dem så att de har ett par dagar kvar till full mognad, vilket gör att man kan ha dem på ett kallt ställe och plocka fram dem en efter en så mognar de ut i lagom takt så att man inte behöver äta fem kilo samma kväll. (Skulle man ha för mycket som mognar ut på en gång går det så klart också att frysa in, det gjorde vi med granatäpplekärnorna och det är super att ta fram och hälla på yoghurten.)

Frakten ingår i den kostnad du ser på hemsidan, så den kostnad som står vid varje box är den totala kostnad som gäller.

Jag har funderat över om det miljömässigt är försvarbart att skicka efter frukt och grönt på det här sättet. Jag vet inte svaret, men jag tänker att till skillnad från frukten på Ica så skickas inte den här till ett ställe för att sorteras, ett annat för att plastas in, och så vidare. Den går direkt från gården till mig, och kommer i trevliga lådor helt utan plast.

Utöver att beställa specifika lådor av produkter kan man också “adoptera” projekt, t ex ett apelsinträd, en get (för getmjölk), eller en del av ett saffransfält. Detta har vi inte testat, vi får se om vi gör det framöver. Det är ju den där grejen med “sälj din vara innan du skapat den”, så det är positivt för bönderna som vet att det finns köpare för deras varor.

Har ni testat Crowd farming? Är ni nöjda?

Dela:
Odlingsåret 2020

Odlingsåret 2020

Odlingsåret är nu i princip över. Tack vare uterummet har vi fortfarande ett gäng tomater kvar att skörda, men i övrigt är det i princip slut.

Erfarenheter från året

  1. Välj dina grödor. Det här är tredje året vi odlar “på allvar” och vi har valt att fokusera mycket mer på enstaka grödor, istället för att odla lite av allt. Potatis är inte det man sparar mest pengar på att odla själv, men vi njuter oerhört av att kunna gå ut och plocka upp vår egen potatis och tillaga den direkt, så vi har valt att ha en hel del potatis. Tomater var ett annat fokus, eftersom det är ljuvligt att kunna gå ut och plocka solvarma tomater och äta direkt. Det har därför blivit mycket stabilare skörder av ett mindre antal grödor, vilket känns som att det funkar bra för oss.
  2. Dela med vänner. Vi sådde inga egna tomat- eller paprikaplantor, men fick från flera håll. Vi delade i gengäld med oss av kålrabbiplantor. Det gör att man kan se till att förodla många av en sort så att man garanterat får några bra plantor (istället för att bara försöka sätta precis så många som man vill ha, med risken att några inte blir bra), men fortfarande få fler typer av grönsaker.
  3. Ta vara på allt. Vi har faktiskt gjort det det här året, fullt ut. Kilovis med bär, stora zucchinis, mängder med potatis. Allt har tagits om hand den här gången.
  4. Vattna med regnvatten. Vi samlar regnvatten på sommaren sedan ett par år tillbaka, och vattnar nästan uteslutande med det, bortsett från några enstaka veckor under sommaren då det regnat för lite och tunnorna blivit tomma. Sedan i våras samlar vi även vatten från uterummet, så det har ökat mängden tillgängligt regnvatten.

Årets skörd

  • 10 kg rabarber, det mesta eget men en del av det från grannarna, men även plockat ytterligare som vi inte vägt utan bara gett bort direkt
  • 13,5 kg röda vinbär från egna buskar + en grannes
  • 3,5 kg svarta vinbär från egna buskar
  • 2 kg vita vinbär från egna buskar
  • Drygt 3 kg krusbär
  • 5,7 kg havtorn
  • Drygt 9 kg björnbär (från vår enda, underbara buske!)
  • 4 st zucchini, vardera 1-2 kg
  • Runt 12 kg potatis, kanske mer
  • Drygt 300 gram chili
  • Tomater i mängder, ej vägt
  • Ett gäng paprikor
  • Några physalis
  • Kålrabbi, ej vägt men 6-7 st
  • Blåbär, ej vägt, men första året med en del skörd
  • Jordgubbar, ej vägt men överraskande många och lång säsong (och underbart goda…)
  • Smultron, ej vägt

Av detta har vi gjort:

  • Rabarbersaft
  • Vinbärssylt och -saft i olika färger
  • Krusbärssaft
  • Havtornssylt och -saft
  • Björnbärssylt
  • Chiliolja och örtsalt

Och givetvis ätit en massa, potatisarna har blivit ljuvliga potatisklyftor i ugn. En del bär finns kvar, vi brukar behålla över året och ha i smoothies, tårtor, med mera. Vita och röda vinbär hade jag i en efterrättspaj i somras, och jag gjorde en vinbärsmousse till tårtan samma dag.

Huruvida odlingen är ekonomiskt lönsam eller inte har jag inte räknat på, men jag skulle tro att den är det med tanke på att vi bara köper enstaka fröer själva och resten byter vi till oss. Vi använder mycket lite av kommunalt vatten för att vattna, vilket också sparar. Gödsel har vi både bokashi och hämtar hästgödsel från en bekant. Så det är förhållandevis lite utgifter. Vi köpte nya krukor när vi hade fixat uterummet, men de ska ju stå där under många år framöver är planen, så de kommer i längden inte vara vidare dyra, och då behövdes det också köpas en del ny jord. Vi köpte också en del nya burkar och flaskor, men eftersom vi får tillbaka många av dem när de getts bort och folk ätit ur dem, borde vi nu inte behöva köpa nytt på flera år. Sammantaget är det nog svårt att hävda att vi skulle gå minus på det här. Och det är så himla gott att det inte spelar så stor roll.

Dela:
Odlingsåret 2020

Recept: Zucchinigratäng

Så här i skördetider är en av sakerna vi odlat i trädgården zucchini (eller squash, samma sak, bara olika språk (italienska resp engelska)). Det var första året och vi fick baby-plantorna av svärmor – och de har tagit sig riktigt ordentligt. Jättefina zucchinis har det blivit, så då behövde vi ju hitta recept att använda dem i. Jag gillar att steka dem i skivor i vitlök och ha dem istället för pasta när vi äter köttfärssås, men det finns ju fler användningsmöjligheter. Så vi gjorde en… (drumroll) zucchinigratäng! Och det var jättegott. Så nu delar jag med mig av receptet här.

Zucchinigratäng med fetaost och cream cheese

1-2 medelstora zucchini
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
200 g cream cheese
2 dl mjölk
150-200 g fetaost
salt & peppar

  1. Sätt ugnen på 225 grader.
  2. Skiva zuccinin riktigt tunt, strimla löken och finhacka vitlöken. Lägg detta i en ugnsfast form.
  3. Blanda samman crème cheese, mjölk och smulad fetaost i en bunke. Krydda med salt och peppar. Slå detta över den skivade zucchinin.
  4. Gratinera i ugnen i cirka 30 minuter eller tills zucchinigratängen börjat få färg.

Vi åt det ihop med lite grillat kött och grönsallad. Det behövs något med lite tuggmotstånd, kyckling skulle också funka utmärk.

Dela:
Fest i trädgårdens tecken (med recept)

Fest i trädgårdens tecken (med recept)

För någon vecka sedan hade vi födelsedagskalas för yngsta dottern (och mig på ett hörn, eftersom vi fyller år med typ två veckors mellanrum och jag inte har kalas för bara mig). Det blev släkten som kom eftersom alla andra är bortresta, men i vårt fall är vi då ändå nitton, så det är ganska många. (Därför delar vi kalasgrejer).

Till maten ville vi hålla åtminstone en del trädgårdslokalt, så det gjorde vi. Vi körde makens ljuvliga potatissallad helt på egenodlad potatis, och till det en vanlig sallad och en vattenmelonsallad med fetaost och pumpakärnor (den ena fetaosten fick vi gratis i veckan på Ica som veckolånga). Maken sous-vide-ade rostbiff ett par timmar och grillade på det som snabbast, samma sak med flankstek.

Efterrätten ville jag basera på vinbär eftersom vi har det i så stora mängder i trädgården. Det blev en kolapaj med kanel och vinbär, och en ”vanlig” tårta med choklad och vinbär. För det senare tog jag en burk av vår nygjorda röda vinbärssylt och vispad grädde. Det blev syrligt och gott som komplement till söta sockerkaksbottnar och mjölkchokladganache.

Kolapaj med kanel och vinbär

Pajdeg

  • 125 g smör
  • 1 dl socker
  • 1 dl havregryn
  • 2 dl vetemjöl
  • 1 tsk kanel

Kolafyllning

  • 3 dl vispgrädde
  • 1 1/2 dl ljus sirap
  • 1 1/2 dl ljust muscovadosocker
  • 1 1/2 tsk vaniljsocker
  • 75 g smör
  • 1/2 tsk flingsalt

Till servering

  • 2 dl crème fraiche
  • 3-4 dl repade röda/vita vinbär
  • Kanel

Gör så här

Pajdeg:

  1. Sätt ugnen på 200 grader.
  2. Smält smöret. Blanda med socker och havregryn.
  3. Blanda mjöl och kanel och häll ner i havregrynsmixen. Arbeta snabbt ihop till en deg.
  4. Tryck ut degen i en smord form med löstagbar kant, jag tog en 24-cm-form. Låt degen gå upp ca 4 cm på kanten. Ställ i kylen en stund.
  5. Grädda pajskalet 10 minuter mitt i ugnen. Låt svalna.

Kolafyllning:

  1. Koka upp grädde, sirap och muscovadosocker i en vid kastrull. Låt koka ca 30 minuter. Rör då och då.
  2. Ta kastrullen från värmen. Rör ner vaniljsocker och smöret skuret i bitar, samt flingsalt. Låt svalna nästan helt.
  3. Häll smeten i pajskalet.
  4. Ställ i kylen, minst 1 h.

Strax före servering

  1. Vispa creme fraiche och pudra med kanel.
  2. Garnera pajen med vinbär och servera med creme fraichen.

Det kan verka mycket, men det tog inte särskilt lång tid (annat än att jag fick koka upp fyllningen igen för jag tyckte den var för lös för pajen; i originalreceptet stod det 20 min men det tar mer) att göra de olika delarna.

Det är kul att basera maten åtminstone till viss del på det vi har i trädgården. Vi har långt ifrån så att vi klarar oss på enbart det, men det är helt klart något vi har till i princip varje middag nu under sommaren. Det är billigare, riktigt närodlat, och grymt gott.

Dela:
Gjort egna bivaxdukar

Gjort egna bivaxdukar

Jag hade inte hört talas om bivaxdukar för en vecka sedan. Då omnämndes det på Frihetsmammans blogg och jag blev nyfiken. Jag är inte anti-plast så där väldigt uttalat, men det är klart att om jag kan välja något annat så gör jag gärna det. Matlådorna i plast är sedan länge utbytta mot glas-diton från IKEA och vi tar alltid med kassar när vi ska handla (precis som varenda vettig människa borde göra nu när det kostar bisarra mängder att köpa en plastpåse i affären).

Men bivaxduk. Ska vara antibakteriellt (riktigt hur vet jag inte, men det påstås det i alla fall) och man dränker helt enkelt in ett bomullstyg i bivax. Tyget blir lite mer styvt och formbart.

Det enda som behövs är en tygbit, gärna typ väldigt urtvättade lakan som ändå ska kasseras, så vet man att det inte är gifter från tygproduktionen kvar (och återbruk FTW), samt bivax. Köper man bivax ska det tydligen helst också vara ekologiskt för att undvika en massa gifter (även om jag inte är övertygad om det ekologiskas fantastiskhet, det är ju inte så att ekologiskt innebär att inga gifter är tillåtet, bara att allt inte är tillåtet… men det är en annan diskussion. Dessutom såg jag på en site att deras inte var märkt som ekologiskt eftersom det kostar en massa att få den certifieringen, vilket de inte hade råd med – men de följde samma regler). Jag fick i alla fall mitt bivax, en ordentligt stor klump, av svärfar som har bin i trädgården (nyslungad honung som han brukar servera oss med på sensommaren är för övrigt ljuvligt gott). Som tyg tog jag ett örngott som ändå gjort sitt.

Gör så här

  1. Sätt ugnen på typ 80-90 grader (bivaxet smälter någonstans runt 60-70 grader enligt internet)
  2. Klipp till tyget, med bakplåtspapper under. Jag kör en silikonmatta under, kan återanvändas och är lätt att göra ren.
  3. Jag rev bivaxet på rivjärn. Det beror förmodligen på vilket format du får bivaxet, men det behöver grovfördelas.
  4. Lägg ut rivet på tygbiten.
  5. In i ugnen ett par minuter. Kolla så att hela är täckt, annars gör om med lite mer bivax där det behövs. (Alternativet är att stryka det med strykjärn, kolla internet om det är mer tilltalande.)
  6. Häng upp för att torka. Det går fort.

När man sen ska använda den tar man händerna och formar det som man vill, värmen från händerna gör att tyget blir medgörligt.

Dukar håller i typ ett år står det på nätet. Jag vet inte riktigt varför det skulle vara just ett år, jag tänker att man får hålla koll på den. De ska inte användas till rått kött, fisk och kyckling eftersom dukarna inte kan tvättas varmt (då smälter bivaxet igen), men funkar till allt annat. Rengörs med kallt vatten och diskmedel. I frysen ska de vara max en månad åt gången.

Hittills har jag bara hunnit använda den till bröd men det funkar verkligen jättebra. Ser fram emot att fortsätta testa det här!

Vad har ni mer för bra minska-plast-minska-förbrukningsvaror-tips?

Dela: