Vecka 48: Dela med kompisar

Vecka 48: Dela med kompisar

Det här året närmar sig sitt slut och på onsdag är det december. Planen är att Nisse ska flytta in (han gav en hint om det igår på första advent, och ska börja busa på onsdag — dörren är uppsatt av spända barn). Det kommer bli att vi besöker lite julmarknader, men med tanke på hur RS-viruset fortsätter grassera så håller vi oss i övrigt mycket för oss själva.

Men i alla fall.

Årsutmaningen, snart är året slut och utmaningen likaså. Idag blir det delningsekonomi igen, i form av dela med kompisar! Och med kompisar behöver man givetvis inte bara hålla sig till kompisar, utan kan likaväl dela med släkten eller vem man nu känner för.

För vår del innebär delningsmöjligheterna att vi inte behöver köpa särskilt mycket verktyg. Inom makens familj finns de flesta verktyg vi skulle kunna tänkas behöva. Det är praktiskt, billigare för alla, och miljövänligare än om alla skulle ha alla prylar.

Barngrejer, inte minst kläder och leksaker, är också något som kanske inte delas i form av att de lämnas tillbaka, men de lämnas vidare. För äldsta dottern köpte jag extremt lite kläder, det mesta var ärvt, och sedan fick numera treåringen ärva vidare.

Något jag skulle vilja testa men inte har gjort är att byta kläder med varandra. Ha en klädbytardag, ta med några plagg man är trött på och få med några ”nya” hem. 

Annat att dela är tjänster. Vi kör lite ”delning” när sexåringen ska till träning, då grannens barn också ska med, liksom två kusiner. Då delar vi på körningen och vi behöver bara köra var tredje gång. Win både för oss och miljön.

Svägerskan har tidigare jobbat med naglar. Hon fixade mina naglar när jag gifte mig och inför min läkarexamen. Och jag och maken har båda sytt kusinbarn efter att de trillat och slagit upp sår… Delning av kunskaper och förmågor.

Delar ni med familj och vänner? Vad delar ni?

Dela:
Dela kalasgrejer

Dela kalasgrejer

Jag gillar delningsekonomi. Eller bara att dela grejer. Istället för att jag behöver köpa det, förvara det, ta hand om det, och eventuellt till slut sälja det, så kan jag dela dessa bördor med andra. Makens familj håller också till här i Linköping och tillsammans är vi nitton pers varav tio vuxna med olika intressen, så det finns gaaanska mycket prylar. Innan man går och köper en maskin för att göra någon typ av bygge ska man definitivt höra med svärfar, till exempel.

För ett par år sedan köpte vi gemensamt ett festtält till familjen. Kostnaden för detta tält motsvarade knappt två gånger att hyra ett tält, och vi har använt det multipla gånger sedan dess eftersom Sverige är (ö?)känt för sitt instabila väder. Midsomrar, namngivningar, födelsedagar har tillbringats under tälttakets skydd. Tältet förvaras hemma hos en av familjerna, och hämtas vid behov.

Kort efter att vi köpte tältet införskaffade vi också ihopvikbara bord och stolar, jag tror två bord och tjugo stolar eller något i den stilen. Dessa finns hos en av de andra familjerna och har underlättat böket med att ha tillräckligt med sittplatser på fester och kalas markant.

För ett par veckor sedan, i samband med ett gemensamt midsommarfirande tror jag, då svägerskan muttrade om bristen på tallrikar, kom jag på att vi även kunde dela detta. De andra tyckte att det var en lysande idé. På IKEA kunde jag införskaffa 30 stora, små och djupa tallrikar, 30 glas, och 32 set bestick (de säljs i 4-pack så det gick inte att få dem i jämnt 30). Allting i vitt, och billigast möjligt (vilket på IKEA innebär fem kronor för en tallrik). Jag köpte också tre backar att ha grejerna i, och organiserade det så att det i varje back finns kuvert för tio. Enstaka gånger är vi fler än 30 på kalas, men då kan man ju fylla ut med de grejer man har hemma, så vi tyckte att det blev lagom. Mellan 20 och 30 är vi dock ofta.

Så nu har vi dessa tre backar i källaren. Kostnaden per familj blev knappt 350 kr om jag minns rätt.

På vårt senaste kalas hade vi uppe två av backarna och det var himla praktiskt. Ovanpå praktikaliteten känns det dessutom miljömässigt mycket bättre, då det enda vi slängde från festen var servetter (som går i pappersåtervinning) och lite mat som barnen inte åt upp (som går i gröna påsen och blir biogas). Detta till skillnad från alla gånger vi tagit engångsgrejer och det blir en stor svart sopsäck att slänga. Så, miljö-win (dock med det att det givetvis kostar miljön att producera porslin, glas och bestick) genom mindre skräp, ekonomi-win genom att dela kostnaden, och dessutom underlättar det kalasfixandet rejält.

Vad har ni som ni delar med andra?

Dela: