Oro och lugn

Oro och lugn

Hushållen har inte varit så här nedstämda angående ekonomin på många år, enligt de som håller koll på den typen av saker. Jag förstår det, och känner av samma nedstämdhet.

Förbered er på det värsta, stod det i någon artikel på SvD som jag inte hittar tillbaka till.

Vi har våra lån bundna till augusti 2023. Vi band på två år förra året, och så här i efterhand hade det uppenbarligen varit bra att binda längre – men medan det är lätt att se klart och tydligt bakåt, är det desto svårare att sia framåt. Vi sätter nu av pengar för att kunna betala av en del av lånen.

Elen är en annan spännande (haha) del av ekonomin. Även där har vi bundet i drygt ett år till, och de nuvarande utgifterna för el är således inte särskilt höga. Men sedan? Vad väntar oss framöver i detta energi-vanskötta land?

Maten blir allt dyrare. Även om vi gått över allt mer till vegetariskt är det fortfarande en stor utgift för en familj på fyra+. Liten äter ju än så länge inte särskilt mycket, men det blir mer. Än mer kännbart är det under sommaren när alla nu är hemma och äter alla mål mat här. När terminen börjar kommer ju barnen åter att äta åtminstone lunch på skolan respektive förskolan. Jag kommer fortsätta fokusera på vegetariskt, svinnlådor, och i säsong.

Transport är en seg historia, den också. Nu är juni-juli en särskilt tung månad utifrån att vi sommarsemestrar i Sverige och kör till våra destinationer för det mesta, men oavsett när tankningarna blir av så är det ju ett hårt svidande plåster att dra av. Någon gång framöver blir det väl en elbil, men samtidigt kan man ju fundera på hur stabil elleveransen kommer vara, och vad den kommer kosta. Jag är inte övertygad om elbilarnas förträfflighet, sure, de är ”miljövänliga” när de rullar på gatorna, men om vi tankar dem med el från kolkraftverk, hur miljövänligt är det? Och hur snäll är tillverkningen av bilarna i sig? Jag har inte satt mig in i frågan, men precis som vindkraftverk som tutas upp som det mest miljövänliga, tror jag inte att det nödvändigtvis är hela sanningen.

Det närmsta året kommer förmodligen inte se så stora sparkvoter för vår del. På årsbasis hittills ligger vi på drygt 26%, vilket är okej, men inte nära målet om 40%. I höst går maken på föräldraledighet en dag i veckan medan jag börjar jobba en dag i veckan, och därefter kommer han gå på föräldraledighet i betydligt större utsträckning medan jag återgår till jobb. Eftersom han som överläkare har en avsevärt högre lön än min ST-lön kommer det märkas av i vår ekonomi.

Som tur är kommer våra inkomster ”rätta till sig” lagom till att både lån och elavtal förfaller och ska omförhandlas. Även om ingen av oss planerar att arbeta heltid framöver – för att vår egen hållbarhet är viktigare än en superhög sparkvot – kommer det vara två bra deltidslöner. Av den anledningen försöker jag hålla mig så lugn som möjligt avseende vår ekonomi och framtidsutsikter. Vi har ju också en hel hög investerat på börsen, och även om det gått ner så är det en väldigt behaglig sits att sitta i. Vi har att ta av, även om räntorna går upp till (för vår generation) skyhöga nivåer, och vi kan då välja att betala av en del eller till och med hela lånet.

Men det är sommar, sol av och till, och jordgubbarna är goda. Det finns annat att fokusera på än bara ekonomi. Glöm inte det andra viktiga!

Dela:
Bolån och amortering

Bolån och amortering

Innehåller reklamlänk för Lunar

Våra bolån är bundna på 1,07% till augusti 2023. Vi har alltid kört bundna räntor, och just nu känns det väldigt bra, även om det i någon period inte var lika bra. Men det är precis för det här som vi har valt bundet – för att veta hur utgifterna kommer se ut över längre tidshorisonter.

Inför augusti 2023 räknar vi med ordentligt höjd bolåneränta, det vore att sticka huvudet i sanden att förvänta oss något annat. I och med det planerar vi att betala av en del av lånen. Vi har knappt 45% belåning på huset så vi omfattas inte av något amorteringskrav, men när räntorna går upp är det mindre fördelaktigt att ha lån. Så då betalar vi av en klumpsumma på dem.

Under tiden som pengarna väntar har jag kollat runt på räntor på bankerna. Vi tänkte först köra SBAB, men så höjde Avanzas sparkonton räntan. Sedan höjde SBAB till 0,85%. Men ingen av dem slår Lunar, som i skrivande stund har 1,05% upp till 1 050 000 kr. Så nu skjutsas pengarna dit och får vila där tills det är dags för avbetalning på lånet.

Man kan givetvis argumentera för att använda pengarna vi sätter av till amortering till att istället gå in på börsen, inte minst just nu när den har sjunkit så mycket. Vi går in på börsen också, men när det gäller räntorna är vi skapligt säkra på hur läget kommer se ut om ett år (dvs högre räntor än just nu), men vi vet inte hur börsen kommer se ut. Den kan ha återhämtat sig bra, eller så har den inte gjort det och ligger ungefär som nu, eller så ligger den lägre. I det fallet tar vi det säkra före det osäkra och låter pengarna vila utanför börsen. De kommer förlora köpkraft i och med inflationen, men eftersom våra lån ligger stilla kommer våra pengar betala av lika mycket av våra lån om ett år, som samma summa hade gjort idag.

I slutändan handlar det om att kunna sova gott om natten.

Sen väntar jag på ytterligare räntehöjningar på sparkontona. Med tanke på hur glada bankerna är i att höja bolåneräntorna, så kan man ju tycka att sparkontona borde följa efter. Men nej. Vår bank (Danske Bank) har fortfarande 0% ränta på sitt sparkonto…

Dela:
Matkostnader för maj

Matkostnader för maj

I maj månad blev det åter fokus på mat för min del, för att få ner kostnaderna där lite. Familjen består nu av fem personer, där även den minsta börjat ät lite grann, men det är försumbart. Av övriga äter barnen lunch och mellis på förskolan respektive skolan, och resten av dagens mål hemma. Maken har nästan alltid matlåda med sig, och jag äter också rester för det mesta (eller skippar lunch till förmån för en knäckemacka ibland).

De senaste månaderna har våra matkostnader ökat, precis som för de flesta. Det märks när man är många i familjen och med jämna mellanrum bjuder andra.

Plötsligt är smör för 54 kr/paket ”extrapris” liksom…

I april var våra matkostnader plötsligt på 9 000 kr. Förvisso med en låda kött från Gårdssällskapet på 1 600 kr som vi beställer då och då med ett par månaders mellanrum (det är i princip det enda kött vi köper), men ändå. Det var saftigt (inte köttet, eller ja, det också). Av dessa 9 000 kr var 1 700 kr ”utemat”, dvs mat på restaurang eller café.

Så inför maj tittade jag betydligt mer på vegetariskt, Under Tian, svinnlådor och erbjudanden. Istället för någon enstaka vego-rätt gick jag över till vegetariskt uppåt fyra dagar i veckan. Vi äter inte ”låtsaskött” (quorn, korvish och liknande), utan håller oss till grönsaker, bönor, linser, etc. Till min förvåning skedde detta med mycket lite gnäll från barnen, som istället hittat flera nya favoriträtter. Att de skulle älska zucchinipaj var en överraskning (jag hittade receptet när jag köpte kort-datum pecorino). Även mat som innehåller kött fick se sig självt ”utspätt” med linser och bönor.

Gällande bröd har jag börjat köpa svinnpåsarna på Ica. Gårdagens bröd är utmärkt, och fyra bröd för 30 kr är faktiskt nära vad det kostar att baka själv, framför allt med alla fröer och nötter i bröden. Jag delar dem och fryser in så att man inte behöver ta ut ett helt bröd åt gången.

Resultatet av förändringarna? Maj månads matkostnader landade på 5 300 kr, varav 1 000 kr på utemat.

Avsevärt bättre.

Inte superlåga matkostnader, men det är fullt acceptabelt tycker jag.

Av de 1000 kr på utemat var 400 kr en fantastisk fyrarätters på Stångs Magasin, vår favvorestaurang, där resten betalades av Regionen via ett presentkort för att vi slavade under Covid. Tack, tack för det.

Ytterligare ett nytt toppenrecept från Under Tian är för övrigt bönbiffar med potatisgratäng. Jag gör det till rotfruktsgratäng med whatever rotfrukter som behöver käkas upp. Bönbiffarna var mycket smakrika och trevliga i konsistensen.

Dela gärna med er om ni har billiga favoritrecept!

Dela:
Får vi vara med i FIRE-rörelsen?

Får vi vara med i FIRE-rörelsen?

Tillhör vi ens FIRE-rörelsen längre?

Ibland vet jag inte. Jag har fortfarande stenkoll på varje krona som går ut, men samtidigt är det många kronor som går ut. Sedan vi flyttade har vi fixat en hel del — större delen av vitvarorna har under hösten och vintern gett upp (diskmaskin, köksfläkt, kaffemaskin, micron — det är som att de stod på en femtonårig timer och bara slutade funka nästan samtidigt) och fått ersättas. Vi har bytt fönster som tidigare knappt gick att stänga, målat och tapetserat och nu senast byggt väggen för att skapa tre barnrum.

Även om jag håller i slantarna när det gäller mat (kort datum, svinnsmart, vegetariskt) så går det även där iväg en hel del pengar med två allt större barn (och nu ska tredje börja käka, även om hon hittills är fullständigt avers mot allt vad mat heter). Vi går inte ut och äter särskilt ofta eftersom eh, tre barn, barnvakt, meh. Att gå ut och äta med alla barnen har vi testat men det är inte kul. Hämtmat har vi aldrig varit storkonsumenter av, det kanske händer en gång i halvåret.

Transportkostnaderna ökade när vi bytte bil, vilket vi gjorde för att få plats med tre barn.

Kanske är det bara så att vårt liv med tre barn och hus kostar mer. Får man vara med i FIRE ändå? Eller FI. RE har vi ju aldrig varit så inställda på (även om jag blivit mer intresserad av att ägna mig åt att skriva böcker istället för att vara bunden hela dagarna till fast arbetstid, sedan jag släppte min första roman).

Andra FIRE-bloggare är så väldigt sparsamma, medan jag och maken nu lutar mer åt bekvämligheter än att spara varje krona. Vi har skapat utrymme i våra liv genom ett antal års sparsamhet, och även om vi nu inte har lika hög sparkvot (och därmed frigör tid istället), så ökar ändå våra tillgångar i värde. Vi går runt och har marginaler även om jag inte drar in mer än enstaka tusenlappar just nu. 

Jag köper fortfarande nästan allt till barnen begagnat, liksom mycket av det vi behöver i möbelväg. Under april sålde jag begagnat för 4700 kr.

Men kanske ska jag avsluta bloggen bara för att jag, vi, inte längre uppfyller ”sparsamhetskraven” för att passa in i FIRE.

Eller så får det vara lite olika med vad man värderar mest. Som småbarnsföräldrar x3 har vi begränsat med energi att göra precis allting själva, och optimera för varje krona. Energin behövs för att klara av vardagen med sömnbrist och fullt ös. Vi kollapsar i säng om kvällarna, helt slut. Det får nog vara så just nu och kanske kan någon annan där ute känna igen sig i det. Att FIRE inte bara är för folk som käkar linssoppa fyra dagar i veckan, bygger alla möbler själv, och cyklar till alla destinationer (inget ont om dem givetvis heller!), utan att det handlar om att skapa utrymme i det liv man vill ha. Det utrymmet har vi skapat.

Vi får se vad bloggen innehåller framöver. Kanske mer om vad vi värderar mest, snarare än optimering av varje millimeter i våra liv.

Dela:
Matkostnader för maj

Nya vegetariska favoriter

Sedan tidigare har vi övergått till en helt vego-variant av lasagne, men på sistone har jag drivit på mer för att äta mindre kött. Vi äter fortfarande både kött, kyckling och fisk, men eftersom jag oftast står för matlagningen i veckorna blir det minst två vegetariska dagar. Samtidigt har vi sedan ett tag tillbaka gått mot bättre kött, oftast i form av antingen Gårdssällskapets köttlådor, eller från någon lokal jägare.

Några nya favoriter för vår del:

  • Enchiladas. Grymt gott! Massor av smak, man blir hur mätt som helst, och de är dessutom awesome att ha som matlåda. Barnen är lika förtjusta som vi.
  • Ugnsbakad vitkål. Skär vitkål i skivor (1-2 cm tjocka), på med olja och salt, någon skiva vitlök, in i ugnen på 175 grader i 30 min. Vi åt det med matvete, rostade pumpakärnor och solrosfrön, och aioli. Även barnen gillade det.
  • Kikärtsgryta med solrosfrön mm, och en annan kikärtsgryta har båda två varit överraskande poppis. Treåringen älskar kikärtor, men sexåringen brukar vara tveksam. Men båda dessa gick ner utan problem. Även dessa utgör bra matlådor.
  • Och sedan har vi rårakor av olika slag. Jättegott till lyx som hummer, men faktiskt lika gott till bönor och ”ärtguaca”.

Jag har också börjat pickla rödlök och morot regelbundet så att det hela tiden finns i kylen att ta fram till alla möjliga rätter. Älskar picklat, det är supergott. Bra sätt att ta tillvara om man har lite för mycket av någon grönsak hemma också, så att de inte blir dåliga. Det är superenkelt att pickla och man kan pickla det mesta verkar det som…

Favoritbönorna är svarta, och sedan gillar vi belugalinser och röda/gröna linser. Man får prova sig fram!

Garant har börjat med (tror jag, jag har inte noterat dem förr) trevliga blandningar såsom en boveteblandning där det är en del rött ris, pumpakärnor, och annat gott i som man kokar i 10 min. Mycket trevligt att ha till diverse (t ex ugnsbakad vitkål).

Det jag håller mig ifrån är alla former av ”köttersättning”. Vill vi äta kött så äter vi kött, jag har noll behov av att äta korv-ish, eller något som ska låtsas vara köttfärs. Då ser jag hellre till att vi äter bra sådant när vi väl äter det, och att det är mer sällan än tidigare.

Dela: