I det näst senaste avsnittet (12 februari, ”Om rabatter”) av podden På riktigt med Charlie och Mattias, som jag lyssnar på av och till, diskuterades rabatter. Det är ju ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat eftersom jag är uppväxt med att försöka hitta varenda rabatt som finns och har gjort det till en livsstil.
I programmet diskuterades huruvida rabatter gör att man handlar mer. Om det är tre för två och man egentligen bara behövde en, kommer man då hem med tre istället, som ju de facto blir dyrare än om man bara hade köpt den där enda man hade tänkt. På samma sätt blir ju hjärnan påverkad om man får en rabattkupong, så att de där byxorna som egentligen var för dyra plötsligt är 20% billigare (men ändå kostar mer än man tänkt sig lägga på det) och då ”slår man till”.
FOMO, eller Fear of Missing Out, diskuteras. Charlie har en intressant take på det hela – det han kallar JOMO, eller Joy Of Missing Out. Han gör något som jag blivit allt bättre på sedan jag tagit tag i vår ekonomi: han tittar inte på grejer alls. Om man börjar titta så blir man intresserad och plötsligt vill man ha något som man inte ens visste fanns innan. Om man låter bli att titta så vet man inte att man saknar det och kan lugnt gå vidare med sitt liv. Jag tror det är ett hälsosamt sätt att ta sig an saker och ting. Reklamen är ju trots allt till för att skapa begär, inte sällan för sådant vi inte egentligen behöver.
Det är helt enkelt lättare att hålla sig ifrån allehanda onödiga inköp om man inte vet om att möjligheten finns. Istället för att åka till ett köpcentrum på helgen för att fördriva tiden så gör man något helt annat. Då behöver man inte ens bli utsatt för alla kläder/teknikprylar/inredningsdetaljer/whatever som inte redan fyller garderoben/huset.
Så nöjet i att slippa bli meddragen i allt vad reklamen lockar oss till, nöjet i att ”missa” saker, nöjet i att ha pengarna kvar – det är Joy Of Missing Out. Och JOMO, det tar jag med mig.
Jag känner mig så skyldig till det där. Inte bara köper jag på mig två avokado för att jag ”nästan får en gratis” och kastar en, utan jag kan köpa en vindfleece i två storlekar upp för att det kommer bli bra sen, eller nästa års julkalender som sedan glöms bort. Jag gillar nog kampanjer väl mycket och håller med om det IGMR skriver. Tycker dock det är lite roligt att IGMR jobbar för djävulen när det är just onödig shopping som vi inte gillar inom rörelsen. Du borde lobba för att förbjuda extrapriser. Önskar ibland nästan att jag bodde i Tyskland och andra länder som är totalt anti specialpriser.
En del av mig blir alldeles ”omg förbjuda extrapriser nooo” – tills jag inser min egen galenskap. Jo, det vore nog bra. Inte minst för sådant som matsvinn…
Finns även en bok som heter JOMO Joy of missing out. Tror det sprider sig mer och mer. Att inte behöva hänga med i allt, göra allt, vara med överallt. Att njuta av nuet, av det man har och av enkla nöjen
Tycker det är ett jättebra koncept. Gissade att Charlie inte hade kommit på det själv, men det var första gången jag kom i kontakt med det. Ska kolla in boken!
Tror man också kallar detta för ”spavings”. Spending och savings… Jag arbetar inom retail och vi säljer inte alls lika mycket till ett lågt ordinarie pris som om vi har rea/kampanj på produkten då och då.
Eller hur, folk (inklusive jag) lockas av det där röda priset. Ta det nu, annars MISSAR DU det FANTASTISKA erbjudandet. Men jag har, framför allt i matsammanhang, blivit dels väldigt bra på priser utantill på olika ställen, och dels blivit bra på att jämföra kilopriset med andra alternativ. Inte helt sällan det röda priset ändå är dyrare än något budgetmärke. Men hjärnan funkar ju så, att rea/”fynda” är bättre än att det alltid är billigt.