Vecka 42: Matplanering utifrån erbjudanden

Vecka 42: Matplanering utifrån erbjudanden

En gång för länge sedan, ungefär sådär april 2017, blev jag intresserad av privatekonomi. En av de första slutsatserna jag drog var att vi la hiskeliga summor pengar på mat och det blev också en av de poster vi kunde kapa väldigt mycket i. Ett sätt att göra det var att planera middagarna utifrån vad som för veckan fanns på erbjudande.

Eftersom vi sedan lång tid avsagt oss fysisk reklam letade jag upp reklambladen på nätet istället. Tiendeo är den sida jag föredrar, men det finns flera andra, och varje större kedja har också sina veckoerbjudanden på sina hemsidor. Jag tog för vana att varje måndag gå igenom de aktuella kedjornas erbjudanden och göra en lista på vad som skulle handlas var. För vår del föredrar vi Willys som huvudsaklig inhandlingskälla, men det beror ju helt på var du bor och vad du har i närheten.

Utifrån vad som för veckan var på erbjudande kunde vi sedan göra en relevant matlista. Var något på extraerbjudande som vi visste höll och gick åt över tid så började vi köpa i bulk, så att vi numera slipper köpa t ex smör, ost, Bregott, med mera till ordinarie pris.

Utöver erbjudanden i reklambladen har kedjorna inte helt sällan egna småerbjudanden, eller det som blivit mycket populärt numera: nedsatta varor med kort datum. Även detta brukar jag utnyttja, och t ex köpa på mig mjölk med kort datum att frysa in (för att ta fram till pannkakor, eller när vi inte är i fas med köpen av färsk mjölk). Maken gillar charkpålägg och barnen älskar korv, det finns också väldigt ofta med kort datum. Svinnlådan med grönsaker på Willys (även Lidl och Ica Kvantum här i stan kör  numera samma sak) är grym när man väl får tag på en.

I och med att vi äter utifrån erbjudanden i större utsträckning nu än tidigare blir det också att vi följer säsongerna för frukt och grönt. Det tenderar att vara extrapris på sådant som är i säsong. I början av hösten har alla större kedjor alltid en eller två veckor med väldigt billiga rotfrukter, då gäller det att köpa på sig och sen kan man göra rotmos, rotfrukter i ugn, och diverse annat smarrigt.

Köper ni efter erbjudanden?

Dela:
Vecka 41: Utmaning: Snacksfri vecka

Vecka 41: Utmaning: Snacksfri vecka

Dags för en utmaningsvecka, denna gång i hälsans tecken — dags att skippa snacksen. Exakt vad som ingår i ”snacks” får man bestämma själv, men jag tänker mig godis, läsk, kakor, chips, och liknande.

2018 såldes det alkoholfria drycker för 27 miljarder kronor i Sverige, där energidryckerna stod för den stora ökningen. Alkoholhaltiga drycker såldes för 41,0 miljarder kronor. För sötsaker var det under samma år en försäljning om 2 289 kr per capita, motsvarande 44 kr per person och vecka, och en total försäljning av sötsaker om 33 miljarder kronor. Allt enligt SCB.

Det finns alltså för de flesta pengar att spara här. Lägger man dessutom till fika ute på café så är det ytterligare pengar som rinner iväg — den infamösa koppen köp-kaffe brukar ju ligga högt upp på listan över saker att skala bort om man vill spara pengar.

Så kör en vecka för hälsans och plånbokens skull och skippa allt vad sötköp innebär. Välj vatten istället för läsk och energidrycker, och kanske en frukt istället för godiset? Eller varför inte testa lite periodisk fasta, som i många studier visat sig ha positiva effekter på kroppen och dess återhämtning!

Hur mycket lägger du på snacks och sötsaker?

Dela:
Vecka 40: Är det lönt att löneväxla?

Vecka 40: Är det lönt att löneväxla?

Löneväxling — då hamnar vi in på ett område som definitivt inte är för alla. Men för de som har en hög inkomst, i det här fallet en bit över gränsen för statlig skatt, så kan det vara något att åtminstone fundera över.

Löneväxling innebär ett utbyte av en del av din lön mot en förmån. Även om det kan vara till annat (extra semesterdagar, förmånsbil, etc) så är det vanligaste att löneväxla till extra tjänstepension. Arbetsgivaren måste tillåta/erbjuda det, och alla gör det inte.

För att det alls ska vara lönt att löneväxla till extra tjänstepension behöver din lön vara mer än inkomsttaket för den allmänna pensionen — är den lägre blir inbetalningarna till den allmänna pensionen mindre och du förlorar därför på det. För 2021 ligger det på 42 625 kr brutto, vilket är vad du behöver ha kvar efter att löneväxlingen genomförts.

Eftersom löneskatten på pensionsförsäkringar är lägre än de sociala avgifterna på lönen ger arbetsgivaren ofta en möjlighet att spara ”mer” än det belopp du faktiskt avstår i lön. Då kan man få lite ”bonus”, t ex 5 % extra så att om du löneväxlar 1 000 kr i månaden får du 1 050 kr avsatt. Det är olika hur mycket olika arbetsgivare erbjuder — om något — i extra. Du betalar ingen inkomstskatt på det som sätts av i löneväxlingen, utan skatt betalar du när du tar ut pensionen.

En möjlig nackdel med löneväxling är att sparandet är bundet tills dess att du tidigast tar ut tjänstepensionen, vilket innebär som tidigast 55 års ålder. Är man å andra sidan en person som annars gör av med hela lönen när den kommer och inte sparar något alls, kanske det inte är helt fel att öka mängden tjänstepension till den dag du går i pension.

Har du rätt till vissa extraersättningar via arbetsgivaren — såsom extra vid föräldraledighet eller sjukskrivning — kan den sänkas om du har löneväxling. För de flesta grundar sig denna extradel på den inkomst du har efter avdragen löneväxling. 

Löneväxling kan alltid avslutas, så har du väl börjat är det inte så att det är något tvång att fortsätta med resten av livet. Förändras förutsättningarna för dig så är det fritt fram att ta bort löneväxlingen genom att du pratar med den som hanterar löner på ditt jobb.

Löneväxlar du om du har möjlighet?

Dela:
Vecka 39: Utnyttja friskvårdsbidraget

Vecka 39: Utnyttja friskvårdsbidraget

September på väg att ta slut och jag sitter och undrar var tiden tar vägen. Mörkare blir det i alla fall, vilket är det värsta med hösten och vintern. Visst är det mysigt med levande ljus och filtar, men inte i så många månader som det här mörkret håller på.

Men nu när vi närmar oss sista kvartalet på året är det här ett kort tips men som kan spara en hel del: utnyttja friskvårdsbidraget. Alla har det inte, men om du tillhör den relativt stora skara anställda som har ett friskvårdsbidrag, se till att utnyttja det. Det går ju trots allt att utnyttja för ganska mycket — allt från klippkort på badhuset (så att besöken dit blir billigare när man går med barnen), till ett traditionellt gymkort, eller varför inte en eller ett par sköna tillfällen med massage?

Friskvårdsbidraget kan uppgå till max 5 000 kr per år enligt nuvarande regler, och den anställda kan använda det till ”aktiviteter som innehåller någon form av praktisk aktivitet som innebär motion”. Skatteverket har här en lista på vad som räknas in i friskvårdsbidraget. Exakt hur de har kommit fram till vad som ingår är för mig en aningen oklart när bridge inte ingår, men hypnos för att ”nå avslappning och minska stress” gör det, men mycket ingår numera. Även sådant som förr var utanför friskvårdsbidraget, såsom golf och ridning, ingår numera efter en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 2018.

Ibland har arbetsgivaren en speciell mindre pott för anmälningsavgifter till motionslopp, så om du deltar i lopp, kolla om din arbetsgivare är en av de som står för en anmälningsavgift.

Friskvårdsbidraget behöver utnyttjas före den 31 december, annars blir det nästa års friskvårdsbidrag som används istället.

Har du friskvårdsbidrag? Använder du det?

Dela:
Vecka 38: Gymma hemma

Vecka 38: Gymma hemma

Själv var jag en gång i tiden — läs: innan barn — en flitig gymmare som tränade fem, sex gånger i veckan. Det hjälpte att jag var student på sjukhuset och i källaren på sjukhuset fanns ett litet gym. Jag kunde pipa dit på lunchen eller direkt efter föreläsningarna, eller någon av alla de gånger föreläsarna glömde var de skulle vara.

Numera är det hemmaträning som gäller, och så här i Corona-tider är det många som också gått över till att träna hemma när gymmen stängt eller kraftigt begränsat sitt utbud. Men bortsett från Corona och att det för min del är enda sättet att få träning att bli av numera, så är gymkort ofta en dyr historia. Det kan absolut vara värt det, men om du har ett gymabonnemang som bara ligger och tickar utan att det används är det en stor och onödig utgift. Många går in i ett avtal med de bästa av intentioner och sedan blir det bara inte av.

Så om du har träning som kan göras hemma (eller ute), testa att stänga av ditt gymkort och se vad du kan åstadkomma hemma. Jag köpte en crosstrainer som står i källaren och väntar när jag känner att jag behöver träna, och vi har även vikter, yogamatta och träningsband beroende på vad jag känner för att göra. Har man lite plats framför TV:n kan man träna styrketräning och titta på TV samtidigt, eller skicka upp ett träningspass med någon hurtig instruktör på skärmen.

På Youtube finns det stora mängder färdiga pass — jag brukar leta upp danspass och köra dem, för att jag älskar att dansa. Det finns också oändligt många träningsappar som kostar allt från gratis till ett par hundra om året. Men även om du skulle välja en lösning som kostar ett par hundralappar — jag köpte under flera år in Fitbit Coach men den la ner i somras — så är det markant mindre än vad ett gymkort kostar. För närvarande kör jag istället FitOn som finns i både gratisversion (som jag har) och betal.

Givetvis går det inte att ersätta tennis, padel, simning och diverse annat med att träna hemma, men om det är styrketräning du är ute efter går det definitivt. Inköpet av en träningscykel eller crosstrainer är en lite större utgift (men det finns gott om dem begagnade) som på sikt kan spara mycket pengar.

Hur tränar du? Betalar du för din träning?

Dela:
Vecka 37: Utmaning: Skippa halvfabrikaten

Vecka 37: Utmaning: Skippa halvfabrikaten

Det är inget fel på att ta genvägar när det gäller matlagningen — jag köper färdig pesto istället för att göra egen, och ibland köper vi bröd trots att jag gillar att baka. Hittar vi pizzadeg i kort datum kan vi ibland köpa även det, även om det går rätt snabbt att göra egen. Det handlar om att det finns begränsat med tid som småbarnsförälder, middagen behöver hamna på bordet inom en viss tid från det att alla kommer hem från jobb, skola och förskola, och vissa saker behöver bara vara enkelt.

Men ibland får man utmana sig, så den här veckan är utmaningen att låta bli hel- och halvfabrikaten. Skippa de färdiggjorda Mamma Scan-köttbullarna, skippa pizzan som bara är till att stoppas i ugnen, och skippa butikens bröd.

Baka eget bröd istället — min favvobok har jag skrivit om här vad gäller just brödbakande — och njut av doften av nybakt i ditt hem. Stek egna godare köttbullar än Mamma Scan (även om ungarna kanske gillar dem bättre), och gör egen pizza hela vägen från grunden.

Passa också på att göra matlåda varje dag av dina kulinariska påhitt.

Brukar du använda hel- och/eller halvfabrikat?

Dela: