Bokrecension: Choose FI

Bokrecension: Choose FI

Jag har läst en del böcker på sistone och inte recenserat dem på grund av tidsbrist, men nu har jag läst Choose FI – Your blueprint to financial independence och jag kan inte låta bli att recensera den.

För den är ärligt talat är det här boken jag väntat på gällande FIRE.

Boken, i första hand skriven av Chris Mamula, ihop med podden Choose FI:s programledare Brad och Jonathan, är en grymt bra grund för den som vill förstå FIRE. Den är inte en enskild individs/familjs upplevelser av att dra ner på kostnaderna och bygga mot finansiell frihet, utan en sammanvägning av de första sådär 50-60 avsnitten av podden.

Boken är uppdelad i sektioner: Get started, Spend less, Earn more, Invest Better och What’s next. Huvuddelen av boken – ca 200 av de 300 sidorna – ägnas åt Spend less, Earn more, Invest better, vilket ju är helt rimligt med tanke på att detta är huvudbudskapen i Choose FI.

Get started täcker dock viktiga bitar, först vilka olika stadier av FI det finns, att man ska hitta sitt varför – en nog så viktig sektion! – och att utveckla ett ”growth mindset” istället för ”fixed mindset”.

(…) those with a fixed mindset believe success is a based on innate ability, while those with a growth mindset believe that success is a result of continued learning, personal development, and persistence.

Spend less handlar om att bli en ”valuist” (värde-are? Värderare? Svårt med svenskt ord), någon som gör val i livet som ger värde (oavsett vad värde är för dig) snarare än att bara följa strömmen. Det handlar också om att leva bättre medan man spenderar mindre – helt enkelt det som mycket av den här bloggen och många andra bloggar inom FIRE går ut på, och det Farbror Fri har döpt till #bättrelivförhalvapriset. För svenskar (alla utanför USA egentligen) blir det lite meningslöst i kapitel 6 med ”pay fewer taxes”, men annars är det fullt applicerbart.

På samma sätt är första kapitlet i sektionen Earn more, ”Hack college (or just skip it)” inte jätterelevant i Sverige. Vi har inte kostnaden för universitetsstudier på samma sätt, och även om många går ut med höga studielån så är räntan så otroligt låg på dem jämfört med hur det verkar vara i USA. Dock kan man ta till sig av diskussionen om huruvida alla bör gå på universitetet, eller om det finns andra vägar. Resten är helt relevant – investera i din karriär och bygg nätverk för att tjäna mer pengar. Som boken säger och andra sagt före dem – man kan bara få ner utgifterna till noll, aldrig lägre, men det finns inget tak för hur höga inkomster man kan få. Bäst är att jobba med båda delarna.

Slutligen Invest bettter, där avsnittet om börsinvesteringar i princip är en väldigt, väldigt kort version av JD Roths ”The simple path to wealth” och mantrat om billiga indexfonder, och sedan finns ett kapitel om att bygga företag och ett om att investera i fastigheter. Allt är relevant och enkelt att förstå, och grundpoängen är att börja, inte låta sig luras att det är så otroligt komplicerat att man behöver någon som tar flera procent av ens kapital för att förvalta det.

I det avslutande avsnittet, What’s next, skriver de om FI versus RE, om vad det innebär att vara ”tidigt pensionerad” mot att vara traditionellt pensionerad vid 65.

We need to redefine what retirement means and should be. Or maybe scrap the idea of retirement completely and focus on building lives we don’t want to retire from. This is why we focus so much on the idea of FI, while not spending much time on the idea of retirement. For me, FI is all about having the freedom to spend my time and energy on the things I want to do; my financial concerns are secondary. FI is about being able to incorporate meaningful work into my life rather than trying to squeeze in life around my job.

Och det här är nog en av huvudanledningarna till att jag tycker att den här boken är så bra, och att det är den FIRE-bok jag längtat efter. Den trycker inte ner i halsen att leva på ett särskilt sätt, den är inte en enda ”rätt väg”. Den är det den utger sig för att vara: en ritning för att nå FI på det sätt som passar just dig och din familj. Det finns lika många sätt att nå dit som det finns individer som strävar dit. De pratar om ”lean FI” (dra ner kostnaderna så att man kan leva på väldigt lite, därigenom tidig FIRE genom att man inte behöver så stort kapital att leva på) och ”fat FI” (man vill fortsätta leva gott, eller leva ännu lyxigare framöver, och behöver då mer kapital) – och inget av dem är fel, det är bara att hitta sin egen väg.

Dessutom trycker de på vikten av att njuta av resan, att det inte är FIRE som är målet – för då sitter du där och är finansiellt fri och har slutat jobba och har ingenting att göra, och det är inte grejen. Utan att man ska hitta sin sak, sin plats, sitt sätt att bidra till värden – men utan att ha pengar som drivande kraft bakom allt man gör.

Bästa boken om FIRE hittills. Är man nyfiken på FIRE är det här en riktigt bra bok att börja med. Har du lyssnat på podden Choose FI ett tag eller hängt på FIRE-bloggar så kommer den inte ge så mycket nytt, men den paketerar det snyggt och är utmärkt för de som inte bott i FIRE-området så länge.

(Som PS kan jag tillägga att jag bad mitt bibliotek köpa in den här boken och det gjorde de, och jag fick den så snart de fick in den. Hör av dig till ditt bibliotek om de inte har den, annars kan man alltid fjärrlåna den.)

Ränta-på-ränta inspirerar

Ränta-på-ränta inspirerar

För några dagar sedan hörde svågern av sig. Han och hans fru sparar till sina barn varje månad, och hittills har dessa pengar landat på ett ”säkert” sparkonto med nollränta. För 2,5 år sedan startade svågern ett konto på Avanza, men sedan kom han inte längre, utan överföringarna har stått kvar till bankkontot.

Nu skulle det bli ändring på det.

Första idén var 100% i Avanza Zero. Jag och maken tyckte att det fanns bättre varianter – eftersom Avanza Zero bara investerar i de 30 största bolagen på svenska börsen är den en ganska smal fond.

För enkelhetens skull kom svågern över och vi hjälpte till att sätta upp automatisk överföring och investering i tre olika fonder: Avanza Global (40%), Skandia Sverige Exponering (30%) och Spiltan Aktiefond Investmentbolag (30%). Bra bredd och låga avgifter. Svågerns önskemål var att det skulle vara enkelt och att han i princip aldrig skulle behöva titta på det igen. Automatiskt och bortglömt.

Vi visade grafer över vilken utveckling investeringarna skulle kunna ha över de 15-20 år som pengarna är tänkta att ligga och gotta till sig. Givetvis med hela ”historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning”-grejen, men ändå. Att visa en ränta-på-ränta-graf är väldigt motiverande.

Det var faktiskt så motiverande att svågern när han kom hem satte upp sparande även till sig själv och sin fru i samma fonder som till barnen. Och sedan började han berätta för en kompis om hur bra det var med investeringar… Jag och maken kände att vi gjort en god gärning sådär lagom innan jul, och vem vet, det kanske får ringar på vattnet.

Våra side-hustles

Våra side-hustles

IGMR skrev för ett litet tag sedan om sina side-hustles, vilket fick mig att börja fundera på vilka vi har. Så här är min lista!

Cashback

Jag vet inte om jag räknar det som side-hustle, men cashbacksidorna genererar ju en del inkomster vid sidan av vår vanliga lön, vilket väl är definitionen av side-hustle. Refunder är min favorit, men jag brukar kolla vilken som har högst procentsats i cashback innan jag gör köp, framför allt större köp.

Egna företaget

I vårt aktiebolag har vi två ben – maken som jobbar extra som läkare privat och vid motorsportsevenemang och jag som gör hemsidor och annat grafiskt. Det är inga enorma summor vi omsätter i företaget, men att ha ett AB är väldigt praktiskt i många fall.

Tårtor

Inte heller något stort, det blir knappt en tårta i månaden numera, men det är något jag tycker är väldigt roligt och att få en hobby att betala sig är väl det bästa av två världar. De allra flesta tårtorna jag gör hamnar inom familjen, och ersätter då presenter, vilket ju också sparar en krona eller två om man ska se till det ekonomiska (mest är det dock väldigt uppskattat).

Bloggen

Är en vääääldigt liten inkomst, några enstaka affiliate-länkar och sen har jag gjort något samarbete. Tror det går rätt mycket på ett ut med vad det kostar att äga domänen och ha webhotellet. Men det är kul att skriva!

Sälja begagnat

Första halvåret 2019 var jag väldigt aktiv med att sälja begagnat, men i samband med att jag blev väldigt trött i juni och behövde kapa i vad jag pysslade med försvann mycket av säljandet. Totalt har jag sålt för knappt fyratusen det här året. En del kommer säljas framöver, men vi har behållit en hel del av grejerna från vår äldsta dotter för vår yngsta att använda, och när hon använt dem kan jag sälja dem.

Kreditkortsbonus

Vi valde Shell vid senaste bytet, som ger 0,5% på alla köp. Inga enorma pengar där heller, men många bäckar små. Online kombineras det givetvis med cashback.

Sälja kompendier

Under läkarutbildningen skapade jag ett sammanfattande kompendium för varje termin från termin tre och framåt. Dessa kompendier blev enormt populära och jag tog 50 kr/st för dem. De har, över åren, gett mig en hel del extrainkomst och förra året sålde jag rättigheterna till dem till Hypocampus, som är en sajt för medicinplugg. (Dock kom den försäljningen till företaget.)

El

Vet inte om det räknas som side-hustle eller vad, men tack vare solcellerna producerar vi ju el framför allt sommartid och all överskottsel säljs till spotpris till elleverantören. Detta ger en liten summa pengar in under året, och nollade elräkningar i övrigt från ungefär april till oktober.

Föreläsningar

Ungefär en gång per termin håller jag en föreläsning i studieteknik för studenter på läkarprogrammet (en följd av att jag skrev mina populära kompendier). För det får jag betalt enligt deras taxa för tre timmars arbete (föreläsningen är 1,5 timme, och man får betalt för lite förberedelse). Tycker det är en jätterolig grej att göra.

Sammanfattning

Sammantaget har vi ganska små side-hustles och ingen av dem står för någon betydande del av våra inkomster – men när man räknar samman allt blir det ändå ett antal tusen kronor över året. Om jag kan få side-hustles att täcka en månads utgifter om året är det ju väldigt trevligt. Företagets ekonomi är givetvis separerad från vår, så det räknas annorlunda.

Jag har funderat på t ex Hygglo men inte kommit mig för att göra det än. Vi kör dock vår egen privata lilla Hygglo-variant inom familjen och vänkretsen, där vi lånar friskt av verktyg och maskiner vilket sparar pengar när man inte behöver köpa grejer.

Till skillnad från IGMR och flera andra bloggare som separerar side-hustle-pengarna från övrigt kapital gör vi inte det, utan allt åker in i samma sparande som lönepengarna. Vill jag kan jag ur vår budget ändå se hur mycket vi fått in från side-hustles.

Två veckor av mer tid

Två veckor av mer tid

Nu har jag två veckor av halvtidsforskning och halvtidsföräldraledigt. Barnen lämnas utan stress på morgonen på sina respektive dagis, en process som tar runt 45 minuter. Därefter kan jag äta frukost och planera dagen, och jag har jag runt 4,5 timme innan det är dags att på nytt påbörja rundan till förskolorna, men denna gång för att hämta istället.

Vid 15-tiden är vi hemma igen, barnen och jag, och de får mellis. Barnen är (givetvis) mindre trötta än när de är på dagis till 17, och det brukar bli pyssel och gos under eftermiddagen tills maken kommer hem.

Jag har ett färdigt utkast på en artikel, och ytterligare en halv artikel skriven. Jag ligger i fas med hushållet (för det är klart att jag tar mer av det om jag är hemma mest) och inför jul är alla julkort skickade och julklapparna inköpta och inslagna – och det sitter till och med julstjärnor i fönstren.

Framför allt njuter jag av tiden. Av att inte behöva stressa för att bli färdig på jobb för att inte barnen ska vara alldeles för sent på dagis. Att kunna sitta ner med barnen och ta det lugnt. Förhoppningsvis har jag mer tålamod än jag brukar. Sedan ett par dagar har jag avinstallerat Facebook från telefonen och Ipaden, och stängt ner fönstret med Twitter. Det blir en ny detox, för att jag tycker det behövs. Sociala medier tar åter för mycket tid. Det känns bra inför jul att inte lägga så mycket tid på mobilen. Bättre att vara med barn och man.

Jag upplever en mycket större balans i livet. Jag njuter mer av barnen som inte är hysteriskt trötta och därmed gnälliga efter aplånga dagar på dagis. Jag njuter av min tid på egen hand som jag kan planera efter eget huvud.

Jag tackar vår hälsosamma ekonomi för möjligheten att stanna hemma på det här sättet. Jag är så glad att vi har så pass bra koll, besparingar, och möjligheter att ge vår familj den här tiden.

Recension: Filmen Playing with FIRE

Recension: Filmen Playing with FIRE

Playing with FIRE – dokumentären om FIRE som haussats rätt hårt av communityt åtminstone innan den kom ut – fanns tillgänglig gratis på Vimeo, så jag såg den i helgen.

Den var rätt ytlig.

Den följer ett par som bestämmer sig för att bli finansiellt fria och gå i tidig pension, alltså FIRE. Och så följer man dem i typ ett år. Frun gnäller rätt mycket och de gör som de flesta (?) som hittar konceptet (inklusive jag själv): man kör järnet från början innan man hittar en balans.

Balans var något jag verkligen saknade i filmen. Allt handlade om FIRE, hur många år tills de kunde gå i pension. Samtidigt snackade frun om och om och om igen hur hon inte ville missa deras dotters första år genom att hon bara jobbade. Så varför inte fundera över att hon går ner i tid? Om man nu lyckas dra ner sina utgifter till 50% av tidigare, då finns det helt klart utrymme att gå ner i tid. Jobba halvtid medan barnet är litet? Vad spelar det för roll om det adderar fler år tills FIRE? Det är en annan sak om man börjar med det här innan man får barn tycker jag – då kan man köra in i kaklet. Men om poängen är att man vill spendera tid med ungarna, då är det ju helt kontraproduktivt att jobba heltid bara för att man om tio-femton-tjugo år ska nå FIRE. Jag tycker att filmen borde pratat frihetsgrader mer, snarare än att stenhårt fokusera på bara FIRE.

Det var kul att få ansikten på ett gäng av de rätt anonyma men stora profiler inom FIRE-rörelsen, även om jag gärna haft utsatt vilka alias de hade mer än en enda gång. Dock var deras intervjusektioner så korta och upphackade att de bara skrapade alldeles på ytan av vad FIRE innebär. Filmen hade vunnit på färre intervjuer och längre med de som valdes ut.

Familjens stint på Hawaii var ärligt talat obegriplig som del av filmen. För all del att familjen åkte dit, men vad spelade det för roll för narrativet? Hade mycket hellre tagit fem minuter intervjuer istället. Frun gnäller återigen en stund över det och FIRE och allt fint hon inte får ha. Mot slutet av året tycker hon dock att det var värt att byta bort villan och bilen och allt vad de hade, trots att hon inte egentligen fått något ut av det annat än att de börjat spara. Hon verkar inte ha gått ner i tid.

Jag tycker också att filmen saknar mycket av det konkreta. Boende, bilar – och sen då? Utöver det fanns det i princip ingenting konkret gällande hur man drar ner utgifterna. Mad FIentist hade gärna fått ta mer plats när han gick igenom deras ekonomi (la de verkligen 2 000 dollar i månaden på mat?!).

Liksom den ultimata FIRE-boken får vi vänta vidare på en ultimat FIRE-film. Jag tyckte dock att boken om Playing with FIRE var mycket bättre.