Sparade pengar på begagnat

Sparade pengar på begagnat

De senaste månaderna har det blivit en hel del inköp. Allt jag kunnat har jag försökt köpa begagnat och det går inte till hundra procent, men det går i väldigt stor utsträckning. Nedan är min uträkning av vad vi betalt och vad det hade kostat i original, och därmed vad vi sparat.

Vi har alltså sparat i runda slängar 33 200 kr, eller 2/3 av ordinarie pris genom att jag sökt igenom Marketplace (mitt favoritställe att handla begagnat på), Blocket, Sellpy, samt lokala loppisar.

Bebisens nya vagn (eftersom vi sålde de vi hade efter våra två första barn) gick på 4 000 kr, där vi fick med originalkvittot som visade att säljarna betalt 10 000 kr (ordinarie pris var ännu högre, men de hade handlat på rea). Vagnen var använd en handfull gånger med liggdelen, aldrig med sittdelen (som hade sin lilla sån där fräschhetspåse eller vad den är till för kvar liggande i botten när vi kom hem med den) eftersom bebisen bara var ca fyra månader gammal. Säljarna hade helt enkelt insett att de använde en annan vagn hela tiden eftersom de var ute i en annan terräng än den här vagnen är optimal för. Själv kommer jag gå i princip uteslutande i stadsmiljö, så mig passar den perfekt.

Gravidkläder köpte jag via Sellpy, och babykläder på en lokal stor loppis. Exakt nypris har jag ingen aning om så det är en uppskattning. Mammajackan som jag hittade på Marketplace var min mamma snäll nog att hämta i Stockholm när hon var där, jag swishade. Älskar swish.

Till vagnen har jag köpt både skötväska och åkpåse från Elodie Details. Det märket har mycket fint, men det är hiskeligt dyrt. Genom att söka på Marketplace i hela Sverige hittade jag skötväskan för 250 kr + 100 kr i frakt, och den matchande åkpåsen för 400 kr + 66 kr i frakt. Detta istället för ungefär 1 300 kr styck… Båda två är i nyskick, knappt använda. Det syns framför allt på läderdetaljerna på skötväskan, som är i perfekt kondition.

Loftsängen hade använts ungefär fem gånger enligt säljaren, den var tänkt för hennes son men han ville alltid sova hos henne istället. Madrassen ingick och vi betalade lite mindre än hälften av vad nytt hade kostat. Garderoben i barnens rum är en rejäl Pax-garderob och de är inte billiga. Jag gick in och satte ihop exakt samma uppsättning på IKEA.se och konstaterade att ordinarie pris var 4 840 kr, och vi betalade 1000 kr. Mecket var att få ner den från femte våningen där säljarna bodde och sen hem den, men som tur är har jag en stark make och vi hade möjlighet att låna en liten lastbil.

Hurtsarna till allrummets pysselhörna har jag själv varit runt och hämtat (total kostnad 1 050 kr istället för 2 085), liksom skrivborden till äldsta dotterns rum (två Micke skrivbord bredvid varandra, ett 142 cm och ett 73 cm blev perfekt för att täcka hela väggen). Istället för att betala 1 198 kr betalade jag 400. Skrivbordsstolen till samma rum fanns ett par kvarter bort och kostade 40 kr, istället för original 349 på IKEA. Till allrummet valde vi den ännu billigare varianten att ta två stolar vi redan hade hemma, en tripp-trapp som sexåringen inte längre använder, och en gammal stol som stått i vårt sovrum. Så det blev gratis.

Spegeln till dotterns rum blev också gratis. När jag hämtade tillbaka några grejer efter loppisen jag och dottern stod på i somras fanns den där, precis en sådan jag var ute efter, och jag fick den. En bärsjal en kompis inte använder längre eftersom hennes barn blivit för stort blev också gratis, medan min andra bärsjal (jag älskar att sjala mina barn) kostade lite mindre än hälften av nypris.

Nyligen köpte vi en större cykel till äldsta tjejen och det blev en Crescent, kostnad 700 kr istället för mellan 6000 och 7000 kr nytt. Treåringen fick en balanscykel, 150 kr istället för 349.

Lite körning tillkommer, men det har faktiskt inte varit så farligt. Det längsta vi åkt är till Norrköping för att köpa loftsängen, men då hade vi även andra ärenden där. Jag försöker kombinera hämtning av grejer med andra ärenden jag ändå har i området.

Totalt sett är det vrickade pengar man kan spara på att köpa begagnat. Man ska givetvis tycka att det är kul för det tar ju lite tid, men för egen del har det blivit en rolig sport att hitta grejerna jag letar efter. För min del är det verkligen inte alls betungande (men min man kan ibland tycka att det är liiiite jobbigt när jag ber honom åka iväg och hämta t ex en garderob på femte våningen utan hiss…).

Vecka 46: Odla egna örter

Vecka 46: Odla egna örter

Nu är det förvisso november och så himla stora odlingsmöjligheter kanske inte finns för de flesta av oss, men örter funkar ofta bra att ha inomhus. Så det blir veckans tips, att odla egna örter.

På försommaren brukar jag köpa en kruka basilika och sedan håller den sig över sommaren om man planterar om den i en lite större kruka med ny jord. De brukar kunna bli rätt stora och höga om man inte plockar och klipper ner dem. När hösten kommer fungerar det fint att plocka bladen och frysa in. Det går också att torka och mala dem.

Jag har odlat basilika ett par av åren och det fungerar också bra. Men de vill ha mer ljus än den mörka årstiden erbjuder. Växtlampor har vi ännu inte köpt, men det finns en tanke om det framöver för att kunna börja odla tidigare på våren.

Det finns gott om örter att testa att odla själv. De flesta örter är väldigt enkla, och när jag tröttnar på att ha dem inomhus brukar jag sätta ut dem i någon rabatt så får de finnas där om de är fleråriga. Här i nya huset upptäckte vi en hel liten pallkrage med olika örter, som jag ska ta hand om när nästa säsong kommer.

Det ska dock sägas att egenodling inte nödvändigt är billigare än att köpa färdigt. Ska man köpa lampor och annat så drar det snabbt iväg. Men det är å andra sidan väldigt trevligt att ha i köket eller ute i trädgården.

Odlar du egna örter?

Balansen i livet

Balansen i livet

Det är inte lätt, det där med balans.

När man är ung längtar man efter att få bli vuxen. Vår sexåring pratar ofta om att hon vill vara äldre, och vi försöker få henne att njuta av det nu hon lever i. Av att vara sex år och inte behöva bry sig så mycket om något — inte om pengar, inte om tider (för att jag lämnar och hämtar på skolan), inte om så värst mycket annat än att hon ska hålla skaplig ordning på sitt rum och vara snäll mot sina lillasystrar. I övrigt består livet av att leka, lära sig nya saker, träffa kompisar, gå på aktiviteter…

Kanske längtar vi alla framåt.

Ibland längtar jag efter en tid då barnen är större, när de klarar sig själva, när jag och maken får mer tid till varandra.

Samtidigt vet jag hur kort den här tiden är. Hur fort det går. För sex år sedan var vår äldsta dotter en rätt hjälplös liten krabat, såsom alla bebisar är. Nu är hon en kapabel människa. Hon skulle inte klara sig själv, men hon kan så otroligt mycket. Kompisarna blir allt viktigare och även om vi som familj/föräldrar fortfarande är viktiga så är vi inte lika essentiella som tidigare. Även treåringen ”kan själv” med allt mer, även om hon är långt ifrån lika självständig som storasyster än så länge. Och så har vi spädisen, den yngsta, bara två veckor gammal, med ett enormt närhetsbehov och som inte kan nästan något själv.

Det går fort.

I våras höll det på att gå illa för min del. En arbetsbörda som på alla sätt var fullständigt orimlig, och som ingen märkte av. Som ST-läkare i början av ST (specialisttjänstgöringen, den femåriga tjänstgöring vi gör för att bli specialister inom ett område) på vårdcentral ska man ha en ganska liten ”lista”, det vill säga, listan över patienter som har just mig som namngiven doktor. Någonstans runt 500-700 patienter verkar många ST-kollegor ha när de jobbar heltid, med något hundratal fler senare i ST. En heltidsarbetande specialist ”ska” ha runt 1 500 patienter enligt rekommendationerna, även om det finns gott om ställen där erfarna specialister har fler. Hur som haver så hade jag, som jobbade 70% (och 20% forskning på det), varav 10% av den tiden ska vara studietid och 10% går åt till att ronda och sköta mitt äldreboende, runt 1 150 – 1 200 patienter på min lista. Således hade jag dubbelt så många som en heltidsarbetande ST, trots att min faktiska kliniska tjänst/mottagningstid var på 50%. Jag höll på att börja gråta varje morgon när jag cyklade till jobb.

Ovanpå det var jag gravid, och jag mår riktigt skit när jag är gravid. Jag mår illa från väldigt tidigt i graviditeten hela vägen till förlossningen. Jag är dödstrött och somnar klockan halv åtta på kvällen och trots hela nätters sömn vaknar jag inte utvilad. Jag sover och vilar dagtid för att det inte går att hålla ögonen öppna. Den här graviditeten har jag dessutom haft en del foglossning mot slutet.

På hemmaplan köpte och sålde vi dessutom hus. Inte helt stressfritt.

Jag hade semester i fyra veckor (varav i princip en gick åt till vab istället eftersom yngsta dottern hade hög feber i fem dagar, och sedan var jag själv förkyld ett par dagar). Dagarna innan jag skulle gå tillbaka hade jag ångest eftersom jag på förhand visste att jag inte orkade. Jag kämpade ändå på i 2,5 vecka, med full mottagning och tung belastning på grund av sommarbemanningssituationen. Jag hade huvudvärk i princip varje dag och var hemma en dag med migrän. Efter 2,5 vecka var jag på MVC-besök och min barnmorska sa till mig att gå hem från jobb och stanna hemma i åtminstone 2-3 veckor. Veckan därpå fick jag läkartid och blev heltidssjukskriven fram till förlossningen.

Så balans — trots våra möjligheter ekonomiskt — är inte enkelt. Det är lätt att bli blind i den egna situationen. Jag hade inte 1 150 patienter på min lista från början (förra hösten, när jag blev ST), men på grund av beslut på högre nivå där ingen tänkte på konsekvenserna växte listan med 5-20 patienter i veckan hela tiden (alla nylistningar på hela vårdcentralen hamnade på min lista). Själv tänkte jag att det mest var graviditeten som gjorde mig trött och därför orkade jag inte det jag tidigare orkat. Jag fick en chock när jag bad vår administratör kontrollera min lista.

Efter att jag sagt ifrån i maj halverades min lista, men skadan var redan skedd.

Det är inte lätt för maken heller. Som kirurg vill han operera, samtidigt som mängden operationstid måste vägas mot andra arbetsuppgifter. Han har också ytterligare uppdrag — det har i stort sett alla på hans klinik eftersom de är en väldigt liten klinik — som drar i honom. Vad tar man bort när man vill göra allt? Hur hinner man med ett så pass krävande arbete och är fortfarande en närvarande förälder?

Om tio år är det kanske enklare. Barnen är större vilket gör att de behöver oss mindre. Men jag vill hitta balansen nu, för annars är jag rädd att vi inte har något kvar att balansera om tio år.

Vecka 45: Sälj gammal elektronik

Vecka 45: Sälj gammal elektronik

Tack för alla gratulationer gällande födelsen av vår yngsta dotter, det värmer!

Ytterligare en vecka på temat ”sälj det du har hemma som du inte använder”.

De flesta av oss har förmodligen en del gammal elektronik liggande som vi inte använder eftersom vi uppdaterat till nytt. Just gammal elektronik vet jag inte hur väl det säljer på t ex Marketplace, men det finns gott om specialiserade siter/affärer som tar emot och betalar för t ex gamla mobiler. Googlar jag runt hittar jag t ex fixmyphone.se för gamla iPhones, och fixiphone för Samsung, iPad och iPhone.

Ju nyare modell, desto mer kan du få betalt — så klart. Det finns ju ett större andrahandsvärde i nyare modeller. iPhone verkar enklast att sälja, men Googla och se vad du hittar för den modell du har liggande hemma.

Du kan givetvis också testa Marketplace, Blocket eller Tradera för att sälja din gamla elektronik. Det mesta går att sälja om det är fungerande, vettigt skick, och till rätt pris.

Innan du skickar in eller på egen hand säljer din gamla telefon/padda, se till att logga ut från alla konton på mobilen (mail, app store, sociala medier), och nollställa/återställa mobilen.

Är du i köpartagen istället kan jag rekommendera att söka efter modellen du är ute efter på siter som säljer begagnat och/eller köpt från de större kedjorna när dessa slutar sälja modellen i fråga. Själv är jag inte intresserad av att betala fullpris för senaste flaggskeppet, och då kan man spara åtskilliga tusenlappar på att istället köpa via siter som returhuset.se (där jag köpte min senaste mobil, och även svärmors senaste).

Har du

Trebarnsmamma

För en vecka sedan kom vår tredje dotter efter en lång och tuff graviditet.

Hon är en perfekt liten varelse, med tio fingrar och tio tår, en väldig aptit, och tycker att det bästa som finns är att vara i famnen (typ allt annat är sämst). Hennes storasystrar är fullständigt förälskade i henne, förutom när hon skriker.

Om det slarvas med blogginlägg framöver är det främsta orsaken. På grund av den utbredda situationen med RS-virus det här året kommer jag vara hemma med två barn tills efter nyår, och vår stora tjej får bara gå sina timmar i förskoleklass (obligatoriskt). Så det blir till att underhålla barnen bäst jag kan.

Men det finns sämre saker här i världen.

Vecka 44: Utmaning: Vit vecka

Vecka 44: Utmaning: Vit vecka

En ”vit vecka” när mörka november tar vid — kan det vara något?

Enligt Systembolaget:

För 2020 beräknas den genomsnittliga alkoholkonsumtionen till 8,5 liter ren alkohol per invånare, 15 år och äldre.

Vi dricker tydligen mindre än i mitten av 2000-talet, men mer än på 1990-talet. Populäraste dryckesslaget är vin (45%), följt av starköl (31%) och därefter sprit (17%). Enligt en artikel lägger vi 2,2% av hushållsutgifterna på alkohol.

Så testa en vit vecka! Ingen alkohol hemma, inga inköp på Systemet, och ingen alkohol när du är på krogen. Hur stora pengar du kan spara beror givetvis på vad din normala alkoholkonsumtion är.

Om du är som jag och inte dricker alkohol så kan du istället utmana dig själv genom att undvika inköp av energidryck, läsk, juice och andra sötade drycker och helt enkelt hålla dig till vatten istället.

Om du eller någon du känner dricker för mycket finns det hjälp att få. Se mer på IQ.se.

Hur mycket pengar lägger du på alkohol?

Vecka 43: Sluta röka och snusa

Vecka 43: Sluta röka och snusa

Vi närmar oss slutet av oktober — två månader kvar av året. Hur gick det här till? Var tog det här året? Det har känts evighetslångt och ögonblickskort på en och samma gång.

Veckans årsutmaning handlar om att sluta röka och snusa. Ekonomiskt finns det så klart stora vinningar, men även hälsomässigt. Snus är desto mindre farligt än rökning — och man utsätter inte sin omgivning för den passiva röken — men det kostar, det också.

En snabb koll på nätet säger att ett paket cigg, 20 st, går på runt 60 kr. Röker man ett paket om dagen varje dag året om blir det 21 900 kr, eller 1 825 kr/månad. Sparar man 1 825 kr/månad med 7% årsavkastning och 20 års sparhorisont ger det 926 253 kr efter 20 år tack vare ränta-på-ränta-effekten (kalkylerat med Rika tillsammans ränta-på-ränta-kalkylator).

Det blir mycket pengar.

Dessutom minskar du med minskad rökning också risken för diverse sjukdomar. Rökning är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar (som jag forskar på) såsom hjärtinfarkt, stroke, med mera, och rökning ökar också risken för diverse cancertyper.

På samma sätt kan du spara mycket pengar om du slutar snusa. Snus har en mindre uppenbar koppling till cancer (viss forskning tyder på att det finns en koppling, andra studier säger att det inte finns någon koppling), men det är definitivt en dyr vana. Testa med ränta-på-ränta-kalkylatorn ovan vad pengarna du skulle spara på att sluta snusa skulle kunna generera på sikt.

Röker eller snusar du?

Vecka 42: Matplanering utifrån erbjudanden

Vecka 42: Matplanering utifrån erbjudanden

En gång för länge sedan, ungefär sådär april 2017, blev jag intresserad av privatekonomi. En av de första slutsatserna jag drog var att vi la hiskeliga summor pengar på mat och det blev också en av de poster vi kunde kapa väldigt mycket i. Ett sätt att göra det var att planera middagarna utifrån vad som för veckan fanns på erbjudande.

Eftersom vi sedan lång tid avsagt oss fysisk reklam letade jag upp reklambladen på nätet istället. Tiendeo är den sida jag föredrar, men det finns flera andra, och varje större kedja har också sina veckoerbjudanden på sina hemsidor. Jag tog för vana att varje måndag gå igenom de aktuella kedjornas erbjudanden och göra en lista på vad som skulle handlas var. För vår del föredrar vi Willys som huvudsaklig inhandlingskälla, men det beror ju helt på var du bor och vad du har i närheten.

Utifrån vad som för veckan var på erbjudande kunde vi sedan göra en relevant matlista. Var något på extraerbjudande som vi visste höll och gick åt över tid så började vi köpa i bulk, så att vi numera slipper köpa t ex smör, ost, Bregott, med mera till ordinarie pris.

Utöver erbjudanden i reklambladen har kedjorna inte helt sällan egna småerbjudanden, eller det som blivit mycket populärt numera: nedsatta varor med kort datum. Även detta brukar jag utnyttja, och t ex köpa på mig mjölk med kort datum att frysa in (för att ta fram till pannkakor, eller när vi inte är i fas med köpen av färsk mjölk). Maken gillar charkpålägg och barnen älskar korv, det finns också väldigt ofta med kort datum. Svinnlådan med grönsaker på Willys (även Lidl och Ica Kvantum här i stan kör  numera samma sak) är grym när man väl får tag på en.

I och med att vi äter utifrån erbjudanden i större utsträckning nu än tidigare blir det också att vi följer säsongerna för frukt och grönt. Det tenderar att vara extrapris på sådant som är i säsong. I början av hösten har alla större kedjor alltid en eller två veckor med väldigt billiga rotfrukter, då gäller det att köpa på sig och sen kan man göra rotmos, rotfrukter i ugn, och diverse annat smarrigt.

Köper ni efter erbjudanden?

Koll på sexåringen med Xplora

Koll på sexåringen med Xplora

Innehåller värvningslänk för Xplora

Okej, så att köpa en relativt smart klocka till sin sexåring — med tillhörande månadsabonnemang — är kanske inte det mest ekonomiska någonsin. Men det har underlättat för vår del så pass mycket att jag ändå tänker nämna det.

Sedan vi flyttade har sexåringen fått massor av nya kompisar. Kompisarna har bott i området betydligt längre än vi och de känner varandra. Det har fått till följd att sexåringen går iväg och jag har koll på till vilket hus hon går till när det börjar, men efter ett tag kan de lugnt gå vidare till någon annan av de gemensamma kompisarna, så att det snabbt är ganska svårt att hålla reda på var ungen är. Sexåringens kusiner (sex och åtta år) har varsin Xplora-klocka och min svägerska tycker att de funkar fantastiskt bra, så till förra årets Black Friday köpte jag en klocka till min dotter eftersom jag visste att hon förr eller senare skulle börja dra iväg på egen hand till kompisar. Vi har dock inte aktiverat den förrän för ett par veckor sedan, när vi märkte att behovet fanns.

Xplora har en telefon och sms-funktion, GPS, och kamera. Bara nummer jag som förälder lagt till i den medföljande appen kan ringa/sms:a till den specifika telefonen, och hon kan bara ringa de nummer som är inlagda (vilket för vår del är mitt nummer, och hennes pappas nummer). Det gör att den inte kan användas för att hon ska ha kontakt med sina kompisar, eller någon annan.

GPS-funktionen innebär att vi ser var klockan befinner sig (på ett när om runt 20-25 meter). Man kan sätta upp ”säkra zoner” som barnet får röra sig inom utan att klockans larmfunktion aktiveras, vilket jag gjort för hemområdet och skolområdet (man sätter upp det på en diameter om X antal hundra meter). Går barnet utanför de säkra zonerna får jag ett larm till min telefon.

Klockan har också en skolfunktion som stänger ner det mesta av dess funktioner under tiden barnet är i skolan. T ex så vibrerar den enbart istället för att både vibrera och låta om man ringer/sms:ar till den. I skolläget kan barnet bara se klockan i telefonen och inte distraheras av den i övrigt.

Klockan kostar en del. Vi har Xplora 4 som nu säljs ut, och som du därför kan få lite billigare än tidigare (1 295 kr). X5 play som är den senaste kostar 1 990 kr, och abonnemanget via Xplora kostar 99 kr/månad (och uppåt, 99 kr/mån är om man förskottsbetalar ett år). Det behövs ett abonnemang för att klockan ska vara meningsfull, och med abonnemanget kan barnet ringa och sms:a obegränsat. Men som sagt, vi tycker att det är värt det. När jag ska hämta från fritids är barnen ibland på ställen där de är svåra att hitta (och vi föräldrar får med Covid-restriktioner fortfarande inte gå in i byggnaderna), så jag kan ringa och fråga henne var hon är. Mest är det dock bra när hon drar iväg till sina kompisar och sedan rör sig runt i kvarteret mellan de olika vännerna, då vet jag att jag alltid kan få tag på henne.

Med min länk får du 300 kr rabatt på Xplora 5-klockan och du stöttar bloggen med samma summa.

Vecka 41: Utmaning: Snacksfri vecka

Vecka 41: Utmaning: Snacksfri vecka

Dags för en utmaningsvecka, denna gång i hälsans tecken — dags att skippa snacksen. Exakt vad som ingår i ”snacks” får man bestämma själv, men jag tänker mig godis, läsk, kakor, chips, och liknande.

2018 såldes det alkoholfria drycker för 27 miljarder kronor i Sverige, där energidryckerna stod för den stora ökningen. Alkoholhaltiga drycker såldes för 41,0 miljarder kronor. För sötsaker var det under samma år en försäljning om 2 289 kr per capita, motsvarande 44 kr per person och vecka, och en total försäljning av sötsaker om 33 miljarder kronor. Allt enligt SCB.

Det finns alltså för de flesta pengar att spara här. Lägger man dessutom till fika ute på café så är det ytterligare pengar som rinner iväg — den infamösa koppen köp-kaffe brukar ju ligga högt upp på listan över saker att skala bort om man vill spara pengar.

Så kör en vecka för hälsans och plånbokens skull och skippa allt vad sötköp innebär. Välj vatten istället för läsk och energidrycker, och kanske en frukt istället för godiset? Eller varför inte testa lite periodisk fasta, som i många studier visat sig ha positiva effekter på kroppen och dess återhämtning!

Hur mycket lägger du på snacks och sötsaker?