3 10 2018 | Allmänt, Investeringar |
Finanstwitter (sök t ex på #pratapengar för att hitta folk om du är ny) är roligt att följa, och bland ämnena som diskuteras finns ju alltid hela är-vi-på-väg-mot-en-krasch-eller-en-större-sättning. Det spekuleras fram och tillbaka om det är dags nu, om ränteläget och bostadspriser och fallande svensk krona och allt det andra som hänger samman med de där sammanlänkade faktorerna, om det gör att vi är på väg mot ”bostadskraschen” (efter IT-kraschen och finanskraschen).
Att gemene man ger sig in på börsen ska ju vara någon slags tecken på att Slutet är nära. ”När taxichaffisen börjar snacka aktier,” muttrar de mer insatta på börsen och tycker att då ska man dra öronen åt sig. Det är det här med att det dräller in nytt folk på såväl finanstwitter som Avanza och Nordnet (det tog Avanza 44 mån att gå från 0 till 200 000 kunder, men från 600 000 till 800 000 tog 6 kvartal enligt denna tweet – visst är det alltid svårare i början, men man kan ju också tänka sig att fler vill prova lyckan på börsen när det verkar som att det bara kan gå uppåt), Unga aktiesparare och Aktiespararna.
Och jag är ju en av de nya, så jag känner mig träffad varenda gång det där diskuteras.
Meeen sen tänker jag att mitt intresse för börsen föddes inte ur en haussning av börsen. Mitt intresse började ju faktiskt med en kreditkortsfaktura som var alldeles för hög, och det tog flera månader från det att jag började med mitt Exceldokument över våra utgifter, tills jag började titta in på makens Avanza, och ytterligare ett tag innan jag kände mig kunnig nog att göra några förändringar på mitt eget Avanzakonto, eller föreslå förändringar på hans. När jag väl gjorde det var det väl snarare så att jag tyckte vi borde växla över till en del fonder och ”säkrare” aktier än de maken hade investerat i, snarare än att jag hoppade på någon het trend som Bitcoin eller cannabis.
Jag kan väl inte säga att jag ser fram emot någon större sättning (som ju är mer sannolik än en krasch, har jag lärt mig via poddar), men det kommer att bli intressant att se hur jag reagerar. Mina regler för köp och sälj har börjat ta form ordentligt, men jag har bara varit med i uppgång så vi får se om det håller när alla siffror blir röda. Jag hoppas det, så att jag inte blir den typiske in-på-toppen-ut-på-botten.
2 10 2018 | Barn |
Vår yngsta är så liten att hon har blöjor. Jag såg någon beräkning nånstans om att barn antas använda ca 1 000 blöjor per år (vilket jag tycker känns lågt, det går ofta åt fyra per dygn, och då skulle vi snarare landa på uppåt 1 500 st/år). Dagens svenska barn blir i snitt blöjfria runt 3,5 års ålder på dagtid, vilket innebär att det med beräkningen 1 000 per år går åt ca 3 500 blöjor från födseln tills dess att barnet lärt sig att gå på potta/toa. De är dessutom inte natt-torra enligt statistiken förrän ett halvår senare, vilket innebär ytterligare ett gäng blöjor, men vi utgår från 3 500 för att det är enklare.
Ska man köpa 3 500 blöjor blir det en inte helt obetydlig utgift. Snittpris är svårt att säga, eftersom blöjor i de större storlekarna kostar mer än de små, och varierar så klart stort beroende på var man handlar (vilket är lite poängen här). Någonstans mellan 1 och 3 kr/st kan man nog räkna med, så vi kan ju säga att det blir 2 kr/st som snitt. Det innebär att de där 3 500 blöjorna kostar 7 000 kr över åren.
Så vad kan man göra åt saken?
1) Så länge man är tvungen att ha blöjor får man leta extrapriser. Många butiker har billigare pris på sina blöjor när man handlar andra varor i butiken för en viss summa. Vissa har en successivt sjunkande prisstege – desto mer man handlar, desto billigare blir det. Ska man ändå handla för veckan så kan man ju passa på. Jag försöker se till så att snittpriset per blöja ligger på runt kronan, helst lite under en krona – och det går absolut!
2) Flera av blöjtillverkarna har kundklubbar, t ex Libero. Registrera förpackningarna och få bonuspoäng, som sedan kan bytas ut mot något i deras poängshop. Jag brukar välja att få ut presentkort som sedan används för att inte betala lika mycket för blöjorna.
3) Vill man få bort kostnaden i betydligt större utsträckning, och dessutom göra en insats för miljön, är tygblöjor en väg att gå. De kostar en del i inköp (men det finns en begagnatmarknad som man kan ha i åtanke både vid inköp och när de inte längre behövs) och kan upplevas bökigare än de superabsorberande, supertorra, och supersköna (enligt reklamen känner ju barnen knappt av dem!) engångsblöjorna, men i längden tjänar man på det. Dessutom leder de i stor utsträckning till nästa punkt…
4) Tidig blöjfrihet! Förr blev barnen blöjfria vid 18 månaders ålder, men numera not so much. Tack vare de extremt superduperfantastiska blöjorna enligt punkt tre så är blöjor inte det minsta obekvämt för ungarna (eller deras föräldrar), och därmed blir varken de eller deras föräldrar särskilt motiverade till att sluta med blöjorna. Det blir till och med så att ungarna kan bli rädda för att bajsa nån annanstans än i blöjan. Helt enligt tillverkarnas önskemål… Men tidig blöjfrihet är inget konstigt, och definitivt inget skadligt för barnet. Det är inte så att de är genetiskt programmerade att gå med blöja. Äldsta dottern babypottades från tre veckors ålder, och vid ett års ålder bajsade hon i princip aldrig någon annanstans än i pottan, och kisset hamnade i stor utsträckning där också. Då var vi nere på kanske två blöjor per dygn istället för det dubbla (och jag slapp byta bajsblöjor, yay!). Hon blev helt blöjfri, både dag och natt, en månad innan sin tvåårsdag, dels tack vare babypotting och dels tack vare boken ”Blöjfri på tre dagar”. Det är en bok som rekommenderas varmt!
Att slippa drygt 1,5 års blöjor, som det blir om man tar snittåldern på 3,5 minus de knappt två år som dottern var när hon blev blöjfri, så handlar det om 1 500 blöjor och 3 000 kr, förmodligen mer eftersom det nog går fler blöjor än så. Dessutom är det en kraftig besparing på miljön.
Vill man ha en punkt 5 så kan man ju dessutom investera i ett bolag som tillverkar blöjor, t ex Essity (avknoppas från SCA, så det står fortfarande SCA på blöjpaketen) som äger Libero. Då kan man ju tjäna på att andra inte gör sina ungar blöjfria tidigare!
Bild-cred: Designed by yanalya / Freepik
1 10 2018 | Allmänt |
Numera förespråkar jag allt mer att inte shoppa nytt om man inte måste, både för miljöns skull och för plånbokens. Mer prylar är inte vad världen behöver, och inte mitt hem heller. Städandet av befintliga prylar tar redan alldeles för mycket tid… (Vilket är varför jag skriver det här på en typ sex år gammal Ipad som snart inte orkar mer.)
Men ibland måste man ju, och då är det bra om man kan göra det så billigt som möjligt.
En del förespråkar siter som Pricerunner, men jag tycker rätt ofta att de inte alls hittar de bästa erbjudandena, så förutom för typ teknikprylar brukar jag inte använda dem.
Något jag använder desto mer är Refunder, Cashbacker, Cashbackshopping, BonusWay och MyBonus. De har samma princip allihopa, vilket är att de ger en viss procentuell återbäring på ditt köp. Affärsidén är att siten, t ex Refunder, egentligen är som en gigantisk reklamsite med reklamlänkar, och de ger dig en del av det de får in på att du klickar via deras hemsida.
Jag brukar kolla samtliga för att se vilka som har bäst erbjudande på just den site jag vill köpa varan från. På större köp, såsom mobiltelefoner, kan det bli flera hundralappar om det är en dyr mobil och en site med vettig ”cashback”. Även på mindre köp med små procentsatser är det ”många bäckar små”-principen som gäller. Total återbäring för mig på Refunder, som är den jag använder oftast, är över 2 000 kr vid det här laget!
Går du via mina länkar får både du och jag lite extra när du handlat – win-win för oss båda!
För att göra det tydligt:
Refunder: 50 kr till dig, 100 kr till mig när du handlat för minst 100 kr (inom 45 dagar från registreringen)
Cashbacker: 50 kr till mig när du handlat för minst 100 kr
Cashbackshopping: 50 kr för oss båda när du fått 10 kr i uttagbar cashback
BonusWay: 50 kr i bonus till dig, 50 kr till mig
MyBonus: 50 kr i välkomstbonus för dig och jag får 10% av den totala årsåterbäringen på det du handlar
Reward Network: ingen välkomstbonus, men man tjänar pengar om man värvar någon (jag får % på återbäringen du får, och värvar du får du i din tur % på vad de handlar)
Använder du någon cashback-site?
