Baka bröd!

Baka bröd!

Inlägget innehåller en affiliate-länk.

I somras fick jag en fantastisk bok i present av min bästa kompis: Baka bröd – enkla recept för stora och små av Martin Johansson.

Den är så bra.

Innan dess googlade jag brödrecept när jag skulle försöka baka, och vartannat bröd blev kasst och vartannat blev acceptabelt. Sedan jag började följa bokens recept istället blir det fantastiskt bröd efter fantastiskt bröd. Jag ger bort bröd i present regelbundet och möts av glädjerop.

Jag gör formfranska som vi har som hamburgerbröd (eller bara rostat bröd om vi vill det, så klart), ljus limpa där jag blandar i russin, aprikos, solroskärnor och annat gott, och det underbara grytbrödet som får en härlig skorpa och en galet mjuk och härlig insida.

Jag rekommenderar den här boken varmt. Det finns dessutom ett par sidor om jäsning, olika sorters mjöl, med mera så att man kan få en större förståelse för det man håller på med. Recepten är enkla med små tips och tricks att ta med på vägen.

Just den här finns inte på bokrean, men det finns däremot Johanssons större (fler sidor och recept) och samtidigt mindre (till formatet) bok ”Bröd bröd bröd”. Den har jag beställt och ser fram emot att den ska komma för att testa ytterligare härliga bröd.

Av förklarliga skäl köper vi extremt sällan bröd längre.

Prisjämförelse: Grytbröd: 600 gram vetemjöl (köper 2 kg för 9 kr), 18 g jäst (50 g kostar 2,50 kr), 22 g honung (vad kostar en hel flaska, 30 kr kanske?), 18 g salt, 75 g rågmjöl (kostar lite mer i kilopris än vetemjöl, men ändå inte mycket och 75 g är ca 1,5 dl), samt vatten (i princip gratis). Jag skulle tro att det totalt går på runt 8-10 kr för ett bröd som inte finns i matbutik, och från sånt där fancy bageri på stan skulle kosta 50-70 kr… Dessutom får man den ljuvliga doften av nybakt bröd hemma, vilket är helt underbart.

Jag köpte mina reaböcker (däribland Bröd bröd bröd och Portionen under tian) från Bokus (affiliatelänk). Passa på du med, det är riktigt bra priser.

Dela:
Favvo-recept: Vegolasagne

Favvo-recept: Vegolasagne

Lasagne är gott! Det här receptet, från början av Portionen under tian (rekommenderas varmt) men med riktig bechamelsås, är vegetariskt – och så gott att maken deklarerade att lasagne faktiskt inte behöver kött (och det är från någon som älskar kött!). Så nu gör vi aldrig någon annan lasagne än denna.

Ingredienser

Fyllning

2 paket krossade tomater
3 dl torkade, röda linser
3 morötter
2 msk tomatpuré
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
2 tärningar grönsaksbuljong
6 dl vatten
Salt och peppar
Torkade kryddor t ex oregano, timjan, basilika
Olja

Bechamelsås

1,5 msk smör
1,5 msk vetemjöl
3 dl mjölk
Muskot, salt och peppar

För att sätta ihop

1 paket lasagneplattor a 500 g
1 mozzarella

Gör så här

Fyllning

  1. Hacka gul lök fint. Värm olja i en kastrull, stek löken till den är blank.
  2. Skölj linserna i kallt vatten, lägg dem i kastrullen och slå på krossade tomater och vatten. Riv morötterna och lägg i.
  3. Tillsätt buljongtärning och tomatpuré.
  4. Låt puttra under lock ca 10 min på medelvärme. Rör runt då och då.
  5. När såsen kokat klart, späd ev med mer vatten. Såsen ska vara lite tjock och inte rinnig. Pressa i vitlöksklyftorna.
  6. Smaka av med salt och peppar och andra kryddor efter din smak.

Bechamelsås

  1. Smält smör i en kastrull. Rör i mjöl och blanda ordentligt.
  2. Späd i omgångar med vätskan, vispa hela tiden.
  3. Småkoka såsen i 5 min, vispa då och då och smaka av med salt, peppar och lite muskot.

Lägg ihop

  1. Smöra en långpanna och lägg i ett lager tomatsås i botten. Varva med lasagneplattor, tomatsås, bechamelsås till alla lasagneplattor är slut.
  2. Avsluta med ett lager bechamelsås och riv mozzarella överst.
  3. Grädda i mitten av ugnen i ca 20 minuter på 225 grader. Se till så att inte lasagnen blir bränd.

Servera med en sallad.

Dela:
Förändringar vi gjort för att minska vår matbudget

Förändringar vi gjort för att minska vår matbudget

När jag började med vår ekonomi la vi hiskeliga pengar på mat trots att vi bara var två vuxna och ett litet barn (som dessutom åt frukost, mellis och lunch på förskolan). 12 000 kr gick det när det var som värst. Vi hade matkasse, åt ute, och handlade på Ica Maxi.

Numera går det ungefär 5 500 kr i månaden på mat, inklusive mat på restaurang. Det är fortfarande mycket och vi är långt ifrån de som håller tightast matbudget i ekonomi-bloggosfären, men det har blivit mycket bättre för vår del.

Saker vi gör för att hålla nere utgifterna (inget revolutionerande, men för att lista det, och ingen inbördes ordning):

– Vi gör en köpelista varje vecka utifrån veckans reklamblad. Maten planeras utifrån vad som är på extrapris.

– Vi har blivit mycket bättre på att äta ur frysen så att saker där inte ligger och blir gamla.

– Vi slänger mindre mat, är bättre på att göra rester-mat (typ pyttipanna och liknande)

– Vi köper på oss när det är extrapris på varor som går bra att lagra länge, såsom pasta, krossade tomater, mm men också t ex ost och smör. På så sätt slipper vi köpa smör för 43 kr/förpackningen för att det råkar vara slut hemma. Skulle det råka bli att det dröjer att vi äter osten (vilket det normalt inte gör) så kan man alltid riva den och frysa in den.

– Vi äter ute väldigt lite. De gånger vi gör det är det oftast bara jag och maken, som dejt, och det blir kanske fyra gånger om året. Detta har blivit lite per automatik sedan vi fick barn nummer två, då vi helt enkelt inte tycker att det är så stort värde att sitta med två barn som helst inte vill sitta ner och definitivt inte äta annan mat än korv med bröd, och betala en massa för det. När vi väl äter ute känns det lyxigt, inte slentrian.

– Vi har slutat med matkasse. Det gjorde vi direkt. Det var helt enkelt inte ekonomiskt hållbart, och dessutom tyckte vi inte att det var så varierande som vi hade önskat.

– Vi har bytt Ica Maxi mot Willys och Lidl. För vår del innebär det åtskilliga hundralappar i prisskillnad varenda vecka, framför allt ihop med att köpa det som är på extrapris. De ligger som tur är väldigt nära varandra dessutom, så ingen extra körning.

– Vi gör eget. Bakar bröd och gör eget Bregott, odlar grönsaker och gör egen sylt, saft och gelé. På sommaren är vi självförsörjande på potatis.

Till skillnad från många andra har vi inte övergått till mer eller mindre vegetarisk kost, mycket på grund av att maken absolut inte vill. Vi äter en del vegetariskt, men hade jag fått välja hade det blivit mer vego och mer fisk.

Matlådor har vi alltid gjort, för min del mycket för att jag tycker att det är mycket godare än maten i sjukhusrestaurangen, och dels för att jag är van vid det från åratal av skola och plugg-ekonomi. Vi har heller aldrig varit några

Vi kunde lägga 1200 kr i veckan på mat på Ica Maxi utan att blinka förr. Numera, när vi är en ätande person till i familjen, lägger vi runt 600 i veckan på mat.

Dela:
Äntligen dags för trädgård

Äntligen dags för trädgård

Visst, jag borde ha börjat för längesedan, inte minst med att driva upp tomatplantor och sånt där. Ogräset har varit snabbare än jag i rabatterna. Men det har varit kallt tills jag slutade vara föräldraledig och sedan har vi haft annat inbokat.

I helgen var det dock äntligen dags för en riktig trädgårdspremiär. Björkarna är skirt ljusgröna och till och med elen har börjat få små begynnelser till blad. I rabatterna frodas kirskålen och vinbärsbuskarna ser härligt lovande ut.

Vi har sex pallkragar och i dessa har jag under hösten och våren lagt ner bokashi för att förhoppningsvis få fin jord. Maken var igår iväg och hämtade hästgödsel hos en kollega, så det skulle också blandas ner. Så nu är fyra av sex odlingsbäddar redo, och mina armar lite mer vältränade än tidigare.

Vi har också haft en ful gammal oregerlig buske som vi ville byta ut, eftersom den är precis framför huset och det första man ser vid ankomst. Idag rök den och vi lä närmare en tusenlapp på ett fint plommonträd i trädgårdshandeln. Inte det mest ekonomiska, men vi hoppas att njutningen av att ha ett fint litet plommonträd som ger ätbar avkastning väger upp. Vi vet hur mycket vi njuter av allt annat ätbart vi har i trädgården.

Den bokashi jag haft i lådor sedan i somras pytsades ut i alla rabatter. Jag har aldrig sett så många feta maskar på ett och samma ställe som i den jorden och jag hoppas att de kan ge bärbuskar en välbehövlig energiboost så här efter vintern.

Näst på listan står att sätta potatis. Tomater lär vi få köpa när det planerade uterummet står på plats någonstans i sommar, annars har vi inte någonstans att ha dem. Jag ska sätta morötter och rödbetor, och sen hoppas på en något blötare sommar än förra året…

Men att låta fingrarna sjunka ner i jorden och låta musklerna arbeta med att ösa stora spadtag med jord… det är bara härligt. Livskvalitet. Njutning.

Jag älskar våren, har jag nämnt det?

(Bilden överst är från våra odlingslådor förra sommaren. Det var torrt men det växte ändå!)

Dela:
Förändringar vi gjort för att minska vår matbudget

Konsumentverkets matkostnader för en familj

Serien om Konsumentverkets ”Koll på pengarna”: Mat | Kläder | Media | Personlig hygien

I Konsumentverkets ”Koll på pengarna” finns en massa roliga siffror att jämföra sig med. Jag tänkte gå igenom dem och vad jag tycker om dem, och hur vi ligger i vår familj som jämförelse. Vi börjar med matkostnaden.

Till att börja med har de ”förbrukningsvaror” som en separat rubrik. I denna, som för fyra personer ska gå på 270 kr/månad, ingår ”dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper med mera”. Dessa saker ligger som del av vår matbudget, eftersom jag inte har någon ork att dra ut dem från matkvittona. Jag lägger således till 270 kr/mån till matbudgeten.

Vår matbudget skulle vara 840 kr för den yngsta (6-11 mån) som äter all mat hemma, 860 kr för den stora tjejen (2-5 år) som äter lunch på dagis, och 2 470 kr vardera för mig och maken. Ovanpå detta då ”förbrukningsvaror-pengen” på 270 kr. Totalt blir detta 6 910 kr. Det är faktiskt ganska väl tilltaget.

För att den yngsta skulle äta för 840 kr i månaden skulle kräva att hon åt köpe-barnmat till typ två mål om dagen. Om man räknar två färdig-rätter om dagen på 15 kr/st skulle det vara 900 kr/mån (räknat på en 30-dagars-månad). Ovanpå detta frukt, (köpe-)grötpulver, och eventuellt annat. Ja, okej, då blir det nog lugnt 840 kr i månaden. Men om man istället köper rotfrukter till facilt kilopris om typ 20 spänn kan man laga väldigt mycket mat till en väldigt låg kostnad.

Mellantjejen äter fil och müsli till frukost, och middag hemma. På helgerna givetvis alla mål med oss, och så lite frukt på det. Jag har inte räknat på det närmare, men 850 kr/mån låter ganska högt även här.

Slutligen, jag och maken. Jag tycker det är festligt att vi har lika mycket att äta för, när vi skiljer oss åt ganska väsentligt i kroppskonstitution, men okej. 2 470 kr per person – ja, det kan ju vara både mycket och lite. Äter man ute varenda lunch på jobbet är det inte alls mycket (lunch för 100 kr fem dagar i veckan i fyra veckor = 2 000 kr). Äter man matlåda och håller sig till det som är i säsong och billigt för tillfället är det dock rätt mycket.

Så hur ser det ut för oss? Förra året kan man se en radikal förändring i vår matbudget efter att jag tog mig an att sänka den – före och efter september 2018. Före september 2018 ligger snittet i butik på 5 286 kr/månad (borttaget januari, då vi var borta två veckor på semester så det var en mycket låg kostnad för mat i butik då). September till december sänks snittet till 3 926 – och då är både julmaten och nyårssupén inkluderad i decembers matkostnad (utan den blir snittet 3 410 kr). Visst är detta med bara tre ätande eftersom den yngsta då bara ammade, men ändå. Till detta kom även vår ”utemat”, men den vore enkel att skala bort om det behovet fanns. Inklusive utemat landade vi ganska nära de 6 030 kr/mån som Konsumentverket tyckte att vi fick lägga på mat förra året (då alltså minus den lilla som antingen inte var född än eller som bara ammade, vilket också ger lite mindre för förbrukningsvaror).

Det här året kommer vår matkostnad förmodligen vara väsentligt lägre sett som ett snitt över året, eftersom min tanke är att fortsätta på den inslagna vägen med billigare butiksköp. Vi får väl se var vi landar i slutet av året…

Så vad är take-away-message för det här? Att för Konsumentverkets beräknade kostnad kan man äta väldigt bra. Det är absolut ingen miniminivå utan den inkluderar att kunna äta ute då och då och köpa en del dyrare mat. Vill man så kan man absolut kapa – radikalt – och fortfarande äta god och hälsosam mat men till en mycket billigare peng.

Dela:
Recept: Bröd med olivolja och honung

Recept: Bröd med olivolja och honung

Det här är mitt standardbröd numera. På en smet gör jag två bröd som gott och väl räcker hela veckan. Jag delar dem i två och fryser in 3/4 för att hela tiden ha saftigt, färskt bröd tillgängligt. Hela familjen tycker om detta bröd och jag leker runt rätt mycket med vilka mjöl jag använder (men alltid hälften specialvetemjöl) och vilka extraingredienser jag stoppar i, såsom solroskärnor och nötter av olika slag.

Ingredienser

50 g färsk jäst
5 dl vatten
1,5 tsk salt
1 dl olivolja
3 msk honung
13-14 dl vetemjöl special (eller 6-8 dl specialvetemjöl + 6-8 dl annat mjöl efter eget huvud)
Efter egen smak: valnötter, hasselnötter, mandel, russin, solroskärnor, pumpafrön, riven morot, eller något annat gott

Gör så här

  1. Rör ut jäst i 40-gradigt vatten (det sägs ju att det ska vara 37, men jag tycker 40-44 grader funkar bättre, för det svalnar fort)
  2. Lägg i salt och rör ner honung. Häll i olivolja.
  3. Häll i mjölet efterhand som du (eller en köksmaskin) knådar degen. Låt den bli trådig, men den kommer vara ganska kladdig även när alla 13-14 dl vetemjöl är i.
  4. Ta upp degen på mjölat bord och knåda. Tryck ut degen och vik den dubbel och dela smeten i två.
  5. Smöra och mjöla två brödformar och lägg i smeten.
  6. Pudra den med mjöl och låt jäsa UTAN duk på ett bakplåtspapper/plåt i ca 1 timme.
  7. Sätt ugnen på 225 grader. Grädda bröden i mitten cirka 25 minuter.
  8. Ta ur formarna och låt svalna, gärna på ett galler under en handduk.
Dela: