Sparkvot och sånt

Sparkvot och sånt

Sparkvoten för augusti landade på drygt 2%. Ska jag vara helt ärlig så är jag nöjd att vi alls gick plus, med tanke på alla extrakostnader som kom av att vi flyttade, och som dessutom sammanföll med en månad som har en del årskostnader i försäkringsväg.

Vi la om golv i tre rum eftersom de gamla golven var slitna, och det blev enhetligt och snyggt med samma golv i alla tre sovrummen. Men golv är inte billigt.

Vi målade om i de tre rummen där vi bytte golv, och i hallen/allrummet. Färg, även sådan köpt på rea, är inte helt billigt heller.

Yngsta dotterns barnförsäkring betalades. Varje år funderar jag över våra försäkringar men jag har hittills inte kunnat förmå mig själv att säga upp barnförsäkringarna. Jag är inte särskilt vidskeplig av mig, men det känns som att säga upp dem är att be om problem… Så de löper vidare, med samma resonemang om ett par andra försäkringar.

Dessutom löper ju just nu ett överbryggnadslån, ett lån på nya huset, och ett lån på gamla huset. En herrans massa lån, och överbryggnadslånet är ju inte sådär fördelaktigt som de 1,07% i två år som vi fick till på det nya husets lån. September månads räntekostnader är riktigt tråkiga, men sedan är det ju slut på det i och med överlämningen av huset den första oktober.

”Nya” grejer till huset har i princip uteslutande köpts på Marketplace. Skrivbord och skrivbordsstol till äldsta dottern (som växt ur barnbordet och barnstolarna hon hade i gamla huset), en loftsäng, hurtsar till allrummets pysseldel, och en ny garderob till barnens rum. Även om priset blivit mellan 1/5 och hälften av vad det hade kostat nytt blir det givetvis också pengar.

En hel del har jag fått iväg på loppis/Marketplace också, är väl uppe i drygt 2 500 kr in på det sättet. Det är trevliga pengar in och grejerna kommer till användning. Win-win.

Så det är läget just nu. Och utöver ekonomi så innebär ju flytt en helt vrickad stress och tyngd. Bloggen är inte högst upp på priolistan, men jag ska försöka fortsätta skriva regelbundet.

Dela:
Jämlikhet i förhållandet

Jämlikhet i förhållandet

Det var någon krönika på Aftonblaskan som jag inte läste hela vägen, men jag förstod snabbt innebörden (den kom upp på Twitter eftersom den illustrerades med en mörkhyad ung man med sitt barn, vilket är allt mer vanligt förekommande snarare än att i Sverige ha ljushyade på bilderna).

Innebörden var väl i princip att män är drägg som inte gör tillräckligt mycket hemma och därför går mammorna på knäna och blir sjukskrivna för utmattning. Det brukar ju vara sådant krönikörerna på Aftonblaskan går igång på att skriva om, eftersom de tydligen inte kan ta sådana diskussioner med sina män hemma istället.

Det handlade som vanligt om att dela ”lika” på hushållssysslorna — städa, diska, laga mat, tvätta, och så vidare. Och varför har inte karlarna bättre koll på förskoletiderna, och studiedagarna, och att ungarna har med sig frukt till skolan? Och så vidare, ad nauseum.

Det är bara det att i dessa krönikor saknas det alltid en hel massa uppgifter som i både vårt och gissningsvis många andras förhållanden faller på maken. I vårt förhållande är vi skapligt jämlika vad gäller diska och städa och tvätta, maken lagar oftast mer mat än mig eftersom han gillar det, medan jag är den som har full koll på förskolettider och studiedagar och i princip allt som har med förskola/skola att göra.

Men det betyder ju inte att maken rullar tummarna.

Istället tar han hand om: bilen (allt som har med den att göra), allt som involverar renovering (från att sätta upp tavlor till att bygga uterum), rengöring av avloppsbrunnar, han klipper gräset, trimmar gräsplantor, plockar bär som vi sedan gemensamt saftar eller syltar, och ungefär tolvtusen andra grejer.

Vi delar upp det på detta sätt eftersom det blir bättre så. Jag tar mycket av teknikinstallation och fix, eftersom jag är bättre på det, medan jag är fullständigt ointresserad av bilen annat än att den ska funka när jag behöver köra den. Det gör oss inte ojämlika om maken inte har hand om förskoletiderna, det innebär att han gör saker han är bättre på medan jag sköter administrationen.

Statistiken säger alltid att kvinnor gör majoriteten av hushållssysslorna, men tar den statistiken någonsin i beaktning de där andra grejerna som behöver fungera? Räknas gräsklippning och däckbyte som hushållssysslor? Tillåt mig att tvivla.

Jag blir så vansinnigt trött på dessa tyckare som bara tar med vissa delar av att ett hushåll ska gå runt, och om inte de är delade till millimeterrättvisa, då är det ”ojämlikt”. Precis som vi kan dela upp föräldraledigheter på olika sätt och ändå vara jämlika. Jämlikhet är inte en sak, ett enda sätt. Och nej, långt ifrån alla förhållanden är jämlika (det finns definitivt många där den ena parten står för majoriteten av att få hushållet att gå runt), men att sätta rubriken ”Hej du pappa — tar du ditt ansvar?” känns ändå förlegat och precis så sexistiskt som den typen av krönikörer tycker sig inte vara.

Dela:
Nyinflyttade

Nyinflyttade

Sedan knappt en vecka bor vi nu i vårt nya hus. Vi trivs väldigt bra, även om det givetvis är åttatusen flyttkartonger fortfarande. Medan maken stått för det mesta fysiska arbetet — lägga golv, måla väggar, tapetsera, fixa köksskåp (de gamla var sönder och dörrarna trillade ner i huvudet på en när man öppnade dem, så vi bytte…) — har jag stått för uppackningen.

Prio ett var köket för att vi skulle kunna laga mat, och det fick jag faktiskt i ordning innan helgen var slut. Tycker om vårt nya kök, det är luftigt och öppet ut mot vardagsrum och matplats. Tyckte om vårt gamla kök också, och det har varit en av grejerna som varit svårt att hitta i ett nytt hus. Vi gillar ju att vara i köket, lagar mat ihop, och ibland bakar jag medan maken lagar mat. Och inte helt sällan bakar maken med barnen. Då krävs det ytor för att det ska funka. Många hus vi tittat på har haft alldeles för små kök, eller i alla fall kök som inte haft tillräckligt med jobbytor.

Jag och maken är helt ense om att det där med flyttfirma var det bästa beslut vi kunde tagit. Det hade tagit veckor att flytta annars. Som det var tog det två dagar — ena dagen packade de, andra dagen flyttade de (i princip, de flyttade en del redan dag ett, så soffa och matbord var bland de första grejer som kom på plats här). Makens utlåtande om flyttfirma var att han aldrig tänker flytta på egen hand igen… Jag tänker att det beror på situation. Ett hus till ett annat, med två småbarn, definitivt inte utan flyttfirma. Om vi inte flyttar igen förrän barnen är stora, då tänker jag att det nog finns större möjligheter att göra själv. Mycket beror det ju på tidsperspektivet. Har man mycket tid — vilket vi inte hade nu — så går det väl i vilket fall som helst.

Barnen stortrivs på sina nya för-/skolor, respektive. Stora tjejen har börjat förskoleklass och älskar det. Lillasyster går på ny förskola och redan första dagen pussade hon mig och sa ”ha det så bra på jobb” och tyckte det var jättekonstigt att jag skulle vara kvar (inskolning…).

Det finns mycket att pyssla med i huset framöver. Badrummet ligger högt upp på priolistan — det är jättefint, men det har exakt noll förvaring. Vilket inte är hållbart känner jag. Så någon typ av förvaring ska in där.

Med en flytt rullar pengarna i rätt hög hastighet — ”golv är inte billigt” som tjejen i kassan på Bauhaus konstaterade (även om vi inte köpt något dyrt och exklusivt golv så går det ju en del kvadratmeter). Denna månads sparkvot blir inte särskilt imponerande — även om vi ändå kommer ligga någonstans runt de för gemene Svensson rekommenderade 10 % av inkomsterna — men det kommer förhoppningsvis bättre månader framöver. Jag tycker det är väldigt skönt att åtminstone ha full koll på var pengarna tar vägen, något jag inte hade haft för ett par år sedan.

Dela:
Flyttdags

Flyttdags

Då var det dags att flytta. Idag kommer flyttgubbarna (som även om de skulle råka vara några kvinnor får kallas flyttgubbar i min värld) och packar ner allt vi äger.

Den senaste veckan har ägnats åt att fixa ytskikt och så i det nya huset. Väggar behövde målas efter att den föregående familjen plockat ner allt från väggarna, ett golv behövde bytas. Vi (läs: maken) har tapetserat en vägg i barnens rum, så att det blivit ett drömskt enhörningsrum som förhoppningsvis passar barnen ett bra tag framöver.

Vi hade en lustig—och irriterande eftersom vi inte hade hur mycket tid som helst—grej som hände med färg från Bauhaus. Vi köpte färg när de hade färgvecka (för att det sparade oss 30%) och en av färgerna bröts av dem. 20 liter närmare bestämt. Sedan började maken måla med det, och tyckte att det inte stämde med den färg vi önskat. Den var väldigt mycket blåare (vi skulle ha en grå som drog åt det varma hållet). Så jag och mamma som var på plats åkte till Bauhaus och ifrågasatte vad vi fått för färg. Det visade sig efter att färgkillen blandat om den vi beställt att maskinen inte alls blandade den färg som den borde. Därmed blev färgen ljusblå istället för grå. Aldrig varit med om att brytningen inte funkat som den skulle (och det hade, från hans uppsyn, inte färgkillen heller), och uppenbarligen var det dessutom ett generellt fel eftersom den första färgen köptes i Norrköping och den andra i Linköping. Vi fick i alla fall till slut rätt färg, och maken fick måla om en gång till. Man ska klaga om saker är fel, även om det inte är ”bytesrätt” på färg.

Det är skönt att vara igång med flytten. Även om jag kommer sakna vårt nuvarande hus har jag någonstans ”gått vidare” mentalt och då är det skönt att faktiskt få det gjort. Kunna börja göra ett hem av vårt nya hus. Vårt gamla hus har vi kvar ett par veckor till, innan det överlämnas till köparna. Vi kommer därför hinna skörda det mesta av trädgården, inklusive mina älskade björnbär (som vi har tagit flera skott från). Bra avslutning från det här huset.

Flytten innebär helt klart extrakostnader—allt från flyttfirman (som jag är så glad att vi bokade) till färg, golv, och diverse annat pyssel. Trädgården lämnar en del att önska, så framöver blir det en del kostnader för att göra i ordning den precis som vi vill. Men det kommer bli toppen.

Dela:
YOLO vs FIRE

YOLO vs FIRE

Vad är poängen med pengar?

Frågan har aktualiserats på sistone, nu när det vankas flytt och allt vad det innebär med nytt hus.

Är pengar till för att sparas på hög för att i framtiden kunna ge oss (mer) frihet? Eller är pengar till för att användas?

Givetvis finns det inte ett rätt svar, och inte heller är det så att svaret är detsamma alltid. Men det har ändå fått mig att fundera.

Vi funderar på att göra flera förändringar på vårt nya hus. Det kostar givetvis pengar att göra förändringar på huset, oavsett om dessa är stora eller små. Det kommer också kosta att flytta, för den här gången kommer vi ta hjälp av en flyttfirma. I det sistnämnda fallet handlar det om bekvämlighet och smidighet, att kunna flytta ett helt bohag på ett fåtal dagar med småbarn som springer om fötterna. Det är klart att det går att flytta själva med lite hjälp från nära och kära, men hur mycket är det värt för oss att slippa göra det?

Vi är typ halvvägs mot vad jag räknar som full FI. Är det bättre för våra liv att vi låter bli att använda flyttfirma (och sparar de tusenlapparna till investeringar och låter dem växa och ge utdelning)? Eller är det så att i nuet, i det liv vi för närvarande lever, så är det mer värt att lägga pengarna på flyttfirma och därmed mycket drastiskt minska vår egen stress? Är det slöseri med pengar, eller är det en investering i vår egen hälsa? Vi planerar att flytta torsdag-fredag, och på måndagen jobbar vi igen. Vilket skick är vi för att sköta våra respektive arbeten, om vi stressat för att lyckas flytta allt själva?

En pool finns framöver med i planeringen. Det är inte en helt billig investering, men samtidigt tänker jag att en pool skulle skänka oss otroligt mycket glädje. Det skulle minska antalet bilturer iväg till badplatser i närheten. Det skulle ge barnen vattenvana. Men så är det en stor kostnad, och det är klart att ser man till samma summa på börsen över tjugo, trettio, fyrtio år så är det en hiskeligt dyr leksak.

I vårt jobb stöter vi ibland på skit. Barn som skadas svårt. Unga människor med svåra sjukdomar. Folk som dör i alldeles för ung ålder.

För inte allt för längesedan var det en sådan tragedi som berörde oss djupt. Som fick oss att fundera över vad nuet är värt, mot att lägga allting mot investeringar senare. 

Vi vill leva ett bra liv både nu och i framtiden. Vi vill hitta en balans mellan YOLO — som sitt tramsiga uttryck till trots faktiskt är sant — och FI(RE). Jag har kommit långt i denna balans i vardagsekonomin, men har fortfarande en bra bit kvar när det gäller större utgifter i hushållet.

Hur tänker ni? YOLO, FI(RE) eller något däremellan?

Dela: