Primära och sekundära kostnader

Primära och sekundära kostnader

I senaste avsnittet av ChooseFI-podden intervjuas Joel som har podden How to Money. Hans eget bästa avsnitt var #48 om primära och sekundära kostnader och eftersom det lät intressant kunde jag ju inte låta bli att lyssna. Och det var intressant (om man hoppar över de första tio minutrarna där de pratar craft-öl som är så fullständigt ointressant för mig att jag hade stängt av om jag inte samtidigt varit ute och cyklat).

Primära kostnader

Varje pryl vi köper kostar. Det vet vi ju. Hus, bil, kläder, prylar. Det direkta priset för något är den primära kostnaden – 150 kronor för en tröja på HM, 3,7 miljoner för ett hus, 6 000 spänn för en grill. Vad det nu kan vara. Så länge du köper vad det nu är kontant är den direkta kostnaden enkel, men ska det göras på avbetalning blir det genast lite bökigare. Här minns jag faktiskt inte hur de delade upp det i avsnittet, men de pratade räntor på t ex boende. Jag tänker mig att det är en ”hård” sekundär kostnad (mer om det strax). Den direkta kostnaden är hur som haver relativt enkel att förhålla sig till. Är tröjan värd 150 kr? Är huset värt 3,7 miljoner?

Sekundära kostnader

Men sedan kommer de in på det som är mer intressant: sekundära kostnader. Dessa delas in i hårda och mjuka.

Hårda kostnader är de man inte kommer undan. Om du köper en bil så kommer du inte undan trafikförsäkring, skatter, och så vidare. Så länge du har bilen i din ägo kommer den att kosta dessa saker, oavsett du vill det eller ej. Det är inget du kan göra ett medvetet val för att komma undan (annat än valet än att inte köpa bilen). På samma sätt kommer det vid köp av ett hus till kostnaden för pantbrev, lagfart, fastighetsavgift, och eventuellt fler kostnader du inte kan göra något åt. Det är dock kostnader som måste vara med i beräkningarna när du väljer att köpa huset. Så det där för 3,7 miljoner kanske bara har pantbrev på 1 miljon och du kommer ha 3 miljoner i lån, då blir det 2 miljoner att ta pantbrev på (ca 40 000 kr). Lagfarten kostar 55 325 kr. Och fastighetsavgiften landar på max ca 7 000 kr om året. Plötsligt är det inte 3,7 miljoner, utan 3,8. Det gäller att ha det med. Till hårda kostnader bör nog även räntan räknas, eftersom det tillkommer till den primära kostnaden och är något som är svårt att göra något åt (annat än att man kan förhandla sig till så bra ränta som möjligt, givetvis).

Sedan kommer kanske den mest intressanta delen: mjuka kostnader eller livsstilskostnader.

Så nu har du köpt det där huset för 3,7 (3,8) miljoner. Men är den inte lite sliten? Vi gillar ju planlösningen, men köket är ju inte riktigt i vår stil. Och badrummet är ganska sunkigt. Dessutom behöver det ju målas om, för man kan ju inte ha rosa väggar. Vad skulle folk säga om de kom hem till oss och såg det?

De mjuka kostnaderna är de vi väljer själva. Ett kök från 1980 som fungerar behöver inte egentligen bytas ut – men många (de flesta?) kommer vilja byta ut det. För att få sin egen prägel, för att få en modern stil, för att passa in, för att man själv, familj och vänner ska tycka att det är fint. Oavsett anledning är det ju något som behöver läggas till i budgeten när man tänker sig köpa ett hus för 3,7 miljoner. För plötsligt kanske det är 4,2 miljoner istället, när kök och badrum är färdiga?

När du köper bilen, kommer du vilja pimpa den? Bygga ett garage till den? Köpa prylar att ha i den? Allt detta är mjuka kostnader.

Mjuka kostnader finns inte bara i hus. I podden tar de upp fritidsintressen som något som i de allra flesta fall kan gå från väldigt billiga till väldigt, väldigt dyra. Det går ju inte annat än att hålla med. ett matlagningsintresse kan vara allt från att hitta på så billiga recept som möjligt och skapa något som Portionen under tian, till att köpa teppanyaki-häll och alla annan svindyr utrustning man kan tänka sig och bara jobba med exklusiva råvaror. I podden har de golf som ett exempel, från att spela på den lokala banan med ett och samma golfset genom åren, till att kajka värden runt och betala greenfees på världens bästa banor, med ny utrustning varje år och nya kläder som givetvis matchar, för att inte tala om hotellkostnader och mat, och dessutom måste man ju ha en golfbil?

Hur hanterar man det då?

Poddens tankar kring hur man kan hantera detta är följande:

  1. Brainstorma kostnader. Vad kommer inköpet av den här grejen/boendet/bilen/whatever innebära för kostnader? Den primära kostnaden är enklast, men vad kommer för sekundära kostnader med inköpet?
  2. Känn dig själv angående de mjuka kostnaderna. Kommer du kunna stå emot?
  3. Analysera hur mycket du kommer använda den, och värdera vilken glädje du kommer kunna få ut av den. Det kanske är värt kostnaden, och du kanske även tycker att de sekundära kostnaderna är okej? Det är okej att lägga pengar på saker och ting som man verkligen värderar, det handlar inte om att få ner budgeten till noll, men att man gör ett aktivt val och inte låter prylarna äga en.
  4. Take action. Köp eller köp inte.

Som vanligt handlar det om att vara medveten om de val man har och de val man gör.

Har du tänkt på dina inköp på detta sätt?

Dela:
Månadsavstämning: maj

Månadsavstämning: maj

Den här månaden inkluderade en sån där trist extrakostnad som man inte vill ha: maken lyckades på något sätt köra in i en kant och hela däcket blev skadat, med följd att bilen dagen därpå fick bärgas och alla däcken bytas (för man kan tydligen inte bara byta ett). Så skittråkiga pengar på det. En del får vi tillbaka på försäkringen, men långt ifrån allt.

Inkomster

Maken har gått på föräldraledighet med en ordentlig kapning av hans inkomster i och med det – men samtidigt fick han tillbaka för utlägg han gjorde för ett par månader sedan. Jag har heltidslön, men hade en karensdag (för jag fick mjölkstockning – fy tusan säger jag bara, vad ont det gjorde!). Ovanpå det fick vi äntligen, efter mycket krångel och många mail och telefonsamtal fram och tillbaka, ut solcellsbidraget för solcellerna vi installerade förra året. Det gör att inkomsterna även denna månad är höga. Man kan diskutera om vi ska räkna in solcellsbidraget som inkomst eller ej, men jag har numera systemet att månadsavstämningen är en avstämning av pengaflöde, vilket innebär att allt in och allt ut ska vara med. Vi returnerade också en bilbarnstol vilket gav pengar tillbaka, och de pengarna var ju borträknade en tidigare månad så nu räknas de som ”inkomst”.

Utgifter

Den skittråkiga bildäcksaffären var väl månadens low-point. För att få ut solcellsbidraget var solcellsfirman tvungna att ta tillbaka ett ROT-avdrag de (mot vår vilja) begärt (trots att de i avtalet sa att de inte skulle begära ROT eftersom vi då just inte kunde få ut bidraget… mummel, mummel) och då fick vi ju betala det istället, så där gick några tusenlappar. Maken betalade Socialstyrelsen för att få ut sitt specialistbevis – men med tanke på den ökning i inkomst det innebär ser jag det närmast som en investering 🙂

I övrigt känns det som en rätt rimlig månad. Maten har legat på en okej nivå med väldigt liten äta-ute-budget (någon glass, någon korv till korvälskande dottern), totalt på mat inte ens 5 000 kr. Fakturan till Tekniska Verken som hanterar el, avfall, vatten och fjärrvärme går ner rätt mycket vid den här tiden på året eftersom den kalla tiden då vi behöver värma upp huset är förbi.

I och med extrainkomsten i form av solcellsbidrag blir vår sparkvot för månaden trots allt 57%. Lite snedvridet kanske eftersom det är en sån udda ”inkomst”, men tänker jag räkna ändå.

Investeringar

Ungefär som vanligt. Stående summa till vårt ”amorteringskonto” på SBAB, stående summa till Lendify, 2 000 kr till barnens portfölj, och resten till Avanza. Vi har fått rätt mycket utdelningar den här månaden, det är årets bästa utdelningsmånad för vår del.

Hälsa

Förutom att jag testade mjölkstockning (don’t try it at home…) har vi hållit oss väsentligen friska den här månaden. Både jag och maken har hunnit träna en del. Jag är så stolt över maken som kommit igång ordentligt med sin träning. Jag har fått in en promenad i veckan med en kompis, kört ett gäng pass med FitBit och varit på zumba ett par gånger. Dock är mitt jobb på vårdcentral väldigt, väldigt stillasittande. Försöker röra på mig mellan patienterna, men det är ändå en utmaning att komma upp i 10 000 steg om dagen och vid ett par tillfällen har jag misslyckats.

Bloggen

7 000 besökare, vilket är upp från förra månadens 5 100. Fortsätter försöka skriva ett inlägg varannan dag, men nu kommer sommaren och vi får se om jag lyckas upprätthålla det eller om det blir lite mer sällan.

Mest läst:

  1. Var börjar man – del 4: Att minska utgifterna
  2. Tio spartips
  3. Barnsparande
  4. Var börjar man – del 3: Om att gå minus
  5. Spendera mer, inte mindre?

Sammanfattning

Tråkig stor utgift. Trevligt stort solcellsbidrag. Som tur var var det senare större än det förra…

Dela:
Vad vi sparar till

Vad vi sparar till

Semestern på Kanarieöarna var inte den billigaste sista-minuten-resan vi kunde hitta. Med ett heltidsjobb och två små barn är inte en sådan resa helt enkel att få ihop på ett bra sätt, utan vi bokade den tidigt i höstas, med barnpaket och allt. Det blev ändå ett fullt acceptabelt pris som det hela slutade på med mat och upplevelser för dottern, och jag och maken har varit på dyrare resor förr – vår bröllopsresa bestod av två veckors roadtrip i USA som började i Las Vegas och tog oss via Los Angeles, San Diego, upp via highway 1, till Yosemite och avslut i San Francisco, och det kostade mer.

Resan klargjorde ändå på många sätt vad vi sparar till, eller snarare: att det är just det vi sparar till. Resor, upplevelser, att kunna lägga pengar på det vi tycker är viktigt. Att våra barn ska få göra det de tycker är roligt utan att få höra ”Sorry, det är för dyrt”. De ska givetvis lära sig pengars värde och kommer få börja arbeta för att få inkomst, men möjligheterna ska finnas.

Och att vi för den delen ska kunna lämna Sverige om vi vill det. Om vi tycker att allt går för mycket åt skogen här. Ingen av oss känner, tyvärr, att landet är på väg åt rätt håll. Jobbet vill väl egentligen ingen av oss lämna, vi trivs båda som läkare. Men det kanske blir i ett annat land.

För den insikten är jag tacksam mot vår chartersemester. För att det klargjorde våra mål med sparandet.

Dela:
Var börjar man? Del 2: Hitta ditt varför

Var börjar man? Del 2: Hitta ditt varför

När du har skaffat dig koll på dina utgifter (och inkomster, men de har man oftast bättre koll på) är ett bra nästa steg att fundera på varför man vill göra en förändring.

Många lever idag lön till lön, med obefintlig buffert och noll sparande. Det innebär att många ligger farligt nära kanten hela tiden, och om någon av de i familjen med inkomst förlorar den av någon anledning (uppsägning, sjukdom, andra stora händelser) blir det ödesdigert för ekonomin. Samma sak om något förändras – skilsmässa, ohållbar arbetssituation eller kanske ett barn som blir sjukt. Lever man med att hela tiden göra av med alla inkomster blir det väldigt snabbt väldigt tufft om inkomsten minskar.

Så varför vill du spara?

För egen del började vi med ett sparande för vår egen säkerhet. Det allra första vi ville ha var en ordentlig buffert att ta från om något hände. Vi har hus, bil och två barn, så vi har valt att ha en relativt stor buffert på fyra-fem gånger våra månadsutgifter. Vi väljer att räkna på månadsutgifter snarare än månadsinkomster, eftersom inkomsterna för vår del inte säger vad vi faktiskt behöver.

Eller vill du spara mot något? Att i framtiden gå ner i arbetstid? Att kunna gå i pension vid sextio istället för sextiosju? Att köpa den där stugan vid havet där du ska skriva din bok?

Det spelar ingen som helst roll vad du kommer fram till för anledning, bara du vet själv. I en familj är det ju bra om åtminstone de vuxna är överens om vad sparandet är tänkt för.

När vi hade en buffert som vi var nöjda med började vi investera det som blev över istället. De pengarna finns nu också om något skulle hända, givetvis, och för vår framtid. För att kunna gå ner i arbetstid utan att det påverkar oss ekonomiskt, och för den delen kunna välja att inte jobba alls framöver om det skulle vara det vi önskar.

Kanske är gå ner i tid och tidig pension långt ifrån där du är nu. Kanske vill du bara få lite mer än näsan över vattenytan innan du kan börja tänka längre. Det är också helt okej. Börja med att se över dina utgifter och inkomster, och när du vet varför du vill göra något åt dem, då blir det mycket enklare. Har du ett konkret mål i sikte är det otroligt mycket lättare att avstå det där nya klädesplagget, den varma koppen cappuccino i coffeshopen, och lunchen ute för att du inte orkade göra matlåda.

Vi började ta tag i vår ekonomi när vi insåg att det gick ut 44 000 kr på en månad, och vi inte visste var de pengarna tagit vägen. Kontoutdraget avslöjade att vi la 12 000 kr i månaden på mat trots att vi i princip bara var två vuxna som åt. Vi har inte gjort allt på en gång, men successivt har vi skalat av och nu går vår familj runt på ungefär 20 000 kr i månaden som grund. Vi vet varför vi sparar och att avstå dyra uteluncher och allsköns prylar är ingen uppoffring. Att ha buffert och investeringar ger ett inre lugn, helt enkelt.

Dela:
Månadsavstämning: februari

Månadsavstämning: februari

Februari har försvunnit och vi går in i årets tredje månad. Här kommer vår sammanfattning för februari:

Inkomster

Jag fick föräldrapenning fram till och med förra veckan, och de sista dagarna är det lön istället eftersom jag börjat jobba igen. Maken fick ut sin vanliga lön. Utöver detta har jag sålt begagnat för 1 000 kr (alltså totalt 2 000 kr av de 6 000 kr som är målet för året), gjort en större tårta som beställdes. Dessutom som alltid barnbidrag.

Utgifter/sparkvot

Matkostnaderna för månaden blev lägre än budgeterat, eftersom pappa, som bor hos oss i veckorna för att ta hand om barnen nu när både jag och maken arbetar under en överlappande period, betalade maten under en vecka (han ville inte ”äta oss ur huset”, vilket jag mest skrattade åt eftersom han inte äter särskilt mycket). Vi fick också tillbaka årskostnaden på Coop-kortet när vi sa upp det (eftersom de nu lägger på valutaväxlingsavgift på betalningar i andra valutor, vilket är hela anledningen till att vi hade dem) i form av en check på 349 kr som användes till matinköp. I gengäld för en lägre hemma-matkostnad blev ute-matkostnaden högre av olika anledningar. Utematen har dock varit mycket uppskattad, så värt ändå.

Hus-kostnaderna var också mer än vanligt, dels för att det är vinter och fjärrvärmen är dyyyyr (vilket dock inte är någon större skillnad mot februari förra året) och dels pga ett problem som nödvändiggjorde att en VVS:are kom till oss. VVS:are borde kunna bli miljonärer på väldigt kort tid…

Övrigt-kategorin blev lite större än tänkt eftersom dotterns Djungelgympa skulle betalas och jag betalade den bugg-kurs jag börjat på, vilket blev drygt 2 000 kr bara på de två posterna. Vi hade inga årskostnader, och månadskostnaderna på abonnemang med mera är låga. Äldsta dottern fick ett gäng ny-begagnade kläder från Sellpy eftersom hon växer så det knakar och därmed växer ur sina kläder.

Totalt sett landade sparkvoten på 60,15%, vilket mot sparkvotsmålet om 40% ju ändå får sägas vara mycket väl godkänt. Vi kan lägga ytterligare 12,5% av årets sparmål till handlingarna.

Investeringar

Vi kommer lägga de sparade pengarna som följer:

  • 13,5% till SBAB för att vi planerar att betala av lite av våra huslån i samband med att vi förhandlar om lånen om ett år. För över samma summa varje månad
  • ca 58% till Avanza för investering i aktier (beroende på hur mycket Spiltan-aktien går för)
  • Vi kommer köpa en Spiltan-aktie
  • 3% till Lendify, vår månatliga överföring
  • 2 000 kr till barnens portfölj, där hälften investeras automatiskt i fondportföljen och hälften läggs i enskilda aktier.

Utdelning från Realty Income. Snart börjar utdelningssäsongen på riktigt och det ska bli roligt! Baserat på våra beräkningar kommer vi att slå vårt utdelningsmål (24 000 kr). Känns bra. Att det inte är ett jämt flöde över året stör mig inte nämnvärt, eftersom det ändå ”bara” ska återinvesteras.

Hälsa

Suck. Jag har varit förkyld nu i över två veckor, med kraftig minskad träning och fysisk aktivitet som följd. Ovanpå det skadade jag vaden någon vecka tidigare och fick ta det lugnt på grund av det. 395 000 steg blev det i alla fall (snitt: 14 100/dag), två pass med FitBit, tre pass (1,5 h per gång) bugg, två träningstillfällen på Medley, och två gånger i simhallen med barnen. Tack och lov har barnen varit friska och vi har inte haft någon VAB (eller ja, hemmavarande barn, jag har ju varit föräldraledig).

Bloggen

Totalt var det drygt 5 600 sidvisningar under månaden, något lägre än januari. Mest hänvisningar kom från Fru EB. Av någon anledning har jag 386 visningar från USA, trots att jag skriver på svenska – förvirrande men kul. Majoriteten är givetvis från Sverige.

Mest lästa inläggen var:

  1. ADHD – en ursäkt för vad som helst?
  2. Fråga om sexet eller ekonomin?
  3. Att dela på föräldraledigheten
  4. Jag börjar jobba igen
  5. #sparadkrona på apoteksköp

Sammanfattning

En vettigt bra månad ekonomiskt sett, men en katastrof för hälsan. Nya tag nu när förkylningen börjar ebba ut. Produktiv månad för bloggen och en hel del besökare.

Dela: