Crowd farming

Crowd farming

Jag skrev i månadsavstämningen om Crowd farming, och tänkte att jag skriver lite mer om det för att vi är så himla nöjda.

Via Crowd farming beställer man hem frukt och grönt direkt från odlarna utomlands. Vi har beställt ljuvliga mangos (två gånger, för att de var så himla goda), granatäpplen (enorma), och ytterligare frukt och grönt som ännu inte kommit eftersom det kommer när skörden är klar. Vi väntar på persimmon om någon vecka, apelsiner i december, och avokado och blodapelsin i januari.

Hur mycket som är i varje beställning står på hemsidan – t ex fem kilo mango, tio kilo apelsiner, och så vidare. Kostnaden per kilo är högre än på Ica, men med tanke på smakskillnaden är det något vi är helt villiga att betala för. Mangos köpta via Crowd farming har ingenting att göra med Icas mangos – de är underbart söta och mjuka. Man får hem dem så att de har ett par dagar kvar till full mognad, vilket gör att man kan ha dem på ett kallt ställe och plocka fram dem en efter en så mognar de ut i lagom takt så att man inte behöver äta fem kilo samma kväll. (Skulle man ha för mycket som mognar ut på en gång går det så klart också att frysa in, det gjorde vi med granatäpplekärnorna och det är super att ta fram och hälla på yoghurten.)

Frakten ingår i den kostnad du ser på hemsidan, så den kostnad som står vid varje box är den totala kostnad som gäller.

Jag har funderat över om det miljömässigt är försvarbart att skicka efter frukt och grönt på det här sättet. Jag vet inte svaret, men jag tänker att till skillnad från frukten på Ica så skickas inte den här till ett ställe för att sorteras, ett annat för att plastas in, och så vidare. Den går direkt från gården till mig, och kommer i trevliga lådor helt utan plast.

Utöver att beställa specifika lådor av produkter kan man också ”adoptera” projekt, t ex ett apelsinträd, en get (för getmjölk), eller en del av ett saffransfält. Detta har vi inte testat, vi får se om vi gör det framöver. Det är ju den där grejen med ”sälj din vara innan du skapat den”, så det är positivt för bönderna som vet att det finns köpare för deras varor.

Har ni testat Crowd farming? Är ni nöjda?

Dela:
Odlingsåret 2020

Odlingsåret 2020

Odlingsåret är nu i princip över. Tack vare uterummet har vi fortfarande ett gäng tomater kvar att skörda, men i övrigt är det i princip slut.

Erfarenheter från året

  1. Välj dina grödor. Det här är tredje året vi odlar ”på allvar” och vi har valt att fokusera mycket mer på enstaka grödor, istället för att odla lite av allt. Potatis är inte det man sparar mest pengar på att odla själv, men vi njuter oerhört av att kunna gå ut och plocka upp vår egen potatis och tillaga den direkt, så vi har valt att ha en hel del potatis. Tomater var ett annat fokus, eftersom det är ljuvligt att kunna gå ut och plocka solvarma tomater och äta direkt. Det har därför blivit mycket stabilare skörder av ett mindre antal grödor, vilket känns som att det funkar bra för oss.
  2. Dela med vänner. Vi sådde inga egna tomat- eller paprikaplantor, men fick från flera håll. Vi delade i gengäld med oss av kålrabbiplantor. Det gör att man kan se till att förodla många av en sort så att man garanterat får några bra plantor (istället för att bara försöka sätta precis så många som man vill ha, med risken att några inte blir bra), men fortfarande få fler typer av grönsaker.
  3. Ta vara på allt. Vi har faktiskt gjort det det här året, fullt ut. Kilovis med bär, stora zucchinis, mängder med potatis. Allt har tagits om hand den här gången.
  4. Vattna med regnvatten. Vi samlar regnvatten på sommaren sedan ett par år tillbaka, och vattnar nästan uteslutande med det, bortsett från några enstaka veckor under sommaren då det regnat för lite och tunnorna blivit tomma. Sedan i våras samlar vi även vatten från uterummet, så det har ökat mängden tillgängligt regnvatten.

Årets skörd

  • 10 kg rabarber, det mesta eget men en del av det från grannarna, men även plockat ytterligare som vi inte vägt utan bara gett bort direkt
  • 13,5 kg röda vinbär från egna buskar + en grannes
  • 3,5 kg svarta vinbär från egna buskar
  • 2 kg vita vinbär från egna buskar
  • Drygt 3 kg krusbär
  • 5,7 kg havtorn
  • Drygt 9 kg björnbär (från vår enda, underbara buske!)
  • 4 st zucchini, vardera 1-2 kg
  • Runt 12 kg potatis, kanske mer
  • Drygt 300 gram chili
  • Tomater i mängder, ej vägt
  • Ett gäng paprikor
  • Några physalis
  • Kålrabbi, ej vägt men 6-7 st
  • Blåbär, ej vägt, men första året med en del skörd
  • Jordgubbar, ej vägt men överraskande många och lång säsong (och underbart goda…)
  • Smultron, ej vägt

Av detta har vi gjort:

  • Rabarbersaft
  • Vinbärssylt och -saft i olika färger
  • Krusbärssaft
  • Havtornssylt och -saft
  • Björnbärssylt
  • Chiliolja och örtsalt

Och givetvis ätit en massa, potatisarna har blivit ljuvliga potatisklyftor i ugn. En del bär finns kvar, vi brukar behålla över året och ha i smoothies, tårtor, med mera. Vita och röda vinbär hade jag i en efterrättspaj i somras, och jag gjorde en vinbärsmousse till tårtan samma dag.

Huruvida odlingen är ekonomiskt lönsam eller inte har jag inte räknat på, men jag skulle tro att den är det med tanke på att vi bara köper enstaka fröer själva och resten byter vi till oss. Vi använder mycket lite av kommunalt vatten för att vattna, vilket också sparar. Gödsel har vi både bokashi och hämtar hästgödsel från en bekant. Så det är förhållandevis lite utgifter. Vi köpte nya krukor när vi hade fixat uterummet, men de ska ju stå där under många år framöver är planen, så de kommer i längden inte vara vidare dyra, och då behövdes det också köpas en del ny jord. Vi köpte också en del nya burkar och flaskor, men eftersom vi får tillbaka många av dem när de getts bort och folk ätit ur dem, borde vi nu inte behöva köpa nytt på flera år. Sammantaget är det nog svårt att hävda att vi skulle gå minus på det här. Och det är så himla gott att det inte spelar så stor roll.

Dela:
Odlingsåret 2020

Recept: Zucchinigratäng

Så här i skördetider är en av sakerna vi odlat i trädgården zucchini (eller squash, samma sak, bara olika språk (italienska resp engelska)). Det var första året och vi fick baby-plantorna av svärmor – och de har tagit sig riktigt ordentligt. Jättefina zucchinis har det blivit, så då behövde vi ju hitta recept att använda dem i. Jag gillar att steka dem i skivor i vitlök och ha dem istället för pasta när vi äter köttfärssås, men det finns ju fler användningsmöjligheter. Så vi gjorde en… (drumroll) zucchinigratäng! Och det var jättegott. Så nu delar jag med mig av receptet här.

Zucchinigratäng med fetaost och cream cheese

1-2 medelstora zucchini
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
200 g cream cheese
2 dl mjölk
150-200 g fetaost
salt & peppar

  1. Sätt ugnen på 225 grader.
  2. Skiva zuccinin riktigt tunt, strimla löken och finhacka vitlöken. Lägg detta i en ugnsfast form.
  3. Blanda samman crème cheese, mjölk och smulad fetaost i en bunke. Krydda med salt och peppar. Slå detta över den skivade zucchinin.
  4. Gratinera i ugnen i cirka 30 minuter eller tills zucchinigratängen börjat få färg.

Vi åt det ihop med lite grillat kött och grönsallad. Det behövs något med lite tuggmotstånd, kyckling skulle också funka utmärk.

Dela:
Fest i trädgårdens tecken (med recept)

Fest i trädgårdens tecken (med recept)

För någon vecka sedan hade vi födelsedagskalas för yngsta dottern (och mig på ett hörn, eftersom vi fyller år med typ två veckors mellanrum och jag inte har kalas för bara mig). Det blev släkten som kom eftersom alla andra är bortresta, men i vårt fall är vi då ändå nitton, så det är ganska många. (Därför delar vi kalasgrejer).

Till maten ville vi hålla åtminstone en del trädgårdslokalt, så det gjorde vi. Vi körde makens ljuvliga potatissallad helt på egenodlad potatis, och till det en vanlig sallad och en vattenmelonsallad med fetaost och pumpakärnor (den ena fetaosten fick vi gratis i veckan på Ica som veckolånga). Maken sous-vide-ade rostbiff ett par timmar och grillade på det som snabbast, samma sak med flankstek.

Efterrätten ville jag basera på vinbär eftersom vi har det i så stora mängder i trädgården. Det blev en kolapaj med kanel och vinbär, och en ”vanlig” tårta med choklad och vinbär. För det senare tog jag en burk av vår nygjorda röda vinbärssylt och vispad grädde. Det blev syrligt och gott som komplement till söta sockerkaksbottnar och mjölkchokladganache.

Kolapaj med kanel och vinbär

Pajdeg

  • 125 g smör
  • 1 dl socker
  • 1 dl havregryn
  • 2 dl vetemjöl
  • 1 tsk kanel

Kolafyllning

  • 3 dl vispgrädde
  • 1 1/2 dl ljus sirap
  • 1 1/2 dl ljust muscovadosocker
  • 1 1/2 tsk vaniljsocker
  • 75 g smör
  • 1/2 tsk flingsalt

Till servering

  • 2 dl crème fraiche
  • 3-4 dl repade röda/vita vinbär
  • Kanel

Gör så här

Pajdeg:

  1. Sätt ugnen på 200 grader.
  2. Smält smöret. Blanda med socker och havregryn.
  3. Blanda mjöl och kanel och häll ner i havregrynsmixen. Arbeta snabbt ihop till en deg.
  4. Tryck ut degen i en smord form med löstagbar kant, jag tog en 24-cm-form. Låt degen gå upp ca 4 cm på kanten. Ställ i kylen en stund.
  5. Grädda pajskalet 10 minuter mitt i ugnen. Låt svalna.

Kolafyllning:

  1. Koka upp grädde, sirap och muscovadosocker i en vid kastrull. Låt koka ca 30 minuter. Rör då och då.
  2. Ta kastrullen från värmen. Rör ner vaniljsocker och smöret skuret i bitar, samt flingsalt. Låt svalna nästan helt.
  3. Häll smeten i pajskalet.
  4. Ställ i kylen, minst 1 h.

Strax före servering

  1. Vispa creme fraiche och pudra med kanel.
  2. Garnera pajen med vinbär och servera med creme fraichen.

Det kan verka mycket, men det tog inte särskilt lång tid (annat än att jag fick koka upp fyllningen igen för jag tyckte den var för lös för pajen; i originalreceptet stod det 20 min men det tar mer) att göra de olika delarna.

Det är kul att basera maten åtminstone till viss del på det vi har i trädgården. Vi har långt ifrån så att vi klarar oss på enbart det, men det är helt klart något vi har till i princip varje middag nu under sommaren. Det är billigare, riktigt närodlat, och grymt gott.

Dela:
Gjort egna bivaxdukar

Gjort egna bivaxdukar

Jag hade inte hört talas om bivaxdukar för en vecka sedan. Då omnämndes det på Frihetsmammans blogg och jag blev nyfiken. Jag är inte anti-plast så där väldigt uttalat, men det är klart att om jag kan välja något annat så gör jag gärna det. Matlådorna i plast är sedan länge utbytta mot glas-diton från IKEA och vi tar alltid med kassar när vi ska handla (precis som varenda vettig människa borde göra nu när det kostar bisarra mängder att köpa en plastpåse i affären).

Men bivaxduk. Ska vara antibakteriellt (riktigt hur vet jag inte, men det påstås det i alla fall) och man dränker helt enkelt in ett bomullstyg i bivax. Tyget blir lite mer styvt och formbart.

Det enda som behövs är en tygbit, gärna typ väldigt urtvättade lakan som ändå ska kasseras, så vet man att det inte är gifter från tygproduktionen kvar (och återbruk FTW), samt bivax. Köper man bivax ska det tydligen helst också vara ekologiskt för att undvika en massa gifter (även om jag inte är övertygad om det ekologiskas fantastiskhet, det är ju inte så att ekologiskt innebär att inga gifter är tillåtet, bara att allt inte är tillåtet… men det är en annan diskussion. Dessutom såg jag på en site att deras inte var märkt som ekologiskt eftersom det kostar en massa att få den certifieringen, vilket de inte hade råd med – men de följde samma regler). Jag fick i alla fall mitt bivax, en ordentligt stor klump, av svärfar som har bin i trädgården (nyslungad honung som han brukar servera oss med på sensommaren är för övrigt ljuvligt gott). Som tyg tog jag ett örngott som ändå gjort sitt.

Gör så här

  1. Sätt ugnen på typ 80-90 grader (bivaxet smälter någonstans runt 60-70 grader enligt internet)
  2. Klipp till tyget, med bakplåtspapper under. Jag kör en silikonmatta under, kan återanvändas och är lätt att göra ren.
  3. Jag rev bivaxet på rivjärn. Det beror förmodligen på vilket format du får bivaxet, men det behöver grovfördelas.
  4. Lägg ut rivet på tygbiten.
  5. In i ugnen ett par minuter. Kolla så att hela är täckt, annars gör om med lite mer bivax där det behövs. (Alternativet är att stryka det med strykjärn, kolla internet om det är mer tilltalande.)
  6. Häng upp för att torka. Det går fort.

När man sen ska använda den tar man händerna och formar det som man vill, värmen från händerna gör att tyget blir medgörligt.

Dukar håller i typ ett år står det på nätet. Jag vet inte riktigt varför det skulle vara just ett år, jag tänker att man får hålla koll på den. De ska inte användas till rått kött, fisk och kyckling eftersom dukarna inte kan tvättas varmt (då smälter bivaxet igen), men funkar till allt annat. Rengörs med kallt vatten och diskmedel. I frysen ska de vara max en månad åt gången.

Hittills har jag bara hunnit använda den till bröd men det funkar verkligen jättebra. Ser fram emot att fortsätta testa det här!

Vad har ni mer för bra minska-plast-minska-förbrukningsvaror-tips?

Dela:
Bakar bröd, gör glass, fixar aioli, mixar pesto…

Bakar bröd, gör glass, fixar aioli, mixar pesto…

På sistone har det varit mycket hemmavarande. Yngsta dottern har SNOR och därför är hon inte välkommen på dagis. De senaste fyra veckorna har hon varit där två dagar…

Rabarber

Jag har ägnat en del av tiden åt egenproduktion av mat. Den som följer mig på Instagram har sett att vi skördade vår andra runda av rabarber – över 2,5 kg blev det den här gången, första gången tror jag det var drygt 1 kg – och en del av det blev rabarbersmulpaj. Resten åkte in i frysen i väntan på att vi ska ha tid att safta det.

Pesto

Jag har också gjort egen pesto. Vi köper varje år en basilikaplanta (jag vet, man kan odla, men i det här fallet är det så enkelt att köpa en när de är på erbjudande och jag vet att jag får en bra planta) i typ april och sedan står den i köksfönstret fram till september eller så, och ger oss basilikablad till diverse rätter, t ex sommar-favoriten mozzarella, tomat och basilika. Nu hade den dock fått spader och växt massor så att vi inte hann med, så då gjorde jag pesto. Det är så enkelt och jag har tidigare gjort det på bland annat morotsblast. Något grönt, något nöt (denna gång mandel, annars är pinjenötter traditionellt), olja, vitlök, parmesan, salt och peppar. Ner i mixern och färdigt.

Bröd

Jag fortsätter baka eget bröd. Favoriten är ett lantbröd där jag gör 1,5 gånger receptet och gör två mindre bröd, där det ena är enkelt med bara lite solrosfrön och pumpakärnor i, medan det andra får diverse frukt (torkad aprikos, plommon, russin, valnötter) i sig. Förra veckan bakade jag också källarfranska som vi hade som tillbehör när vi åt skaldjursplatå här hemma i vårt nya uterum.

Aioli

Egen aioli gör jag också regelbundet, den passar till allt från räkor till hamburgare. Ett ägg, 1,25 dl neutral olja, en pressad vitlöksklyfta, och lite salt – och sen gör stavmixern jobbet. Inget behov av att hälla i oljan långsamt, bara i med allt från början. Vi har dock kommit fram till att äggen måste vara butiksköpta, de vi köpt direkt från närliggande gårdar ger inte alls samma krämiga aioli utan då blir den rinnig. Oklart varför.

Isglass

Det senaste jag – eftersom det plötsligt blev högsommar – gjorde var egen isglass. Vi har kvar en del saft från förra året, så jag tog en röda vinbärssaft och hällde i glassformar. Förhoppningsvis blir det ett enkelt sätt att få i barnen vätska när det är så varmt.

Det finns säkert massor mer som vi hade kunnat göra själva, men det här är några av de saker vi numera fixar på egen hand istället för att köpa halv- eller helfabrikat. Vad gör ni för eget som andra brukar köpa färdigt?

Dela: