När du tittar på din ekonomi finns det, i sin allra enklaste form, bara två delar: Inkomster och utgifter. Inkomsterna behöver överstiga utgifterna för att inte katastrofen förr eller senare ska inträffa. Om inkomsterna överstiger utgifterna kommer du förr eller senare få en mycket trevlig ekonomisk ställning.
Utgifterna går dock bara att sänka till en viss nivå – rent teoretiskt till noll, men för de allra flesta är lägsta möjliga något högre än så. Inkomsterna, däremot, är den andra sidan av ekvationen och den sidan har ingen gräns uppåt. Därför är det rimligt att arbeta med båda sidorna, eftersom att kombinera lägre utgifter med högre inkomster ger den absolut största effekten.
Inom FI(RE)-rörelsen är något som kallas side-hustles väldigt, väldigt populärt. Side-hustle, på svenska kanske sido-jobb eller sido-inkomst (det finns ingen svensk term vad jag vet), innebär en inkomstkälla vid sidan av din vanliga arbetsinkomst. Side-hustles kan vara väldigt varierande (här finns listan över våra side-hustles) och vara allt från helt passiva till väldigt aktiva. Du kan dra in pengar genom att svara på enkäter, du kan skriva en bok och sälja, du kan hyra ut din bil (tex via Snappcar) eller prylar (prylar t ex via Hygglo), du kan börja blogga, hålla på med någon typ av hantverk som du är duktig på, ta ett extraknäck för att dela ut tidningar innan ditt vanliga jobb… eller något helt annat. Endast fantasin sätter gränserna!
Ett bra sätt att dra in pengar är att sälja av prylar du inte längre behöver. De flesta av oss har massor av grejer som ligger och skräpar, och visst vore det bättre om grejerna kom till nytta, du fick mer plats, och du dessutom fick lite pengar in på kontot?
Om du ska köpa någonting på nätet bör du använda en cashback-sida om möjligt. Detta är i gränszonen tycker jag för vad som är side-hustle eftersom det grundar sig i att du konsumerar, men det ger pengar in ändå, så jag tar ändå upp det. Här finns en lista på cashbacksidor. Med tiden blir det tusenlappar du sparar.
Fundera över vad du skulle tycka var ett kul extraknäck. Tanken är inte att du ska köra dig själv i botten genom att arbeta tre arbeten, utan att dryga ut inkomsterna med något du finner tillfredsställande.
Jag har tidigare läst och älskat Factfulness av Hans Rosling. Den ger en hoppfull bild och redskap för att tolka vår omgivning, med många insikter på vägen.
Hur jag lärde mig förstå världen är Roslings förklaring till hur han kom fram till det han skriver om i Factfulness. Hans memoarer, en historia som går tillbaka till två (eller om det var tre) generationer före honom och når hela vägen till en bit efter hans död, då medförfattaren Fanny Härgestam skriver efterordet.
Hur jag lärde mig förstå världen av Hans Rosling.
Ska man välja att läsa bara en av Roslings två böcker bör Factfulness definitivt vara den som väljs. Den är konkret och handlar om världen med massor av siffror och statistik. Hans memoarer skriver tydligt ut tidigt i boken att den inte kommer innehålla en massa siffror. Däremot är flera av de anekdoter som nämns i Factfulness med i denna bok, och mer utbroderade och satt i sin kontext. Boken har ett rikt språk, men blir aldrig högtravande utan är hela tiden enkel att läsa. Jag svepte boken på två eller tre dagar.
Boken är indelad i olika kapitel, och går i ordning igenom Roslings liv, främst det professionella men ibland även personliga skeenden, såsom den dotter han och hans fru fick som dog bara timmar efter födseln. Mest fokus är det dock på hans arbete och hur han successivt gick från att vara läkare, till forskare, till lärare och föreläsare.
Det är en spännande och på många sätt härlig bok, även om en del beskrivningar av de saker han var tvungen att göra i Mocambiq när han jobbade där nära nog fick mig att gråta.
Köp boken hos:Bokus eller bättre för din ekonomi, låna den på biblioteket!
Glöm inte att använda en cashback-site om du köper boken!
När jag började med vår ekonomi la vi hiskeliga pengar på mat trots att vi bara var två vuxna och ett litet barn (som dessutom åt frukost, mellis och lunch på förskolan). 12 000 kr gick det när det var som värst. Vi hade matkasse, åt ute, och handlade på Ica Maxi.
Numera går det ungefär 5 500 kr i månaden på mat, inklusive mat på restaurang. Det är fortfarande mycket och vi är långt ifrån de som håller tightast matbudget i ekonomi-bloggosfären, men det har blivit mycket bättre för vår del.
Saker vi gör för att hålla nere utgifterna (inget revolutionerande, men för att lista det, och ingen inbördes ordning):
– Vi gör en köpelista varje vecka utifrån veckans reklamblad. Maten planeras utifrån vad som är på extrapris.
– Vi har blivit mycket bättre på att äta ur frysen så att saker där inte ligger och blir gamla.
– Vi slänger mindre mat, är bättre på att göra rester-mat (typ pyttipanna och liknande)
– Vi köper på oss när det är extrapris på varor som går bra att lagra länge, såsom pasta, krossade tomater, mm men också t ex ost och smör. På så sätt slipper vi köpa smör för 43 kr/förpackningen för att det råkar vara slut hemma. Skulle det råka bli att det dröjer att vi äter osten (vilket det normalt inte gör) så kan man alltid riva den och frysa in den.
– Vi äter ute väldigt lite. De gånger vi gör det är det oftast bara jag och maken, som dejt, och det blir kanske fyra gånger om året. Detta har blivit lite per automatik sedan vi fick barn nummer två, då vi helt enkelt inte tycker att det är så stort värde att sitta med två barn som helst inte vill sitta ner och definitivt inte äta annan mat än korv med bröd, och betala en massa för det. När vi väl äter ute känns det lyxigt, inte slentrian.
– Vi har slutat med matkasse. Det gjorde vi direkt. Det var helt enkelt inte ekonomiskt hållbart, och dessutom tyckte vi inte att det var så varierande som vi hade önskat.
– Vi har bytt Ica Maxi mot Willys och Lidl. För vår del innebär det åtskilliga hundralappar i prisskillnad varenda vecka, framför allt ihop med att köpa det som är på extrapris. De ligger som tur är väldigt nära varandra dessutom, så ingen extra körning.
– Vi gör eget. Bakar bröd och gör eget Bregott, odlar grönsaker och gör egen sylt, saft och gelé. På sommaren är vi självförsörjande på potatis.
Till skillnad från många andra har vi inte övergått till mer eller mindre vegetarisk kost, mycket på grund av att maken absolut inte vill. Vi äter en del vegetariskt, men hade jag fått välja hade det blivit mer vego och mer fisk.
Matlådor har vi alltid gjort, för min del mycket för att jag tycker att det är mycket godare än maten i sjukhusrestaurangen, och dels för att jag är van vid det från åratal av skola och plugg-ekonomi. Vi har heller aldrig varit några
Vi kunde lägga 1200 kr i veckan på mat på Ica Maxi utan att blinka förr. Numera, när vi är en ätande person till i familjen, lägger vi runt 600 i veckan på mat.
Det här inlägget har ingenting att göra med ekonomi, men jag tänkte skriva det ändå, för det är ett tips vi testat många gånger vid det här laget och har jättebra erfarenhet av:
Smör på bulor.
Vi har en ettåring som testar alla gränser hon kan hitta och därmed trillar ner och slår sig regelbundet. Hon går in i saker, trillar över sina egna fötter, och klättrar och faller. Hon kör stilen ”head first” in i alla situationer, så av naturliga skäl blir pannan en enda stor krockzon.
Så fort hon slagit sig tar vi smör på bulan, kladdar ut det och låter det sitta på (och oftast får hon en liten bit smör att äta också, för det gillar hon). Och det bara funkar.
Lite olika ljus, men till vänster precis efter olyckan, med smör på så klart. Till höger ca 18 h senare.
Jag och maken antog att smör är antiinflammatoriskt, men en kompis Googlade saken och det verkar vara som vi trodde: När man får en smäll skickas massor av histaminer ut från den skadade vävnaden och dessa bryter ner cellväggarna till blodkärlen, vilket ger blödningen som ger bulan (utöver att ett gäng kärl går sönder av smällen). Kärlväggen är gjord av fosfolipider och dessa bryts ner av histaminerna. Smör? Massor av fosfolipider, så de hjälper tydligen till att upprätthålla cellväggarna och minskar/hindrar blödningen.
Testa det om ni har barn, eller när ni själva bänkar skallen i något (det händer ju, i en skåpsdörr, eller som min mamma som vandrade rakt in i en vägskylt på en parkering en gång i tiden…). Berätta gärna om det funkar för er.
”Men jag gillar ju mitt jobb,” är ju en invändning en och annan ger när man pratar FIRE. ”Varför skulle jag vilja sluta jobba? Vem vill ligga i hängmattan dagarna i ända?”
Det finns ju bra anledningar att sträva efter finansiell frihet (aka Financial independence, aka FI) även om man gillar sitt jobb.
1. Du vet aldrig vad som händer i livet. Bara för att du gillar ditt jobb kanske du inte tycker att det är kul om fem år, eller tio år. Din bra chef kanske slutar och ersätts av en galning. Organisationsförändringar, ökad arbetsbelastning, neddragningar… Om du får barn kanske du bestämmer dig för att de är viktigare än jobbet. Dessutom finns alltid risken att du blir sjukskriven av någon anledning, vilket ger en kraftigt försämrad ekonomi och som blir krävande om du lever lön till lön.
2. Din pension kommer inte bli vidare stor. Ett privat sparande kommer göra stor skillnad för din ekonomi när du blir äldre. Kolla din pensionsprognos, har du inte öppnat orangea kuvertet kommer det nog bli en trist överaskning – och det är inte säkert att pensionen ens blir så hög som prognosen hävdar när det väl är dags.
3. Du kan ta för dig mer. Om du inte lever lön till lön, och således är beroende av ditt jobb, har du större möjligheter att säga ifrån mot orättvisor, dumheter och annat på ditt jobb, och du kan känna en större frihet i arbetet för att du faktiskt väljer att vara där.
Det finns givetvis en gradient från lön-till-lön (eller ännu värre, lån-till-lån) till finansiell frihet – men att ett sparande ger en större frihet i livet är ingen diskussion. Så även om du gillar ditt jobb, se till att du i minsta fall har en buffert, även om du tycker det där med FI(RE) är ointressant.
I ett avsnitt av den rätt trevliga podden How to Money som jag lyssnat på ett tag tog de upp en rolig extension/plugin till Google Chrome, kallad ”Time well spent”. Denna plugin förvandlar priserna i webbutikerna från dollar till tid, baserat på den årsinkomst du angett. Alltså, vilken grej!
Allt sedan ”Your money or your life”-boken (som jag läste halva av innan jag tröttnade, för det var såå många ord för något som hade kunnat uttryckas mycket mer kortfattat) kom ut har det funnits en idé om att istället för att vi ska tänka i det rätt abstrakta konceptet pengar när vi betalar för något, så är det bättre (om man vill göra mer medvetna val) att tänka på hur mycket arbetstid som går åt för att arbeta ihop pengarna som krävs. Det är det denna app tar fasta på.
Jag laddade ner den för att testa den, men blev besviken – den har bara dollar som valuta, och jag tror att den bara känner igen dollar i butikerna, för när jag testade svenska butiker så gjorde den inte om priset till tid.
Kan inte någon programmeringsbegåvad (FIRE-intresserad?) person skriva ett sånt här tillägg på svenska? Det vore ju fantastiskt. Tänk vilken grej, att se precis hur mycket tid jag måste jobba för att få ihop till prylen jag med ett litet klick köper hem. Det borde ju få en och annan att fundera en runda till innan de köper. (Eller också blir det som en av programledarna konstaterade, en överraskning i hur lite tid det krävs för att jobba ihop en viss grej, och då blev det enklare att köpa – lite fail, men för många skulle det nog vara en ögonöppnare.)
I slutet av varje avsnitt av Choose FI får gästerna svara på frågorna i ”The hot seat”, däribland frågan om vilket som varit deras största finansiella misstag. Eftersom det är osannolikt att jag någonsin kommer intervjuas på Choose FI ska jag fundera på den frågan här.
Så vad är mitt största finansiella misstag?
Ett enkelt svar är att jag börjat sent med att ta tag i ekonomin ordentligt, sätta mig in i hur man investerar på ett bra sätt och bli en partner till maken även i det ekonomiska.
En mer intressant diskussion är min juristutbildning. Jag har diplom från två långa universitetsutbildningar – juridik och medicin, 4,5 respektive 5,5 år – på väggen (och ytterligare kurser, så totalen på universitetet är elva år, plus ett år naturvetenskapligt basår). Detta har uppenbarligen kraftigt förskjutit min väg mot FI, eftersom jag under denna period inte haft några större inkomster och därmed väldigt lite sparande. Och eftersom tid är avkastning är ju det sämsta man kan göra ekonomiskt att inte börja tidigt.
Så ekonomiskt är elva år på universitetet helt åt skogen.
Rent personligt kan jag växla fram och tillbaka angående min juristutbildning. Å ena sidan är det bortkastat eftersom jag inte använder den – å andra sidan är juridik aldrig något dumt att kunna, och dessutom möjliggjorde den att jag skrev 1,9 på första försöket på högskoleprovet och därefter hade tillräckligt med tro på mig själv för att klara läkarprogrammet.
Det allra bästa hade givetvis varit att jag varit nöjd med att vara jurist och därför jobba som det. Jag var 24 när jag var klar med juridiken och löneutvecklingen som jurist är ju helt okej den med. Då hade jag haft ytterligare ett gäng år att tjäna, spara och investera pengar.
Men jag hade alltid gått och undrat hur det hade kunnat vara. Alltid fortsatt drömma om medicin. Jag hade inte träffat min man, inte fått mina barn.
Så medan det var ett finansiellt misstag att först läsa juridik och sedan läkare, så har jag svårt att se det som ett misstag i det stora hela.
Jag har haft Google Analytics installerat på den här WordPress-bloggen sedan i mars och har väl mest försökt tolka senaste månadens statistik och inte så mycket mer.
För någon vecka sedan bestämde jag mig för att lära mig lite mer, i enlighet med att hela tiden försöka utveckla sig själv och skaffa sig mer kunskap och färdigheter. Eftersom jag har ett företag som håller på med hemsidor kändes det relevant att kunna mer om Google Analytics.
Som tur är så finns det en Google Analytics Academy. Grundkursen är fyra sektioner lång med små test i slutet av varje, och tog mig inte särskilt lång tid att ta mig igenom, men jag lärde mig massor. Bara efter grundkursen känner jag mig mycket mer kompetent att läsa av siffrorna som visas i Analytics – och de är många siffror – och hur man kan använda sig av dem. Förhoppningsvis kan detta ge ytterligare värde för mina kunder i företaget. Jag tror att jag ska fortsätta med utvalda avancerade kurser också, för det var ganska kul. (Och ärligt talat skrämmande hur mycket information de samlar hela tiden, från varje site du besöker).
Håller du på med hemsidor rekommenderas den, och det finns många forsättnings-/avancerade kurser att fortsätta med efter grundkursen. Efter varje kurs får man ett certifikat på att man klarat kursen.
Så det är ett ”actionable tip” som Choose FI-podden brukar kalla det.
Vad gör du för att vidareutveckla dig själv och lära dig nya saker?
En vän till oss ska lägga om hela sitt liv. Efter att ha byggt hus nära familjen så att han har två timmars pendling enkel resa till jobb, har han och hans fru kommit fram till att det för deras del inte går ihop. Just denne vän är en av få av våra vänner som är lika inne på ekonomi och frihet som vi är. Han har kommit fram till att det de har just nu inte är frihet. De kommer flytta till en mindre stad, och i och med att det är mindre kommer de bo närmare allting per automatik. Han funderade på att gå ner till 80% för att få ihop livet där de bor nu, men i nya staden kommer han kunna jobba 100% och ändå vara hemma mer på grund av att pendlingen blir så mycket bättre.
Varje gång vi träffas och pratar kommer vi in på något jag funderar mycket på: varför vi sparar. Vad ska det vara bra för? Vad är målet?
För mig och maken har det aldrig varit tidig pension som varit poängen. Vi vill inte gå i pension, vi trivs bra med vårt yrke och vi vill gärna fortsätta arbeta som läkare. Det vi däremot vill, är att kunna sätta emot. När arbetsgivaren kommer och tycker att vi ska arbeta mängder med övertid, eller inte få lönehöjning för att ”vara solidariska” med alla andra som inte heller kommer få någon lönehöjning, eller att organisationen förändras så att det blir (ännu mer) ohållbart… då ska vi ha friheten att kunna gå därifrån. Vi ska ha nog frihet i vår ekonomi att inte behöva stanna kvar.
Vi bygger mot friheten på olika sätt. Den stora delen är givetvis ekonomisk, att spara och investera och ha ett kapital som gör att vi kan leva utan inkomster. En mindre del, men ändå viktig, är byggandet av alternativa möjliga inkomstkällor eftersom vi ändå vill kunna fortsätta jobba. Detta görs genom både side-hustles som faktiskt i nuläget drar in pengar, men också genom att bara bygga kontaktnät och vår egen kunskapsbank.
Kompisen som ska flytta från storstaden till den mindre staden märkte tydligt av det där med att ha kunskap som är eftertraktad – han hade ett jobb så snart han hörde av sig till HR där han ville jobba. Min man är i en liknande position, medan jag inte är där än.
För en vecka sedan var det den sista dagen på förra decenniet. Tiotalet tog slut och blev tjugotalet. Det återstår att se om det nya decenniet får ett epitet likt 1900-talets dito (”det glada”).
Jag funderar tillbaka på var jag var för tio år sedan.
Vid årsskiftet 2009/2010 hade jag inte ens börjat på läkarutbildningen. Jag var halvvägs genom det naturvetenskapliga basåret efter att ha tagit juristexamen ett halvår tidigare. Högskoleprovet var skrivet och jag hoppades intensivt att 1,9 skulle räcka till att komma in. Jag hade siktet inställt på Linköping men visste inte om det skulle bli verklighet.
Jag bodde i Malmö i min lägenhet där. Jag tränade och instruerade ju-jutsu som jag har andra dan i. Jag levde ensam, hade aldrig varit sambo.
På tio år har jag gjort en läkarutbildning och allmäntjänstgöring och fått legitimation. Jag har träffat min man, blivit sambo, vi har förlovat och gift oss. Vi köpte hus och fick barn, och tre år senare fick vi ett till. Jag har fått så många nya vänner att jag inte kan räkna alla, och jag har hittat en bästa kompis.
Jag har lite svårt att se att nästa decennium kommer innehålla fullt så många stora förändringar som det gångna, men livet har en förmåga att överraska, både positivt och negativt. Just nu är livet bra och jag njuter av det. Vi har mål, både jag och maken, som individer, som par och som familj. Vi vill inte bara åka genom livet, vi vill leva aktivt och välja det som får oss att må bra. Om vi fortsätter med det även detta nya decennium, då tror jag att allt blir bra alldeles oavsett.
Hur såg ert förra decennium ut? Vad har ni för förhoppningar om tjugotalet?
Jag är lite av en blandad kompott av intressen – jag jobbar som läkare, jag forskar inom hjärt-kärlsjukdom, och jag drivs av viljan att hjälpa folk till bättre mående och bättre privatekonomi. Dessutom skriver jag böcker, bakar tårtor, är mamma till tre underbara barn och gift med världens bäste man. Den här bloggen fokuserar framför allt på privatekonomi och allra mest på hur man hittar en balans i livet.
Köp min bok!
”I could not put your story down except when I had to. You have written a compelling, readable, entertaining book.”
~ A-M Mawhiney, author
Plugga bättre
Förbättra din studieteknik i 10 steg
Cosmonomics @ Instagram
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No feed with the ID 1 found.
Please go to the Instagram Feed settings page to create a feed.
Affiliates
För aktier och fonder
Avanza
På Avanza har vi alla våra aktieinnehav, och har haft i flera år. Den användarvänligaste appen med alla funktioner vi behöver.
SAVR
Uppstickaren SAVR med lägre priser på fonder. Jag har flyttat vårt fondsparande till SAVR eftersom även små skillnader procentuellt blir stora pengar när man sparar i många år.
Webbhotell
One.com
Jag använder One.com för Cosmonomics såväl som för alla siter jag sköter via LCV Konsult AB. De har bra priser och fantastisk service och jag har varit nöjd med dem i över tio år.
Fotoböcker mm
Jag älskar fotoprodukter och gör två fotoböcker för varje år, plus när vi åker på semester, och dessutom är det julkort och väggkalendrar. Smartphoto har bra kvalitet och bra priser, och därför använder jag dem frekvent.
Telefoni
Vimla
Billigare telefoni med Vimla – ingen uppsägningstid, ingen bindningstid, och inga dolda avgifter.
