Konsumentverkets ”Koll på pengarna” anno 2020

Konsumentverkets ”Koll på pengarna” anno 2020

Några av mina populäraste inlägg har varit de där jag kommenterat Konsumentverkets ”Koll på pengarna” och deras ”rimliga kostnader för hushåll av olika storlekar”. Mina inlägg utgick från 2019 års Koll på pengarna, men eftersom det är nytt år så finns det så klart en 2020-variant också. Så vad är skillnaden?

Matkostnader. För vår familj (2 vuxna 31-60 år, 2 barn 2-5 år) låg beräknad matkostnad på 860 x 2 + 2 470 x 2 = 6 660 kr för 2019. 2020 har detta ökat till 940 x 2 + 2 770 kr x 2 = 7 420. 11% ökning i matkostnaderna på ett år – något mer än de 2% som antas i inflation. Barnen äter sin lunch på dagis, och tre till fyra dagar i veckan äter de även frukost, medan jag och maken har hemlagat alla mål. Ovanpå detta har ”förbrukningsvaror” (”dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper med mera”) gått från 270 kr till 280 kr, en betydligt mindre ökning.

(I det gamla inlägget var dock beräkningen på så familjen såg ut då, d v s ett barn 6-11 månader som åt all mat hemma och ett barn 2-5 år, om någon undrar varför siffrorna inte var exakt samma)

Även detta år kommer vi att landa på en snitt-månadskostnad som är något under den kostnad Konsumentverket tycker är rimlig (vi går precis över 7 000 kr sett över året). Jag tycker fortfarande att 7 400 kr för mat varje månad för två vuxna och två ganska små barn är väldigt generöst tilltaget – vi äter ute då och då, vi köper närproducerat kött, Crowd farming-frukt, och så vidare. Det är ju inte i närheten av ett minimum som vi skulle kunna leva på.

Klädkostnaderna har gått från 470 kr månad för en 1-3-åring, 710 kr för en 4-6-åring, och 660 kr/person för vuxna 26-49 år, till 690 kr för 1-3-åringen, 950 kr för 4-6-åringen, och 500 kr/månad för 26-49-åringar. Kanske insåg de att 660 kr i månaden för en vuxen är en bra bit mer än nödvändigt? Däremot vet jag inte varför jag skulle behöva lägga 710 kr i månaden för min femåring, det tycker jag är bisarrt mycket pengar på kläder (11 400 kr om året!). Även 690 kr i månaden för min tvååring (8 280 kr/år) är mycket pengar tycker jag. Men det är klart, ska allt vara nytt från Polaren o Pyret så…

I beskrivningen är det att denna beräkning ska vara för ”ett basbehov av kläder och skor som används till vardags, på fritiden och vid festligare tillfällen. Här ingår även tillbehör som väska, klocka och paraply.” Om vi skulle lägga så här mycket pengar i familjen varje månaden, så skulle vi lägga 31 680 kr om året på kläder. Herregud. Vårt snitt det här året ligger på ca 1 100 kr per månad för hela familjen, eller drygt 13 000 kr om året.

Personlig hygien går på 650 kr för en 1-3-åring numera (640 förra året), 140 för 4-6 år (140 kr förra året), och 500 kr/månad för 26-49 år (490 kr förra året). Således ingen större skillnad för att det råkat bli 2020 istället för att vara 2019. Samtidigt kan jag ju fortfarande invända att det är mycket pengar på ”hygien”. 1-3-åringen har större budget vilket jag tolkar som orsakat av att den åldern vanligen har blöjor. Eftersom vår yngsta varit blöjfri dagtid sedan hon fyllde två sparar vi mycket pengar där (det går åt en Lidl-blöja om natten numera). Totalt får familjen lägga 1 790 kr på ”hygien” varje månad, eller 21 480 kr om året, vilket jag tycker låter ganska mycket, även om det ska täcka ”sådant som tvål, tandkräm, blöjor, hårklippning med mera samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök (undersökning) för vuxna”. Det blir radikalt billigare om man klipper sig en gång var artonde månad, klipper sin man hemma själv, och färgar sitt eget hår… Annars ryker den där potten på 500 per vuxen väldigt snabbt, tänker jag.

Medier-kategorin täcker ”kostnad för bredband, fast telefoni, streamingtjänster, dagstidning med mera.” Denna kategori har gått från 1 210 år 2019 för en familj på fyra, till 1 290 kr per månad det här året. För vår del kostar bredbandet (Bahnhof) drygt en tusenlapp var tredje månad, och sedan har vi våra streamingtjänster (för närvarande Viaplay, samt förskottsbetalat ett år för Disney+), vilket inte ens kommer upp i 200 kr i månaden. Vi stöttar tidningen Kvartal med drygt 100 kr i månaden. Totalt sett blir denna kategori för vår del ca 650 kr i månaden. Eftersom två streamingtjänster egentligen är onödigt (ärligt talat hade jag klarat mig helt utan dem, men resten av familjen gillar TV) är detta ytterligare en generös kategori från Konsumentverket. Det finns också billigare bredband, men vi tycker om Bahnhof som företag och de levererar en stabil tjänst.

Fritid och lek kanske också kan kommenteras. ”Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, föreningsavgift, med mera.” 270 kr i månaden för 1-3-åringar, 450 kr för 4-6-åringar, och 690 kr för 26-49-åringar. 2 100 kr i månaden totalt för vår familj 2019, och detta året mindre med 200 + 410 + 640 per vuxen, totalt 1 250 kr. Någonstans skulle väl svångremmen dras åt? Vår yngsta lägger får inte ”fritid och lek” för några 200 i månaden, det är när jag hittar begagnade böcker för 10-25 kr styck som jag köper det, och cykel behöver hon ju som tur är inte ny så ofta (och även de köps begagnade).

Äldsta dottern går på balett och simskola, så hennes pott på 450 kr äts upp desto snabbare – och då är varken simskola eller balett någon (i nuläget) dyr aktivitet att hålla på med. Skulle de börja rida lär den pengen inte räcka någonstans alls, utifrån vad jag hört om vad det kostar… För min och makens del betalar jobbet via friskvårdsbidraget våra gymkort. Cykel behöver som tur är inte köpas särskilt ofta, till skillnad från för barnen.

Hur stämmer era utgifter överens med Konsumentverkets rekommendationer? Lägger ni mer eller mindre, och i vilka kategorier?

Dela: