Bolån och amortering

Bolån och amortering

Innehåller reklamlänk för Lunar

Våra bolån är bundna på 1,07% till augusti 2023. Vi har alltid kört bundna räntor, och just nu känns det väldigt bra, även om det i någon period inte var lika bra. Men det är precis för det här som vi har valt bundet – för att veta hur utgifterna kommer se ut över längre tidshorisonter.

Inför augusti 2023 räknar vi med ordentligt höjd bolåneränta, det vore att sticka huvudet i sanden att förvänta oss något annat. I och med det planerar vi att betala av en del av lånen. Vi har knappt 45% belåning på huset så vi omfattas inte av något amorteringskrav, men när räntorna går upp är det mindre fördelaktigt att ha lån. Så då betalar vi av en klumpsumma på dem.

Under tiden som pengarna väntar har jag kollat runt på räntor på bankerna. Vi tänkte först köra SBAB, men så höjde Avanzas sparkonton räntan. Sedan höjde SBAB till 0,85%. Men ingen av dem slår Lunar, som i skrivande stund har 1,05% upp till 1 050 000 kr. Så nu skjutsas pengarna dit och får vila där tills det är dags för avbetalning på lånet.

Man kan givetvis argumentera för att använda pengarna vi sätter av till amortering till att istället gå in på börsen, inte minst just nu när den har sjunkit så mycket. Vi går in på börsen också, men när det gäller räntorna är vi skapligt säkra på hur läget kommer se ut om ett år (dvs högre räntor än just nu), men vi vet inte hur börsen kommer se ut. Den kan ha återhämtat sig bra, eller så har den inte gjort det och ligger ungefär som nu, eller så ligger den lägre. I det fallet tar vi det säkra före det osäkra och låter pengarna vila utanför börsen. De kommer förlora köpkraft i och med inflationen, men eftersom våra lån ligger stilla kommer våra pengar betala av lika mycket av våra lån om ett år, som samma summa hade gjort idag.

I slutändan handlar det om att kunna sova gott om natten.

Sen väntar jag på ytterligare räntehöjningar på sparkontona. Med tanke på hur glada bankerna är i att höja bolåneräntorna, så kan man ju tycka att sparkontona borde följa efter. Men nej. Vår bank (Danske Bank) har fortfarande 0% ränta på sitt sparkonto…

Dela:
Får vi vara med i FIRE-rörelsen?

Får vi vara med i FIRE-rörelsen?

Tillhör vi ens FIRE-rörelsen längre?

Ibland vet jag inte. Jag har fortfarande stenkoll på varje krona som går ut, men samtidigt är det många kronor som går ut. Sedan vi flyttade har vi fixat en hel del — större delen av vitvarorna har under hösten och vintern gett upp (diskmaskin, köksfläkt, kaffemaskin, micron — det är som att de stod på en femtonårig timer och bara slutade funka nästan samtidigt) och fått ersättas. Vi har bytt fönster som tidigare knappt gick att stänga, målat och tapetserat och nu senast byggt väggen för att skapa tre barnrum.

Även om jag håller i slantarna när det gäller mat (kort datum, svinnsmart, vegetariskt) så går det även där iväg en hel del pengar med två allt större barn (och nu ska tredje börja käka, även om hon hittills är fullständigt avers mot allt vad mat heter). Vi går inte ut och äter särskilt ofta eftersom eh, tre barn, barnvakt, meh. Att gå ut och äta med alla barnen har vi testat men det är inte kul. Hämtmat har vi aldrig varit storkonsumenter av, det kanske händer en gång i halvåret.

Transportkostnaderna ökade när vi bytte bil, vilket vi gjorde för att få plats med tre barn.

Kanske är det bara så att vårt liv med tre barn och hus kostar mer. Får man vara med i FIRE ändå? Eller FI. RE har vi ju aldrig varit så inställda på (även om jag blivit mer intresserad av att ägna mig åt att skriva böcker istället för att vara bunden hela dagarna till fast arbetstid, sedan jag släppte min första roman).

Andra FIRE-bloggare är så väldigt sparsamma, medan jag och maken nu lutar mer åt bekvämligheter än att spara varje krona. Vi har skapat utrymme i våra liv genom ett antal års sparsamhet, och även om vi nu inte har lika hög sparkvot (och därmed frigör tid istället), så ökar ändå våra tillgångar i värde. Vi går runt och har marginaler även om jag inte drar in mer än enstaka tusenlappar just nu. 

Jag köper fortfarande nästan allt till barnen begagnat, liksom mycket av det vi behöver i möbelväg. Under april sålde jag begagnat för 4700 kr.

Men kanske ska jag avsluta bloggen bara för att jag, vi, inte längre uppfyller ”sparsamhetskraven” för att passa in i FIRE.

Eller så får det vara lite olika med vad man värderar mest. Som småbarnsföräldrar x3 har vi begränsat med energi att göra precis allting själva, och optimera för varje krona. Energin behövs för att klara av vardagen med sömnbrist och fullt ös. Vi kollapsar i säng om kvällarna, helt slut. Det får nog vara så just nu och kanske kan någon annan där ute känna igen sig i det. Att FIRE inte bara är för folk som käkar linssoppa fyra dagar i veckan, bygger alla möbler själv, och cyklar till alla destinationer (inget ont om dem givetvis heller!), utan att det handlar om att skapa utrymme i det liv man vill ha. Det utrymmet har vi skapat.

Vi får se vad bloggen innehåller framöver. Kanske mer om vad vi värderar mest, snarare än optimering av varje millimeter i våra liv.

Dela:
Värdet av sin tid

Värdet av sin tid

Som nämnt tidigare har vi renoverat hemma. Ett rum blev två, och vi har ordnat till vår kaosiga hall till något prydligt, och dessutom byter vi innerdörrarna från tråkiga mellanbruna låtsasträdörrar (de var av papp märkte vi när killarna lyfte av dem, så kvaliteten och ljuddämpningen höjdes avsevärt när vi bytte) till snygga vita dörrar som ljusar upp otroligt mycket.

Min man och hans pappa gör allt själva (bortsett från el och ventilation, som vi av förklarliga skäl tar in proffs för). Kostnaderna hålls definitivt nere, men är det värt det?

Jag vet inte vad det skulle kostat att ta in snickare som gjorde jobbet istället. Vad jag däremot kan räkna på är kostnaden för makens timmar. Han har lagt merparten av sin komplediga vecka på att renovera hemma, vilket i princip inneburit att han jobbat 9-16 (minst) varje dag. Kompveckan kommer efter att han jobbat sin vanliga heltid plus journätter och jourhelger (därifrån han får sin komptid). Båda de senaste jourhelgerna har varit tuffa – den ena av dem jobbade han en bit över 30 timmar från fredag lunch till måndag morgon (han var inne och opererade samtliga tre nätter).

Alla människor behöver vila. Men vilken vila blir det att komma hem och jobba som snickare? Han tycker det är kul (och både han och svärfar är riktigt duktiga) – men det är inte vila.

Vad är det värt, att betala någon annan istället, så att han får vila när möjlighet ges?

Massor.

Vi har bestämt oss för att framöver ta in folk för att göra större grejer. Det kanske inte är direkt förenligt med ”så hög sparkvot som möjligt”, men det är definitivt förenligt med livet vi vill leva. Vi behöver båda orka, och vi har skapat ekonomiska möjligheter att ta in hjälp.

Dela:
Renovering hemma

Renovering hemma

Huset är kaos.

Det är inte jätteroligt att bo i, framför allt inte med tre barn, men det kommer bli toppen när det är klart åtminstone.

Vi hade tre sovrum på bottenplan (huset består av bottenplan samt källare), men behov av fyra. Visst, barnen kan dela, men vi har så pass långt mellan barnen att det inom en inte allt för avlägsen framtid ändå hade önskats sina egna krypin. Sexåringen tycker att det är VÄLDIGT skönt att kunna stänga om sig när treåringen vill ”vara med” på allting och pilla med alla sexåringens prylar. Så blir det sannolikt inom ett par år med tre- och sexåringen gentemot Baby Bus (som bara är sex månader och därmed inte särskilt busig – än).

Mitt och makens sovrum var ganska onödig stort för ett ställe vi bara sov i och förvarade våra kläder. 22 kvadratmeter är ju trots allt en lägenhet för många. Så vi bestämde oss för att dela av rummet i två och därmed skapa tre barnrum bredvid varandra. Dessutom ligger de med dörren ut mot allrummet, som numera istället är pysselrummet. Det blir toppen.

Andra alternativ övervägdes innan vi kom på den här lösningen: att lägga på ett nytt våningsplan (hade gått på två mille typ), eller att flytta ner sexåringen i källaren (inte optimalt av flera anledningar).

Att dela av vårt rum kommer kosta i storleksordningen 20-25 000 kr när allt är klart, inräknat nya dörrar men utan att räkna arbetstiden för maken och svärfar. Material (reglar, gipsskivor, isolering, mm), elektriker, och ventilationstekniker (för att ett av rummen annars kommer sakna ventilation) ingår. Framöver kommer vi också sätta in ett nytt fönster i det ena rummet, som annars knappt har något ljusinsläpp.

Exakt vad kostnaden blir får vi se efteråt. Aningen mindre än två miljoner för en ny våning blir det i alla fall.

Dela:
Årssammanfattning 2021

Årssammanfattning 2021

Ja, vilket år. Här är sammanfattningen för 2021.

Inkomster

Nya rekordinkomster för året. Egentligen är det förvånande eftersom jag blev sjukskriven halvvägs in i augusti och därefter gått på föräldraledighet sedan i slutet av oktober. Det är ju som bekant en rätt stor minskning i inkomster när man blir sjukskriven eller föräldraledig (även om det är en himla bra grej att få ändå få en inkomst även om man inte klarar av att jobba eller om man får en bebis). De mer stabila inkomsterna står maken för. Han får regelbundna utbetalningar av sin jourkomp (för att man får ha max 300 timmar jourkomp ”liggande”, annars blir det tvångsutbetalning).

Utöver våra löner och försäkringskassan har vi sålt en del begagnat, totalt sett drygt 21 000 kr, vi har tagit utdelning från vårt ena företag, och haft en del andra mindre inkomster under året, såsom födelsedagspengar, uttag från cashbacksidor, och försäkringar som fallit ut.

Utgifter

Eftersom vi flyttade i augusti har det blivit massor av extrakostnader som vi inte annars hade haft. Allt från några nya köksskåp för att ersätta de som inte fungerade längre (man vill inte ha luckor som trillar ner i huvudet på en), till pallkragar att odla i, förvaringslösningar, nybyggt cykelförråd och vedförråd, och massor mer. I kategorin större utgifter har det varit bland annat renovering av trappan upp till huset (fem trappsteg i betong, inga räcken, singel nedanför, och tre barn under sju år — dålig kombo), nya fönster (för att det är bra om de kan stängas ordentligt), och renoverad el.

Vi köpte också en större bil eftersom vi blev en familj på fem och ville kunna fortsätta åka bekvämt. Tre barnstolar i samma bil är en utmaning.

Maken fick uppfylla en livslång dröm det här året. Det är fullständigt icke-FIRE och på alla sätt en extravagans, men han fick köpa en Porsche. Det är inte en billig dröm, men jag har velat ge honom den möjligheten sedan många år tillbaka, så… Givetvis begagnad, men det har skänkt honom enorm glädje.

Vi har sparat en hel del pengar på att köpa mycket begagnat, vilket jag är stolt och nöjd över både utifrån pengarna och miljön (och tiden det sparar att slippa skruva ihop IKEA-grejer…).

Sparande

Målet för året var 40% sparkvot. Det målet uppnådde vi med några procentenheters marginal — 43,55%. Vårt sparmål i reda kronor slog vi med 32%. Våra höga inkomster är helt klart en viktig del i varför vi ändå klarar av att hålla så högt sparande, framför allt när vi både köpte nytt hus och fick barn. Jag är och förblir imponerad av alla som lyckas spara på 20 000 kr i månaden i inkomster. Vi hade en månad då vi gick minus (september, nyinflyttade med allt vad det innebar), men har på det hela taget klarat oss väldigt bra. Eftersom vi hade sparat undan en större buffert inför flytten än vi normalt sitter med var det inte några problem.

Investeringar

Det har ju varit ett helt bisarrt år på börsen — och vi lyckades slå det med ytterligare 10 procentenheter på makens Avanzakonto (där vi har majoriteten av våra tillgångar). Hade vi kunnat ha den här typen av procentuell ökning på våra tillgångar hade det ju gått väldigt fort att bli FIRE, men man kan ju misstänka att det framöver inte kommer avkasta över 40% på ett år. Det är tredje året i rad vi slår börsens utveckling, så det börjar kännas som en bra trend.

Våra utdelningar täcker nu grundkostnaderna för huset (lån + Tekniska verken) och lite till, så det är trevligt.

Bloggen

Årsutmaningen publicerades varje måndag hela året. Jag vet inte om det gett någon en tankeställare eller två — det har inte varit de mest kommenterade inläggen, även om de lästs en hel del. Sedan mitten av hösten har jag inte orkat skriva varje torsdag som planen annars är — det hade varit tidigare än så om jag inte hade haft en del inlägg redan förberedda. Det får vara så när livet är mycket av annat. Som del av min nära-väggen-upplevelse orkade jag knappt titta på en skärm, och det där med att läsa och skriva var i princip omöjligt.

Mest läst under året:

  1. Klädkostnader enligt Konsumentverket
  2. Ekonomibyrån om fri vid 40
  3. Ditt liv tillhör samhället – tro inte att du får göra något eget
  4. Recension: Sparboken
  5. YOLO vs FIRE

Totalt under året 67 000 sidvisningar. Färre än 2020, men så har det varit färre inlägg än tidigare, så det är inte så konstigt. På det hela taget är jag nöjd med att jag ändå skrivit regelbundet under ett så turbulent år.

Familjen

Ja här har ju hänt en del. Vi har ökat antalet familjemedlemmar med 25% och är nu en trebarnsfamilj. Det har varit en lång väg hit, med en hel del sorg på vägen, men nu när hon är här är det värt allt. Storasystrarna är otroligt stolta, och sexåringen hjälper till så otroligt fint. Treåringen tycker att bebisen är kul, men ibland är hon nog lite väl lik en docka, för hon behandlas därefter…

Eftersom lillasyster kom mitt i en RS-pandemi där RS är livsfarligt för nyfödda har jag haft treåringen hemma på heltid från förskolan, och sexåringen som började skolan i augusti har inte fått gå på fritids. Jag har tagit ut full föräldraledighet, och det har varit en utmaning att ha tre barn i varierande åldrar hemma så mycket, men det har ändå gått bra. Nu till våren ska jag plugga 75% istället för att vara helt föräldraledig, vilket möjliggör förskola och fritids för de större barnen. Båda två har uttryckt en önskan om att få gå på fritids respektive förskola, så det blir bra.

Som avslutning på året blev maken överläkare, så det kommer innebära ett sista lönehopp (så länge han stannar inom regionen), men framför allt innebär det ett erkännande av vad han har för ansvar på kliniken.

Vi har som sagt också flyttat, vilket var otroligt krävande på många sätt, med alla papper, förberedelser, visningar, möten, och allt annat utöver själva flytten. Jag är fortfarande väldigt, väldigt glad att vi tog in en flyttfirma, annars hade det tagit veckor att flytta. Istället gick det på två dagar. Eftersom jag var rätt rejält gravid, och dessutom blev sjukskriven i samma veva, hade jag inte riktigt orken för att göra det själv heller. Det var nog så jobbigt att hela tiden vara med och peka på var saker skulle.

Hälsa

Hälsan har väl varit so-so, uppenbarligen. Men när året tog slut var måendet tillbaka på topp, tack och lov. Jag får till och med sova, trots bebis (drygt två månader gammal sover hon nu genom natten!). Jag har inte tränat tillnärmelsevis så mycket som jag hade tänkt. Jag har inte gått så mycket som jag borde. Jag har ätit mycket mer choklad än jag borde. Men… jag gjorde vad som behövdes för att ta mig igenom situationen. Nu mår jag bättre när jag inte är gravid längre, och när jag varit borta från jobb ett tag, och då kan jag sköta hälsan bättre. För resten av familjen har det varit ett ganska bra år, bortsett från en del snor-VAB för treåringen eftersom förskolan blivit fullständigt allergisk mot minsta snor sedan Covid-pandemin. Men det är ju det lilla.

Sammanfattning

Ett turbulent år, men med jättebra slutresultat.

Hur var ditt 2021?

Dela: