Rätten till en bostadsrätt

Rätten till en bostadsrätt

SVT gör en serie om bostadssituationen i Sverige. Mest är det snyftartiklar i stil med “De bor fem personer i en trea” och liknande, men den här artikeln fångade mitt öga för att det var faktiskt ett annat perspektiv.

Emil är 21 år gammal och förra året köpte han sitt hus. 125 m2 i Kopparberg, med garage och källare. Mystifierade frågar SVT hur detta gick till, hur kunde han köpa sitt eget hus som 20-åring?

– Det handlar om att jobba och spara. Man måste prioritera rätt saker. Har man det rätta psyket tillräckligt länge, då kommer man till slut ha råd med ett bra hus.

En annan är 26-åringen Johan som köpte sin gård i Hylte kommun. Det är billigare att bo på landsbygden och eftersom han började spara som tonåring för att kunna köpa sitt drömhem gick det vägen.

Härligt att SVT väljer att ta in åtminstone någon som ser på saken som en prioriteringsfråga.

Man får ju spara pengar hela sitt liv för en etta“, tycker en 22-årig Wilma, för att få ihop till en kontantinsats på 240 000 kr. Nå, lite tidigare än så tycker jag att man borde kunna nå en kvarts miljon, men det är väl bara jag. Det kanske också bara är jag, men det låter underförstått av Wilmas uttalande som att man borde få pengarna i handen när man fyller 18 så att man kan köpa sig sin lägenhet. I vilket fall som helst ska man inte behöva spara ihop till det.

Det är lustigt hur olika ungdomarna resonerar – Johan och Emil å ena sidan, Wilma å andra sidan.

Ska det vara en rättighet att kunna köpa sig ett boende som tjugoåring? Om man svarar ja på den frågan, då blir nästa fråga hur det ska gå till. Tänker man sig att alla tjugoåringar ska ha rätt att låna (skuldsätta sig) obegränsat? Ska man skapa en parallell marknad för de som inte är lika väl bemedlade som andra, så att det finns boenden som bara de mindre bemedlade kan köpa? Ska man sätta tak för hur mycket lägenheter får kosta? Ska man lotta ut boendena istället?

Visst borde det förmodligen byggas mer – men de centrala, fina lägenheterna kommer inte att bli särskilt många fler även om städerna breder ut sig mer, och stora boenden för stora familjer kommer alltid att vara dyra.