Ger med Giving People

Ger med Giving People

I höstas/vintras anmälde jag mig till Giving Peoples givarregister. De verkade vara en bra organisation och jag tyckte att det lät lockande att kunna ge direkt till någon medmänniska som behöver, snarare än att ge till en ganska anonym jätteorganisation där en massa pengar försvinner iväg i VD-löner och administration.

Sedan glömde jag bort att jag anmälde mig och har inte tänkt mer på det.

För någon vecka sedan fick jag ett mail att de hade en familj i Linköping som anmält sig och behövde hjälp. Kunde vi ställa upp med något av det de behövde? Vi svarade ja.

Till Giving People kan man ansöka om man är en barnfamilj (barn upp till 18 år) som hamnat i en ekonomiskt utsatt situation, kanske en dålig situation från början och sedan något mer akut som hänt just nu. Man får fylla i ett extensivt frågeformulär på deras hemsida, och sedan gör organisationen sin due diligence så att inte bedragare ska komma genom nätet. Man får inte samtidigt ha något aktivt ärende i någon hjälpgrupp på Facebook, och familjen kan bara söka en gång i en situation (inte först mamma sedan pappa till exempel).

När vi svarat ja fick vi adress och kontaktuppgifter till familjen, som jag hörde av mig till på sms för att sedan ringa upp när vi etablerat kontakt. De önskade hjälp med en matkasse, lite hygienartiklar, och några tröjor till barnet i familjen.

Sagt och gjort. Jag köpte tröjor på Lager 157 (vilket var vad som önskats) och besökte ÖoB för hygiengrejerna, maken handlade maten. Eftersom vi samma dag var iväg på Cloettas godisbutik i Gamla Linköping (för att de hade utförsäljning med 30% rabatt inför ombyggnation) köpte vi lite sådant till familjen också. Totalt landade vi på precis över 1000 kr för det hela. På eftermiddagen dagen efter vi fått kontaktuppgifterna åkte vi hem till dem och överlämnade påsarna. Det var mycket glada och rörda människor vi mötte, och det kändes riktigt bra.

Jag tyckte att det var en himla bra grej att kunna ge direkt till familjen som behövde hjälp, istället för att ge till någon anonym organisation. Varenda krona vi spenderade gick till familjen, inte till något annat. Eftersom vi inte gav några kontanter (det ska man inte enligt Giving Peoples reger/önskemål, eftersom det är svårt att kontrollera vad kontanter går till) och inte några presentkort (vilket man kan ge; familjen ska då lämna in kvitto till Giving People för att visa att presentkortet gått till sådant som gagnat barnet/barnen) kunde vi för oss själva garantera att alltihopa gick till sådant som de önskat och som rimligen är bra för barnet.

Vi ger till större, mer anonyma organisationer också (Barncancerfonden och MS Forskningsfond), men det här kändes som ett bra sätt att ge direkt till folk i närområdet som behöver.

Giving People finns på Facebook också, där lägger de ut ärenden (anonymiserat givetvis). Man kan stötta genom att ge direkt till en familj, eller genom att köpa presentkort på en matkasse som ges till någon behövande familj, eller andra saker i deras webbshop.

Ger du till välgörenhet? Hur har du valt den organisation du valt? 

Dela:
Vecka 17: Vad händer när du dör?

Vecka 17: Vad händer när du dör?

Vi närmar oss maj och jag har inte riktigt begripit det. Även om jag längtat och längtat efter denna månad har det känts som att de första fyra månaderna av året har rusat förbi. April försvinner i ett virrvarr av vårväder med sol och ingen jacka, och snöblandat regn, och till och med hagel. Men nu är vi i alla fall på vecka 18 och det har blivit dags för ett så muntert ämne som vad som händer när du dör. Vi ska inte bli filosofiska, så egentligen är ju den långa versionen “vad händer med din kvarlåtenskap och allt annat du lämnar efter dig när du dör”, men det är för långt för en titel.

I USA-poddarna kallar de detta för “estate planning”. Jag vet inte om det finns något motsvarande fint ord för oss svenskar, men poängen är att ha en plan för prylarna, pengarna, och anhöriga när du dör.

Pengarna och prylarna

Du kan testamentera alla typer av tillgångar och prylar, allt från saker som är ekonomiskt värdelösa (men kanske har stort affektionsvärde) till hus och annat för hur många miljoner du nu än befogar över.

Det finns en mängd regler om hur man ärver och jag har skrivit om det förr. Enklaste sättet att styra var din kvarlåtenskap går är att skriva testamente. Det är inte vattentätt eftersom det inte går att göra bröstarvingar arvslösa, och inte heller tvinga särkullbarn att avstå arv, men det kan styra en hel del åtminstone. Har du inget testamente följer man istället lagen, i det här fallet ärvdabalken. Har du en mer komplex situation än att du är gift utan barn, eller endast gemensamma barn, bör du vända dig till en jurist för att det ska bli rätt. Testamenten måste bevittnas på ett visst sätt för att de ska bli giltiga.

Barnen

Vem ska ta hand om barnen om både du och den andra föräldern går bort samtidigt, eller om du är ensamstående utan någon annan förälder inblandad? Det finns inget sätt att i Sverige idag bindande bestämma vem som ska bli ny vårdnadshavare för barnet, men man kan skriva ner sitt önskemål och rätten försöker i möjligaste mån att följa det, om det inte är uppenbart olämpliga personer föräldrarna valt.

För att underlätta en extremt svår tid  barnets eller barnens liv kan det vara bra att skriva ner sådant som barnens rutiner, telefonnummer till t ex förskola, eventuella sjukdomar och medicinering, och vad de tycker om/inte tycker om. Det gör det lättare för någon utomstående att ta hand om barnet på bästa sätt i en helt ny situation.

Företag och liknande

Har du eget företag? Även om det är ett aktiebolag kan det vara en bra idé att ha något nedskrivet om vad som ska hända med företaget om du går bort. Detta gäller givetvis framför allt om det är enmansbolag, eller om det är du och din partner som har ett företag ihop. Det kan också vara bra att ha nedskrivet var någon annan kan hitta information om företaget, t ex bankkonton och liknande, för att underlätta så mycket som möjligt.

Sociala medier

Vad ska hända med dina profiler på olika sociala medier när du dör? På Facebook finns möjligheten att göra om din profil till en minnessida. Eller vill du att dina profiler ska raderas? Du bestämmer, men ta gärna beslutet innan du dör istället för att lämna det till anhöriga.

Begravningsönskemål

Har du tankar om hur du skulle vilja att din begravning blir? Skriv ner önskemålen så att den som planerar begravningen kan ta med dina önskemål. Det kan handla om allt från vilka blommor du vill ha, musik du vill ska spelas, till vad du vill ska ske med kvarlevorna.

Allt det praktiska

Har du mest hand om räkningarna och ekonomin hemma, eller är den som alltid sköter vissa delar av hushållet? Skriv gärna ner information om t ex vilka räkningar som dras var, var vinterdäcken till bilen förvaras, vilka försäkringar som finns, och så vidare. Det hjälper om du en gång skött mycket av hushållsekonomin, och det nu hamnar på din partners axlar istället. Lever du ensam underlättar detta också, då den som tar över efter dig får en mycket lättare uppgift.

Poängen med att göra dessa förberedelser är inte att någon av oss tror att vi ska dö imorgon. Det är få av oss som tror de, och de flesta av oss kommer leva ett långt liv. Men ibland är olyckan framme, eller en sjukdom vi inte visste att vi hade, och så tar livet slut mycket tidigare än vi hoppades. Förbered ditt liv för att någon annan ska kunna ha hand om det, så blir det mycket lättare för dem i en svår tid. Jag har både i bekantskapskretsen och bland patienter hört gott om historier om att det jobbigaste vid bortgången var att ingenting fanns organiserat, utan det var en enda lång jakt efter papper och information, vilket var ännu svårare när de samtidigt var i sorg.

Vill du göra det enkelt har jag skapat Viktigt att veta, en ifyllnadsbar PDF med allt ovanstående och en hel del ytterligare.

Dela:
Perrelli imponerar, Lund gör det inte

Perrelli imponerar, Lund gör det inte

På Jourcentralen, där vi från primärvården jobbar någon gång i månaden, finns ett trevligt lunchrum med tidningar. En av dessa tidningar var en halvny Amelia (från det här året i alla fall) – en tidning jag sällan läser, men det var lagom lunchlektyr efter att ha träffat tio patienter på en förmiddag.

På framsidan var det en som vanligt översminkad Charlotte Perrelli, och huvudintervjun var med henne. Trots ett mycket skralt intresse för denna artist läste jag artikeln, för jag hade ju inget bättre för mig. Det var en överraskande trevlig artikel gällande ekonomi. Istället för den vanliga “jag kan inget om pengar, det sköter någon annan åt mig” var det uppfriskande läsning om en artist som faktiskt tar ansvar för sig själv och sin försörjning. Sin första miljon gjorde hon tydligen inte alls på sitt artistskap, utan genom att köpa en lägenhet, renovera den, och sälja med fin vinst.

Jag har jobbat väldigt hårt ända sedan jag var 13. Sparat, lagt undan reserver för både mig och barnen, försökt tänka strategiskt och smart.

Du behövde med andra ord inte ansöka om det där coronabidraget, som vissa av dina artistkollegor gjorde?

– Nej. Jag hade rätt att ansöka om det men förstod ju vilket liv det skulle bli.

Tänk så skönt med en artist som tar ansvar för sig själv. Detta kan jämföras med ett helt gäng framgångsrika artister som sökte coronabidrag trots att de rimligen borde ha kunnat stoppa undan pengar under sina karriärer för att klara sig genom en kris. Eller som Regina Lund som fick sina fans att betala hennes hyresskuld.

(Regina Lund, som ju åkte till Maldiverna på lyxresa trots att hon hade skulder så att hon skulle bli vräkt, fortsatte för övrigt med följande, då hon fick kritik gällande resan:

Jag önskar att dom blir lyckliga och framgångsrika och gör det dom älskar. Människor som gör det dom älskar har inte tid att snacka skit, intrigera och kritisera. Människor behöver hitta sin egen väg. Jag har hittat min, jag vet vem jag är och var jag är påväg. Jag är sann och ärlig. Jag älskar det jag gör.”

Förstår du att det kan sticka i ögonen att resa dit när man samtidigt har obetalda hyror?

Varför ska jag redovisa kronologin i mitt liv och hur jag skapar? Vem har rätten att sätta sig över mitt liv? Mitt liv, mina beslut! Jag ger er frihet att ägna er åt era liv och sticker det i era ögon så titta åt annat håll! Sopa rent under egen matta innan ni börjar titta under andras!

Jag kan ju tycka att anledningen till att Lund ska “redovisa kronologin” i sitt liv beror på att hon går ut och bölar om sitt liv och sin ekonomiska situation i Aftonbladet. Då öppnar man sig liksom för att få kritik och få stå till svars för sina egna dumma beslut. Hennes liv, hennes (dåliga) beslut absolut – men då också hennes ansvar och hon som får stå till svars när folk tycker att det är galet att hon var på Maldiverna med en hyresskuld.)

Perrelli då?

Som den driftiga entreprenör hon är så flyttade Charlotte Perrelli snabbt fokus då hon insåg att artisteriet skulle ligga på is under en obestämd tid. Hösten 2020 lanserade hon sin första klädkollektion för det egna varumärket La vie. Utöver kläder så ingår redan parfym, viner och böcker i Perrellis affärsimperium.

Av Perrelli och Lund vet åtminstone jag vem jag är mer imponerad av.

Dela:
Vecka 16: Se över streamingabonnemang

Vecka 16: Se över streamingabonnemang

Den här veckan går delvis in i vecka 13 med månadsutgifterna, men det är dags att kolla mer noga på streamingabonnemangen om du inte gjorde det sist.

Streamingabonneman är luriga, eftersom du anger dina kortuppgifter och sedan ligger det kvar där och dras varje månad, utan att du behöver fundera på det. Det gör att det snabbt kan bli många abonnemang som du glömt att du har, om du inte har koll på utgifterna varje månad.

Numera finns en uppsjö streamingabonnemang. TV är kanske fortfarande det “alla” har – Netflix, Disney+, HBO, Viaplay, Cmore, och säkert ett gäng till jag inte kommer på på rak arm. De billigaste abonnemangen ligger på runt 100-lappen (numera gärna något över hundralappen) i månaden, vilket ger en årskostnad om 1 200 kr och uppåt. Betydligt dyrare abonnemang förekommer i form av sportabonnemangen på t ex Cmore, där det kan kosta 450 kr i månaden – 5 400 kr om året – att följa sporten man vill se. Kanske finns det ännu dyrare, jag vet faktiskt inte.

Det finns också abonnemang på musik, ljudböcker, med mera. Storytel kostar från 169 kr i månaden, Nextory från 139 kr i månaden. Spotify finns i gratisversionen där man betalar genom att lyssna på reklam, medan premiumversionen kostar från 109 kr/månad.

Sedan finns det abonnemang på tidningar, både fysiska och digitala, och samlingstjänster för tidningar såsom Readly (99 kr/månaden).

Andra streamingtjänster som man kanske inte tänker på är app-tjänster som förnyas månatligen för att ha premiumversionen istället för gratisversionen.

Vad behöver du?

Tittar du på TV för hundratals kronor varje månad? Lyssnar du på Spotify eller Storytel för vad du tycker motsvarar kostanden? Vill du inte ta bort alla streamingtjänster – och det är fullt förståeligt – kan du välja att stänga av och sätta på. Kanske Spotify ena månaden och Storytel en annan? Netflix ena månaden, HBO en annan? Cmore sport har vi i familjen igång under hockeysäsongen, men stänger av så snart säsongen är slut för att slippa betala för en tjänst vi inte använder. Det sparar runt 2 000 kr om året jämfört med att bara ha det liggande.

Använder du de appar du betalar för? Om inte, stäng av betalningarna.

Student?

Något att tänka på är om man är student, då finns det studentpriser på flera av abonnemangen om man fortfarande vill ha dem. Spotify student kostar t ex 65 kr i månaden, Viaplay har 3 månader för 1, och Cmore erbjuder diverse olika rabatter genom Mecenat. Studentkortet och Mecenat har även rabatter på diverse tidningar och annat, och det finns generellt mycket pengar att spara genom att använda sig av studentrabatterna (tro mig, jag gjorde det i många år och sparade massor).

Vilka streamingtjänster använder ni?

Dela:
Recension: Sparboken – en konkret guide till ekonomiskt oberoende

Recension: Sparboken – en konkret guide till ekonomiskt oberoende

Det damp ner en bok i brevlådan för ett tag sedan – och det visade sig vara Fru Efficient Badass bok Sparboken – en konkret guide till ekonomiskt oberoende. När Fru EB skrev till mig och erbjöd mig en gratis bok visste jag inte vad det var för bok som skulle komma, men det var ju en kul överraskning. Nedan följer en helt oberoende recension som inte på något sätt är sponsrad, annat än att jag just fick ett recensions-ex.

Framsidan är tyvärr inte särskilt säljande. Jag gillar bilden (tydligen gjord av något av fru EBs barn; fick mig att tänka på Frugalwoods bok), men resten är alldeles för mycket kurslitteratur av något ganska trist slag, snarare än en bok skriven i stilen som fru EB använder sig av. Jämför man med Frugalwoods-boken är Frugalwoods mycket snyggare på utsidan men jag sågade dess insida, medan den här boken inte har någon vidare tilltalande utsida, men en extremt mycket bättre insida. (Bokomslag är dock verkligen smaken-är-som-baken, kan jag konstatera efter att jag letat “bästa omslag” för fantasy, när jag nu ska fixa ett omslag till The Lost Wings – det finns omslag på tio-i-topp som jag tycker är helfula…)

Boken är egentligen bloggen nerkokad till bokform. Den är uppdelad i följande kategorier:

  • Mat & dryck
  • Kläder & skor
  • Kropp & träning
  • Hus & hem
  • Pengar
  • Resor & fritid
  • Mentala knep

…och gör under var och en av kategorierna slarvsylta med vad hon kallar “consumer suckers” livsstil. Följer man samtliga råd i boken landar man på en frihetsfond om 3,2 miljoner kronor om tio år (räknat med 8 % avkastning men utan inflation, skatt eller fondavgifter), varför det ska “tas med en nypa salt” enligt författaren själv.

Jag är medveten om att det finns ett antal tankevurpor i ovan antagande. Det är exempelvis inte helt sannolikt att du kommer spara pengar på frugala skidresor om du inte åker skidor. Det är heller inte så troligt att du kan spara ihop en kvarts miljon på att styra upp barnens klädbudget om du inte har några barn.

Ovan klipp anger tonen för hela boken, om du nu inte följer fru EBs blogg, som är i den tonen rakt igenom. Man kan tycka lite vad man vill om den tonen. Jag tycker för det mesta att det är en kul ton och det är inte så att hon menar illa (antar jag). Samtidigt orkar jag inte läsa för stora sjok av boken på en gång, för det blir liksom lite… mycket. Vilket för mig in på bokens allra största problem: den är alldeles för lång. Inte för att jag ogillar långa böcker (jag läser fantasy, de brukar vara ganska många sidor, och har läst en hel del tegelstenar till facklitteratur också), men Sparboken trillar in i samma problematik som de flesta amerikanska temaböcker: de blir långrandiga och tjatiga. Och då är första gången kul, men sjunde gången det levereras ungefär samma budskap fast med lite andra ord, då är det inte lika festligt längre. För amerikanarnas del brukar problemet vara att de får betalt per ord; för fru EBs del var det ju tydligen för att det här är hennes bok och då får hon göra som hon vill. Absolut. Jag hade dock gillat boken bättre om den kapats ner med 30%.

Själva innehållet då? Själva innehållet är genomgående bra. Här är inga “sänk räntan med ett hopbakslån” typ av tips, och även om det går från mygg (byta disktrasa till lin) till kameler (matkostnader, resstopp, restaurangsstopp, begagnat, geo arbitrage, med mera), är det genomgående konkret. Både hur och varför besvaras genomgående.

Det finns en del jag inte håller med om/som jag inte tycker är så allmängiltigt som författaren verkar tycka (det är säkert inte så, men det framstår som så). Alla vill inte sluta jobba. Vissa älskar charterresor. En del anser definitivt att en hund är värt kostnaden. Och så vidare. För vår del vill vi nå FI för att vi ska kunna dra den dag arbetet inom svensk sjukvård blir outhärdligt. Så då blir det lite tjatigt att gång på gång läsa att folk som jobbar är ”slavar”.

Men som sagt. Massor av bra. Recept på billiga maträtter, hur man siktar mot minimalism, hur man lever ett billigare, bättre och mer nöjt liv. Jag tror att gemene man kan lära sig massor av en sån här bok, och det är väldigt trevligt att det inte är bara de vanliga standardtipsen. Själv känner jag att vi kommit så långt på vår FI-resa att det inte är så mycket jag tar med mig – vi lever på en viss nivå idag som vi är nöjda med, där vi fortfarande har ett stort sparutrymme, men där vi har tagit tillbaka en del av det vi förr skar bort för att ha en högre sparkvot. Och det inkluderar en hel del av det som fru EB anser att man “ska” ta bort.

Förhoppningsvis är en del av felen i boken rättade när slutversionen nu är här – det var en del missade ord, och sådant som att alla sidnummer var på höger sida. Men det är petitesser.

Köper man boken och gör bara några få av förändringarna boken föreslår, så kommer man att ha “tjänat in” kostnaden för boken. Man kan också låna den på bibliotek, eller följa hennes blogg, det är gratis. Om man nu ska följa hennes tips och spara pengar.

Boken finns på ställen där man kan köpa böcker, fru EB listar dem här.

Dela: