Flerbarnstillägget

Flerbarnstillägget

I Sverige har vi haft allmänt barnbidrag sedan 1947. Idag är barnbidraget 1 250 kr per barn, men det tillkommer det så kallade ”flerbarnstillägget”. Det vill säga, fler barn betyder mer pengar – och inte lika mycket pengar extra per barn, utan allt mer pengar.

Detta innebär alltså att andra barnet är ”värt” 150 kr extra, tredje barnet 499 kr extra, fjärde barnet 1 010 kr extra, och från femte barnet 1 250 kr extra (alltså ett helt ytterligare bidrag) per barn.

Är detta rimligt?

Barnbidragets vara eller icke vara kan i sig diskuteras, men jag tycker framför allt flerbarnstillägget är något som bör ändras. Det kan väl ha varit relevant för femtio, sjuttio år sedan, men hur relevant är det att uppmuntra folk till att skaffa fem barn idag? Svenska familjer skaffar sällan fem barn, medan familjer från diverse invandrarländer definitivt gör det. Det är knappast främjande för integrationen att kvinnorna stannar hemma och föder barn (och sedan gråter familjerna ibland ut i tidningen över att de ”inte får plats” i sin tvårummare), och kan plocka ut bidrag så att det aldrig kommer löna sig att komma ut i arbetslivet.

Vissa argumenterar att det är dyrt att ha fler barn än färre. Jag skulle vilja säga att första barnet är det absolut dyraste barnet i skaran, oavsett hur många som kommer efter. Till första barnet behövs allting – vagn, kläder, sovplats, eventuellt bilbarnstol, med mycket mera. Visst kan man köpa begagnat, men alldeles oavsett är första barnet en enormt mycket större kostnad än vilket efterföljande som helst, eftersom man sedan har dessa grejer.

Kanske får man nummer två tight och behöver en större vagn, men ettan har garanterat växt ur sitt babyskydd tills tvåan kommer (bebisar ska sitta till ca sex månader i babyskydd), vilket gör att det inte blir en kostnad som för ettan. När man får trean behöver man kanske större bil, större boende – men det är ett val och inte en mänsklig rättighet som staten ska stå för.

När vi fick vårt andra barn hade vi knappt några utgifter – ändå får vi 150 kr mer för henne än för ettan.

Det är  säkert inte ett populärt förslag, men jag tycker att flerbarnstillägget helt ska tas bort, till förmån för en större summa i samband med första barnet. Ovanpå det kan man diskutera hur mycket barnbidrag vi ska ha – kanske ska vi bara ge barnbidrag alls för de första tre? Varför ska staten subventionera att vi skaffar fem, sex eller ännu fler barn?

Dela:
Premiär: Viktigt att veta

Premiär: Viktigt att veta

Om du dör, vet dina anhöriga var alla viktiga papper finns?

Om du dör, vet din respektive vilka räkningar som ska betalas varje månad?

Om du och din respektive dör, har du en plan för vem som ska ta hand om dina barn?

Viktigt att veta är ett dokument jag skapat för att hjälpa till med allt det här. Ett dokument för dig (och eventuell respektive) att fylla i för den dag då du inte längre finns. På åttio sidor (plus sidor med ytterligare kopior av tidigare sidor, om du behöver fler) fyller du i allt från din arbetsgivare och viktiga telefonnummer, till dina barns favoriträtter och viktiga traditioner i er familj.

Kanske känns inte barnens läggningsrutiner lika viktiga som att berätta om var testamentet finns och vilka konton som finns i ditt namn. Men om den dagen kommer då någon annan än föräldrarna måste ta hand om dem, då kommer det vara en trygghet att luta sig mot för de som tar över i ert ställe. Det kommer vara tillräckligt mycket för dem som är nytt ändå. Kanske kommer bekanta läggningsrutiner och favoritmaten på bordet då göra en mycket svår tid lite, lite lättare.

Siten: Viktigtattveta.se

Har du inga barn och tycker att det låter onödigt? Det är det inte. Antingen har du en relation med någon som ska ta över efter dig, eller så är det helt andra anhöriga som verkligen inte har någon inblick i din ekonomi och tillgångar som ska göra det. Gör det enklare för dem genom att fylla i dokumentet och låta någon betrodd veta var det finns för den dag det behövs.

Dokumentet är fyllt av rutor för att fylla i både ”hård” och ”mjuk” information.

Oj vad fin och allomfattande den här! Gillar att även det mjuka finns med (som barnens vanor, etc), samt att bokmärkena är till stor hjälp. Hatten av.

Ibland gör man rätt

Viktigt att veta finns till försäljning på viktigtattveta.se och kostar 159 kr i ordinarie pris. För dig som läser Cosmonomics-bloggen erbjuder jag 20% öppningsrabatt med rabattkoden COSMONOMICS under 1 vecka (t o m 30 augusti).

Dokumentet levereras som PDF direkt till din mail och sedan kan du bestämma själv om du vill ha den digital, eller om du vill skriva ut det.

Dela:
Fest i trädgårdens tecken (med recept)

Fest i trädgårdens tecken (med recept)

För någon vecka sedan hade vi födelsedagskalas för yngsta dottern (och mig på ett hörn, eftersom vi fyller år med typ två veckors mellanrum och jag inte har kalas för bara mig). Det blev släkten som kom eftersom alla andra är bortresta, men i vårt fall är vi då ändå nitton, så det är ganska många. (Därför delar vi kalasgrejer).

Till maten ville vi hålla åtminstone en del trädgårdslokalt, så det gjorde vi. Vi körde makens ljuvliga potatissallad helt på egenodlad potatis, och till det en vanlig sallad och en vattenmelonsallad med fetaost och pumpakärnor (den ena fetaosten fick vi gratis i veckan på Ica som veckolånga). Maken sous-vide-ade rostbiff ett par timmar och grillade på det som snabbast, samma sak med flankstek.

Efterrätten ville jag basera på vinbär eftersom vi har det i så stora mängder i trädgården. Det blev en kolapaj med kanel och vinbär, och en ”vanlig” tårta med choklad och vinbär. För det senare tog jag en burk av vår nygjorda röda vinbärssylt och vispad grädde. Det blev syrligt och gott som komplement till söta sockerkaksbottnar och mjölkchokladganache.

Kolapaj med kanel och vinbär

Pajdeg

  • 125 g smör
  • 1 dl socker
  • 1 dl havregryn
  • 2 dl vetemjöl
  • 1 tsk kanel

Kolafyllning

  • 3 dl vispgrädde
  • 1 1/2 dl ljus sirap
  • 1 1/2 dl ljust muscovadosocker
  • 1 1/2 tsk vaniljsocker
  • 75 g smör
  • 1/2 tsk flingsalt

Till servering

  • 2 dl crème fraiche
  • 3-4 dl repade röda/vita vinbär
  • Kanel

Gör så här

Pajdeg:

  1. Sätt ugnen på 200 grader.
  2. Smält smöret. Blanda med socker och havregryn.
  3. Blanda mjöl och kanel och häll ner i havregrynsmixen. Arbeta snabbt ihop till en deg.
  4. Tryck ut degen i en smord form med löstagbar kant, jag tog en 24-cm-form. Låt degen gå upp ca 4 cm på kanten. Ställ i kylen en stund.
  5. Grädda pajskalet 10 minuter mitt i ugnen. Låt svalna.

Kolafyllning:

  1. Koka upp grädde, sirap och muscovadosocker i en vid kastrull. Låt koka ca 30 minuter. Rör då och då.
  2. Ta kastrullen från värmen. Rör ner vaniljsocker och smöret skuret i bitar, samt flingsalt. Låt svalna nästan helt.
  3. Häll smeten i pajskalet.
  4. Ställ i kylen, minst 1 h.

Strax före servering

  1. Vispa creme fraiche och pudra med kanel.
  2. Garnera pajen med vinbär och servera med creme fraichen.

Det kan verka mycket, men det tog inte särskilt lång tid (annat än att jag fick koka upp fyllningen igen för jag tyckte den var för lös för pajen; i originalreceptet stod det 20 min men det tar mer) att göra de olika delarna.

Det är kul att basera maten åtminstone till viss del på det vi har i trädgården. Vi har långt ifrån så att vi klarar oss på enbart det, men det är helt klart något vi har till i princip varje middag nu under sommaren. Det är billigare, riktigt närodlat, och grymt gott.

Dela:
Månadsavstämning: juli 2020

Månadsavstämning: juli 2020

Okej, juli blev – utan att det var tänkt så – en hiskeligt dyr månad. Och den presenteras halvvägs in i augusti, oops. Aja, ibland blir det så.

Inkomster

Maken fick (som vanligt?) en del timmar tvångsutbetalade. Jag var sjukskriven en del av månaden. Det var ingen supermånad på inkomstsidan, med vår näst sämsta inkomstmånad det här året.

Utgifter

Utgifterna var desto fler, och större. Dels har vi båda våra barnförsäkringar som hamnade på juli, vi köpte nytt larm, diskmaskinen gick sönder och behövde ersättas… Vi har dessutom köpt en liten etikettskrivare för att kunna göra trevliga etiketter till all vår saft och sylt (inte minst för att hålla reda på vad som är vad!), och jag köpte ett nytt tangentbord som är helt fantastiskt. Det förra var många år gammalt, trögt och högljutt. Vi har köpt burkar och flaskor till all sylt och saft (vi brukar be om att få tillbaka flaskor och burkar, men det får vi så klart inte alltid). Vi köpte en trätunna till trädgården, och en begagnad garderob till äldsta dottern (betydligt billigare än att köpa ny på IKEA, men definitivt inte gratis).

Maten, där vi haft en inget-nytt-in-i-frysen-månad, landade på 4 500 kr för köp i butik, vilket jag tycker är fullt godkänt. Inklusive utemat blev kostnaden 6 000 kr.

Sparkvoten för månaden landar på 36,3%, och mot den faktiska summa vi “borde” spara varje månad landar vi på 80%. Således ingen vidare månad, och vi nådde inte upp till årsmålet om 40% sparkvot. Över året sett ligger vid dock fortfarande på precis 50%, så än finns hopp om att vi når det målet.

Investeringar

Följer det vanliga med fonder och aktier. Intet nytt att rapportera, men jag kan konstatera att vi nått ett nytt ATH för tredje månaden i rad. Börsen går bra.

Hälsa

Tacksamt nog har hälsan varit desto bättre under juli jämfört med i juni. Jag är tillbaka till träning och promenader. För hösten finns mål uppsatt för vikt, vilket innebär att jag tänker ha bättre koll på framför allt vad jag stoppar i mig. Träningsmässigt är målet att köra någon typ av pulshöjande aktivitet fem gånger i veckan. Det fungerar bra för mig, för jag brukar tycka att två till tre dagar träning är skönt och på tredje eller fjärde dagen säger kroppen “paus!” och då lyssnar jag på den.

Vi har också haft semester under de två sista veckorna av juli, vilket så klart är riktigt skönt även om jag trivs väldigt bra med mitt jobb.

Bloggen

5 286 besökare till bloggen under juli. Det ligger stabilt. Jag skriver för en rätt trogen läsarskara verkar det som, men bloggen växer inte nämnvärt. Det är helt okej för min del. Säg gärna till om ni har något ni vill att jag skriver om, idéer är alltid bra!

  1. 17 175 kr – om vad man borde kunna spara
  2. Är vi så duktiga som det verkar?
  3. Månadsavstämning: juni 2020
  4. Var är mina nycklar?
  5. Sälj begagnat!

Skrivande

En dag här under semestern skrev jag en liten kort novell på 3 000 ord. Innan dess har jag ägnat ytterligare tid åt min roman. Exakt hur mycket skrivit det har blivit vet jag inte, men jag jobbar med skrivandet och författarskapet på daglig basis.

Sammanfattning

En bra månad för måendet. En dålig månad för sparkvoten. Men så är det ibland, och ärligt talat hellre det än tvärtom.

Dela:
Ränta på ränta

Ränta på ränta

Förra inlägget om Allas-redaktionens ignorans blev ett mycket populärt inlägg. Eftersom de allra flesta (alla?) som läser den här bloggen är intresserade av privatekonomi och många gissningsvis jobbar mot finansiell frihet eller FI (financial independence) var det inte förvånande att folk tyckte att 2 500 kr var en löjligt låg summa att spara varje månad. Jag håller ju med, som jag skrev i inlägget, och Swedbank håller med mig.

Men om det nu är någon som är ny, någon som trillat hit utan att vara insatt eller ens särskilt intresserad av privatekonomi, så tänkte jag ta tillfället i akt att beskriva ränta-på-ränta-effekten jag pratade om i förra inlägget.

Räkneexempel

Utgångspunkten blir 1000 kr utan något nyspar, och avkastningen sätts för enkelhetens skull till 5%.

År 1: Du sparar 1000 kr. Denna summa får du ränta på, vilket innebär att i slutet av året har du fått 50 kr i ränta (1000 x 0,05 = 50).

År 2: Du har 1050 kr. Denna summa får du ränta på, vilket innebär att i slutet av året har du fått inte 50 kr som förra året, utan 52,50 kr i ränta (1050 x 0,05 = 52,50). Pengarna du fick i ränta förra året får också ränta.

År 3: Du har 1102,5. Räntan för året blir 1102,5 x 0,05 = 55,125 kr.

Och så vidare. Helt utan att du gjort någonting alls ökar värdet på ditt sparande. Detta är varför ränta-på-ränta är ett sådant fantastiskt koncept. Detta är varför ett sparande på 1 000 kr i månaden med 5% avkastning efter fem år ger nästan 70 000 kr istället för de 60 000 du stoppat in – och efter tio år ger det 158 000 kr trots att du ”bara” stoppat in 120 000 kr.

Bankkontos ”säkerhet”

Allas-redaktionen verkade tänka sig att bankkonto var det enda stället man kan spara sina pengar. Kanske tror de att ”bankkonto är säkert” (jämfört med börsen som är ”farlig”) – men eftersom vi idag har 0%-ränta (man kan få upp till 0,5-0,6% och fortfarande ha insättningsgaranti) räcker inte det för att täcka upp inflationen som ligger på ca 2% som mål. Det innebär att den tusenlapp du sätter in i början av året i slutet av året är värd mindre – när priserna ute i samhället ökat med 2% har din tusenlapp inte blivit något mer värd än i början av året (eller bara ökat med 0,5%, vilket fortfarande är mindre än 2%).

Således är det givetvis så att bankkontot skyddar mot den slagighet börsen gärna uppvisar – men på sikt förlorar du ändå pengar på att ha dem på bankkonto. Om 10 år är den tusenlapp du satte in värd väldigt mycket mindre.

Lånens ränta-på-ränta

Givetvis fungerar ränta-på-ränta-effekten även åt andra hållet. Om du lånar den där tusenlappen till 5% ränta och sedan inte betalar av den, då kommer den växa på precis samma sätt som i räkneexemplet ovan. Tyvärr är det ofta mycket högre ränta på konsumtionslån och snabblån, vilket gör att skulden växer lavinartat. Här ett räkneexempel med 25% ränta:

År 1: 1 000 kr. Ränta: 1 000 x 0,25 = 250 kr.

År 2: 1 250 kr. Ränta: 1 250 x 0,25 = 312,50 kr.

År 3: 1 562,50 kr. Ränta: 1 562,50 x 0,25 = 390,625 kr.

Detta är varför lån med hög ränta är ödesdigert för ekonomin. Detta är också varför det rent matematiskt smartaste sättet att betala av sina skulder är att börja med de skulder som har den högsta räntan (mer om olika strategier för att betala av skulder har jag skrivit om här).

Sammanfattning

Ränta-på-ränta-effekten är viktig – fullständigt grundläggande för att kunna hantera sin privatekonomi på ett bra sätt. Nu har jag för mig att Albert Einstein inte alls sagt det här om ränta på ränta (”compound interest” på engelska) men citatet är bra oavsett var det än kommer ifrån:

Är du nyfiken på att komma igång för en bättre privatekonomi? Jag har skrivit en liten serie inlägg om var man börjar:

Del 1: Var börjar man
Del 2: Hitta ditt varför
Del 3: Om att gå minus
Del 4: Att minska utgifterna
Del 5: Att öka inkomsterna
Del 6: Börja investera

Dela:
Konsten att spara ihop en miljon kronor

Konsten att spara ihop en miljon kronor

Ibland inser man att man trots allt bor i en bubbla. En bubbla av FIRE-folk, folk som begriper ränta-på-ränta-effekten, folk som förstår att pengarna behöver jobba istället för att sova och få hjärtinfarkt på ett bankkonto. Jag tänker mig “the FIRE is spreading” som är ChooseFI:s slogan – men nja. Inte riktigt. Följande briljans fanns tydligen att läsa i veckotidningen Allas för ett tag sedan:

Frågan är alltså om det som ”vanlig löntagare” går att spara ihop en miljon till pensionen. Detta kommer den kunniga redaktionen fram till att ja, det är möjligt – om man kan lägga undan hela 2 500 kr på ett sparkonto varje månad och göra det under 40 år, för då blir det faktiskt en miljon i slutändan.

Egentligen blir det 1 200 000 kr (vilket vem som helst borde inse eftersom vi inte har tio månader under året utan tolv), men yay, det är ju bara bra att skjuta över. Och vissa månader kanske man inte kan spara den enorma summan 2 500 kr, man måste ju trots allt resa till Thailand varje år, byta ut köket vart femte år, ha den nyaste bilen på leasing, och byta mobil till senaste versionen…

Nej, men skämt åsido.

Den stora massan av ”vanliga löntagare” i Sverige skulle givetvis kunna spara en miljon, och det skulle inte behöva ta fyrtio år heller.

Räkneexempel

En enkel räknesnurra med ränta-på-ränta (jag tog Rika tillsammans snurra), med variablerna 2 500 kr, 2020 års ISK-skatt, och startkapital 0, med en årlig avkastning på 6% (vilket är snålt beräknat eftersom man brukar säga 8%) gör att den vanlige löntagaren istället kan få sin miljon på 19 år. Då har man stoppat in 570 000 kr och fått 463 000 kr i avkastning istället för att låta pengarna damma på ett bankkonto där de bara förlorar i värde.

Drar man istället upp samma siffror men med den vanliga 8%-avkastningen, då tar det istället 17 år, med 510 000 kr insatt och 533 000 kr i avkastning.

Eftersom 8% är beräknat efter hur index går krävs det heller inte någon särskild kunskap om aktiemarknaden för att kunna ta del av kakan. Välj breda, billiga (under 0,5% i avgift, helst betydligt lägre än så) indexfonder, sätt ett månadssparande dit och låt pengarna vara.

Och allt med ett sparande om 2 500 kr i månaden, vilket för majoriteten av svenskar borde vara långt under vad de kan spara (det tycker Swedbank också, inte bara jag). Med 5 000 kr i månaden, 8% avkastning, startkapital noll, tar det istället elva år (tolv år vid 6% avkastning).

Skulle den vanlige löntagaren fortsätta att spara 2 500 kr varje månad i de fyrtio år som tidningsredaktionen tycker att man ska hålla på, då hade man med 8% avkastning inte haft en miljon – utan 7 307 442 kr (8% avkastning, 2020 ISK-skatt). Kraften i ränta på ränta blir extra tydlig eftersom insatt kapital är 1,2 miljoner som redaktionen konstaterade, medan avkastningen är 6,4 miljoner.

Sluta sprida dumheter

Jag tycker att det är förskräckligt att en tidning som Allas, som jag gissar har ett helt gäng medelålders kvinnor som huvudsakliga läsare (baserat på att beskrivningen är “veckotidningen som skriver om relationer, sex och lust, berörande reportage om livsöden, inspirerande mode, skönhet och inredning“), får sprida sån här rappakalja. Varför inte fråga någon som vet något om sparande och privatekonomi istället för att gissa sig fram, anta att det måste vara tomt på kontot i slutet på månaden, och helt ignorera den börs som gör att pengarna kan växa långt snabbare? Varför fortsätta spä på idén om att det ”naturligtvis är få som kan” spara 2 500 kr i månaden?

Det är idioti och det gör mig arg.

Uppmana folk att spara istället, heja på folk som gör det. Kanske ett reportage om någon ”vanlig löntagare” som har sparat ihop sin miljon genom enkla investeringar i indexfonder?

Dela: