Bokrecension: Atomic habits

Bokrecension: Atomic habits

Det finns så många bra böcker här i världen och det här är en iden kategorin, Atomic habits av James Clear.

James Clear var med i Choose FI:s pod (avsnitt 157) där han pratade om hur man kan skapa goda vanor och bli av med dåliga vanor. För den som inte orkar ta sig igenom en bok täcker podavsnittet mycket av det som han tar upp i boken, men boken är givetvis djupare med mer bakgrund och argumentation om varje steg.

Han talar om de fyra delarna (cue-craving-response-reward) som gör att vi utför en vana i den första delen av boken, och därefter går han in på hur man skapar en bra vana och hur man får väck en dålig vana. I korthet finns hans ”cheat sheet” som ni kan hitta här, men jag tror den kan vara lite svår att helt fatta om man inte läst boken eller åtminstone lyssnat på podden.

Det finns mycket citatvärdigt i boken, men här är en, om att man ”får” missa en vana (såsom att gå till gymmet, eller äta mat man inte borde, eller något annat som inte hör till den vana man vill ha) – men inte två gånger i rad:

The first mistake is never the one that ruins you. It is the spiral of repeated mistakes that follows. Missing once is an accident. Missing twice is the start of a new habit.

Jag tycker det var en härlig, motiverande och inspirerande bok. Det handlar inte om att göra stora, radikala förändringar, utan om att ta saker och ting ett litet, litet steg i taget – men om man hela tiden tar ett litet steg i rätt riktning, då kommer hela ens liv efter ett tag vara många gånger bättre. Öka med 1% varje dag så får man ju den välkända ränta-på-ränta-effekten.

Så vill du komma igång med träning, gå ner i vikt, äta bättre, förbättra ekonomin, eller för den delen sluta med någon dålig vana – testa den här boken. Den är konkret, välskriven och lättläst.

Köp boken hos: Bokus eller bättre för din ekonomi, låna den på biblioteket!

Glöm inte att använda en cashback-site om du köper boken! ?

Dela:
Mål 2020

Mål 2020

Så här i början av februari har det ju de facto redan gått en månad på det nya året, men jag tänkte vara lite annorlunda mot alla rimliga människor som gör planer för det nya året vid årsskiftet, och lägga upp våra mål för det nya året när 1/12 redan passerat. Lite originell får man ju vara.

Vi hade vår kick-off det här året när vi var på semester i januari. Med lite barnvakt och möjlighet att få tid för oss själva blir det enklare, och vi satte då upp våra mål.

Målet för utdelningar är 40 000 kr. Förra årets mål var 25 000 kr och det blev drygt 30 000, och vi hoppas att 40 000 är rimligt satt. Vi vill sätta mål som är en utmaning men som samtidigt inte är omöjliga. Det är en balansgång, men är det för lätt är det inte någon utmaning och då blir det lite tråkigt, medans om det är för svårt så finns ju risken att vi ger upp i förtid för att det ändå inte känns lönt.

Portföljens värde tycker vi är svårt att sätta ett mål för, då det beror så mycket på börsens utveckling i stort. Förra året gick ju allt, inklusive vår portfölj, extremt mycket uppåt och något sådant förväntar vi oss inte upprepas från 2020. Däremot har vi satt ett mål för nysparande som är ett par tusen under det nyspar vi uppnådde 2019. Det är ett ambitiöst mål eftersom vi tycker att det är helt galet vad vi landade på förra året.

Sparkvotsmålet ligger kvar på 40%. Vi ser ingen anledning att höja det – om vi sparar 40% varje månad kan vi stoppa in rätt stora pengar i våra investeringar, medan vi samtidigt inte gör avkall på det vi tycker är viktigt i livet. Förra året blev det drygt 50% sparkvot till slut, men som mål tycker jag att 40% räcker. Här behöver vi inte utmana oss mer, tycker vi. Sparkvoten på 60-70% eftersträvar vi inte alls.

Viktmässigt vill jag allra helst ner till pre-graviditet-#2-vikten, men med två små barn som tar mycket tid är det svårt att hinna med att träna och alltid äta rätt och så vidare. Däremot har jag definitivt målet om att gå över 10 000 steg om dagen, vilket jag hållit i ett par år nu. Har också som grej att göra 200-250 situps/magövningar och lite annan snabb, på-vardagsrumsgolvet-styrketräning minst fyra gånger i veckan, vilket jag planerar fortsätta med.

Under våren kommer jag arbeta deltid, vilket innebär att jag kommer uppfylla mitt eget mål om att tillbringa mer tid med mina barn. Det tycker jag känns härligt.

Förra året hade vi också som mål att bjuda in folk på middag oftare. Det blev ett mål vi uppnådde, och som vi kommer fortsätta med – vi tycker att det är jättemysigt att ha folk över.

Så det är målen för 2020, så får vi se hur det går!

Dela:
Bokrecension: Konsten att skära i kroppar

Bokrecension: Konsten att skära i kroppar

Konsten att skära i kroppar av Lindsey Fitzharris är en bok om ”den moderna kirurgins födelse” enligt framsidan, och det är den definitivt.

Med vidriga beskrivningar av hur kirurgin och vardagen på sjukhuset såg ut innan kan man ju som läkare idag inte annat än skicka oändlig tacksamhet till Joseph Lister. Boken målar väldigt tydliga bilder av livet då, och det är inte någon Stolthet och fördoms-miljö:

År 1825 upptäckte besökare på St George’s Hospital svamp och maskar som växte i de fuktiga, smutsiga lakanen i sängen hos en man som återhämtade sig från en komplicerad fraktur. Denne man, som trodde att detta var som det skulle, hade inte klagat hos personalen, och ingen av de andra på avdelningen tyckte att det där var något utöver det vanliga.

Värst var dock det faktum att sjukhusen stank av piss, skit och spyor. En sjuklig odör låg över alla avdelningar. Lukten var så frånstötande att läkarna ibland gick runt med näsdukar pressade mot näsan.

Lister kom från en enkel bakgrund, men med hjälp av mikroskop och idogt forskande kom han fram till att om man höll saker och ting sterilt i operationssalen och på avdelningarna så dog inte patienterna längre som flugor.

Det är väldigt, väldigt intressant – inte minst i en tid av Macchiarini och andra forskningsskandaler – att läsa om hur Listers forskning emottogs på 1800-talet. I korthet: med skepsis. Stor sådan. Han motarbetades aktivt av andra kirurger och därför tog det längre tid än nödvändigt – och fler dog – innan det blev vardag. Jag försöker hålla i åtanke under tiden jag läser att man då inte visste något om bakterier, (”Till och med redaktören för The Lancet vägrade att använda ordet ”smittoämnen”, istället kallade han dem ”septiska element i luften”). Men man kan ju på ett sätt, även om det är svårt med dagens kunskap, förstå de som vägrade tro att deras smutsiga knivar var orsaken till att deras patienter dog. Om de började tro på det så skulle ju en del av framför allt de äldre behöva acceptera att det var de som haft ihjäl mängder av sina patienter. Lättare då att avfärda nymodigheten med sterilitet.

Det var svårt för många av kirurgerna som stod på toppen av sina karriärer att inse faktum, att de under de senaste femton eller tjugo åren helt omedvetet förmodligen hade dödat patienter genom att tillåta att öppna sår infekterades av dessa små, osynliga varelser.

Jag tror inte att det här är en bok enbart för oss som verkar inom medicinen; jag tror att det är en spännande bok om hur en människa faktiskt kan förändra världen. (Dessutom kan man nämna att den har en liten koppling till investeringar om man vill se den som sådant:)

Bland de mer överraskande resultaten av Listers gärning är kanske grundandet av ett av världens mest välkända företag. Precis som uppfinnaren av Listerine var Robert Wood Johnson på medicinkongressen i Philadelphia och fick där för första gången höra talas om antiseptiska behandlingsmetoder. Han blev inspirerad av det han hade hört och gick ihop med sina två bröder James och Edward och grundade ett företag som tillverkade de första sterila kompresserna och suturerna, massproducerade enligt Listers metoder. De kallade det Johnson & Johnson.

Så läs den och lär dig om hur det såg ut på mitten till slutet av 1800-talet, den ger ett lite annat perspektiv än Hollywood-filmerna.

Köp boken hos: Bokus eller bättre för din ekonomi, låna den på biblioteket! Glöm inte att använda en cashbacksida om du köper boken.

Dela:
Var börjar man? Del 6: Börja investera

Var börjar man? Del 6: Börja investera

Alla delar av Var börjar man? hittar här.

När du börjat få plus på kontot gäller det att veta vad du ska göra med pengarna.

Till att börja med bör du skaffa dig en buffert. Bufferten ska vara på ett rimligt lättillgängligt konto, men helst inte vara ditt vanliga lönekonto eftersom det då kan bli väl lätt att nalla av pengarna. Ha den allra helst på ett högräntekonto (som idag inte är så hög ränta, runt 0,6 i dagsläget) på en bank med insättningsgaranti. Bufferten är till för när det kommer större, oväntade utgifter – en tandläkarräkning, bilen går sönder, eller diskmaskinen brakar sönder. Bufferten är inte till för saker du vet kommer: semester, julklappar, årsavgifter för försäkringar, eller insats till lägenhet. Till de sakerna behöver du spara separat. Buffertens storlek har diskuterats massor, och hur stor just din behöver vara beror på din situation. Har du barn, hus, bil(ar), eller är du singel och bor i en hyreslägenhet så har du helt olika ”risk” i ditt liv att det kommer en oväntad utgift och storleken på denna.

När du har bufferten på plats är det dags att börja låta pengarna jobba. Man kan givetvis spara till bufferten och börja investera simultant, men det är högre risk, så det enklaste är att fylla upp bufferten först. Men sen då?

FIRE-rörelsen i stort förespråkar framför allt breda indexfonder med låg avgift. Amerikanska FIRE-anhängare tycker att en lågavgiftsfond som täcker alla företag i USA är bra, här i Sverige kan du välja en bred indexfond som antingen är global, eller med ett snävare fokus. Låg avgift är viktigt eftersom ränta-på-ränta-effekten annars äter upp enorma summor av dina investeringar med tiden. Låg avgift brukar räknas som under 0,5% i avgift. Jag har satt ihop en portfölj som är den mina barn sparar i, den kan ni se här.

Sätt gärna upp ett automatiskt sparande via t ex Avanza, och låt pengarna dras i samband med att du får lön, så att du inte riskerar att det inte finns något kvar att spara i slutet av månaden. Sparar du i breda indexfonder med låg avgift behöver du bara titta till dem ungefär en gång om året, så att de inte har höjt avgiften eller ändrat något i hur de fungerar (t ex bytt index). Vill man kan man då också vikta om, om man har flera fonder, så att viktningen (hur många procent av portföljen som är i varje fond) är som du vill ha den.

Är du intresserad kan du också handla med aktier. Det kräver att du läser på lite grann, och är således en större tidsmässig investering. Rent statistiskt kommer du heller inte slå index över tid, därav att FIRE förespråkar indexinvestering.

Andra typer av investeringar är att köpa fastigheter, men jag är inte alls insatt i fastighetsinvesteringar så jag lämnar det till andra som kan det bättre. Det finns böcker, poddar och bloggar om fastighetsinvesteringar, bara att Googla!

Dela: