7 10 2021 | Barn, Investeringar |
Innehåller affiliate-länk för Avanza
För något år sedan gav vi för första gången aktier som present till barnens kusiner. Det finns sju stycken, i åldern sex till sexton typ, så det blir ganska många kalas och därmed presenter varje år. Och varje gång det är dags för kalas blir det en fråga om vad detta barn/ungdom önskar sig.
Samtliga i familjen har det gott ställt — inga överdrivna rikedomar, men heller inget som fattas. När en av barnens större kusiner i sommar sommarjobbade skulle en del av pengarna gå till den nyinförskaffade moppen och drivmedel till denna, men resten skulle förmodligen in i investeringar eftersom han ändå inte visste vad han skulle göra med pengarna. Han har allt han vill.
Vi är stolta, jag och maken, eftersom anledningen till att han har ett intresse för investeringar är för att vi gett honom aktier sedan två år tillbaka i present, vilket väckt nyfikenhet.
Tidigare har vi tänkt oss att aktier ges till de äldre barnen, runt tonårsstarten. Men när nu en av kusinerna fyllde åtta, och vi funderade över vad som skulle vara vettigt att ge, tyckte maken att även de yngre barnen kan få aktier. Varför inte? De överöses ändå av leksaker och prylar från föräldrar, vänner och släkt, och det läggs till en redan stor hög av leksaker och prylar.
Om tio år, vilket barn kommer komma ihåg leksakerna den fick när den fyllde åtta? Om vi ger en Investor-aktie däremot, så kommer den ha haft gott om tid att tjocka till sig.
Så framöver, om inte barnet/ungdomen har en tydlig önskan om vad de vill ha i present (t ex om de sparar till något), kommer barnen av alla storlekar i släkten att få aktier, eller eventuellt fonder, i present.
Hur vi löser det rent praktiskt? Pengarna skickas till föräldrarna som startar ett ISK hos deras nätmäklare (i något fall har vi fått hjälpa till att starta konto hos nätmäklaren till föräldrarna, då brukar vi välja Avanza som vi själva har för aktier). Sedan köper föräldrarna den aktie vi sagt att pengarna ska gå till. De större barnen får vara med och köpa aktien, så att de är delaktiga, och när de blir tillräckligt stora för att ha egna konton kommer aktierna att flyttas över till dem (vilket föräldrarna får göra). Man kan givetvis också antingen köpa aktierna via vårt eget konto och helt enkelt flytta över det (numera gratis hos Avanza i alla fall), eller spara på ett eget namngivet konto, men vi vill att de ska vara med när inköpen görs för att de ska se hur kurser varierar och så.
Investor ger ju även utdelningar, men det krävs ju ett par stycken innan man kan köpa en hel ny Investor. Avanza (och säkert andra nätmäklare också) har fonder man kan köpa för så lite som en krona åt gången, så vill man investera utdelningarna går det absolut att göra.
Förmodligen blir vi inte de mest populära gåvogivarna, framför allt inte för de mindre barnen. Men att minska mängden prylar för barnen — om än bara väldigt lite — och förbättra deras framtida möjligheter är viktigt för oss. Och föräldrarna har så här långt varit väldigt positiva, eftersom det är så väldigt mycket prylar in ändå.
(Och om Investor går upp till det dubbla eller tredubbla så kommer vi gå över till att ge någon fond istället. Just nu runt 200 ligger de dock ganska lagom för att ges bort.)
Vad tror ni om den här idén?
4 10 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Investeringar |
Löneväxling — då hamnar vi in på ett område som definitivt inte är för alla. Men för de som har en hög inkomst, i det här fallet en bit över gränsen för statlig skatt, så kan det vara något att åtminstone fundera över.
Löneväxling innebär ett utbyte av en del av din lön mot en förmån. Även om det kan vara till annat (extra semesterdagar, förmånsbil, etc) så är det vanligaste att löneväxla till extra tjänstepension. Arbetsgivaren måste tillåta/erbjuda det, och alla gör det inte.
För att det alls ska vara lönt att löneväxla till extra tjänstepension behöver din lön vara mer än inkomsttaket för den allmänna pensionen — är den lägre blir inbetalningarna till den allmänna pensionen mindre och du förlorar därför på det. För 2021 ligger det på 42 625 kr brutto, vilket är vad du behöver ha kvar efter att löneväxlingen genomförts.
Eftersom löneskatten på pensionsförsäkringar är lägre än de sociala avgifterna på lönen ger arbetsgivaren ofta en möjlighet att spara ”mer” än det belopp du faktiskt avstår i lön. Då kan man få lite ”bonus”, t ex 5 % extra så att om du löneväxlar 1 000 kr i månaden får du 1 050 kr avsatt. Det är olika hur mycket olika arbetsgivare erbjuder — om något — i extra. Du betalar ingen inkomstskatt på det som sätts av i löneväxlingen, utan skatt betalar du när du tar ut pensionen.
En möjlig nackdel med löneväxling är att sparandet är bundet tills dess att du tidigast tar ut tjänstepensionen, vilket innebär som tidigast 55 års ålder. Är man å andra sidan en person som annars gör av med hela lönen när den kommer och inte sparar något alls, kanske det inte är helt fel att öka mängden tjänstepension till den dag du går i pension.
Har du rätt till vissa extraersättningar via arbetsgivaren — såsom extra vid föräldraledighet eller sjukskrivning — kan den sänkas om du har löneväxling. För de flesta grundar sig denna extradel på den inkomst du har efter avdragen löneväxling.
Löneväxling kan alltid avslutas, så har du väl börjat är det inte så att det är något tvång att fortsätta med resten av livet. Förändras förutsättningarna för dig så är det fritt fram att ta bort löneväxlingen genom att du pratar med den som hanterar löner på ditt jobb.
Löneväxlar du om du har möjlighet?
30 09 2021 | Investeringar |
Detta inlägg innehåller affiliate-länkar för Avanza
För någon vecka sedan lanserade Avanza sin senaste billiga egna fond, Avanza Sverige. De har ju redan Avanza Zero som investerar i de trettio mest omsatta aktier, men Avanza Sverige är bredare. Till skillnad från Zero som bara siktar in sig på att investera i de största bolagen (där man kan argumentera för att det mesta av tillväxten redan skett) så tar Avanza Sverige en större bit av den svenska aktiekakan.
Själva skriver de på sin hemsida:
Med Avanza Sverige så investerar du inte bara i större bolag som Atlas Copco, Investor och Telia, utan även i bolag som till exempel Fingerprint, Paradox, Storytel och SBB.
Totalt sett investerar den i ungefär 70 bolag istället för 30. Jag som tycker att Zero är lite för smal tycker att det här känns som en bättre fond att investera i. Småbolag har generellt sett större möjligheter att växa än stora bolag, vilket ger större möjligheter till bra avkastning. Det är fortfarande inte någon extremt bred fond, men som sagt bredare än Zero.
Fonden är, precis som övriga Avanza-fonder, billig i total avgift — bara 0,17%. Bra är också att minsta möjliga insättning är en (1) krona, det gör att vem som helst kan spara i den.
Fonden är också ”hållbar”, och den delen är väl det enda jag inte håller med om i fonden — de har exkluderat företag som är involverade i kärnkraft från fonden. De är synd, men i övrigt verkar den vettig.
Jag har nu lagt till fonden i barnens månatliga fondsparande och hoppas givetvis på god utveckling (även om börsen i sin helhet just nu kanske inte riktigt är på gott humör).
Är du inte kund hos Avanza och vill börja spara? Använd gärna min länk så stöttar du bloggen! Jag använder Avanza för alla köp av aktier, och de fonder som bara finns hos Avanza (såsom ovanstående Avanza Sverige).
27 09 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Spara pengar |
September på väg att ta slut och jag sitter och undrar var tiden tar vägen. Mörkare blir det i alla fall, vilket är det värsta med hösten och vintern. Visst är det mysigt med levande ljus och filtar, men inte i så många månader som det här mörkret håller på.
Men nu när vi närmar oss sista kvartalet på året är det här ett kort tips men som kan spara en hel del: utnyttja friskvårdsbidraget. Alla har det inte, men om du tillhör den relativt stora skara anställda som har ett friskvårdsbidrag, se till att utnyttja det. Det går ju trots allt att utnyttja för ganska mycket — allt från klippkort på badhuset (så att besöken dit blir billigare när man går med barnen), till ett traditionellt gymkort, eller varför inte en eller ett par sköna tillfällen med massage?
Friskvårdsbidraget kan uppgå till max 5 000 kr per år enligt nuvarande regler, och den anställda kan använda det till ”aktiviteter som innehåller någon form av praktisk aktivitet som innebär motion”. Skatteverket har här en lista på vad som räknas in i friskvårdsbidraget. Exakt hur de har kommit fram till vad som ingår är för mig en aningen oklart när bridge inte ingår, men hypnos för att ”nå avslappning och minska stress” gör det, men mycket ingår numera. Även sådant som förr var utanför friskvårdsbidraget, såsom golf och ridning, ingår numera efter en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 2018.
Ibland har arbetsgivaren en speciell mindre pott för anmälningsavgifter till motionslopp, så om du deltar i lopp, kolla om din arbetsgivare är en av de som står för en anmälningsavgift.
Friskvårdsbidraget behöver utnyttjas före den 31 december, annars blir det nästa års friskvårdsbidrag som används istället.
Har du friskvårdsbidrag? Använder du det?
23 09 2021 | FIRE, Hushållsekonomi |
Jag såg inte klart Ekonomibyråns Fri vid 40, mest för att ungarna drog min uppmärksamhet men också till stor del för att det var ett rätt tråkigt och fullständigt förutsägbart program. Såg väl drygt 2/3. En person som sitter och tycker att FIRE är en bra idé (Sandra Bourbon), en ekonom, och en psykolog som inte tycker det är en bra idé, och en programledare som är ungefär lika opartisk som alla andra på SVT. Som vanligt skrapar dessa program om FIRE, gjorda av folk som inte begripit poängen, bara på ytan och landar mest i samma slutsatser som alla andra program/intervjuer gjort.
Ekonomen och psykologen ansåg att man behöver mening med livet, att man behöver struktur och att ”FIRE under en period kan ge den strukturen” (parafraserar, men det var ungefär innehållet), men att det sedan inte är tillräckligt. De verkade uppleva att de får de via arbetet. På samma sätt får jag mycket mening och bra saker ut från mitt jobb. Men varför tror de att det ska appliceras på alla i hela världen bara för att de kommit till en plats i livet där de trivs med sitt jobb, finner det stimulerande och kan styra sin tid i någon utsträckning?
Jag har så många patienter som har helt andra drömmar än att fortsätta med det jobb de gör. Stressade kontorsarbetare som har ont i ryggen av för mycket stillasittande och en hjärna som aldrig stänger av för att de egentligen gör två personers arbete (minst), och där de skulle vilja hinna med sina barn och/eller sina åldrade föräldrar bättre. Undersköterskor med ont i knän och rygg som vet att de egentligen skulle behöva göra något annat, men som samtidigt är för gamla för att ha ork och möjlighet att skola om sig. Byggarbetare som jobbat tungt fysiskt hela sina liv och slitit ut sig, som egentligen hade velat göra annat.
Varför kan vi inte göra ett program för dem? Varför inte förklara för dem att det är möjligt, istället för att komma med exakt samma gamla floskler som vanligt om att de med små inkomster inte kan spara? Givetvis är det så att har man en lägre lön så är det svårare att spara, även om det för de allra flesta i Sverige skulle vara fullt möjligt att spara mer än de gör idag (i någon undersökning jag kommenterade för något år sedan var det bara ensamstående kvinnor med två+ barn och bil som inte hade utrymme att spara). Det handlar om val, och det är diskussionen jag saknar. Att ge folk information så att de har möjlighet att, långt innan de sliter ut sig i tunga jobb — psykiskt eller fysiskt — skapa sig själv andrummet i sina liv. Dessutom är inte FIRE en enda sak, en enda slutsumma. Även om man som låginkomsttagare aldrig tar sig hela vägen till äkta ekonomisk frihet, utan bara kommer en del av vägen, så kommer det ändå skänka lugn — för det är mycket lättare att sova om natten när man har en ordentlig buffert, när ett tandläkarbesök eller en diskmaskin som går sönder inte behöver betyda ekonomisk ruin. Så alldeles oavsett om folk kan gå i pension vid 40 så ger ett kapital både frihet och trygghet.
Alla har vi olika förutsättningar. Vissa har högre lön, andra lägre. En del har barn, andra inte. En del har pengar från släkten, andra inte. Så är det bara. Men lär då folk att hantera sin egen verklighet.
Jag tror att FIRE växt allt mer i popularitet för att folk ser sina liv som ohållbara. Vissa ser det tidigt och kan då bli FIRE vid 40, andra upptäcker det när de kommit en bit i karriären och har barn och åtaganden till höger och vänster. Det kan vara ohållbart av kroppsliga skäl, eller av psykiska skäl — och det senare växer lavinartat. Då letar man lösningar, som t ex Ibland gör man rätt gjorde.
Och alltid, alltid denna fråga om vad som skulle hända om alla blev FIRE. Som vanligt finns det två svar: 1) det kommer aldrig att hända, och 2) om alla skulle vara ekonomiskt fria skulle vi förmodligen få ett mycket friskare, gladare folk. Mängder med människor skulle ändå gå till jobbet (som jag och maken, och ekonomen och psykologen i programmet) men en del skulle välja att göra annat. Kanske ha sina barn hemma mer, vilket skulle avlasta barnomsorgen. Kanske jobba på volontärbasis, eller i de projekt de finner intressanta. Kanske i större utsträckning ta hand om sina äldre släktingar, och därmed minska behovet av hemtjänst. Jag tror faktiskt att även många t ex undersköterskor skulle stanna kvar i sina jobb, för att det just skänker dem meningsfullhet (undersköterskorna på mitt jobb verkar stortrivas med sina uppgifter). Och om nu statskassan skulle få in lite mindre skatter så är det kanske dags för staten att vara med i Lyxfällan och anpassa utgifterna efter inkomsterna, fokusera på kärnverksamheten och sluta lägga pengar på allt annat.
FIRE handlar inte om att späka sig (såvida man inte tycker att det är en kul utmaning, vilka vissa tycker), och inte heller om att pengar är det viktigaste i livet. För de flesta som jag läst om/pratat med som siktar mot FI(RE) så handlar det om utrymme i livet. Att få plats med allt det där man tycker är viktigt (utan att man behöver att staten går in och skänker en ytterligare tre lediga dagar i en ”familjevecka”). Att ha ”FU-pengar” när ens arbetsplats inte fungerar, eller frihet att trappa ner när kroppen/huvudet säger nej. Det är poängen, och den verkar dessa program aldrig riktigt få fram.
20 09 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Spara pengar |
Själv var jag en gång i tiden — läs: innan barn — en flitig gymmare som tränade fem, sex gånger i veckan. Det hjälpte att jag var student på sjukhuset och i källaren på sjukhuset fanns ett litet gym. Jag kunde pipa dit på lunchen eller direkt efter föreläsningarna, eller någon av alla de gånger föreläsarna glömde var de skulle vara.
Numera är det hemmaträning som gäller, och så här i Corona-tider är det många som också gått över till att träna hemma när gymmen stängt eller kraftigt begränsat sitt utbud. Men bortsett från Corona och att det för min del är enda sättet att få träning att bli av numera, så är gymkort ofta en dyr historia. Det kan absolut vara värt det, men om du har ett gymabonnemang som bara ligger och tickar utan att det används är det en stor och onödig utgift. Många går in i ett avtal med de bästa av intentioner och sedan blir det bara inte av.
Så om du har träning som kan göras hemma (eller ute), testa att stänga av ditt gymkort och se vad du kan åstadkomma hemma. Jag köpte en crosstrainer som står i källaren och väntar när jag känner att jag behöver träna, och vi har även vikter, yogamatta och träningsband beroende på vad jag känner för att göra. Har man lite plats framför TV:n kan man träna styrketräning och titta på TV samtidigt, eller skicka upp ett träningspass med någon hurtig instruktör på skärmen.
På Youtube finns det stora mängder färdiga pass — jag brukar leta upp danspass och köra dem, för att jag älskar att dansa. Det finns också oändligt många träningsappar som kostar allt från gratis till ett par hundra om året. Men även om du skulle välja en lösning som kostar ett par hundralappar — jag köpte under flera år in Fitbit Coach men den la ner i somras — så är det markant mindre än vad ett gymkort kostar. För närvarande kör jag istället FitOn som finns i både gratisversion (som jag har) och betal.
Givetvis går det inte att ersätta tennis, padel, simning och diverse annat med att träna hemma, men om det är styrketräning du är ute efter går det definitivt. Inköpet av en träningscykel eller crosstrainer är en lite större utgift (men det finns gott om dem begagnade) som på sikt kan spara mycket pengar.
Hur tränar du? Betalar du för din träning?
16 09 2021 | Hushållsekonomi |
Sparkvoten för augusti landade på drygt 2%. Ska jag vara helt ärlig så är jag nöjd att vi alls gick plus, med tanke på alla extrakostnader som kom av att vi flyttade, och som dessutom sammanföll med en månad som har en del årskostnader i försäkringsväg.
Vi la om golv i tre rum eftersom de gamla golven var slitna, och det blev enhetligt och snyggt med samma golv i alla tre sovrummen. Men golv är inte billigt.
Vi målade om i de tre rummen där vi bytte golv, och i hallen/allrummet. Färg, även sådan köpt på rea, är inte helt billigt heller.
Yngsta dotterns barnförsäkring betalades. Varje år funderar jag över våra försäkringar men jag har hittills inte kunnat förmå mig själv att säga upp barnförsäkringarna. Jag är inte särskilt vidskeplig av mig, men det känns som att säga upp dem är att be om problem… Så de löper vidare, med samma resonemang om ett par andra försäkringar.
Dessutom löper ju just nu ett överbryggnadslån, ett lån på nya huset, och ett lån på gamla huset. En herrans massa lån, och överbryggnadslånet är ju inte sådär fördelaktigt som de 1,07% i två år som vi fick till på det nya husets lån. September månads räntekostnader är riktigt tråkiga, men sedan är det ju slut på det i och med överlämningen av huset den första oktober.
”Nya” grejer till huset har i princip uteslutande köpts på Marketplace. Skrivbord och skrivbordsstol till äldsta dottern (som växt ur barnbordet och barnstolarna hon hade i gamla huset), en loftsäng, hurtsar till allrummets pysseldel, och en ny garderob till barnens rum. Även om priset blivit mellan 1/5 och hälften av vad det hade kostat nytt blir det givetvis också pengar.
En hel del har jag fått iväg på loppis/Marketplace också, är väl uppe i drygt 2 500 kr in på det sättet. Det är trevliga pengar in och grejerna kommer till användning. Win-win.
Så det är läget just nu. Och utöver ekonomi så innebär ju flytt en helt vrickad stress och tyngd. Bloggen är inte högst upp på priolistan, men jag ska försöka fortsätta skriva regelbundet.
13 09 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi, Mat, Spara pengar |
Det är inget fel på att ta genvägar när det gäller matlagningen — jag köper färdig pesto istället för att göra egen, och ibland köper vi bröd trots att jag gillar att baka. Hittar vi pizzadeg i kort datum kan vi ibland köpa även det, även om det går rätt snabbt att göra egen. Det handlar om att det finns begränsat med tid som småbarnsförälder, middagen behöver hamna på bordet inom en viss tid från det att alla kommer hem från jobb, skola och förskola, och vissa saker behöver bara vara enkelt.
Men ibland får man utmana sig, så den här veckan är utmaningen att låta bli hel- och halvfabrikaten. Skippa de färdiggjorda Mamma Scan-köttbullarna, skippa pizzan som bara är till att stoppas i ugnen, och skippa butikens bröd.
Baka eget bröd istället — min favvobok har jag skrivit om här vad gäller just brödbakande — och njut av doften av nybakt i ditt hem. Stek egna godare köttbullar än Mamma Scan (även om ungarna kanske gillar dem bättre), och gör egen pizza hela vägen från grunden.
Passa också på att göra matlåda varje dag av dina kulinariska påhitt.
Brukar du använda hel- och/eller halvfabrikat?
9 09 2021 | Allmänt, Inte ekonomi |
Det var någon krönika på Aftonblaskan som jag inte läste hela vägen, men jag förstod snabbt innebörden (den kom upp på Twitter eftersom den illustrerades med en mörkhyad ung man med sitt barn, vilket är allt mer vanligt förekommande snarare än att i Sverige ha ljushyade på bilderna).
Innebörden var väl i princip att män är drägg som inte gör tillräckligt mycket hemma och därför går mammorna på knäna och blir sjukskrivna för utmattning. Det brukar ju vara sådant krönikörerna på Aftonblaskan går igång på att skriva om, eftersom de tydligen inte kan ta sådana diskussioner med sina män hemma istället.
Det handlade som vanligt om att dela ”lika” på hushållssysslorna — städa, diska, laga mat, tvätta, och så vidare. Och varför har inte karlarna bättre koll på förskoletiderna, och studiedagarna, och att ungarna har med sig frukt till skolan? Och så vidare, ad nauseum.
Det är bara det att i dessa krönikor saknas det alltid en hel massa uppgifter som i både vårt och gissningsvis många andras förhållanden faller på maken. I vårt förhållande är vi skapligt jämlika vad gäller diska och städa och tvätta, maken lagar oftast mer mat än mig eftersom han gillar det, medan jag är den som har full koll på förskolettider och studiedagar och i princip allt som har med förskola/skola att göra.
Men det betyder ju inte att maken rullar tummarna.
Istället tar han hand om: bilen (allt som har med den att göra), allt som involverar renovering (från att sätta upp tavlor till att bygga uterum), rengöring av avloppsbrunnar, han klipper gräset, trimmar gräsplantor, plockar bär som vi sedan gemensamt saftar eller syltar, och ungefär tolvtusen andra grejer.
Vi delar upp det på detta sätt eftersom det blir bättre så. Jag tar mycket av teknikinstallation och fix, eftersom jag är bättre på det, medan jag är fullständigt ointresserad av bilen annat än att den ska funka när jag behöver köra den. Det gör oss inte ojämlika om maken inte har hand om förskoletiderna, det innebär att han gör saker han är bättre på medan jag sköter administrationen.
Statistiken säger alltid att kvinnor gör majoriteten av hushållssysslorna, men tar den statistiken någonsin i beaktning de där andra grejerna som behöver fungera? Räknas gräsklippning och däckbyte som hushållssysslor? Tillåt mig att tvivla.
Jag blir så vansinnigt trött på dessa tyckare som bara tar med vissa delar av att ett hushåll ska gå runt, och om inte de är delade till millimeterrättvisa, då är det ”ojämlikt”. Precis som vi kan dela upp föräldraledigheter på olika sätt och ändå vara jämlika. Jämlikhet är inte en sak, ett enda sätt. Och nej, långt ifrån alla förhållanden är jämlika (det finns definitivt många där den ena parten står för majoriteten av att få hushållet att gå runt), men att sätta rubriken ”Hej du pappa — tar du ditt ansvar?” känns ändå förlegat och precis så sexistiskt som den typen av krönikörer tycker sig inte vara.
6 09 2021 | Årsutmaningen, Hushållsekonomi |
Så var september igång — men tydligen är sommarvärmen på återtåg. Helgen har varit ljuvlig vädermässigt, även om nätterna varit kalla (vilket bara är skönt, lättare att sova då). Vi har haft mina föräldrar på besök och mamma har varit en tornado som rensat flyttlådor i rasande hastighet.
Men nu är det dags för vecka 36, och ekonomi i parrelationen ska lyftas igen. Lyxfällan har åtskilliga gånger visat skräckexempel på vad som kan hända om man inte har koll på ekonomin i ett förhållande, eller att den ene bara antas ha koll på allt.
Utöver att prata den dagliga ekonomin är det viktigt att ni har gemensamma mål för er ekonomi. Vad vill ni i framtiden? Har ni siktet inställt på hus, eller på att resa jorden runt? Vill den ene av er vara hemma med framtida barn i flera år? Exakt vilka just era drömmar är är bara viktigt för just er, men fundera över dem. Om ni till exempel vill öka ert sparande är mål för framtiden otroligt viktiga, precis som vi tidigare (redan vecka 1!) diskuterat för dig som individi Årsutmaningen.
Har någon av er — eller ni gemensamt — skulder, se till att sätta er in i hur era skulder ser ut och vad ni har för plan för att bli av med dem. Om en av er har skulder sedan innan ni träffades, hur ska ni hantera det?
Prata om vad ni prioriterar — tycker den ene att ni kan leva på nudlar och ketchup, medan den andre uppskattar fine dining? Är den enes hobby att läsa böcker medan den andre håller på med en dyr materialsport? Inget är fel, men om det leder till konflikter i förhållandet är det viktigt att lyfta och prata igenom det.
Se också till att planera för framtiden — vad händer om ni separerar? Vad händer om en av er dör? Skriv samboavtal om det är aktuellt, skriv testamente (definitivt om ni är sambos!). Det är mycket enklare att prata om dessa saker medan man fortfarande är vänner.
Att prata om er ekonomi förebygger problem med pengabråk. Med gemensamma mål — och kanske till och med ett gemensamt intresse för er ekonomi — skapar ni ett starkare förhållande. Med en trygg ekonomi står ni också stadigare om något skulle hända.
Pratar du ekonomi med din partner? Har ni gemensam, separerad, eller någon annan variant av par-ekonomi? Har du varit i en relation som tagit slut på grund av bråk om pengar?
