3 01 2020 | Hushållsekonomi, Investeringar |
Privata Affärer skriver om en undersökning från Swedbank om svenskarnas sparande. 3000 personer har intervjuats (jag hoppas att jag någonsin får svara på en sån här undersökning, det hade ju varit roligt!) och det visar att sparfilosofin bygger på sparkonto ihop med en fondportfölj. Artikeln specificerar inte andelen som har sparkonto som främsta sparform, men det får ju vara en rimligt hög andel för att kallas ”nyckelfaktor”.
Man blir ju lite ledsen när man hör det, med tanke på att det är rakt upp och ner kapitalförstöring.
Vi hade diskussionen här på nyår om sparande på börsen. En kompis som är en av många människor som blivit bränd av nedgången 2008 sa att trots att han låg kvar i fonderna till 2016 hade de inte ens kommit upp till samma värde igen. Med tanke på hur Stockholmsbörsens kurva sett ut över de senaste 20 åren börjar ju jag undra vad han låg i för fonder och hur hög avgift dessa hade, men alldeles oavsett var effekten att han, bortsett från pensionen, inte längre har några pengar på börsen.
Han och många andra, uppenbarligen.
Men att ha pengarna på sparkonto innebär ju en garanterad förlust. Inte ens de med i dagsläget ”hög” ränta – runt 0,60-0,65 sist jag kollade på ställen utan bindning och med insättningsgaranti – hänger med inflationen. Du får således mindre för pengarna i slutet av året än du fick i början av året oavsett att du fått lite ränta på pengarna. ”Tryggheten” i sparkontot betalar du med en garanterad värdeminskning.
Även vi har ett buffertsparande på bankkonto, men då med den ”höga” räntan nämnd ovan – 0,65 så att vi åtminstone får någon avkastning. Men resten utöver bufferten är investerade på börsen – och inte i räntefonder, som också verkar vara populära enligt artikeln. (Jag förstår konceptet av räntefonder som kudde vid sidan av investeringar i andra typer av fonder eller aktier för att mildra vid nedgång, men inte som enda investering.)
Börsen kommer att gå upp och gå ner. På kort sikt är börsen högrisk, och ska du ha pengarna inom snar framtid så bör de inte ligga på börsen. Men har du ett långsiktigt sparande med över tio års sparhorisont, såsom barnspar eller pensionssparande, då bör de definitivt in på börsen och jobba (sen val av strategi, från passiva indexfonder till aktieköp är upp till var och en). Det har de senaste 100+ åren visat sig vara det allra bästa stället för pengar, även om jag ju får lägga till den där disclaimern som alla poddar och proffs skriver: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
26 12 2019 | Allmänt, Hushållsekonomi |
För några dagar sedan hörde svågern av sig. Han och hans fru sparar till sina barn varje månad, och hittills har dessa pengar landat på ett ”säkert” sparkonto med nollränta. För 2,5 år sedan startade svågern ett konto på Avanza, men sedan kom han inte längre, utan överföringarna har stått kvar till bankkontot.
Nu skulle det bli ändring på det.
Första idén var 100% i Avanza Zero. Jag och maken tyckte att det fanns bättre varianter – eftersom Avanza Zero bara investerar i de 30 största bolagen på svenska börsen är den en ganska smal fond.
För enkelhetens skull kom svågern över och vi hjälpte till att sätta upp automatisk överföring och investering i tre olika fonder: Avanza Global (40%), Skandia Sverige Exponering (30%) och Spiltan Aktiefond Investmentbolag (30%). Bra bredd och låga avgifter. Svågerns önskemål var att det skulle vara enkelt och att han i princip aldrig skulle behöva titta på det igen. Automatiskt och bortglömt.
Vi visade grafer över vilken utveckling investeringarna skulle kunna ha över de 15-20 år som pengarna är tänkta att ligga och gotta till sig. Givetvis med hela ”historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning”-grejen, men ändå. Att visa en ränta-på-ränta-graf är väldigt motiverande.
Det var faktiskt så motiverande att svågern när han kom hem satte upp sparande även till sig själv och sin fru i samma fonder som till barnen. Och sedan började han berätta för en kompis om hur bra det var med investeringar… Jag och maken kände att vi gjort en god gärning sådär lagom innan jul, och vem vet, det kanske får ringar på vattnet.
22 12 2019 | Allmänt, Hushållsekonomi |
Vår nya ränta blir 1,08%. Vi betalar av en liten summa på lånen i samband med att vi lägger om lånen, och i och med dessa två händelser kommer vi att minska våra årliga räntebetalningar med knappt 20 000 kr. De pengarna kan läggas på roligare saker (aktier, till exempel!). Nu är ju inte besparingen riktigt så stor med tanke på ränteavdraget, men det är ändå många sköna tusenlappar som stannar i våra fickor istället för att hamna hos banken.
Vi har valt att binda räntan i 2 år. OMG bundet lån, ni är så korkade, tänker en del.
Och det kanske vi är. Banken ska ju trots allt ta ut en premie på att binda lånen. Jag var inför den här omgången av låneförhandlingar fullt inställd på att vi skulle ha rörlig ränta – så mycket har jag trots allt lyssnat på podcasts och läst bloggar de senaste åren. Man har alltid tjänat på att ha rörlig ränta, och allt det där.
Så varför landar vi i bunden ränta trots allt?
Länsförsäkringar, vår bank fram till siste december, erbjöd 1,43% i rörlig ränta, och 1,29% på 1 års bindningstid. Danske bank erbjöd, eftersom vi är medlemmar i Läkarförbundet, 1,19% på 1 eller 2 år. Vi tog detta till LF varpå de erbjöd 1,12% (eller snarare, de erbjöd en viss rabatt mot listräntan, och listräntan kan ändras). I samtliga fall var rörlig ränta betydligt högre – Danske banks rörliga var 1,54%. Det hade säkert gått att tjata till sig något lägre, men vi kände att det bara var onödigt. Istället kunde vi konstatera att vi kunde flytta tillräckligt mycket kapital (tack till en sund ekonomi!) till Danske för att få en tvååring på 1,08%.
Vi tror att det ska enormt mycket till för att de rörliga räntorna ska ligga markant under 1,08% de närmsta två åren. Och det behöver vara markant, för när vi pratar de här nivåerna är det inte särskilt mycket pengar det handlar om i vilket fall som helst. Så vi tar ett bet på att räntorna kommer att ligga högre – precis som de gör just nu – och att vi får ett bättre deal på det här sättet. Om två år kan jag återkomma om vi fick rätt… Dessutom vet vi exakt hur mycket som kommer gå åt varje månad till räntorna, i två år framöver. Även om vi har stora marginaler i vår ekonomi är det skönt att slippa ens fundera på vad räntekostnaden kommande år blir.
Skillnaden mellan LF och Danske var i slutändan så liten att vi egentligen kunnat stanna på LF – skillnaden är 3 000 kr om året (det är trots allt en del bök med att ha bankmöten, flytta allt, få nya kort, se till så att autogiron mm går över utan problem…). Men vi gillar den lite längre bindningstiden (vi har heller inte några som helst planer på att flytta) så att vi slipper göra om det här redan om ett år. Dessutom erbjöd Danske en del annat med gratis bankkort/konto första året och därefter 50% alla andra år efter det, vilket är ett antal hundralappar om året.
26 05 2019 | Allmänt, FIRE, Hushållsekonomi, Var börjar man? |
Så var ska man börja för att få pengar över så att man kan betala av sina lån och/eller börja spara till buffert och investeringar? Det finns hela böcker på området, och gott om bloggar – det här är ju en av dem, fylld av tips och tankar kring hur man lever billigare. Här är en sorts sammanfattning.
Till att börja med är det är dags att titta på dina utgiftsposter och se var det drar iväg. För vår del var mat en enorm kategori som tog stora pengar i anspråk. För de flesta är boendet något som kan ta en stor del av lönen, inte minst om man har stora lån och därmed en hel del ränta som banken vill ha in. Det som ger störst påverkan för de allra flestas ekonomi är därför att flytta till något mindre och billigare – men huruvida det är realistiskt för just dig får du själv ta ställning till.
Är det någon helt annan kategori som drar iväg? Finns det saker ni faktiskt smärtfritt kan ta bort, saker ni inte ens kommer ihåg varför ni betalar för? Exempel kan vara:
- Abonnemang som ligger och äter pengar utan att ni använder dem (man behöver inte ha tre streamingtjänster igång samtidigt)
- Gymkort och liknande som ligger på månatligt autogiro men som inte används
- Hämtkaffe på Espresso House/7-Eleven/liknande
- Uteluncher trots att matlåda är ett fullgott alternativ
- Cigaretter, snus, godis, chips, läsk och andra saker som är kassa för både hälsa och ekonomi
- Klädinköp – behövs det verkligen en tröja till? Samma sak med skor – behöver du ett par till när du redan har tjugofem par i garderoben?
- Alkohol, på samma tema som rökning, snus och snask
En annan bra regel är: Handla aldrig mer något på avbetalning. Har du inte råd just nu så har du inte råd. Bara för att du vill ha något just nu betyder det inte att du ska ha det. Lär dig längta efter saker. Vad som helst du köper på avbetalning kommer i slutändan att bli betydligt dyrare än om du betalat det kontant – det är därför affärerna gärna vill att du köper på avbetalning. Det är inte för din skull det erbjuds.
För flera jag pratat med som börjat ta tag i sin ekonomi – inklusive för vår del – blev det per automatik så att vi sparade pengar, bara genom att vara medvetna. Vi insåg att trehundra spänn på en fika en gång i veckan adderar upp till stora pengar över veckor och månader, och började ha supermysiga hemma-fikor istället som bara kostade en bråkdel. Plötsligt blir det bara lite mer motstånd mot att klicka ”köp” på en vara i onlinebutiker, och man inser att man inte behöver nytt fullt så ofta. Kläder har de flesta av oss för så lång tid framöver att vi absolut inte behöver handla mer.
På andra sidan finns inkomsterna. Finns det möjlighet att öka dem? Sälj av prylar på Tradera, Blocket, Facebooks Marketplace och olika sälj-grupper på Facebook. Se till att pengarna du får in på detta sparas, inte hamnar i mer spenderande. Kanske har du något sido-gig du kan ta betalt för? Själv gör jag tårtor och hemsidor.
20 05 2019 | Allmänt, Hushållsekonomi, Var börjar man? |
Så, du har gjort en uppställning över en månads utgifter och inkomster. Du har kommit på ditt varför. Och nu är det bara att göra något åt situationen.
Oavsett vad du kommer fram till efter en första genomgång – att du redan får till ett sparande varje månad, att du bara precis går runt, eller att du går minus – är det dags att börja ta tag i ekonomin i riktning mot det du bestämt tidigare. Har du redan ett okej sparande är det kanske fullt tillräckligt att bara fortsätta på samma sätt som du gjort tidigare. Eller så kanske du vill öka sparandet för att snabbare nå dina mål? Du kan ju också behöva göra fler månadsuppföljningar om du misstänker att det skiljer sig kraftigt åt mellan olika månader.
Om du går minus och har behövt ta lån för att täcka dina utgifter är nästa steg att kolla exakt vilka lån du har, hur mycket de är på, och vilka räntor du har på lånen. Vad gäller avbetalning kan man köra olika metoder – att börja med det minsta lånet alldeles oavsett räntan, bara för att få en positiv känsla av att ha betalt av ett lån snabbt, eller börja med lånet med högsta räntan. Det beror förmodligen på hur stora dina lån är och hur många du har. Om de små lånen är de som har högst ränta spelar ju metoden ingen roll. Välj något som passar dig. Har du större lån med hög ränta är det däremot en bra tanke att börja med dem först, eftersom räntan kommer äta upp mycket av din betalningsförmåga annars.
Har du möjlighet att få ett hopbakslån kan det vara en idé – om du:
- Kan hålla dig till att de nya pengarna du lånar faktiskt går till att betala de gamla lånen, och
- Räntan på hopbakslånet är bättre än på de lån du bakar ihop. Ta givetvis inga nya konsumtionslån.
Huslånet är ett litet eget obs, som inte behöver betalas tillbaka på samma intensiva sätt som konsumtionslån (inklusive billån). Har du bra ränta på ditt bolån och en belåningsgrad under tvångsamorteringsgränsen kan jag tycka att man kan välja själv hur snabbt man vill fortsätta amortera ner. Under 50% är bekvämt att ligga, om möjligt – men det kan ta lång tid att nå dit. Vi har 44% belåningsgrad och kommer inte amortera av särskilt mycket mer, eftersom räntorna är så låga. CSN är också ett mycket fördelaktigt lån som inte behöver betalas av väldigt snabbt.
Har du fakturor som gått så långt som till Kronofogden behöver du ta tag i det bums. Det kan säkert kännas obehagligt, men inget blir bättre av att du skjuter upp det. Ring dem nu och skaffa dig fullständig koll om du inte redan har det. Det finns också budget- och skuldrådgivare i varje kommun.
För bra inspiration gällande att betala av konsumtionslån kan du läsa om Utbrytningen – de har lån de håller på att betala av efter en omläggning av sina liv.
I nästa del tar vi och tittar på tips om hur man snabbt kan minska utgifterna.
12 05 2019 | Allmänt, FIRE, Hushållsekonomi, Var börjar man? |
När du har skaffat dig koll på dina utgifter (och inkomster, men de har man oftast bättre koll på) är ett bra nästa steg att fundera på varför man vill göra en förändring.
Många lever idag lön till lön, med obefintlig buffert och noll sparande. Det innebär att många ligger farligt nära kanten hela tiden, och om någon av de i familjen med inkomst förlorar den av någon anledning (uppsägning, sjukdom, andra stora händelser) blir det ödesdigert för ekonomin. Samma sak om något förändras – skilsmässa, ohållbar arbetssituation eller kanske ett barn som blir sjukt. Lever man med att hela tiden göra av med alla inkomster blir det väldigt snabbt väldigt tufft om inkomsten minskar.
Så varför vill du spara?
För egen del började vi med ett sparande för vår egen säkerhet. Det allra första vi ville ha var en ordentlig buffert att ta från om något hände. Vi har hus, bil och två barn, så vi har valt att ha en relativt stor buffert på fyra-fem gånger våra månadsutgifter. Vi väljer att räkna på månadsutgifter snarare än månadsinkomster, eftersom inkomsterna för vår del inte säger vad vi faktiskt behöver.
Eller vill du spara mot något? Att i framtiden gå ner i arbetstid? Att kunna gå i pension vid sextio istället för sextiosju? Att köpa den där stugan vid havet där du ska skriva din bok?
Det spelar ingen som helst roll vad du kommer fram till för anledning, bara du vet själv. I en familj är det ju bra om åtminstone de vuxna är överens om vad sparandet är tänkt för.
När vi hade en buffert som vi var nöjda med började vi investera det som blev över istället. De pengarna finns nu också om något skulle hända, givetvis, och för vår framtid. För att kunna gå ner i arbetstid utan att det påverkar oss ekonomiskt, och för den delen kunna välja att inte jobba alls framöver om det skulle vara det vi önskar.
Kanske är gå ner i tid och tidig pension långt ifrån där du är nu. Kanske vill du bara få lite mer än näsan över vattenytan innan du kan börja tänka längre. Det är också helt okej. Börja med att se över dina utgifter och inkomster, och när du vet varför du vill göra något åt dem, då blir det mycket enklare. Har du ett konkret mål i sikte är det otroligt mycket lättare att avstå det där nya klädesplagget, den varma koppen cappuccino i coffeshopen, och lunchen ute för att du inte orkade göra matlåda.
Vi började ta tag i vår ekonomi när vi insåg att det gick ut 44 000 kr på en månad, och vi inte visste var de pengarna tagit vägen. Kontoutdraget avslöjade att vi la 12 000 kr i månaden på mat trots att vi i princip bara var två vuxna som åt. Vi har inte gjort allt på en gång, men successivt har vi skalat av och nu går vår familj runt på ungefär 20 000 kr i månaden som grund. Vi vet varför vi sparar och att avstå dyra uteluncher och allsköns prylar är ingen uppoffring. Att ha buffert och investeringar ger ett inre lugn, helt enkelt.
